Titta

UR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

UR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Om UR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Zombier, kvantbiologi, extrema hjärnor och kreativa psykoser är temat för den här vetenskapskvällen. Vi får lyssna till kända forskare och filosofer som berättar om annorlunda och förbluffande forskning och osannolika förklaringar. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor : Två av livets stora frågorDela
  1. Varmt välkomna till höstens Pi-symposium
    här i Stockholm.

  2. I kväll får ni möta filosofer och
    forskare i den absoluta frontlinjen-

  3. -av det vetenskapliga kunnandet och den
    mänskliga kunskapens gränser.

  4. Ni får höra varför filosofin är
    viktigare än nånsin i dagens värld.

  5. Ni får höra om hur kvantfysiken kanske
    påverkar biologiska system-

  6. -nånting som man fortfarande är
    precis i början av att undersöka-

  7. -men det finns tecken
    som verkar tyda på det.

  8. Ni får också veta varför kreativa genier
    ofta är lite knasiga-

  9. -nåt som vi kanske visste redan-

  10. -men nu är det också
    empiriskt belagt att det är så.

  11. Vetenskapsjournalister ska berätta
    om zombies och extrema hjärnor-

  12. -och ni kanske tror att vi har tappat
    greppet här, men det har vi inte.

  13. "Den högsta mänskliga aktiviteten
    är att lära sig genom att förstå."

  14. "Att förstå är att vara fri."

  15. De här orden kommer, dock inte
    på engelska, från den första...

  16. Upplysningstidens
    första stora filosof, Baruch Spinoza.

  17. Han verkade egentligen hundra år före
    det vi kallar upplysningstiden.

  18. Men han var pionjär
    för det upplysta sättet att tänka.

  19. Vi är väldigt glada att ha med oss nån
    som går i Spinozas fotspår i dag.

  20. Hon är framstående
    filosof och författare.

  21. Hon har skrivit två underbara
    biografier, en om Spinoza-

  22. -och den andra om
    matematikern och logikern Kurt Gödel.

  23. Hon har dessutom skrivit
    flera skönlitterära romaner.

  24. Hennes senaste bok
    är ännu inte tillgänglig på svenska-

  25. -och heter "Platon och Googleplex
    - Varför filosofin inte försvinner."

  26. Den diskuterar vad som skulle hända om
    Platon kom i dag-

  27. -och applicerade sitt tänkande och sin
    filosofi på våra dagars problem.

  28. Hon är en av mina favoriter
    bland dagens filosofiska tänkare.

  29. En applåd för Rebecca Goldstein.

  30. Jag tänker inte prata
    specifikt om Spinoza i dag-

  31. -men jag tänker prata om förnuftet-

  32. -och de väldigt stora frågor
    som vi har ställt oss.

  33. Det finns två slags väldigt stora frågor
    som vi brottas med-

  34. -när vi försöker förstå saker. Jag
    använder "saker" i vid bemärkelse.

  35. Det är frågor om vad som finns
    och om vad som är viktigt.

  36. Vad finns? Vad är det för universum som
    vi lever i? Var befinner vi oss?

  37. Vad består det av? Vad består vi av?
    Hur ser våra ontologiska möbler ut?

  38. När det gäller vad som är viktigt
    handlar det kanske särskilt om-

  39. -frågorna om huruvida vi är viktiga.

  40. Alla skulle gärna vilja vara viktiga,
    på ett eller annat sätt.

  41. Vi har precis upptäckt vad vi är,
    men vi vill att det ska vara av vikt.

  42. Vi är klumpar av materia
    som vill spela roll.

  43. Religionen och det sekulära förnuftet
    har olika sätt att hantera frågorna-

  44. -om vad som finns
    och vad som är viktigt.

  45. Jag börjar med
    frågorna om vad som finns.

  46. Den religiösa synen, och nu menar jag de
    stora monoteistiska religionerna-

  47. -som har spelat så stor roll
    i vårt släktes kulturella historia-

  48. -i stora delar av världen
    under tvåtusen år.

  49. Den religiösa synen har som grund
    för vad som finns att Gud finns.

  50. Det är lite suddigt,
    men det är liksom passande.

  51. Att Gud finns vore, om det vore sant,
    ett viktigt faktum om vårt universum.

  52. Om Gud fanns skulle det möblera om
    fullständigt i vår ontologi.

  53. Det skulle möblera om hela universum-

  54. -och fylla det med mening,
    mål, design och medvetande.

  55. Enligt religionen är "Gud finns" en stor
    möbel som inte går att flytta.

  56. Det påverkar alla andra
    ontologiska möbleringsval.

  57. Allt som stämmer överens med att
    Gud finns, som okroppsliga själar-

  58. -som får rättfärdiga sig själva
    inför Gud på den yttersta dagen-

  59. -allt som stämmer överens med att Gud
    finns accepteras och allt annat-

  60. -som materialistisk teori
    som avfärdar att vi har själar-

  61. -som bär våra personligheter,
    kommer att avvisas.

  62. Kan det sekulära förnuftet
    säga nåt om vad som finns? Ja.

  63. Det gör det med hjälp av vetenskapen, en
    av förnuftets armar-

  64. -kanske den högra,
    men bara en av dess armar-

  65. -den med vilken förnuftet
    besvarar frågor om vad som finns.

  66. Vetenskapen är det synsätt
    som vi har arbetat fram-

  67. -där vi låter universum själv
    rätta oss när vi har fel.

  68. Det är det som gör
    vetenskapen till vetenskap.

  69. Ursäkta. Den vetenskapliga metoden
    är allt annat än enkel.

  70. Den använder sig av observation, teori,
    intuition, deduktion-

  71. -prediktion och experiment.
    Det är inte bara att följa regler.

  72. Det viktiga med vetenskapen
    är att det alltid finns en möjlighet-

  73. -att vi har fel om vad som finns-

  74. -till och med på den mest grundläggande,
    intuitiva nivån-

  75. -när det gäller rymd, tid,
    kausalitet och identitet.

  76. Det där är Kants tänkarmössa,
    och där har vi de kategorier-

  77. -som Kant menade var så centrala
    att de finns förutbestämda i hjärnan.

  78. De strukturerar vårt tänkande.
    Allt filtreras genom kategorierna.

  79. Det går inte att betvivla det.
    Men faktum är att Kant hade fel.

  80. Vi kan tvivla.
    Vi har förändrat vår syn på-

  81. -vad rymd, tid,
    kausalitet och identitet är.

  82. Det har skett genom vetenskapen.

  83. Man beskyller ofta vetenskapen
    för att vara arrogant-

  84. -och vetenskapsmän
    har ibland haft den egenskapen.

  85. -men vetenskapen
    är egentligen ödmjukheten själv.

  86. Den gör vår ödmjukhet
    till en metodologi.

  87. Den inser hur fel vi kan ha-

  88. -och den gör allt den kan
    för att få naturen att straffa oss-

  89. -och våra felaktiga uppfattningar.

  90. Tror ni att samtidighet är absolut? Att
    det är intuitivt självklart?

  91. Vi får väl se...

  92. Voilà. Relativitetsteorin. Där ser ni
    relativitetsteorins implikationer.

  93. "Vi får väl se..." kan sägas vara
    vetenskapens modell.

  94. Det är en modell
    som räknar med att vi är felbara.

  95. Inget står emot dess granskning.

  96. Till och med att vårt universum
    är unikt ifrågasätts nu.

  97. När vetenskapen går framåt rättar den
    våra förutfattade meningar.

  98. Inget står emot dess granskning, förutom
    det rationella tänkande-

  99. -som gör att vi kan ha vetenskap.

  100. Till exempel antagandet att naturen
    styrs av lagar och regler.

  101. Om vi har en etablerad teori som det
    vetenskapliga samfundet accepterar-

  102. -och den teorin
    gör en förutsägelse som inte stämmer-

  103. -är reaktionen aldrig
    att det har skett ett litet mirakel.

  104. "Vi behöver inte ändra naturlagarna
    för det här enstaka fallet."

  105. Reaktionen blir, om det här
    har dokumenterats ordentligt-

  106. -att det vi tidigare hade
    var en ungefärlig sanning.

  107. De här lagarna kanske inte gäller
    väldigt små partiklar-

  108. -eller partiklar som är väldigt snabba
    relativt ljushastigheten.

  109. Antagandet att naturen följer lagar går
    inte att förändra-

  110. -och det måste vara så
    för att vi ska kunna utöva vetenskap.

  111. Det är så religionen och förnuftet
    svarar på frågan om vad som finns.

  112. Religionen bygger allt
    på att Gud finns-

  113. -och förnuftet lämnar över frågan
    om vad som finns till vetenskapen-

  114. -som bygger allt, inte på specifika
    fakta om hur universum är uppbyggt-

  115. -utan på de normer som följer
    av sånt som bevisbarhet, konsekvens-

  116. -och naturens enhetlighet,
    de normer som gör det möjligt-

  117. -att använda förnuftet
    för att tänka på naturen.

  118. Att tänka så har hjälpt oss
    att komma väldigt långt.

  119. Vi verkar veta
    en hel del om universum.

  120. Nu går jag över till frågan om
    vad som är viktigt, och huruvida vi-

  121. -som så väldigt gärna
    vill vara viktiga, faktiskt är det-

  122. -och i så fall varför. Vad är det som
    gör oss viktiga? Är det nåt vi gör?

  123. Kan vi göra att vi blir viktiga, eller
    är vi födda viktiga?

  124. Är vissa av oss viktigare än andra?

  125. Religionen och förnuftet
    har olika syn på de här frågorna.

  126. Här lämnar inte förnuftet
    över frågan till vetenskapen-

  127. -utan till sin andra arm. Förnuftet har
    två väl fungerande armar.

  128. Vi återkommer till det, men först vill
    jag prata om hur religionen-

  129. -ser på frågan om
    varför vi är viktiga.

  130. Jag koncentrerar mig återigen
    på de abrahamitiska religionerna.

  131. Monoteismens metafysik,
    så som den har sett ut efter Moses-

  132. -är varken konsekvent eller entydig.

  133. Mångtydigheten och motsägelserna har
    gett upphov till fler religioner-

  134. -som alla har sina egna varianter.

  135. De har inte alltid
    gett oss fred på jorden.

  136. Men det som monoteismens metafysik
    faktiskt ger oss-

  137. -är ett tillfredsställande svar
    på varför mänskligt liv är viktigt.

  138. Människor är viktiga för att de är det
    för Gud, skapta till hans avbild.

  139. På hebreiska heter det "betselem
    elohim". "Till Guds avbild."

  140. Den frasen används tre gånger
    i Första Mosebok-

  141. -i det som kallas
    de prästerliga delarna av Tora.

  142. De brukar dateras
    till 500- eller 400-talet f.Kr.-

  143. -vilket är ganska sent
    i Torans tillkomst.

  144. Det är den sista av de tre gångerna som
    frasen uppträder-

  145. -jag tror att det är i Första Moseboks
    nionde kapitel, vers sex-

  146. -som de etiska dimensionerna i frasen
    betselem elohim uppenbaras.

  147. Enligt Bibel 2000:

  148. "Den som utgjuter människoblod, hans
    blod skall utgjutas av människor"-

  149. -"ty Gud gjorde människan
    till sin avbild."

  150. Guds avbild i den mänskliga materian-

  151. -förvandlar den materian till
    nåt viktigt. Det är det som sägs.

  152. Dessutom kan man bli viktigare
    genom att blidka Gud-

  153. -och leva så som ens
    specifika religion kräver.

  154. De kräver naturligtvis olika saker.

  155. Om vi struntar i skillnaderna
    säger de abrahamitiska religionerna-

  156. -att vi är viktiga för att vi är viktiga
    för Gud, som bryr sig om oss-

  157. -så till den grad att han
    observerar alla våra handlingar.

  158. Han verkar nästan ta oss
    på lika stort allvar som vi själva.

  159. Jag växte upp
    i ett väldigt religiöst hem-

  160. -och kände att allt jag gjorde
    var så viktigt för allsmäktige Gud-

  161. -att han skulle märka
    min minsta försyndelse.

  162. Till exempel, erkänner jag nu, om jag
    smakade på en särskild sorts kaka-

  163. -som jag älskade, men som inte hade
    blivit godkänd av rabbinerna.

  164. Det var en Hostess Twinkie,
    om det finns amerikaner här-

  165. -som kommer ihåg Twinkie,
    som jag lustade efter som barn.

  166. Det skulle kalla ner vreden över mig.

  167. Att ha smakat på en sån kaka-

  168. -skulle ha kallat ner
    Gud Sebaots vrede, trodde jag.

  169. Det var verkligen
    en fruktansvärd tanke.

  170. Jag hade inga tvivel på att jag
    var viktig i ett kosmiskt perspektiv-

  171. -och att en sån liten handling
    skulle kalla ner Guds vrede.

  172. Så kraftfulla har variationerna på det
    temat om människans vikt varit-

  173. -hos alla de teologier som bygger på den
    monoteistiska metafysiken-

  174. -att svarets motsats, som på intet sätt
    logiskt följer av det-

  175. -har verkat väldigt övertygande.

  176. Det vill säga att utan en Gud
    för vilken vi är viktiga-

  177. -så finns det ingenting
    som kan göra oss viktiga.

  178. Det följer inte. Att vi är viktiga för
    att vi är viktiga för Gud-

  179. -är bara ett svar på varför vi är
    viktiga som har lagts fram-

  180. -under den långa tid
    som vi har brottats med frågan.

  181. Ungefär samtidigt,
    på 400- och 500-talet f.Kr.-

  182. -som hebréerna
    upphöjde en av sina stamgudar-

  183. -till att bli den enda härskaren
    över universum-

  184. -diskuterade ett annat folk vid
    Medelhavet också vad som är viktigt-

  185. -och särskilt huruvida vi är viktiga.
    Alltid vår främsta fråga.

  186. Det var grekerna.

  187. Trots att deras kultur var genomsyrad
    med religiösa ritualer-

  188. -formulerade de aldrig
    frågan om varför vi är viktiga-

  189. -i termer av sin stora chef. De sökte
    aldrig bekräftelse hos gudarna.

  190. Dessutom var gudarnas uppmärksamhet det
    sista de ville ha-

  191. -det sista nån skulle vilja ha.
    Alla deras ritualer var apotropeiska-

  192. -de skulle hålla ondskan borta och hålla
    gudarnas uppmärksamhet borta.

  193. Det hände fruktansvärda saker
    när gudarna blev för uppmärksamma.

  194. Man kunde minst
    räkna med att bli våldtagen.

  195. Jag går igenom några av vår väster-
    ländska civiliations stora tavlor...

  196. För lite variation
    också nåt som inte är en våldtäkt:

  197. Apollo som dödar Marsyas,
    som hade vågat utmana Apollo-

  198. -som flår honom levande,
    på en tävling i musik-

  199. -där Apollo så klart fuskade
    och Marsyas fick sitt straff.

  200. På frågan om vi är viktiga
    och hur vi kan bli ännu viktigare-

  201. -svarade grekerna
    utan att blanda in sina gudar.

  202. Skulle ni vilja blanda in gudarna
    i den här frågan?

  203. Deras människocentrerade syn
    på frågan om vad som är viktigt-

  204. -var inte filosofi än, men det var
    grunden för filosofins uppkomst.

  205. De behandlade frågan om vad som är
    viktigt på helt mänskliga termer-

  206. -men de använde förnuftet
    för att svara på den.

  207. Det här tankesättet skapade den andra av
    förnuftets två fungerande armar.

  208. Filosofin.
    Det handlar om vad som är viktigt-

  209. -på samma sätt som vetenskapen handlar
    om vad som finns.

  210. Jag menar inte att alla greker
    var filosofer, inte ens alla atenare.

  211. Det var ju atenarna
    som dömde Sokrates till döden-

  212. -just för att han ville
    att de skulle använda sitt förnuft-

  213. -när det gäller vad som är viktigt.
    I det atenska samhälle trodde man-

  214. -att det man måste göra för att
    bli viktig var nåt enastående-

  215. -som tilldrog sig
    andra människors uppmärksamhet.

  216. Nåt som skulle ge en ära, berömmelse och
    det som de kallade kleos-

  217. -vilket kommer från ett verb
    som betyder "att höra"-

  218. -och som kom att betyda
    att ens namn fanns på mångas läppar.

  219. Man skulle leva så
    att andra hörde talas om en-

  220. -och berättade om en,
    för då kunde man bli större.

  221. "Gör nåt stort, så att poeterna
    kommer att sjunga din historia."

  222. De var deras sociala medier.

  223. Pindaros, den största lyrikern
    i det forna Grekland, skrev oden-

  224. -som hyllade vinnarna
    i de panhellenska idrottstävlingarna-

  225. -inte bara de olympiska spelen utan även
    de tre andra, och det här odet-

  226. -visar vad man gör för att bli viktig
    enligt den förfilosofiska synen.

  227. "Två ting har livets skönaste stund:"

  228. "När i rikedomens blomning en man njuter
    både triumf och berömmelse."

  229. "Försök ej att bli Zeus. Allt är ditt om
    dessa gåvor fallit på din lott."

  230. "Dödliga tankar klär en dödlig man."

  231. Precis som hebréerna blir man viktig för
    att man är det i andras ögon-

  232. -men hos de förfilosofiska grekerna var
    det andra män, inte gudarna.

  233. Det här utgör grunden
    för den grekiska filosofin-

  234. -och det stora mysteriet:
    "Varför uppfann grekerna filosofin?"

  235. Grekiska filosofer
    som Sokrates, Platon och Aristoteles-

  236. -angrep det här
    förfilosofiska synsättet-

  237. -där man blev viktig
    genom att få andras uppmärksamhet.

  238. Men de grekiska filosoferna bevarade den
    mänskliga, dödliga kontexten-

  239. -och såg inte åt det odödliga.

  240. Problemet med vår viktighet
    måste lösas på dödligas villkor.

  241. "Dödliga tankar klär en dödlig man."

  242. De grekiska filosoferna
    behöll tanken att man måste göra nåt-

  243. -för att leva ett meningsfullt liv.
    Vi föds inte med mening-

  244. -utan vi måste utföra nåt enastående.

  245. Skillnaden var att filosoferna inte såg
    att man fick mening genom andra.

  246. Man fick inte mening genom
    andras syn, genom berömmelse-

  247. -utan snarare
    genom att förfina sin egen åsikt.

  248. När Platons Sokrates säger att det icke
    granskade livet är meningslöst-

  249. -utgick han från
    de här två grekiska antagandena:

  250. Vi måste göra nåt för att bli viktiga
    och det måste vara enastående.

  251. Han gjorde också en ändring som gjorde
    att han fick dricka malörten:

  252. Det är inte att påverka andra som är
    viktigt, utan att utveckla sig själv.

  253. Gör så att ditt förnuft
    törstar efter kunskap-

  254. -och inse hur svårfångad sanningen är
    och att den inte finns hos ens likar-

  255. -som stirrar på skuggor
    på en grottvägg.

  256. Det är snarare så
    att kunskapen måste erövras-

  257. -med stränghet, kraft och disciplin.

  258. Din ståndpunkt måste vara rättvis. Den
    måste värdesätta rättvisa-

  259. -vilket också Platon, Sokrates
    och Aristoteles menar kräver träning-

  260. -för att övervinna
    intima, personliga svårigheter-

  261. -eftersom våra åsikter
    är fulla av motsägelser.

  262. De motsägelserna gör att vi kan
    ge oss själva fördelar framför andra.

  263. Förnuftet måste sättas i arbete
    för att hitta dessa motsägelser-

  264. -och det har varit
    en lång och svår process.

  265. Det var först under upplysningstiden-

  266. -som det grekiska tankesättet anammades
    igen av folk som Spinoza.

  267. De använde förnuftet för att försöka
    maximera vår moraliska koherens.

  268. Den här utvecklingen har gått framåt.

  269. De mänskliga rättigheternas
    och deras utvecklings historia-

  270. -är en historia där förnuftet segrar med
    sin andra arm-

  271. -och fredligt och lugnt får oss
    att se våra moraliska motsägelser.

  272. Att hävda att vi är viktiga och att vi
    bör få leva våra liv till fullo-

  273. -medan vi förvägrar andra den rätten, de
    förslavade, de koloniserade-

  274. -arbetare, fattiga, kvinnor, barn...
    Listan bara fortsätter.

  275. Framtida generationer vars jord vi gör
    obeboelig... Det bara fortsätter.

  276. Jag har nämnt abrahamiternas
    och grekernas svar på frågan.

  277. Under den period som de här synsätten
    höll på att utvecklas-

  278. -mellan 800 och 200 f.Kr. utvecklades
    alla de normsystem som finns i dag.

  279. Alla utvecklades då. Hinduism, buddhism,
    konfucianism, daoism-

  280. -jainism, zoroastrianism, abrahamit-
    religionerna och moralfilosofin.

  281. Här är en bild på det
    som Karl Jaspers kallade axialtiden-

  282. -för att alla de här synsätten sprider
    sig som ekrar på ett hjul-

  283. -hela vägen in i våra dagar.
    Alla våra normativa system-

  284. -går att härleda till den här normativt
    otroligt kreativa tiden-

  285. -mellan 800 och 200 f.Kr.

  286. Det här är min sista tanke i dag.

  287. Av alla de synsätt som skapades
    under den här normativa explosionen-

  288. -för över tvåtusen år sen har bara ett,
    genom att använda förnuftet-

  289. -kunnat göra betydande framsteg,
    särskilt sen upplysningstiden-

  290. -har utvecklat
    vår moraliska koherens-

  291. -och har till och med lyckats bli av med
    det grekiska antagandet-

  292. -att bara det enastående
    kan vara meningsfullt-

  293. -att vi inte är viktiga
    bara för att vi är människor-

  294. -att det icke granskade livet är
    meningslöst. Alla kan inte granska.

  295. Livet är meningsfulla trots det.
    Grekerna hade fel.

  296. Det är den sortens utveckling som ett
    självkritiskt förnuft kan åstadkomma.

  297. Till slut ändrar vi på det antagande
    som satte i gång allt från början-

  298. -precis som förnuftets
    andra arm, vetenskapen-

  299. -säger att inget
    inte går att revidera.

  300. Religionen och förnuftet har olika sätt
    att angripa de stora frågorna-

  301. -om vad som finns
    och vad som är viktigt.

  302. Vetenskapen och filosofin
    har gjort framsteg.

  303. Vetenskapens framsteg är lättare att se,
    men även filosofin gör framsteg.

  304. Det ligger i förnuftets självkritiska
    natur att göra framsteg.

  305. Jag ville sluta med nåt Nobelt,
    med tanke på var vi befinner oss.

  306. Det här är från poeten Czesław Miłosz,
    som fick Nobelpriset 1980.

  307. "Det mänskliga förnuftet
    är vackert och oövervinnligt."

  308. "Inga galler, ingen taggtråd, ingen
    censur, ingen exil kan stå emot det."

  309. "Det etablerar universella idéer"-

  310. -"och hjälper oss skriva Sanning
    och Rättvisa med stora bokstäver"-

  311. "-och lögn och förtryck med små.
    Det upphöjer det som bör vara."

  312. "Det är en fiende till hopplösheten
    och en vän till hoppet."

  313. "Det gör ingen skillnad på
    jude och grek, slav och herre."

  314. "Det ger oss hela världen."

  315. "Det räddar stränga, tydliga fraser från
    torterade ords fula dissonans."

  316. "Det säger
    att allt är nytt under solen."

  317. "Det öppnar
    det förflutnas knutna näve."

  318. "Vacker och väldigt ung
    är Philo-Sophia."

  319. "Poesin är hennes allierade
    i det godas tjänst."

  320. "Så sent som i går
    firade Naturen deras födelse."

  321. "Bergen hörde nyheten
    av en enhörning och ett eko."

  322. "Deras vänskap blir förunderlig
    och deras tid är oändlig."

  323. "Deras fiender har överlämnat
    sig själva åt förintelsen." Tack.

  324. Tack.

  325. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Två av livets stora frågor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Filosofen och författaren Rebecca Goldstein har ett passionerat förhållande till filosofi som får henne att ständigt undersöka och ompröva sina övertygelser. Här talar hon om vikten av en renässans för upplysningstänkandet. Hon menar att det finns två typer av filosofiska frågor som vi människor brottas med: frågor om vad som är och frågor om vad som har betydelse. Till exempel måste vi fråga oss vilken typ av universum vi existerar i och hur vi ser på vår egen identitet och betydelse. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Filosofi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Två av livets stora frågor

Filosofen och författaren Rebecca Goldstein har ett passionerat förhållande till filosofi som får henne att ständigt undersöka och ompröva sina övertygelser. Här talar hon om vikten av en renässans för upplysningstänkandet. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Kreativitet och galenskap

Forskaren och läkaren Simon Kyaga berättar om sambandet mellan galenskap och genialitet. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Verklighetens zombier

Den engelske vetenskapsjournalisten Frank Swain berättar om hemliga agenter som ger sina måltavlor zombiefierade droger och parasiter som driver sina värdar att begå självmord eller byta kön. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Ovanliga hjärnor

Vetenskapsjournalisten Helen Thomson berättar om människor med ovanliga hjärnor, exempelvis personer som aldrig glömmer någonting, som tror att deras ben inte tillhör dem eller som tror att de är döda. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Det kvantmekaniska livet

Jim Al-Khalili, professor i teoretisk fysik, berättar att det är kvantmekaniska principer som ligger bakom många arters biologiska överlevnad. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Zombier, kvantbiologi och extrema hjärnor

Framtidens heta forskningsområden

Kända forskare och filosofer spekulerar om framtidens forskningsområden. Medverkande: Simon Kyaga, forskare i psykiatri, Jim Al-Khalili, professor i teoretisk fysik, Frank Swain, vetenskapsjournalist, Rebecca Goldstein, professor i filosofi och Helen Thomson, vetenskapsjournalist. Moderator: Christer Sturmark. Inspelat den 10 november 2014 på Rival i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Konsten att hantera en föränderlig framtid

Psykopatiska drag i vardagen

Karolina Sörman föreläser om psykopatiska drag kopplat till arbetsliv. Hon presenterar modeller som utgår ifrån att människor har varierande grader av psykopatiska drag. Kan det vara fördelaktigt att vara extremt orädd? Kan oärliga bedragare accepteras i grupper av människor där de flesta är ärliga och pålitliga? Inspelat den 5 december 2017 på Moderna Museet i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet (CSS).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Jobba, sova, dö

En rättvis lön

Under 2000-talet har vi alltmer gått över till individuella och prestationsbaserade löner, men det är oklart hur det påverkar företagen och de anställdas jobbmotivation. Vid sidan av detta växer "gig-ekonomin" fram och allt fler människor lever på korta uppdrag utan fast lön. Vad är egentligen en rättvis lön?