Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Lycka på fullt allvarDela
  1. Enligt professor Shawn Achor är sunt
    förnuft inte samma som sunt agerande-

  2. -och det sätter
    positiv psykologi fingret på.

  3. -Välkommen, Katarina Blom.
    -Tack.

  4. Du är psykolog och medförfattare
    till boken "Lycka på fullt allvar"-

  5. -tillsammans med Sara Hammarkrantz.
    Varför heter boken så?

  6. Vi kände att lycka är något som
    har blivit väldigt omskrivet, och-

  7. -vi vill ge en ny syn på lycka.

  8. Att leka med ordet allvar när man
    pratar om lycka träffar precis rätt.

  9. Nästan absolut först i boken
    skriver ni-

  10. -att den här boken är bra för de
    som är trötta på självhjälpsböcker-

  11. -som inte vilar på vetenskaplig
    grund. Ser det ut så i denna genre?

  12. Bra att det finns självhjälpsböcker
    utan vetenskaplig grund också.

  13. Allting passar inte alla.
    Men det är snudd på skandal-

  14. -att det faktiskt inte finns böcker
    om välbefinnande som vilar-

  15. -på vetenskaplig grund
    i större utsträckning i Sverige.

  16. -Är det rätt tomt tidigare?
    -Det finns absolut en del.

  17. Men det finns mycket forskning kring
    positiv psykologi, så det var dags.

  18. Vad är positiv psykologi?

  19. Positiv psykologi är studiet om
    vad som gör att vi människor mår bra-

  20. -och att livet är värt att leva.
    Att det finns mening i tillvaron-

  21. -och vad som gör
    att vi blomstrar som människor.

  22. Det fyller ju faktiskt en lucka.
    Vanlig psykologi är ju mest att-

  23. -psykologer hjälper människor
    som mår dåligt att må okej.

  24. Här är det
    från att må okej till att må bra.

  25. Ja, till att må ännu bättre.

  26. Ni trycker på att positiv psykologi
    inte är samma som positivt tänkande.

  27. Det känns som att det har kommit
    en del rörelser sedan 80-talet-

  28. -där man lägger fokus på att bara du
    lyckas med positiva affirmationer-

  29. -så kommer det också att hända.

  30. Om du säger
    "jag är en älskvärd människa"-

  31. -så kommer du med tiden
    att känna det på riktigt.

  32. Vi menar att det finns andra sätt
    att gå som kan vara mer effektiva-

  33. -och snabbare, och där handlar det om
    att göra saker man mår bra av.

  34. Inte bara att tänka, utan att också
    göra. Som till exempel vad då?

  35. I positiv psykologi trycker man på
    att relationer är viktigt att ha-

  36. -för att må bra,
    det gäller för de allra flesta.

  37. Att ha fungerande relationer
    och ett socialt skyddsnät-

  38. -är viktigt för att vi ska känna oss
    i ett sammanhang och må bra.

  39. Människor som lever med andra är ofta
    lyckligare än de som lever ensamma.

  40. Precis. Det finns studier som visar
    att ofrivillig ensamhet kan vara en-

  41. -lika farlig hälsorisk
    som rökning eller övervikt.

  42. Något det inte pratas om, att vi
    behöver gemenskap för att må bra.

  43. En sak man har fått lära sig är att
    man blir glad om man tar en penna-

  44. -och stoppar i munnen och biter
    så att käkarna går upp. Det funkar.

  45. Men ni menar att den glädjen inte
    duger. Vad är det för fel på den?

  46. Vi skriver att visst fungerar
    ett leende, givet den här studien-

  47. -det var en liten effekt
    och vi ska inte gå in på teorin.

  48. Det handlar om hur ansiktets muskler
    kopplar till hur vi känner oss-

  49. -så genom att manipulera musklerna
    kan vi förändra känsloläget.

  50. Men det är en tillfällig metod
    för att höja sitt stämningsläge-

  51. -vi trycker på att engagera sig i det
    som ger välbefinnande på lång sikt.

  52. Alltså saker som inte bara
    lyfter mig tillfälligt i dag-

  53. -utan något i mitt liv som jag
    vill ha kontakt med om ett år.

  54. Boken handlar ju om lycka
    och välbefinnande.

  55. Ibland känns det som att ni ursäktar
    er för att det är ytligt och banalt.

  56. -Känner jag rätt då?
    -Jag tror jag vet vad du menar.

  57. Även om jag tycker det här
    är ett otroligt viktigt område-

  58. -så är det relativt ungt och
    har inte funnits i alltför många år-

  59. -så det är viktigt att när man läser
    boken eller tar till sig metoder-

  60. -att man ser vad som funkar
    för en själv och vad man mår bäst av.

  61. Vad som håller på sikt för mig.

  62. Jag provar på något och märker att
    jag vill prova det flera gånger om.

  63. Men mycket av det som står
    är också...

  64. En del jag möter när jag föreläser
    om positiv psykologi är att-

  65. -"det här är ingen 'rocket science',
    det är inte svåra saker att förstå"-

  66. -att vi mår bra av att ha fungerande
    relationer, att stanna upp-

  67. -och lägga märke till
    var vi befinner oss och njuta av det.

  68. Eller att göra saker vi blir totalt
    uppslukade av så vi hamnar i flow.

  69. Det är saker som kan låta självklart,
    men det blir ett tydligt glapp som...

  70. Enligt professor Shawn Achor är sunt
    förnuft inte samma som sunt agerande-

  71. -och det tycker jag
    positiv psykologi sätter fingret på.

  72. Bara för att vi känner till hur vi
    borde äta så gör vi inte det-

  73. -eller att vi vet hur vi ska träna.

  74. I dag vet vi mer om hur vi ska
    ta hand om kroppen på olika sätt-

  75. -men inte lika mycket om
    hur vi ska må bra.

  76. Det hoppas jag
    den här boken kan ändra på.

  77. Boken tar upp spännande experiment
    och psykologiska företeelser-

  78. -som hedonisk anpassning. Vad är det?

  79. Det är en riktig lyckobov,
    skulle jag säga, en liten lyckofälla.

  80. Hedonisk anpassning handlar om
    människans förmåga att anpassa sig-

  81. -till nya saker i tillvaron.
    Det mest konkreta exemplet är nog-

  82. -när vi till exempel
    köper ett nytt soffbord.

  83. Någonting vi längtat efter länge
    och är glada-

  84. -när det specialimporterade bordet
    kommer hem till oss.

  85. Vi är glada första veckan och andra,
    men sedan faller glädjen betydligt-

  86. -och då är det den hedoniska
    anpassningen som skridit till verket.

  87. Det är helt enkelt vår förmåga att
    anpassa oss till nya förutsättningar.

  88. Det är lätt att tro att konsumtion är
    en viktig källa till välbefinnande.

  89. Just eftersom man ofta
    får en kick av det nya.

  90. Men kickarna dalar ganska snabbt
    och det blir svårt att-

  91. -hålla i gång lyckan på en hög nivå,
    att hela tiden behöva köpa nya saker.

  92. Innebär det att de som har det
    materiellt bra inte är lyckligare...

  93. -...än de som är halvfattiga?
    -Just det här med lycka och pengar...

  94. ...är ett snårigt område, det beror
    på var man tittar någonstans...

  95. ...så pekar forskningsresultaten
    åt olika håll. Men generellt...

  96. Jag tycker om ett uttalande från
    en annan professor, Daniel Gilbert-

  97. -att människor tror att pengar gör
    oss lyckliga på lång tid och mycket.

  98. Pengar gör oss lyckliga, men på
    kort tid och inte så intensivt.

  99. Där är en klassisk fälla
    som många av oss hamnar i, att-

  100. -man har en bild av vad som gör mig
    lycklig, men när man tittar på det-

  101. -...så hänger det inte alls ihop.
    -Vad vi tror gör oss lyckliga...

  102. ...och vad som gör oss lyckliga är
    inte samma. Ni pratar om barn och tv.

  103. Det var Daniel Kahneman som hade
    ett roligt experiment. Han utrustade-

  104. -personer med handdator
    där de fick skriva ner-

  105. -hur de mådde och vilken aktivitet de
    gjorde. När han sammanställde data-

  106. -över alla i studien
    fick han ganska lustiga samband.

  107. Personer mådde bättre när de shoppade
    än när de lekte med sina barn.

  108. Ingen skulle säga
    att det är roligare att shoppa-

  109. -än att vara med sina barn,
    men det beror på-

  110. -när man mäter olika saker inom en
    lycka så kan man få de här sambanden.

  111. Vare sig man vill eller inte
    så är man lik sina föräldrar.

  112. Hur pass ärftligt är
    det här med lycka?

  113. Det är en jättebra fråga. Vi har alla
    olika förutsättningar att må bra.

  114. Det är något jag känner
    kan glömmas bort.

  115. Vi ska alla kunna bli lika lyckliga
    och vara lika nöjda med oss själva-

  116. -medan vår genetiska palett
    ser helt olika ut för alla.

  117. Generellt brukar man säga att
    50 procent av hur lätt du har att-

  118. -känna välmående och välbefinnande
    beror på genetiska faktorer.

  119. Om du haft flyt med genetiska
    lyckofaktorer, kan det vara så-

  120. -att de människorna,
    oavsett hur mycket olycka som händer-

  121. -är immuna mot att begå självmord.

  122. Ingen är immun,
    hur fina gener man än har-

  123. -mot att livet faktiskt drabbar en.

  124. Det drabbar ju oss alla med jämna
    mellanrum. Det är därför vi också-

  125. -har gjort boken svart i bakgrunden
    och blommor som växer.

  126. För jag och Sara,
    när vi skrev boken, upplevde att...

  127. Det blir lätt platt när man pratar
    om lycka, det finns recept för lycka-

  128. -och det finns en enkel väg.
    Vi håller inte med, vi tycker att-

  129. -livet är komplext, saker händer
    som man aldrig kunde förutse-

  130. -och det här är förutsättningarna vi
    har för att kunna navigera i livet.

  131. Och att då ha något
    att hålla i handen-

  132. -t.ex. att relationer är viktiga för
    mig för att kunna fungera på jobbet-

  133. -eller för att kunna sova bra,
    eller att tro på mig själv.

  134. Att bara ha några sådana stöttepelare
    tycker vi kan vara väldigt hjälpsamt.

  135. En sak som är intressant med boken är
    att människor som varit nära döden-

  136. -haft cancer eller
    varit nära att dö i en bilolycka-

  137. -nästan alltid är lyckligare efteråt.
    Kan du förklara fenomenenet?

  138. De är inte nästan alltid
    lyckligare efteråt men man har sett-

  139. -för en del som är med om
    en nära döden-upplevelse-

  140. -att de upplever en bättre förmåga
    att ta vara på livet.

  141. De kan uppleva sig närmare andra,
    att de känner större samhörighet.

  142. Men också att de känner sig mer nöjda
    med det de har och gladare i livet.

  143. Förr i tiden så trodde forskningen
    att en hjärna bara kunde dö-

  144. -hjärnceller dog,
    men hjärnan är en muskel.

  145. Vad innebär det
    för positiv psykologi?

  146. Det innebär att det aldrig är för
    sent, det finns hopp för oss alla.

  147. Vi kan ta hand om oss.
    Det stämmer att hjärnan är en muskel-

  148. -men det är en vältränad muskel
    när vi är bebisar.

  149. Då är hjärnan adaptiv, den är snabb
    på att anpassa sig efter omgivningen.

  150. Den här förmågan hålls vid liv till
    den dag vi dör, men när vi är äldre-

  151. -så är den lite långsammare.
    Man måste repetera saker fler gånger-

  152. -för att samma nervbanor
    ska läggas på plats.

  153. Och det här betyder ju att oavsett
    vilken genetisk palett du föddes med-

  154. -så finns det gott om utrymme att
    påverka ditt liv. Vad du vill göra-

  155. -vad vill du uppmärksamma, vilken
    tillvaro vill du odla för dig själv-

  156. -för att kunna trivas med tillvaron.

  157. "Det positiva med negativa känslor".
    Vad är positivt med det?

  158. Vi tycker... Det här är ett
    hjärtekapitel för mig.

  159. Vi tycker att det är lite olyckligt
    att positiv psykologi heter just det.

  160. Det låter ju ganska
    ensidigt positivt, och...

  161. ...om man läser mer inom området
    hittar man förespråkare...

  162. ...som pratar om värdet av negativa
    känslor för att kunna njuta av livet.

  163. Med positiva och negativa känslor
    menar jag obehagliga och behagliga.

  164. Att uppleva obehagliga känslor är en
    jätteviktig källa för information om-

  165. -vad vi mår dåligt av, vilket betyder
    att vi får veta vad vi mår bra av.

  166. Det kan finnas en kontrastverkan,
    att när vi upplever en tyngre period-

  167. -hjälper det oss att uppskatta
    när det händer något trevligt.

  168. Det är som det du var inne på
    med posttraumatiskt växande.

  169. Där har man fått en rejäl upplevelse
    av hur det är att vara på botten-

  170. -och då kan man uppskatta
    det goda i tillvaron enklare.

  171. Apropå kontraster... Ibland när jag
    kör bil och någon trängs i bussfilen-

  172. -så blir jag tokig, vill döda och
    blockerar. Nästa dag kan jag tänka-

  173. -han kanske bara har bråttom och
    haft en svår dag och släpper förbi.

  174. Jag förstår inte varför jag tänker
    olika. Positiv psykologi spelar in.

  175. -Hur kan det vara så stor skillnad?
    -Det du beskriver...

  176. ...kan psykologer ibland kalla för
    det fundamentala attributionsfelet.

  177. För hela tiden attribuerar vi olika
    förklaringar till vårt eget beteende-

  178. -men också andras beteende.
    Det finns vissa regler-

  179. -för hur vi förklarar andras
    beteende. Hjärnan tar genvägar.

  180. Och en sådan genväg kallas det här
    fundamentala attributionsfelet-

  181. -för att vi gör det allihop.
    När andra människor gör någonting-

  182. -som vi tycker om,
    eller snarare så här:

  183. När vi gör något fel, så förklarar
    jag det med att barnen var sjuka-

  184. -och min man är bortrest, så hur
    skulle jag kunna hinna gå med-

  185. -sopsorteringen
    när allting är så stressigt.

  186. Medan när vi ser en granne
    trycka ner alltihop i samma sopkorg-

  187. -så tillskriver vi det beteendet,
    det måste bero på-

  188. -att han har egenskapen att han är så
    slarvig och inte bryr sig om miljön.

  189. Och där tänker jag att när vi mår bra
    har vi enklare att ta till den här-

  190. -lite mer komplexa
    förklaringsmodellen som är att-

  191. -du sa det här:
    "Han har nog bråttom till jobbet."

  192. De som ser det här och känner
    att de vill bli lyckligare-

  193. -vilka övningar från boken
    ska man börja med?

  194. Det som man känner är enklast.
    För all typ av beteendeförändring...

  195. -Vad kan vara enklast?
    -En käpphäst är ju tacksamhet.

  196. Det finns fin forskning som visar
    att det funkar för de allra flesta.

  197. Tacksamhet är något man kan
    praktisera när som helst.

  198. -Att säga tack bara, eller?
    -Nej, snarare mer om att...

  199. ...uppleva tacksamhet inåt. Att säga
    tack kan man göra utan att känna det.

  200. Men att tyst för sig själv skriva ner
    tre saker man är tacksam över-

  201. -vad som hänt i dag eller innan man
    börjar jobbet. Tre saker som hänt.

  202. Bara för att hjälpa sig på traven
    att hamna i ett annat sinnesläge.

  203. -Tack så mycket, Katarina Blom.
    -Tack.

  204. "Fittstim", när jag var 14.

  205. Mer om positiv psykologi, tror jag.

  206. Jag är spänd på att se
    vart forskningsfältet tar vägen-

  207. -om kanske tio år, vad har hänt då?

  208. Textning: Charlotte Arwedsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lycka på fullt allvar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I "Lycka på fullt allvar" skriver Katarina Blom och Sara Hammarkrantz om en ny positiv psykologi. Den tar avstånd från påklistrat positivt tänkande och synar istället vetenskapen bakom. Det handlar om att lära känna sig själv och hur man kan stå starkare i med- och motgångar. Man utgår från aktuell forskning och visar hur engagemang i meningsfulla handlingar och att uppmärksamma goda stunder i vardagen kan bidra till ett ökat välmående. Olle Palmlöf intervjuar Katarina Blom.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Personlig utveckling, Positiv psykologi, Psykologi, Tillämpad psykologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

När allt blev suddigt

Mattias drabbats plötsligt av den ärftliga och mycket ovanliga ögonsjukdomen Lhon (Lebers heredetära opticus neuropati). På bara några månader blir han gravt synskadad. Själv är Mattias glad över att han inte fått MS eller en hjärntumör, men människor i hans omgivning är helt förkrossade. Programmet handlar om hur han får vardagen att fungera, hur gitarren plötsligt blir mer intressant än tevespelet och om vännernas betydelse.