Titta

UR Samtiden - Forskardagar i Stockholm 2013

UR Samtiden - Forskardagar i Stockholm 2013

Om UR Samtiden - Forskardagar i Stockholm 2013

Nydisputerade forskare föreläser och samtalar om forskning i aktuella ämnen. Föredragen handlar om allt från spelutveckling till klimatforskning. Inspelat på Stockholms universitet den 2 oktober 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forskardagar i Stockholm 2013 : Arktiska oceanens hemligheterDela
  1. När jag ser isberg är det inte
    konstigt att jag började forska.

  2. Den miljö jag forskar i
    är fantastiskt fascinerande.

  3. Det räcker nästan
    som motivation i dag-

  4. -men om jag ska se tillbaka i tiden,
    så började det faktiskt med surfing.

  5. Jag höll på i sex år, i princip,
    och var väl en förtappad "surfbum".

  6. Jag bodde utomlands halva året och
    hemma jobbade jag i byggbranschen.

  7. Jag har aldrig släppt surfingen.
    Intresset är lika stort som då.

  8. Efter de här åren tyckte jag
    att jag kanske borde göra nåt igen.

  9. Det var intellektuellt ostimulerande
    att bara gå efter vågorna hela tiden.

  10. Jag började fundera på sånt som: hur
    fungerar havets cirkulationssystem?

  11. Hur genereras vågor? Hur påverkar
    bottentopografin vågorna?

  12. Jag bestämde att jag ville
    göra nåt med havet.

  13. Då hade jag jobbat
    med så mycket diversejobb-

  14. -att jag ville
    få börja tänka lite grand igen.

  15. En annan inspirationskälla
    var min pappa, som är konstnär-

  16. -och som hade blivit förhäxad
    av polartrakterna.

  17. Det här är en bild som han gjorde
    utanför Grönland, från 80-talet.

  18. Den handlar om isberg som kalvar av
    glaciärerna och försvinner-

  19. -och blir så att säga ingenting.

  20. Jag tyckte att det här med
    polartrakterna var väldigt spännande.

  21. Polarforskningssekretariatet
    har ett konstprogram.

  22. Min pappa åkte med
    en expedition 1989 till Antarktis-

  23. -och kom hem med fler
    spännande berättelser.

  24. Här tecknar han av
    en sjöelefant väldigt nära.

  25. Jag tyckte att den miljön
    var väldigt spännande också.

  26. Kan man kombinera det här
    med havet och Arktis och alltihop-

  27. -så är det nåt som jag vill. Jag
    letade efter nåt att hålla på med.

  28. Jag tänkte först på oceanografi,
    men det fanns inte i Stockholm.

  29. Då fanns marin geologi och geofysik-

  30. -som sysslar just med
    att mäta havsbotten-

  31. -och se på utvecklingen av haven och
    hur de fungerar i dag och så vidare.

  32. Jag var lika målinriktad
    som när jag surfade.

  33. Jag skulle ut och läsa allt jag kan
    om det här och sen får vi se.

  34. Då gick jag den här utbildningen
    och det var hur roligt som helst.

  35. Sen, när jag var klar med det
    som nu är en masteruppsats-

  36. -fick jag en förfrågan om jag kunde
    gå en doktorandutbildning.

  37. Det var precis det jag ville göra.

  38. Min handledare, Jan Backman,
    hade ett projekt om Arktiska oceanen.

  39. Jag tyckte att det var lite för bra,
    så jag körde på.

  40. Därifrån kommer det. Det var
    min bakgrund, hur jag började.

  41. Jag hade målet att lära mig
    mer om haven. Det var det som drev.

  42. Jag tänkte berätta lite om den första
    stora expeditionen jag var med på-

  43. -som gick till Arktiska oceanen,
    och var den gjorde att jag hamnade.

  44. Sen tänkte jag berätta lite om
    den senaste expeditionen, i somras-

  45. -när jag var med Ola Skinnarmo
    vid Grönland med en segelbåt-

  46. -och mätte geofysik och letade efter
    skeppet Vega, som jag ska berätta om-

  47. -och tittade på havsbotten, där det
    finns många spännande fenomen.

  48. Det kommer att handla om
    kartering av världshavens bottnar-

  49. -och vad vi vet om havsbottnar i dag.

  50. Jag brukar säga att vi vet mer om
    Mars än om hur havsbottnarna ser ut.

  51. Det stämmer. Så är det.

  52. Sen ska jag prata om Vegaexpeditionen
    och de stora inlandsisarnas dynamik.

  53. Det handlar om sånt som
    hur fort glaciärisarna kan smälta.

  54. Hur mycket kan de påverka havens nivå
    och oss som bor här?

  55. Det är sånt som vi brottas med i dag.

  56. Vi går tillbaka till 1996.
    Då var jag precis antagen doktorand-

  57. -alltså när man efter utbildningen
    fortsätter på en forskarutbildning.

  58. Då lade jag allt fokus
    på expeditionen "Arctic Ocean 96".

  59. Det var den andra stora expeditionen
    med isbrytaren Oden.

  60. Oden var, med tyska Polarstern,
    det första vanligt drivna ytfartyg-

  61. -som nådde Nordpolen, 1991.
    Där var svenskar och tyskar först-

  62. -med isbrytare
    som inte var atomdrivna.

  63. Där hade varit ubåtar
    och atomdrivna fartyg innan.

  64. Det här är Oden, som i dag är
    fantastiskt utrustad för forskning.

  65. Vårt mål var att komma
    till centrala delen av Arktis-

  66. -till den här bergskedjan
    som ligger här, där jag pekar.

  67. Det är alltså en enormt stor
    undervattensbergskedja-

  68. -som delar Arktiska oceanen
    i två delar.

  69. Man kan se det som att man tar våra
    största fjäll och lägger dem på rad-

  70. -tvärs över botten på hela Arktis.

  71. Vi hade den här kartan som underlag
    för att planera vår forskning.

  72. De här ryggarna
    som fanns på kartan var våra mål.

  73. Vi ville komma upp på höjder på havs-
    botten och ta ostörda sedimentkärnor-

  74. -för att studera
    klimatets utveckling och så vidare.

  75. När vi kom dit upp...
    Det är ganska långt till Nordpolen-

  76. -så det tar ett tag
    att bryta genom isen och komma dit.

  77. När vi kom dit upp visade det sig att
    bergskedjan låg på ett annat ställe.

  78. Vi mätte och mätte med Odens ekolod.

  79. Det var 3 500 meter där det stod att
    det skulle vara 1 000 meter djupt.

  80. Hela bergskedjan fanns inte där.

  81. Då börjar man förstå hur dåligt känd
    Arktiska oceanen är. Det var 1996.

  82. Det visade sig att grunden
    för kartbilden var en ubåtsmätning-

  83. -som en amerikansk ubåt hade gjort.

  84. De hade så mycket fel att hela
    bergskedjan hamnade fel på kartan.

  85. Det var 20 mil. Det är halvvägs till
    Göteborg som bergskedjan låg fel.

  86. Vi mätte en massa fram och tillbaka-

  87. -och kom fram till
    att det såg ut så här i stället.

  88. Det är lite svårt att se skalorna-

  89. -men det är alltså 20 mil
    härifrån och dit.

  90. Då hittade vi var bergskedjan låg.
    Den såg inte alls ut som på kartan.

  91. Hela den här kartbilden,
    som jag uppdaterade i min avhandling-

  92. -ledde in på spåret
    med kartering av havsbottnarna.

  93. Jag brukar säga att vi flyttade berg
    lika stora som Kebnekajse med 20 mil-

  94. -det vill säga härifrån till
    Göteborg. Så lite känt var-

  95. -och fortfarande är,
    havsbotten på sina ställen.

  96. Det finns väldigt mycket
    för er att forska vidare om.

  97. Det där ledde mig in på projektet-

  98. -"International Bathymetric Chart
    of the Arctic Ocean".

  99. Det var väl kanske av politiska skäl,
    för alla nationer runt Arktis-

  100. -ni ser Kanada, USA, Ryssland, Norge,
    Island, Grönland, Danmark-

  101. -och så har vi Sverige och Tyskland
    som är aktiva i centrala Arktis.

  102. Det var så att var kartarbetet
    skulle hamna blev lite politiskt.

  103. Vi har stormakterna USA och Ryssland,
    där ingen ville att det skulle hamna.

  104. Lite av en slump hamnade det
    i Stockholm, och så har det varit.

  105. Vi samlar in alla data
    och sätter samman den här kartbilden.

  106. Det började med att vi fick alla
    amerikanska atomubåtars mätningar-

  107. -mellan 1958 och 1988, i projektet.

  108. Det blev en helt banbrytande grej.
    Vi kunde verkligen uppdatera bilden.

  109. Och då spårade jag in på hur man
    sätter samman bilder på havsbotten.

  110. Den bild ni ser
    i Google Earth har vi gjort.

  111. Hela den bilden över Arktis
    kommer från det här projektet IBCAO.

  112. Sen har vi ett annat projekt
    som heter GEBCO-

  113. -som sysslar med
    att sätta ihop allt annat.

  114. Där försöker vi hela tiden uppdatera
    bilden på havsbotten.

  115. Det är ganska kul att det är våra
    grejer som ligger i Google Earth.

  116. Jag tror inte att nån här
    inte känner till Google Earth.

  117. Det är den bilden ni ser där.
    Det finns väldigt mycket att göra.

  118. Tyvärr ser ju jag när jag zoomar in
    hur dåligt det är-

  119. -för jag vet
    hur lite material som finns.

  120. I centrala Arktis är bara 11 %
    av ytan mätt med modern teknologi.

  121. Det är ganska lite. Det mesta
    är gjort med matematiska algoritmer-

  122. -där man uppskattar djup mellan mät-
    punkter. Det finns mycket att göra.

  123. Det här är en bild
    av Mars topografi här nere.

  124. Mars är bättre karterad
    än vad jordens havsbottnar är.

  125. Det har att göra med att man har
    satsat mycket mer resurser på det-

  126. -och man har kunnat skanna
    med laserteknologi runt hela Mars.

  127. Däremot måste vi
    använda ljud på havsbotten

  128. -och det är jobbigt
    att gå med fartyg fram och tillbaka.

  129. Det finns mycket mer att göra här.

  130. 2007 fick vi installerat
    ett toppmodernt ekolod-

  131. -ett multistrålekolod,
    där man skannar inte bara rakt ner-

  132. -som med ett vanligt ekolod,
    utan även åt sidorna.

  133. Numera kan vi skanna av
    väldigt stora ytor med Oden-

  134. -och det är det vi behöver
    för att kartera i detalj.

  135. Oden är världens bäst...
    Jag vågar säga det-

  136. -att Oden är världens
    bäst utrustade forskningsisbrytare-

  137. -som kan arbeta
    i centrala Arktiska oceanen.

  138. Sen har vi givetvis många mindre
    båtar som arbetar med sånt här.

  139. Den här båten till vänster
    är vår lilla Skidbladner-

  140. -som är rolig att åka ut och mäta
    med. Den har liknande utrustning.

  141. En av mina grundfrågor - hur påverkar
    bottentopografin surfvågor-

  142. -som var drivkraften när jag började
    och ledde mig till forskningen-

  143. -kan jag svara på det då? Ja, jag har
    fått en bättre förståelse för det.

  144. Det här är världens största våg
    som är surfad utanför Portugal.

  145. Portugal är också mitt andra hem.

  146. Det här är vid Nazaré,
    den här vågen som ni ser.

  147. Surfaren här, Garrett McNamara,
    surfade en fruktansvärt stor våg.

  148. Den är nästan hundra fot stor.
    Den är helt otroligt stor.

  149. Den här vågen
    vet jag nu varför den bildas.

  150. När jag var i Portugal
    och surfade i slutet på 80-talet-

  151. -när jag började fastna för Portugal
    såg vi att här fanns potential-

  152. -men jag visste inte varför.
    Man såg att det bröt långt ut.

  153. Det här är en så kallad "rogue wave"-

  154. -och den bildas för att i Nazaré,
    som ligger här - här ligger Lissabon.

  155. Det här är Nazaré. I botten utanför
    går en submarin kanjon in-

  156. -en otroligt djup dalgång
    som går in mot den här platsen.

  157. Inte långt ut
    är det nästan tusen meter djupt.

  158. Det är flera hundra meter djupt
    väldigt nära stranden.

  159. Man ser nästan som en skugga här,
    hur djupt det är hela vägen in.

  160. Det kanaliserar vågenergin, vilket
    ibland ger väldigt stora vågor.

  161. Det är lite kul
    att det som jag sysslar med-

  162. -också är det som styr
    hur vågförhållanden kan bli.

  163. Jag tänkte gå in på...

  164. Det var min första expedition,
    Arctic Ocean 1996.

  165. Det var massor med intryck. Isbjörnar
    och allt som man ser i packisen.

  166. Det var fantastiskt spännande,
    och våra resultat blev bra.

  167. Det ledde till det här
    med Google Earth och allt det här.

  168. Man ska ha lite tur också i det här.

  169. Jag tänkte berätta om min senaste
    expedition, förra sommaren-

  170. -tillsammans med Ola Skinnarmo,
    äventyraren-

  171. -som har gått till Nordpolen
    och gjort en massa såna saker.

  172. Han ringde mig
    för inte alls länge sen.

  173. Det var väl tidig vår
    eller nån gång efter årsskiftet.

  174. Han frågade om jag kunde
    hjälpa honom att leta efter Vega.

  175. Vega var det fartyg... En svensk
    expedition gick norr om Sibirien-

  176. -och hittade Nordostpassagen.
    Jag ska strax visa vad det är.

  177. Ola frågade om jag kunde hjälpa honom
    att hitta det sjunkna fartyget.

  178. Han visste att jag hade
    tekniken för att göra det.

  179. Då tänkte jag att jag
    inte bara kan leta efter Vega.

  180. Det är jättespännande, men vi måste
    också ha ett forskningsintresse.

  181. Det har vi. Vi har stora
    forskningsintressen utanför Grönland.

  182. Det här kan man kombinera, så
    vi gjorde en kombinerad expedition-

  183. -dels med rena forskningsintressen,
    och dels för att leta efter Vega.

  184. Vi skulle använda hans segelbåt,
    som heter Explorer of Sweden.

  185. Det var ganska nytt att gå från
    jättestora fartyg till en segelbåt.

  186. Vi skulle sätta den senaste
    undervattensteknologin på segelbåten.

  187. Det visade sig att det gick
    fantastiskt bra. Jag ska strax visa.

  188. Teamet var otroligt bra
    att jobba med.

  189. De var precis lika bra
    som mina forskarkollegor.

  190. Det här var också ett jättebra gäng.

  191. De höll på med äventyrssporter
    och besteg Mount Everest och så.

  192. Det var ett riktigt bra gäng.

  193. Jag ska inte gå igenom alla,
    men det var ett järngäng-

  194. -som såg till
    att allt fungerade på segelbåten.

  195. Vår motivation var
    dels att söka reda på fartyget Vega-

  196. -som fastnade i packis och sjönk 1903
    utanför Grönlands nordvästra kust.

  197. Det var det fartyg som Nordenskiöld,
    en av de stora polarforskarna-

  198. -från Sverige, seglade
    genom Nordostpassagen med 1878-1879.

  199. Han hade sålt fartyget
    efter expeditionen.

  200. Det sysslade med sälfångst
    och såna saker-

  201. -och det fastnade i isen
    och skruvades ner.

  202. Det gick hål när kaptenen försökte
    spränga loss det och det gick ner.

  203. De tog då en position,
    men på den tiden hade man inte GPS-

  204. -utan då var det sextant man gjorde
    det med och det var jätteosäkert.

  205. Det visade sig
    att positionen var osäker.

  206. Vi skulle kartera bottenformer
    utanför Grönland för att utreda-

  207. -inlandsisens tillbakadragande,
    efter att den var mycket längre ut.

  208. Och så skulle vi titta på områden
    där det kan komma in varmt vatten-

  209. -mot glaciärsystemen
    och påverka deras utflöde av is.

  210. Det är en av de största frågorna
    som jag håller på med just nu.

  211. Hur mycket påverkar vattnet
    som strömmar in glaciärerna?

  212. Vi har sett att det kan ske snabbare
    än vad vi har trott tidigare.

  213. Det här är Nordenskiölds resa
    med fartyget Vega.

  214. Han gick längs den röda linjen här.

  215. Det var första gången
    som någon tog den här vägen.

  216. Det är packis i de här områdena
    och det är ingen lätt resa.

  217. I dag har isen krympt så mycket-

  218. -att på sommarhalvåret har man börjat
    titta på det som en transportrutt.

  219. Det var svårare på den tiden,
    när Nordenskiöld gjorde det.

  220. Sen sålde han fartyget till ett
    företag som sysslade med sälfångst-

  221. -och det fastnade utanför nordvästra
    Grönland, långt från norra Sibirien.

  222. Det fanns en position på det, men
    den positionen stämmer ju inte alls.

  223. Där har vi sökt,
    och där ligger inte fartyget.

  224. Det som är spännande för mig...
    Här ser ni hur Vega ser ut.

  225. Det hade en motorstyrka
    på 60 hästkrafter.

  226. Oden har 25 000, bara för att
    sätta relationen till det här.

  227. Det är en enorm skillnad.

  228. Där Vega ligger känner vi
    havsbottentopografin extremt dåligt.

  229. Det är för att det inte har funnits
    intresse av att mäta där.

  230. Det är okända marker.
    Det är lite läskiga seglingsmarker.

  231. Man vet inte hur botten ser ut.
    Man får vara försiktig.

  232. Vi samlade in alla data vi kunde
    och försökte se var den skulle ligga.

  233. Här i det skuggade området
    är det väldigt okända områden.

  234. Det vi är intresserade av
    är vatteninflöden mot glaciärerna.

  235. Vi tog vår utrustning
    som vi har på Skidbladner-

  236. -och monterade den på Olas båt,
    Explorer of Sweden.

  237. Vi har en monteringsram på fronten
    som vi var tvungna att konstruera-

  238. -för Explorer of Sweden.
    Vi skulle få på vår multibeamsonar-

  239. -som kan skanna botten,
    framme på segelbåten.

  240. Den måste kunna fällas upp
    i områden med is och så vidare.

  241. Efter en massa konstruktion
    på Öckerövarvet i Göteborg-

  242. -satt de samman den här designen,
    som är vår design från Skidbladner-

  243. -och så fick vi på utrustningen.
    Det gick klockrent bra.

  244. Dessutom är segelbåten tyst
    och går väldigt stabilt-

  245. -så det var väldigt bra
    att mäta från den.

  246. Vi vet att vi kan hitta fartyget
    med vår multibeamsonar.

  247. Det här är ett fartyg skannat
    inifrån Mälaren som heter Marjaana.

  248. Det här är alltså en ljudbild
    som ni ser här på fartyget.

  249. Ni ser ju att det är ett fartyg.

  250. Det här fartyget sjönk i Mälaren
    efter att ha gått på en iskant.

  251. Alla i besättningen klarade sig,
    tyvärr utom hunden.

  252. Hunden blev så rädd när det small
    till att den sprang till sin koj-

  253. -och så gick fartyget ner.
    Alla andra klarade sig.

  254. Det finns massor med såna här vrak,
    som vi hittar lite då och då.

  255. Vi går tillbaka till Grönland,
    där Vega skulle ligga.

  256. Jag ska illustrera varför
    jag forskningsmässigt är intresserad.

  257. Havsströmmar kommer in
    under det kalla ytvattnet.

  258. I arktiska områden finns
    ett kallt och färskt ytlager-

  259. -som gör att isar kan utbildas
    och leva ganska bra i ytlagren.

  260. Nere under kan det komma
    saltare och varmare vatten-

  261. -och det har hänt vid Grönland.
    Det har kommit in-

  262. -starkare strömmar längs kusterna
    och letat sig in mot glaciärsystemen.

  263. Det upptäckte man framför allt
    här nere vid Jakobshavnglaciären.

  264. Den har dragit sig tillbaka otroligt
    mycket och släppt ut många isberg.

  265. Det här är den mest aktiva vi har
    på norra halvklotet.

  266. Den sprutar ut is och dränerar
    det grönländska istäcket.

  267. Det är 20 meter om dagen,
    i snitt, från glaciären.

  268. Man kan sitta där och se
    hur glaciären rör sig.

  269. Den har dragit sig tillbaka.
    Här var 1851, och nu är vi här inne-

  270. -och äter på systemet
    och dränerar ut is.

  271. Här syns förändringarna
    enormt mycket.

  272. Det är fruktansvärt stora isberg,
    upp till hundra meter höga.

  273. Det här är en skidbacke
    på ett av de stora isbergen.

  274. Vi var intresserade av alla som var
    dåligt undersökta längre norrut-

  275. -som vi inte riktigt känner till.

  276. Här ser ni bilder längs Grönland.

  277. Det här är från 1991.
    Det blåa är kallare vatten.

  278. Sen kan man se hur allt byter färg
    och blir rödare och rödare.

  279. Det är alltså varmare vatten
    som går in mot Jakobshavnglaciären-

  280. -och smälter glaciären underifrån,
    där den står på grund-

  281. -så att den tunnar ut
    och släpper ut mer is.

  282. Vi förstår inte alla mekanismer,
    så det är mycket att lära sig här.

  283. Expeditionen för att leta efter Vega
    gick ut från Upernavik-

  284. -ett litet område på nordvästra
    Grönland. Det var här vi startade.

  285. Vi installerade oss, satte ihop all
    utrustning, som var färdigmonterad-

  286. -och satte i gång
    att jobba i en liten segelbåt-

  287. -jämfört med stora forskningsfartyg,
    men det gick bra.

  288. Ni ser att det är ganska trångt.
    Här är jag och Larry Mayer från CCOM-

  289. -ett center i nordöstra USA som
    sysslar bara med undervattensteknik.

  290. Larry är en av mina mentorer.
    Jag jobbade där i fyra år.

  291. Sen gäller det. Man samlar in data
    och tittar på skärmarna.

  292. Det är fruktansvärt spännande.
    Det går inte att beskriva.

  293. Att leta efter vrak kan inte vara
    annat än jättespännande.

  294. Man tittar på skärmarna dygnet runt
    och letar efter små objekt.

  295. Jag har ringat in...
    Det ena är topografi på botten.

  296. Här nere ser ni att det ligger ett...
    Det är lite svårt att se, kanske-

  297. -men det ser ut som en fartygsform.
    Det är bara berggrund.

  298. Man ser också hårdheten på botten.
    Det gäller att inte missa nåt-

  299. -så att vi kan gå tillbaka
    om det är nåt intressant.

  300. Här är en mer inzoomad bild.
    Det var ungefär 200 till...

  301. Det grundaste vi hittade
    var 60 meter i det här området-

  302. -men det var ända ner till 500 meter.
    Då ska man helst ner med en miniubåt-

  303. -och komma närmare botten.
    Vi skannade och letade och tittade-

  304. -och hittade massor med objekt.
    Det här området skannade vi av.

  305. Fruktansvärd topografi, var det.
    Betydligt mer än vi hade tänkt.

  306. När man sätter samman det
    till en 3D-bild-

  307. -ser ni vilken jättetopografi det är.
    Stupen här är över 250 meter höga.

  308. Det är fruktansvärda stup.
    Att hitta Vega är inte så lätt.

  309. Jag har lagt ut
    hur stor Vega skulle vara i det här.

  310. Ni kan ju försöka leta.
    Den ligger där.

  311. Så det är en liten plupp
    i det här landskapet.

  312. Det visste man ju inte riktigt, hur
    topografin såg ut i det här området.

  313. Det visste inte de som hade tänkt
    hitta Vega innan. Det hade inte gått.

  314. När man gick in på land,
    vi gjorde en dagsexkursion på land-

  315. -och där ligger en väldigt känd
    klätterklippa, "Djävulens tumme".

  316. Så här såg det ut på botten utanför
    också. Här tittar vi på klippan.

  317. Det är alltså fruktansvärda dalar.
    Här ser ni inlandsisen-

  318. -och hur det dränerar is. Det är
    såna miljöer att det inte är klokt.

  319. Här är ett isberg som driver.
    Det är en fantastisk miljö.

  320. Det är kul att komma ut på det här.

  321. Vi kunde skanna allt från ytan,
    men vi behövde högre upplösning.

  322. Vi kunde se saker med pixlar
    som var några meter stora-

  323. -men vi ville komma åt och se plankor
    efter Vega och isbergsspår på botten.

  324. Då tog vi in en AUV,
    Autonomous Underwater Vehicle.

  325. Det är en liten miniubåt,
    som man programmerar-

  326. -och som går efter botten
    och skannar av.

  327. Det är den som vi håller i här. Alla
    ser konstiga ut för att den är tung.

  328. Det här var nummer två. Där vi hittar
    spännande saker går vi ut med ubåten-

  329. -och skickar ner den och så går den
    och letar och kommer upp med data.

  330. Den har en iridiumtelefon.
    Om nåt går dåligt ringer den hem.

  331. Vi vill inte ha de samtalen
    när man försöker sova.

  332. Forskning är 24 timmar om dygnet.
    Man försöker få lite sömn då och då.

  333. Om den ringer och säger att det är
    problem måste man hämta den.

  334. Man hoppades att den skulle göra
    långa resor, men den kom upp ibland.

  335. Den kom också med mycket fina data.

  336. Då ser vi i detalj hur botten ser ut.
    Det blir som flygbilder-

  337. -med sidescansonar, som det kallas.
    Det är en lite annan teknologi.

  338. Det här är berggrundsytan.

  339. Det är som att titta på vår
    granitberggrund ute i skärgården.

  340. Vi hittade massor med saker.
    De objekt som vi hade hittat-

  341. -när man såg dem i detalj
    var det tyvärr berggrundsformationer.

  342. Här ser det ut som en mast
    och lite andra delar.

  343. Tyvärr var det kanter på granitbitar.

  344. Här ser det ut som ett skrov-

  345. -men när man kommer ner
    och tittar så var det också berget-

  346. -som gjorde att det lurade oss.
    Nu vet vi att Vega inte ligger där.

  347. Positionen från 1903 stämmer inte.

  348. Man måste leta längre utanför, men
    vi fick enormt fina forskningsdata.

  349. Vi kan nu publicera och jobba vidare-

  350. -och vi kan dessutom säga
    att Vega inte ligger här-

  351. -så att vi kan leta på andra ställen.

  352. Den här bilden... Vi lånade
    den här AUV:n av Islands universitet.

  353. När den kom till oss var den
    skimrande och fantastiskt fin.

  354. Tyvärr körde vi den i botten. Några
    gånger gick den in i bergväggarna-

  355. -och slog i näsan i dem.
    Den fick sina törnar och repor-

  356. -som vi fick skämmas lite över,
    men det blev fantastiska data.

  357. Tyvärr kostar alla såna här saker
    miljontals kronor.

  358. Man vill ju inte tappa dem.
    Man måste vara försiktig.

  359. Jag avslutar med att visa
    varför vi är så intresserade-

  360. -av isarnas förlopp.
    Man tänker sig inte...

  361. I ett geologiskt perspektiv
    tänker vi i hundratusentals år-

  362. -men det finns processer
    som går fort.

  363. Glaciologiskt, när det gäller isar,
    kan saker ske snabbt.

  364. Det här är från Antarktis, där jag
    också har forskat på de stora isarna.

  365. Man har sett
    att det som kallas shelfisar-

  366. -den delen av glaciären
    som går ut i havet-

  367. -och bildar väldigt tjocka,
    stora glaciärer som kallas shelfisar-

  368. -som är fortsättningen ut i havet.
    De kallas också marina glaciärer.

  369. De kan brytas upp väldigt snabbt.

  370. Det här är från Wilkins,
    på västantarktiska halvön.

  371. Här har det kollapsat en stor bit av
    en sån här shelfis under några dagar.

  372. Det tar inte alltid
    den långa tid man tänker sig.

  373. Ni ser iskanten här uppe.

  374. Dagen efter såg det ut så här.
    Det faller ihop som ett korthus.

  375. Dagen efter såg det ut så här.
    Det här är en mil här nere.

  376. Det täcker hela Stockholm, det här.

  377. Det är enorma områden
    som bryter upp som korthus.

  378. Det här händer ibland. Man får in
    smältvatten i spricksystem-

  379. -som sen återfryser längre ner
    och knäcker sönder isen.

  380. Den här delen av glaciärsystemet
    håller också emot isarna längre bak-

  381. -så det dränerar på när man får de
    här uppbrotten. Det är intressant.

  382. Vi vill försöka förstå
    hur de kan ha en kedjereaktion-

  383. -tillbaka till de stora isarna
    så att de börjar släppa is-

  384. -vilket påverkar världshavens nivå.

  385. Det är den största osäkerheten vi har
    i alla förutsägelser-

  386. -om världshavens nivå.
    Det är svårt att knäcka hur det sker.

  387. Det sker inte riktigt regelbundet
    och så vidare.

  388. Vi har också hittat spår av det här
    tillbaka i tiden.

  389. De spåren är jag särskilt intresserad
    av. Vi har tydliga spår på botten.

  390. Jag ska inte gå igenom det i detalj,
    men det blir spricksystem i de här-

  391. -shelfissystemen, och så kommer det
    ner vatten som fryser-

  392. -och så sprängs det upp och så bryts
    det isär till stora block som ni såg-

  393. -och så kollapsar det. De gör spår
    på botten som vi har kunnat se.

  394. Det här publicerades för nåt år sen.

  395. Den sjunde oktober
    kommer ett program om vår forskning-

  396. -när det handlar om de här systemen
    och vad vi inte förstår-

  397. -och vad vi har börjat se för spår
    av såna här fenomen.

  398. Där tänkte jag avsluta och jag hoppas
    att ni fick ut nånting av det. Tack.

  399. Tack, Martin.
    - Nu, frågor till Martin?

  400. Kom igen. Nu har ni chansen. Där.

  401. Våra mikrofonlöpare kommer här.

  402. Så kan ni ställa dem.

  403. Jag tänkte bara fråga
    hur du finansierade allt.

  404. -Vilken? Det är olika varje gång.
    -Den första.

  405. Det fungerar ofta så att de
    internationella expeditionerna-

  406. -söker pengar från Forskningsrådet.
    I Sverige har vi Vetenskapsrådet-

  407. -och vi har väldigt stora stiftelser.

  408. Vår multibeamsonar,
    som kostar tiotals miljoner-

  409. -har vi sökt från
    Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

  410. Det finns stora forskningsstiftelser.
    Knut och Alice Wallenberg-

  411. -bidrar enormt mycket
    till forskningen.

  412. De har fått sina pengar
    från industrin-

  413. -och ger tillbaka till forskning,
    för att vårt land behöver det.

  414. Sen har vi Vetenskapsrådet,
    som är skattefinansierat.

  415. När det gäller expeditionen
    med Skinnarmo var det unikt.

  416. Den var ju sponsorfinansierad.
    Det har inte jag varit med om förut.

  417. Det fungerade bra det med.
    Så det är väldigt olika.

  418. De stora isbrytarexpeditionerna
    är ofta internationella gäng-

  419. -som samlar, som att man
    går runt med hatten, i princip.

  420. Vi spenderar väldigt mycket tid
    på att söka finansiering.

  421. Det går inte annars.
    Det är en stor del av ens jobb.

  422. Det kan vara den mest knäckande delen
    när man inte får finansiering-

  423. -men det är kul när man får det.
    Man får slita.

  424. Det finns ingen pengapott
    som man hämtar ur.

  425. Du måste motivera allt i detalj,
    och visa vad det är viktigt för.

  426. Vi vill göra det här
    för att förstå de här systemen-

  427. -som kopplar tillbaka till alla
    människor som bor på jorden.

  428. Vi är väldigt bra på att motivera
    vad vi gör, kan man säga.

  429. -Jag har en fråga om skeppet Vega.
    -Var är du...? Där. Hej.

  430. Jag antar att det var ett träfartyg.
    Blir inte de uppätna av skeppsmask?

  431. Det beror på var de har hamnat.
    I Östersjön har vi inte skeppsmask.

  432. I de här kalla områdena
    har vi inte heller skeppsmask-

  433. -men är du längre ner på södra delar
    då är det inget kvar.

  434. Alla de antika skeppen i Grekland
    och så, där är träet borta.

  435. Då ligger det bara lerkrukor
    och annat skrot runt fartygen.

  436. Det är ganska unikt att hitta de här,
    just i Arktis eller i Östersjön.

  437. Vasa känner ju alla till.
    Den är väldigt bra bevarad.

  438. Det är världsunikt att ha
    så fina möjligheter att bevara skepp.

  439. Vega vore ju fantastiskt. Det är
    en viktig del av vår polarhistoria-

  440. -att man klarade
    att gå Nordostpassagen.

  441. Det finns stor risk att Vega är
    söndertrasad av de stora isbergen.

  442. De går ner till 400 meters djup
    även i dag, och skrapar på botten.

  443. Jag har varit och letat efter
    vikingaskepp med marinarkeologer.

  444. Det har vi inte hittat ett enda på
    botten, fast det måste finnas massor.

  445. Det är verkligen spännande att hitta.

  446. De är verkligen intresserade
    av att hitta ett vikingaskepp.

  447. Det borde finnas nånstans,
    men vi har inte hittat nåt.

  448. Jag tänkte fråga... Om man nu vill
    bli forskare och åka på expeditioner-

  449. -har du nåt tips då? Börjar man
    på ett program som verkar kul-

  450. -eller ska man veta innan
    vad man vill forska om?

  451. Jag tror att man ska tänka... För min
    del hade jag jobbat ganska länge-

  452. -och känt på olika saker,
    så när jag väl kom in på det-

  453. -var jag väldigt intresserad av
    frågorna kring naturen, i mitt fall.

  454. Då är det våra ämnen, geologi,
    naturgeografi, oceanografi-

  455. -men det kan också vara
    fysik eller nåt annat.

  456. Då ska man gå in på det
    och gå den utbildningen-

  457. -och sen får det väl te sig
    om man vill fortsätta inom nånting-

  458. -och då börjar man leta
    och se vad det finns för möjligheter.

  459. Doktorandprojekt är ju så
    att om man går en vanlig utbildning-

  460. -så har vi en fortsättningsutbildning
    för forskarutbildningen.

  461. De är ganska svåra att komma in på.
    De som har stort driv kommer vidare.

  462. Det söker man sen,
    precis som en tjänst.

  463. Det var det inte när jag började,
    men i dag har man ganska bra villkor-

  464. -världsunikt bra villkor i Sverige.
    Startlönen är en bit över 20 000-

  465. -som man startar på som student,
    och det är en fast tjänst.

  466. Man fortsätter sen och har
    den tjänsten i fyra år och studerar-

  467. -och gör sin forskning, och när man
    gör sin avhandling blir man forskare.

  468. Man söker det precis som ett arbete.

  469. Bakgrunden är att man har
    sin basutbildning, så klart.

  470. Det finns de som går in från början
    och kör järnet.

  471. De är oftast målinriktade och klarar
    sig. Man ska absolut inte vara rädd-

  472. -för att det inte finns jobb.
    Har man ett intresse så löser sig.

  473. Har man tillräckligt driv
    och tillräcklig motivation.

  474. Så har jag alltid resonerat.
    Jag struntar i arbetsmarknaden.

  475. Jag har tittat målinriktat
    på min forskning.

  476. Sen visade det sig att det finns
    en stor arbetsmarknad också.

  477. Jag tror att man måste släppa det där
    och se på vad man är intresserad av.

  478. -Det var en fråga där.
    -Ja.

  479. -Du kan räcka upp handen.
    -Här. En kort fråga...

  480. ...om hur oljeintressen har påverkat
    forskningslandskapet i Antarktis.

  481. Ja, det ser jag jättemycket.

  482. Just runt Grönland har de ju gjort
    enormt stora undersökningar-

  483. -för att hitta olja,
    längs västra och östra Grönland.

  484. Det pågår väldigt mycket mätningar.

  485. Det ser jag på det sättet att
    dels måste vi kontakta de företagen-

  486. -som äger rätten till områdena,
    och sen lämna in data till dem.

  487. Det är ju klart att vi ser det.
    Uppe i centrala Arktis-

  488. -har man inte sett det än.
    Där är det för svårt med havsisen.

  489. I utkanterna, kring Barents hav
    och så, pågår det mycket aktiviteter.

  490. Dessutom letar man inte bara,
    utan man utvinner även olja.

  491. Men inne i centrala Arktis
    så är packisen för svår-

  492. -och man vet inte hur det ser ut än.

  493. De tittar väl på potentialen än så
    länge, men vi hör mycket om det.

  494. Det var ett bra svar. Fler frågor?

  495. En sak om just det här
    med olja i Arktis.

  496. Man säger att en fjärdedel av jordens
    oljeresurser finns där uppe-

  497. -eller jättestora proportioner.
    Varför finns det så mycket där?

  498. Man gör ju uppskattningar,
    och framför allt är det gasresurser-

  499. -som finns inne längs shelfkanterna,
    inne på den grunda delen av Arktis.

  500. Ute i den centrala delen
    vet man inte riktigt.

  501. Det här är uppskattningar.
    De tittar på de data som finns-

  502. -och sen gör de beräkningar och
    kommer fram till var det ska vara.

  503. Än så länge... För att kunna arbeta
    med det måste de mäta väldigt mycket.

  504. Det ligger en bra bit i framtiden.

  505. Man kan hoppas
    att vi hittar förnybar energi-

  506. -så att det kommer in mer och mer-

  507. -så att det inte blir det stora
    trycket på jordens resurser.

  508. Mitt ämne, geologi, är ju
    där man tittar på naturresurser.

  509. Det är ju en balans. Det är inte bra
    att fokusera på några naturresurser.

  510. Det är mycket bättre om vi
    kan använda alternativa källor-

  511. -och inte hänga upp sig
    på några energikällor.

  512. Det är bra att titta på
    alla alternativ.

  513. Vi är beroende av olja och gas, och
    det finns ett tryck på nya områden.

  514. Där tror jag att vi har
    en viktig roll att spela.

  515. Om det blir exploatering av de här
    områdena kommer en stor miljöbit.

  516. Vårt ämne innefattar ju
    att titta på miljökonsekvenser också.

  517. Vad händer om det sker oljeutspill
    under isar?

  518. Då måste man ha den teknologin
    att man kan se vad som sker.

  519. Det finns väldigt mycket i den här
    delen. De är mycket miljömedvetna nu.

  520. De är tvingade att göra mycket
    undersökningar där de exploaterar.

  521. -Oljebolagen?
    -Ja. De finansierar även forskning...

  522. ...för att de vet att de måste.

  523. Textning: Peeter Sällström Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Arktiska oceanens hemligheter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ytan på Mars är bättre kartlagd än vad jordens havsbottnar är. Martin Jakobsson är vågsurfaren som blev professor för att studera landskapet under ytan. Som maringeolog vill Jakobsson kartlägga världshavens bottnar och hans arbete fokuserar främst på den arktiska oceanen. Här berättar han varför han blev forskare, om polarexpeditioner och de utmaningar han ställs inför. Inspelat på Stockholms universitet i oktober 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Geofysik, Maringeologi, Naturvetenskap, Oceanografi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forskardagar i Stockholm 2013

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagar i Stockholm 2013

Arktiska oceanens hemligheter

Martin Jakobsson är vågsurfaren som blev professor för att studera landskapet under ytan. Som maringeolog vill Jakobsson kartlägga världshavens bottnar och hans arbete fokuserar främst på den arktiska oceanen. Här berättar han varför han blev forskare, om polarexpeditioner och de utmaningar han ställs inför. Inspelat på Stockholms universitet i oktober 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön i ett historiskt perspektiv

Östersjöns geologiska historia är full av dramatiska förändringar. Djupt under ytan ligger sedimenten arkiverade, som ett facit på människans miljömässiga inverkan på Östersjön. Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik samt ledamot av Kungl Vetenskapsakademien samtalar med Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Nudging gör det lätt att göra rätt

Om man erbjuds en liten i stället för stor tallrik tar man mindre mat. Det är en form av "nudging", det vill säga att knuffa någon i en mer klimatsmart riktning. Ida Lemoine på Beteendelabbet berättar med hjälp av spännande exempel om sitt arbete med att förstå beteenden för att kunna förändra beteenden. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.