Titta

Retorik och pedagogik

Retorik och pedagogikDela
  1. Hej alla retorikare!

  2. -Vi samarbetar bättre.
    -Och får bättre självförtroende.

  3. Vi har en längtan att få uttrycka oss
    och visa vad vi kan.

  4. Vi vill äga vårt gemensamma språk -
    svenska.

  5. Välkomna till det här inslaget
    om UR:s satsning "Retorikmatchen".

  6. Det är en tävling
    dit femteklassare kan anmäla sig-

  7. -för att sen tävla
    under höstterminen i sexan.

  8. Vi ska se hur det gick till
    under slutaudition inför slutspelet.

  9. En dag ska vi ta över samhället.
    Det håller ni nog med om.

  10. Men är ni villiga
    att göra nåt för framtiden, för oss?

  11. Jag har tröttnat på
    hur det är mitt ibland oss.

  12. Att bli mobbad är ett vardagsproblem
    för 130 000 barn i Sverige.

  13. Ingen ska gå till skolan med en klump
    i magen. Problemet finns även här.

  14. Vi skapar gemenskap och förut-
    sättningar för trivsel och lärande.

  15. Så kära kommun, lägg skolmaten
    i våra händer. För allas framtid.

  16. Lyssna på oss. På en mätt mage
    sitter ett glatt huvud.

  17. -Vi har lösningen på...
    -...bättre ordning.

  18. -Hur vi förhindrar stölder.
    -Hur vi håller rent i närmiljön.

  19. Vår gymnastiksal är liten
    som en tändsticksask.

  20. Vi lär oss inte grunderna i aktivi-
    teter och sporter, som är vår rätt.

  21. 100 barn, en jätteparkering,
    en lerpöl till fotbollsplan-

  22. -och en gräsligt gnisslande gunga.
    Skulle du vilja leka här?

  23. Jag och juryn vill säga att ni
    har varit jätteduktiga och modiga.

  24. Det ni har gjort i dag
    är det som de allra flesta vuxna-

  25. -över hela världen är mest rädda för.

  26. Nu pågår finalen av Retorikmatchen
    2014 här bakom i en studio-

  27. -där två skolor gör upp
    om UR:s retorikpris.

  28. Vilka som vinner får vi se senare.

  29. Är läxor bra eller dåligt?
    Ni har första ordet. Varsågoda.

  30. Läxor har en solklar plats i skolan.

  31. Repetition krävs
    för att bli bra på nåt.

  32. Ta de som vill bli bättre på fotboll
    och drömmer om att bli nye Zlatan.

  33. De står hemma och kickar jättemycket.
    Så måste vi tänka med skolarbetet.

  34. Vill du nå dina drömmar och det jobb
    du vill ha krävs repetition hemma.

  35. Blickar vi mot gymnasiet
    och högre studier-

  36. -måste du ha en fungerande
    studieteknik och kunna ta ansvar.

  37. Läxor ger en knuff i rätt riktning.
    Läxor är bra, läxor ska vi ha.

  38. Nu är det er tur.
    Varför är läxor dåligt?

  39. Vad ger egentligen läxor?

  40. Om vi ska lära oss mer varför sjunker
    vi då i Pisa-undersökningen?

  41. Vi vet att läxor
    är en del av problemet.

  42. Läxor gör barn stressade
    och är orättvisa.

  43. Enligt forskning lär vi oss sämre
    med stress.

  44. Alla har rätt att få hjälp
    av dem som kan det bäst - lärarna.

  45. Vad ger det att sitta hemma med
    en uppgift jag inte förstod i skolan?

  46. Hur ska föräldrarna kunna hjälpa om
    de inte kan förklara kort division?

  47. Skolarbete ska göras på skoltid.

  48. Hur känns det
    att ha klasserna i final?

  49. -Alldeles underbart.
    -Väldigt kul.

  50. Hur har er resa
    med Retorikmatchen varit?

  51. Det har varit en fantastisk resa att
    få se eleverna växa som retoriker-

  52. -med alla övningar de har fått testa
    i att tala och argumentera.

  53. De har utvecklats massor,
    både skriftligt och muntligt.

  54. Hur har det påverkat klassen
    som grupp?

  55. De har växt otroligt även där,
    för de har fått öva på att tala.

  56. Vissa har tyckt att det har varit
    jobbigt innan och tycker än-

  57. -men det går snabbare att komma
    i gång nu och vi har fått verktyg.

  58. Det har hjälpt både oss och dem.

  59. Har det hänt nåt rent socialt
    med klassen som grupp?

  60. Många var starka muntligt redan innan
    och ville framträda.

  61. Men nu är hela klassen trygg med
    att stå där framme.

  62. Vi har stora klasser
    och då blir det jobbigt.

  63. Vi har börjat enkelt med att våga stå
    där framme och försvårat successivt.

  64. De har vuxit in i det och förstår
    bättre hur det är att stå där framme.

  65. Det handlar även om att lyssna.

  66. Vad har krävts av er som lärare
    under perioden med Retorikmatchen?

  67. Det har tagit mycket tid
    men har varit roligt.

  68. Svenskaundervisningen
    har mest handlat om retorik.

  69. Det har varit kul
    och ett mål för oss.

  70. Enligt den nya kursplanen
    ska man vara mer kommunikativ.

  71. Vi jobbar starkare
    och hårdare med det nu.

  72. Det har varit otroligt roligt.

  73. Det var ett kul sätt
    att nå målen i svenska på.

  74. De tränar många mål i svenska
    genom det här.

  75. Just nu ska två elever från
    varje klass göra upp i finalen.

  76. Men hur har resten av klassen
    varit involverad?

  77. Inför varje tävlingsmoment
    startar det i klasserna.

  78. De får lägga förslag för
    hur vi ska bygga talen.

  79. Sen röstar vi väldigt demokratiskt.

  80. Så de är med och skriver talen
    och tycker och tänker.

  81. Vi gör allt gemensamt.

  82. Ja, vi jobbar precis likadant.
    Vi jobbar alltid med helklass först.

  83. Hur känns det nu
    när de bara har några moment kvar?

  84. -Nervöst och väldigt kul.
    -Det är laddat.

  85. Jag vill först ge feedback
    på hela debatten.

  86. Om vi börjar med anförandet,
    tyckte jag att ni var så duktiga.

  87. Ni tog upp exempel
    som alla kunde känna igen sig i.

  88. Musikugglan hade Zlatan
    med repetitionerna.

  89. Kungsklippeskolan hade det där med
    att förklara kort division.

  90. Vi ska se hur klasserna har jobbat
    med retorikövningar i skolan.

  91. Dags för retorik och vi ska göra
    övningen "Säg det med en känsla".

  92. I övningen säger läraren en mening
    som eleverna ska säga till varandra-

  93. -med olika känslor
    när de minglar runt.

  94. Meningen är: Nära skjuter ingen hare.

  95. Man lär sig mycket nytt och får jobba
    med retorik på väldigt olika sätt.

  96. -Nära skjuter ingen hare.
    -Nära skjuter ingen hare.

  97. Är du lycklig? Jag är glad.

  98. Klassen har ändrats ganska mycket
    och det har blivit väldigt bra.

  99. Många vågar gå fram och prata
    som de inte gjorde tidigare.

  100. De har bättre självförtroende
    och känner att det går att prata.

  101. Nu ska vi göra övningen
    "Beskriv prylen".

  102. Då ska eleverna beskriva en sak
    utan att säga rakt ut vad det är.

  103. Sen vi började med retorikövningar
    vågar vi vara oss själva mer-

  104. -och visa upp en del
    som vi inte gjorde innan.

  105. Det är ofta män som använder det
    till fest och bröllop.

  106. Innan kunde vi inte mycket
    om retorik-

  107. -men sen vi började öva
    har vi lärt oss riktigt mycket.

  108. -Skjorta?
    -Fel.

  109. -Kostym?
    -Rätt.

  110. Vi ska göra övningen
    "Kategoripingis".

  111. Då tränar eleverna på
    att prata inför varann.

  112. De drar kort med kategorier,
    och som i en pingismatch-

  113. -säger de sen vartannat ord
    som hör hemma i kategorin.

  114. -Frukter.
    -Banan.

  115. Förr när vi skulle göra
    en retorikövning-

  116. -gick flera undan och vägrade
    vara med. Men nu är de flesta med.

  117. -Klädesplagg. Tröja.
    -Byxor.

  118. -Målare.
    -Sminkör.

  119. Vi ska göra övningen "Rygg mot rygg".

  120. Då får eleverna träna på
    att vara i fokus.

  121. Två elever ställer sig med ryggarna
    mot varann och beskriver varann.

  122. Du har ljust hår och blå ögon.

  123. På ena armen är det fem knappar.
    En har lossnat. På andra är det sex.

  124. Jag vågade inte så mycket innan
    men mycket mer nu efter övningarna.

  125. De är rätt roliga,
    så att man lär sig när det är kul.

  126. Materialet som klasserna har haft
    har utvecklats av Utbildningsradion.

  127. Ni ska få träffa en av de pedagoger
    som har tagit fram det - Boel.

  128. Varför startade arbetet
    med Retorikmatchen?

  129. När de nya läroplanerna kom 2011
    kunde man se-

  130. -att kommunikation var framskrivet.

  131. I alla ämnen ska man kunna redovisa,
    argumentera för och samtala om-

  132. -det som är ämnets centrala innehåll.

  133. Det fanns inte riktigt
    redskap och verktyg för det-

  134. -till exempel i läromedel
    i olika ämnen.

  135. EU har också skrivit fram
    kommunikation på modersmål-

  136. -som en av nyckelkompetenserna
    för ett livslångt lärande.

  137. De två delarna tyckte vi motiverade
    att satsa på retoriken-

  138. -som är en kunskap
    som är bra för alla att ha med sig.

  139. Tidigare läromedel
    har inte riktigt lyft retoriken.

  140. Men vad blev det nya materialet
    och vilka tog fram det?

  141. Vi gjorde det med Monica Ekenvall-

  142. -som är adjunkt
    vid Göteborgs universitet-

  143. -och har jobbat
    med lärarutbildningar i 30 år-

  144. -framförallt
    med fokus på tal och retorik.

  145. Och även med Karin Beronius,
    en språklärare från Älvdalen-

  146. -som sen tidigt 2000-tal
    har jobbat med retorik-

  147. -från förskolan upp till gymnasiet.
    Hon har utbildat lärare i retorik.

  148. De hjälpte oss
    att ta fram en handledning.

  149. En handledningsdel
    med retorikens historia-

  150. -men också hur man kan arbeta i dag.

  151. Och en del som innehåller
    en mängd övningar.

  152. Det är framtaget för grundskolan,
    mest med fokus på årskurs 5 och 6.

  153. I dag ska vi göra en övning
    som vi har gjort förut.

  154. Den heter "Rita efter beskrivning".
    Minns ni den?

  155. Då ska eleverna lyssna noga
    på den som beskriver en bild-

  156. -och sen rita det de har hört.

  157. På högra sidan är det en rund cirkel
    med tolv streck runt.

  158. Varannan är lite längre
    och varannan är kort.

  159. I övningen "Ordgömman" får eleverna
    träna på att prata oförberett.

  160. De drar ämnen på kort
    som de sen ska improvisera runt.

  161. På vissa arbetsbänkar kan det stå
    skrivbordslampor, tangentbord...

  162. Tack vare övningarna känns det
    säkrare att tala inför folk.

  163. Man vet direkt
    vad man ska svara och hur.

  164. "De tre argumenten" är en övning
    där man väver in argument i ett tal.

  165. Eleverna arbetar i par och får
    hålla talet inför klasskamraterna.

  166. Kära statsminister, vi vill införa
    gratis kollektivtrafik i Sverige.

  167. Det gör skillnad då fler kommer att
    välja att åka med kollektivtrafik.

  168. -Funkar materialet för andra åldrar?
    -Ja, överallt.

  169. Vi har gjort det med vuxna
    och riktigt små barn.

  170. Alla övningar går att anpassa
    efter åldersgrupp.

  171. Man kan byta ämne, förkorta en övning
    eller göra grupperna mindre.

  172. De är väldigt användbara
    hela vägen i hela skolsystemet.

  173. -Var får man tag på det?
    -På webben, www.ur.se.

  174. Det ligger i anslutning till Retorik-
    matchen under "Lärarhandledning".

  175. -Det är bara att ladda ner?
    -Ja, och använda.

  176. Varför är det så viktigt
    med retorik i skolan?

  177. Om man bortser från att man ska uppnå
    resultat på nationella prov.

  178. Kommunikation är viktigt och konsten
    att säga det man vill på bästa sätt.

  179. Framförallt i en demokrati.

  180. Ska demokratin överleva krävs att
    medborgarna kan uttrycka åsikter.

  181. Där har retoriken
    en stor roll att spela.

  182. I vårt samhälle
    är också kommunikationen snabb.

  183. Vi behöver kunna genomskåda budskap-

  184. -och vara snabba med att svara
    på den information vi får.

  185. Då är retoriken en verktygslåda.
    Hur ska jag disponera text och tal?

  186. Vilka ord ska jag välja?

  187. Vilka uttryck ger bäst känslor
    hos åhörarna?

  188. Allt det gör att elever
    som har ett annat språk med sig-

  189. -får börja prata om
    det svenska språket.

  190. Det har många lärare sagt är
    en positiv effekt av retorikarbetet.

  191. Då säger jag
    tack så mycket för pratstunden.

  192. Jag ska träffa några andra
    som tycker att retorik är viktigt.

  193. Hur har ni jobbat med talet
    i klassen?

  194. Vi har brainstormat
    och skrivit upp vad vi kommit på.

  195. Sen valde vi ut det bästa
    till ett tal.

  196. Här har vi ert tal. En sak ni kan
    ändra, så att det blir ännu bättre-

  197. -är anaforen som ni har
    med "tänk på känslan" tre gånger.

  198. Den kan ni ändra
    så att det blir en stegring.

  199. Tänk på känslan, tänk på känslan
    och känn känslan.

  200. Det blir en skjuts på slutet.

  201. Tror vi på oss själva kan vi ta oss
    hela vägen. Tron kan förflytta berg.

  202. Er poäng med att tron kan flytta berg
    måste bli jättetydlig.

  203. Hur säger man det
    så att man verkligen förstår det?

  204. Tänk lite på pauserna, så att ni
    får in de snygga formuleringarna-

  205. -och publiken hinner höra dem.
    Tänk på det.

  206. Känns det bra? Vi tror på det här.
    Lycka till.

  207. Vilken har er roll varit
    i projektet Retorikmatchen?

  208. Vår roll har i första steget varit
    att vara med-

  209. -och välja ut vilka barn
    som ska gå till kvartsfinalerna.

  210. I kvartsfinalerna har vi varit
    coacher och stöttat utvecklingen.

  211. Vilken utveckling har ni sett
    under tiden ni har varit med?

  212. De är nu väldigt duktiga på
    att formulera sig-

  213. -att kläcka idéer
    och översätta dem till ett tal.

  214. Ville de ändra nåt tidigare
    ändrade de kanske ett ord-

  215. -nu kan de kapa ett helt stycke.

  216. De har byggt en otrolig självkänsla
    och har ett annat handlingsutrymme-

  217. -såväl med stilfigurer,
    punchlines och vändningar-

  218. -skarpa bilder och kontraster.

  219. De kan tänka i flera steg nu
    bättre än förut.

  220. Då var det en typ av argument.

  221. De kom på en idé och körde på den
    och variationer på den.

  222. Nu behåller de en bra idé
    och letar sen efter fler.

  223. Sen är det hur mycket som helst
    som kommer med.

  224. Det är centralt
    att prata till en bred publik.

  225. Ska de kunna tänka mer brett
    och prata för många-

  226. -måste de också kunna tänka på olika
    aspekter, argument och publiker-

  227. -och olika aktörer
    i en viss situation.

  228. De väljer ofta att prata om skolan.

  229. I början var det mest
    vad eleverna tyckte-

  230. -men nu är lärarna,
    föräldrarna, Skolverket-

  231. -politikerna och de vuxna med.
    De vet att argumentera på det sättet.

  232. Hur är nivån på
    de här mellanstadieeleverna?

  233. Man får inte tro att barn inte är
    duktiga på att påverka. Det är de.

  234. Men reflektionsförmågan kring
    hur de ska påverka är inte utvecklad.

  235. Retorik är mycket
    ett språk om hur vi använder språket.

  236. Nu märker man att de börjar öppna
    upp, men vissa är jätteduktiga.

  237. Jag kan resonera kring komplexa
    retoriska aspekter och de förstår.

  238. Sen kan jag inte använda orden
    riktigt, men strategiskt går det bra.

  239. I kreativitet och lekfullhet
    med språket klår de ju de flesta.

  240. Vi vill att han ger ett bidrag,
    så att vi kan bygga om skolköket.

  241. I ett sånt tal måste ni välja ut
    det väsentliga för den här personen.

  242. Ta bara med det absolut viktigaste
    och slå in de orden.

  243. Stryk allt annat. Då klarar ni det.

  244. Lycka till.

  245. Dina pengar blir en investering
    - mätta och belåtna elever.

  246. Hur då, tänker du.
    Jo, vi kommer att äta mer, orka mer-

  247. -plugga mer, få bättre betyg, bättre
    jobb och skapa ett bättre samhälle.

  248. Tänk dig rubriken i lokaltidningen:
    "Kungsklippeskolans räddande ängel".

  249. "Han som satsade på framtidens
    Huddingebor." Det är du!

  250. En som har jobbat mycket med retorik
    är Anna från Utsäljeskolan-

  251. -vars klass vann Retorikmatchen 2013.

  252. Så här ett år efteråt, vad ser du
    för effekter av att ni deltog?

  253. Jättemycket effekter.
    Förmodligen fler än vi tänkte oss.

  254. Man går in i ett projekt
    med tankar om vad det ska ge.

  255. Vi arbetar mycket utåtriktat mot
    samhället och verkliga aktörer-

  256. -så det här var ytterligare nåt
    för att göra det på riktigt.

  257. Det var kärnan, men det gav
    jättemycket mer än vi trodde.

  258. Vad gav det för klassen som grupp-

  259. -och för den enskilde eleven?

  260. Det gav en stark sammanhållning.

  261. Gör man nåt där alla jobbar
    åt ett och samma håll-

  262. -blir gruppen sammansvetsad
    och lösningsfokuserad.

  263. Man fokuserar på
    hur man ska lösa nåt.

  264. "Det här gick inte.
    Hur ska vi lösa det?"

  265. Det blev också en väldig peppning.
    Man sa att det skulle funka.

  266. En positiv stämning.

  267. På individnivå kunde man följa
    olika utvecklingsstegar.

  268. De tysta eleverna
    som inte riktigt vågat ta för sig-

  269. -eller stå längst fram
    och prata så tydligt-

  270. -har utvecklats på ett fantastiskt
    sätt och kommit jättelångt.

  271. Om jag backar tillbaka, så var en av
    flickorna som var med och pratade-

  272. -väldigt tyst i början, men gjorde
    ett fenomenalt jobb med det.

  273. Och de elever som var bra på
    att prata och ta mycket luft-

  274. -och syntes, kanske lärde sig
    att ta ett kliv tillbaka och lyssna.

  275. De lärde sig tekniken att lyssna.

  276. Nationella prov är så lätta att mäta.
    Man vill mäta saker i skolan.

  277. Man vill ha sånt
    man kan utvärdera och mäta.

  278. Men det man inte kan mäta tycker jag
    nästan är de mest fantastiska-

  279. -och det är sånt som självkänsla
    eller att kunna vara flexibel.

  280. Eller att man kan ta kontakt
    eller nätverka.

  281. Förmågor och kvaliteter som du
    behöver men som inte kan mätas.

  282. Tror på er själva. Inget är omöjligt
    så länge vi vågar tro.

  283. Genom tron har människan
    seglat runt jorden, gått på månen.

  284. Genom tron vände Sverige
    ett 4-0-underläge mot Tyskland.

  285. I dag är det dags för nästa mirakel.

  286. Nu står jag med domaren
    i Retorikmatchen, Elinor Falkman.

  287. -Hur har det varit?
    -Det har varit ett rent nöje.

  288. Vi har så fantastiska produkter,
    alltså barnen, så det var otroligt.

  289. -Vad gör du i vanliga fall?
    -Då jobbar jag med stora barn, vuxna.

  290. Och studenter på KTH.

  291. De vill också lära sig mer om retorik
    och hur man övertygar.

  292. -Men barnen är bättre.
    -Jaså, det är så.

  293. Hur har barnen klarat av
    uppgifterna i tävlingen?

  294. Vi har gjort ganska svåra
    men riktiga retoriska uppgifter-

  295. -och ökat svårighetsgraden
    och undrat om de ska klara det.

  296. Men de har övergått
    våra förväntningar varje gång.

  297. De har hanterat det superbra.

  298. Vi tittar lite på
    hur det har sett ut.

  299. Skolan börjar och det ringer in.
    Vardag för oss, för andra en dröm.

  300. På pappret har alla barn
    samma rättigheter-

  301. -och barnsoldater är förbjudna
    enligt FN:s barnkonvention.

  302. Trots det utnyttjas hundratusentals
    barn i 75 procent av världens krig.

  303. -Vi har en dröm.
    -Att alla barn får samma rättigheter.

  304. Tänk att ditt barn kidnappas.
    Skolväskan byts mot ett automatvapen.

  305. All glädje rinner ut i sanden.
    Ditt barn tvingas skjuta, mörda.

  306. Det kunde ha varit jag.

  307. -Vi har en dröm.
    -Att alla vapen byts mot skolväskor.

  308. Barnen är vår framtid, inte vår armé.

  309. Kriget må ha tagit deras barndom,
    men de ska få sin framtid tillbaka.

  310. Vi är inte nöjda förrän barn-
    soldaterna skjutit sitt sista skott.

  311. -Vi har en dröm.
    -Att barnsoldater är ett minne blott.

  312. Låt drömmar slå in.
    Låt vår vardag bli deras.

  313. Låt frihetens
    och rättvisans klockor ringa.

  314. Varför är det så viktigt med retorik?

  315. En spännande fråga jag kan prata
    ett år om. Men jag säger så här:

  316. Retorik är makt. Den som har
    retoriken har också makten.

  317. Vi har en dröm om en värld
    där alla får älska vem de vill.

  318. Vi har en dröm om en värld
    där alla får visa sin kärlek öppet.

  319. Vi har en dröm där alla
    får uppleva kärlek utan gränser.

  320. Här i Sverige tilläts
    homosexuella relationer 1944.

  321. Nu, 70 år senare, borde väl ändå det
    vara en självklarhet i hela världen?

  322. Men i vissa länder
    innebär det dödsstraff.

  323. I alltför många länder riskerar man
    fängelse om man visar sina känslor.

  324. Vem har rätt att bestämma
    vem du ska hålla i handen?

  325. Homosexuella är vanliga människor som
    blir ovanliga genom våra fördomar.

  326. För att förändra dessa fördomar
    krävs stort mod.

  327. Det är dags att vakna och sluta prata
    och börja agera.

  328. Gränslös kärlek
    behöver modet från en enad värld.

  329. Vi har en dröm där alla
    kan hålla sin älskade i handen.

  330. Alla ska få älska och bli älskade
    utan gränser.

  331. Om du vill arbeta
    med retorik i din klass-

  332. -finns material att ladda ner
    på UR:s webbplats.

  333. Vill du anmäla din femteklass
    till Retorikmatchen-

  334. -kan du göra det på
    www.ur.se/Retorikmatchen2015.

  335. Men nu tror jag
    att vi har en vinnare där inne.

  336. Ett av lagen lyckades bättre-

  337. -med sina retoriska figurer, språket-

  338. -och faktiskt lyckades få till ett
    bevingat ord likt Martin Luther King.

  339. Mina två poäng-

  340. -och vinnaren av
    Retorikmatchen 2014 är...

  341. Den klass som vinner talade om...

  342. ...att gränslös kärlek
    behöver modet från en enad värld.

  343. Kungsklippeskolan.

  344. Kungsklippeskolan från Huddinge.

  345. Höj den. Det är ni värda.

  346. -Simon och Ottilia, hur känns det?
    -Sjukt kul.

  347. Härligt.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Retorik och pedagogik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Möt 2014 års tävlande från programmet Retorikmatchen. Pedagoger beskriver hur retorikundervisning påverkar eleverna både socialt och resultatmässigt. Retorikerna Frida Buhre, Elinor Falkman och Jonathan Hörnhagen har coachat och bedömt de sjätteklassare som deltagit i Retorikmatchen. De berättar om hur barnen utvecklats i sin talarkonst.

Ämnen:
Svenska > Muntlig framställning och retorik
Ämnesord:
Retorik, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Mer lärarfortbildning & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Språket i ämnet

Att dansa adjektiv

Anna Wisselgren är lärare i dans och undervisar i årskurs nio på Nyköpings högstadium. Hon tycker att det är viktigt att förena teori och praktik. Anna undervisar om ämnesord samtidigt som hon lär ut nya danssteg. Och hon låter eleverna improvisera tolkningar av olika adjektiv. Hur dansar man egentligen ordet tveksam, eller - galen?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Läsflow

En dag gav läraren Therese Linnér sina elever ett läsuppdrag i läxa. De skulle försöka komma in i läsflow; att läsa så länge att tid och rum försvinner. "Lässtrategier i all ära men de ger inte alla dimensioner av läsning och missar många delar jag tycker är viktiga att eleverna får med sig", säger Therese Linnér. Men hur gör man för att uppnå läsflow och hur förvaltas sedan den upplevelsen i klassrummet? Och hur ska du som lärare hantera de elever som inte lyckas komma in i flowet?