Titta

UR Samtiden - Dofters betydelse

UR Samtiden - Dofters betydelse

Om UR Samtiden - Dofters betydelse

Dofter väcker både glädje och aversion. De luktar gott, de luktar illa. Dofter spelar stor roll för att skildra olika kulturella sammanhang och används medvetet för att sätta oss i stämning, för att handla. Men en till två procent av befolkningen har doftallergier. Och ett sämre luktsinne kan vara ett tecken på att demens är på väg. Seminarium under ledning av moderator Hanna Zetterberg, inspelat på Nalen, Stockholm, den 7 november 2014. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Dofters betydelse : Att beskriva doftDela
  1. Tack för att jag fått komma hit
    och prata.

  2. Tack för inbjudan
    från Vetenskapsrådet.

  3. Frågan är som sagt lite överspelad.

  4. Kan vi prata om språk?
    Det kan vi svara på direkt.

  5. Kanske är det lite intressantare
    hur vi gör.

  6. Det har florerat mycket åsikter
    om det finns ord för doft eller inte-

  7. -bland forskare och kanske också
    allmänheten i mänskliga språk.

  8. Det är egentligen
    lite uppseendeväckande.

  9. Man undrar när det sägs: "Det saknas
    språk." I förhållande till vad?

  10. I förhållande
    till beskrivningar av träd-

  11. -eller beskrivningar
    av joggingrundor?

  12. Beskrivningar av sinnesförnimmelser
    som smak, hörsel eller känsel?

  13. Det är lite sånt jag har funderat på.

  14. Inte bara jag. Jag har jobbat
    med andra forskare också-

  15. -både i Sverige
    men framförallt i Spanien.

  16. Där finns
    en helt annan taktil-kultur.

  17. De är mycket mer doftande
    och kännande.

  18. Vi har jobbat med lite olika data.

  19. Det har kommit fram
    ny beräkningsforskning-

  20. -på hur många dofter
    människan kan urskilja.

  21. Det var en artikel i Nature i år
    där det står-

  22. -att människan kan urskilja
    tusen miljoner dofter.

  23. Om man jämför det med språket
    är det klart att då saknar vi ord.

  24. Så många ord har vi inte för dofter.

  25. Hur bra vi är på att prata om doft
    och hur snabbt vi kan ange dofter-

  26. -det hänger samman med vem vi är,
    som Jonas redan indikerat här.

  27. Och vem vi pratar med-

  28. -och i vilket kulturellt sammanhang
    vi pratar och varför vi pratar.

  29. Detta är allmängiltigt.

  30. Detta gäller allt språkbruk,
    skulle jag vilja säga.

  31. Föreställningen
    att vi saknar ord för doft-

  32. -har till stor del sin grund
    i bristen på systematiska studier-

  33. -om forskning
    om hur vi talar om doft.

  34. Också om hur vi talar
    om andra sinnesintryck.

  35. Framför allt smak som vi hört i dag
    är nära relaterat till doften.

  36. Vi kan också titta inomvetenskapligt.

  37. Det kan också ha sin grund i
    hur man forskar om ordbetydelser.

  38. Studiet av språk har på senare tid
    mycket mer än förut-

  39. -inriktat sig på människan
    som en kommunicerande varelse-

  40. -och hur man faktiskt använder språk
    i tal och skrift.

  41. Det har inte alltid varit så.

  42. Man kan säga
    att den teoretiska utvecklingen-

  43. -numera drivs av ett mycket större
    fokus mot människan.

  44. Det som också spelat forskare i
    händerna är tekniska utvecklingen.

  45. Att vi kan göra intressanta
    experiment av olika slag.

  46. Hjärnforskningsexperiment och
    andra psykolingvistiska experiment.

  47. När det gäller att få veta
    hur vi pratar om det här-

  48. -så behöver vi mycket textdata.

  49. Att vi kan söka i stora databaser
    och att...

  50. ...att vi har stora databaser
    och textmängder...

  51. ...gör att vi faktiskt
    kan uttala oss om hur vi pratar.

  52. Förr har vi trott en massa saker
    om hur vi pratar.

  53. Oftast så är det helt fel.

  54. Min syn på språk är
    att det inte är något mekaniskt.

  55. Ord har inte
    någon liten atomistisk betydelse.

  56. Språket är extremt flexibelt.

  57. Allt vi gör med språket är förankrat
    i våra förnimmelser och våra kroppar-

  58. -och vårt tänkande och våra avsikter.

  59. Detta avspeglas naturligtvis
    också i hur vi uttrycker doft.

  60. Så om vi försöker
    titta lite på detta-

  61. -egentligen från motsatt perspektiv
    från psykologiska.

  62. Nämligen hur det redan är sagt.

  63. Man kan dela in samtal om det här
    i tre olika grupper.

  64. Det ena är:
    specialister pratar med specialister.

  65. Jag kallar det här för doftkulturer.

  66. Vad jag menar med det är
    att doften av nåt skäl står i fokus.

  67. Det finns kulturer
    där naturen och jakt-

  68. -är väldigt viktigt
    för människans överlevnad.

  69. Forskning om detta har visat
    att människor i såna kulturer-

  70. -är mycket snabbare på att
    namnge dofter än vi, till exempel.

  71. Av det skälet att man måste
    göra det här för att få föda-

  72. -och att förhindra
    att utsätta sig för faror.

  73. Det finns också andra doftkulturer.

  74. Det är professioner
    som vi har i vår del av världen.

  75. I den högteknologiska...

  76. ...urbaniserade kulturområden
    som vårt eget, till exempel.

  77. Detta har vi varit inne på. Nämligen
    parfymmakare är en sån grupp.

  78. Kemister som håller på med detta,
    som Karin.

  79. Sensoriker
    heter på engelska flavourists.

  80. Jag fick ta kontakt med Svenska
    språknämnden för att översätta det.

  81. Det stod inte i något lexikon.

  82. De rekommenderade sensoriker, vilket
    jag inte tycker är riktigt samma sak.

  83. Det är det bästa vi kan ha
    i det svenska språket.

  84. Eller oenologer som har terminologier
    att prata om dofter inom yrkeskåren.

  85. Både avsändare och mottagare
    är specialister och förstår språket.

  86. Jag hade inte tänkt
    fundera mycket mer på det i dag.

  87. Det är inte så intressant. Intressant
    är det vanliga språket, tycker jag.

  88. Då har vi samtal
    som förs mellan specialister-

  89. -och den intresserade mottagaren
    eller vem som helst egentligen.

  90. Ett sånt samtal kan föras
    mellan till exempel en författare-

  91. -och författarens läsare.

  92. Det är lämpligt att ta ett exempel
    från vår 2014 års nobelpristagare-

  93. -i litteratur, Patrick Modiano,
    som sniffar sig runt Paris.

  94. Det finns en sekvens i "Nätternas
    gräs" som är översatt till svenska.

  95. Den lyder såhär:

  96. "Det började regna. Vi tog tillflykt
    till biografen Montparnasse."

  97. "Vi satte oss längst bak i salongen."

  98. "Det var i pausen
    och vi visste inte vad filmen hette."

  99. "Den jättelika, förfallna bion"-

  100. -"gjorde mig lika illa till mods
    som gatorna i kvarteret."

  101. "Det luktade ozon därinne."

  102. "Som när man passerar
    ett luftintag över metron."

  103. Det luktade ozon därinne. Det räcker
    inte för den breda allmänheten.

  104. Modiano var tvungen att lägga till:

  105. "Som när man passerar
    ett luftintag över metron."

  106. Det är en lysande bild, tycker jag.

  107. Det är en bild
    som vi verkligen kan känna igen-

  108. -och känna hela stämningen
    när vi går ner i metron.

  109. Det är inte trivialt
    att försöka sig på-

  110. -att förmedla doft till mottagare.

  111. Om man vill lyckas så har man...

  112. Så har man ett...
    Vad heter det på svenska? Challenge.

  113. En utmaning!

  114. Till gruppen av specialister
    till den intresserade allmänheten-

  115. -hör också journalister
    och recensenter av olika produkter.

  116. Lyxkonsumtionsprodukter rätt så ofta
    som tvål, vin, öl-

  117. -choklad, kaffe,
    te, olja och mat naturligtvis.

  118. Vi känner alla igen detta.

  119. Om vi som mottagare av informationen
    inte är utsatta för doften-

  120. -så måste recensenten
    göra det här riktigt bra-

  121. -för att få över förnimmelsen
    till något som vi klär i ord.

  122. Perception
    är inte samma sak som koncept-

  123. -som man
    mycket lättare mappar på ord.

  124. Det är det som gör
    det med doft väldigt intressant.

  125. Också de andra sinnesförnimmelserna,
    naturligtvis.

  126. Vi ska ta oss en liten titt på det.

  127. Jag hade tänkt göra
    en liten jämförelse-

  128. -med hur vi faktiskt uttrycker oss
    när vi inte har doft i fokus-

  129. -utan när vi pratar om doft
    med vem som helst.

  130. Se om det skiljer sig
    från nån som är specialist-

  131. -och pratar
    med en intresserad mottagare.

  132. En del av den forskning
    som jag har gjort-

  133. -har jag gjort på vinrecensioner.

  134. Det är ett fantastiskt material.
    I alla vinrecensioner finns doft.

  135. Om man ska söka i såna databaser
    är det väldigt praktiskt.

  136. De är av olika karaktär.

  137. Jag har haft glädjen
    att jobba med en databas-

  138. -med över 84 000 vinrecensioner.

  139. Det är en privatägd, amerikansk
    databas som ägs av mannen på fotot.

  140. Ni känner säkert igen honom.
    Han heter Robert Parker.

  141. Jag får använda hans texter
    för akademiska syften.

  142. De texterna
    finns i hans wine journal-

  143. -som heter "The Wine Advocate".

  144. Han kan man säga är vinets guru.

  145. Han har haft en enorm påverkan
    på både konsumenter och producenter.

  146. Han sägs ha ändrat produktionen av
    röda viner i Bordeaux, till exempel.

  147. Den typen av konnässörer
    eller den typen av recensenter-

  148. -kanske vi inte ser så många av.

  149. Nu har han också
    medarbetare naturligtvis.

  150. Vi har undersökt det här från
    det retoriska och semantiska hållet.

  151. Vad gör en vinrecensent?

  152. Man börjar med den praktiska delen.

  153. Detta är provningspraktiken.

  154. Man häller upp vinet.
    Man tittar på vinets färg.

  155. Man skakar runt glaset
    så att man får dofterna mot sig.

  156. Man sniffar. Man smakar på vinet
    och man spottar ut vinet-

  157. -för man ska helst hinna prova
    mer än två, tre stycken åt gången.

  158. Detta är själva praktiken.
    Den praktiken...

  159. Recensentens jobb är att översätta
    den praktiken till text.

  160. Det är övergången att beskriva
    en känsla som bara recensenten har-

  161. -till något som kan begripas
    av en läsare på något plan.

  162. En sån här recension
    kan se ut på olika sätt.

  163. Den är oftast indelad i tre delar
    i den här datan.

  164. Det finns en produktionsdel.
    Lite om producenten.

  165. Det finns en förnimmelsebeskrivning
    som vi har här.

  166. Det avslutas nästan alltid
    med en rekommendation.

  167. När kan man dricka det här vinet?

  168. Förnimmelsebeskrivningen lyder såhär:

  169. "An opaque ruby/purple hue
    is accompanied by a sweet nose"-

  170. -"of earth, smoke,
    cassis, and cherries"-

  171. -"as well as a textured,
    full-bodied mouthfeel."

  172. "While the tannin is high,
    there is beautifully sweet fruit"-

  173. -"underlying the wine's structure..."

  174. Det intressanta
    i recensentens tillvägagångssätt-

  175. -är att det är ikoniskt
    med provningspraktiken.

  176. De börjar alltid med färgen.
    Sen kommer doften.

  177. Sen kommer smak och textur.
    Sen kommer eftersmaken.

  178. Sen kommer kanske något mer allmänt.

  179. Det gör
    att läsaren är med på noterna.

  180. Om vi nu ska plocka ut doften
    så har vi den här.

  181. "A sweet nose of earth,
    smoke, cassis, and cherries."

  182. Det som är typiskt
    för doftbeskrivningar-

  183. -är att doften beskrivs
    från doftens källa.

  184. Doftens källa är objekt.

  185. Objekten i detta fall är earth,
    smoke, cassis och cherries.

  186. Eller också av egenskapsord.
    De är dock färre.

  187. Här har vi "a sweet nose".

  188. Objekten kan vara av olika typ.

  189. Det kan vara frukt, kryddor, växter,
    drycker, choklad, sylt, mineraler-

  190. -läder, bensin, cigarrlådor
    och andra intressanta saker.

  191. Och... Sorry.

  192. Egenskapsorden
    är ofta enkla dimensionsord-

  193. -som sweet här
    eller soft och sharp och deep.

  194. Man kan använda sig av liknelser
    som till exempel:

  195. This smells like a Moroccan market,
    outdoor market.

  196. Det gör att vi kan
    tänka oss in i allt det här-

  197. -och få minnen
    från när vi kanske har besökt en sån.

  198. Många av vinrecensenterna
    använder sig av någon sorts-

  199. -till allmänheten-terminologi.

  200. Det är en känd terminologi.

  201. Det kallas för The Aroma Wheel-

  202. -från Ann Noble
    i University of California, Davis.

  203. I den yttersta cirkeln
    finns mest av de konkreta objekten.

  204. De är sen abstraherade
    till egenskapsord-

  205. -som floral och woody och så.

  206. I princip
    är det såhär man går tillväga.

  207. Plus att man har lite liknelser.

  208. Vi var också lite nyfikna på:

  209. Okej, finns det nån skillnad
    mellan vitt och rött vin?

  210. Vi gjorde lite sökningar i databasen
    på vita och röda viner.

  211. Vad hände?

  212. Jo, det här är resultaten...

  213. En typisk sample
    av beskrivningsord för vita viner.

  214. "Apple, pear, peach, flower, honey,
    oil, sugar, butter, orange, herbs"-

  215. -"honeysuckle,
    grapefruit, pineapple, melon..."

  216. Ni kan säkert se redan, vad är detta?

  217. Ljusa objekt.

  218. Här finns en glidning
    mellan färg och doft-

  219. -som är väldigt utmärkande
    för sinnesbeskrivningar.

  220. Samma sak gäller för röda viner.

  221. Vi har "cassis, cherry,
    currant, licorice, raspberries"-

  222. -"mineral, velvet, chocolate, plum,
    pepper, blueberry, wood, tar..."

  223. Det är mörka objekt.
    Det är en systematisk...

  224. Man kanske inte ser när man läser en
    och en men när man kör i en databas-

  225. -så får man fram sån här information.

  226. Detta finns också vid egenskapsorden.
    Man har exempel som:

  227. "Its ripe lemon and white aromas."

  228. Så vita dofter.

  229. "White raisins can be found
    in the zesty sharp aromas."

  230. Skarpa dofter.

  231. "Sweet nose..." Söt doft. "...of
    espresso, chocolate and berries."

  232. Detta är intressant
    för sinnesförnimmelser allmänt.

  233. Men det är så påtagligt
    i de här doftbeskrivningarna.

  234. Man kan tycka vad man vill
    om vinbeskrivningar.

  235. Många tänker att det är så tramsiga
    uttryck i många vinbeskrivningar.

  236. Det här vinet smakar som-

  237. -en politician in silk pajamas
    or something.

  238. I den typen av data som jag använt
    finns väldigt lite av det.

  239. Den är väldigt terminologisk.

  240. Hur är det då med vårt språk?

  241. Jag gjorde en snabbsökning
    i språkbanken.

  242. Göteborgs språkbank.

  243. I en korpus som heter Korp
    som består av åtta miljarder ord.

  244. Jag sökte på "luktar".
    Jag har skrivit in "luktar" däruppe.

  245. Då fick jag
    snabbt som blixten 30 000 svar.

  246. De fördelar sig såhär
    med "luktar" i mitten.

  247. Det är lätt att se
    hur kontexterna är.

  248. Databasen
    innehåller massa olika saker.

  249. Den innehåller litteratur,
    tidskriftstexter-

  250. -tidningstexter och bloggar.

  251. Allt möjligt. Det är mycket
    med åtta miljoner ord här.

  252. Det är en fantastisk resurs.

  253. Vad hittar jag?

  254. Jo, det luktar "kryddhylla, blöt
    hund, stall, fotsvett, diskmedel"-

  255. -"melon, citron,
    gammelfarmor, kattpiss."

  256. Det luktar "ruttet, bränt, unket,
    fränt, surt, sött, parfymerat"-

  257. -"instängt, kvalmigt, kryddigt,
    mögligt, fräscht, aromatiskt."

  258. "Jag avskyr att man luktar sjuk.
    Det är en blandning mellan"-

  259. -"citronhalstabletter,
    xylometazolinhydrokloid"-

  260. -"instängd svett och strumpa."

  261. Jag gissar
    att den sista är från en blogg.

  262. Ni ser här,
    vad har vi för språkliga resurser?

  263. Jo, doftens källa i alla fall-

  264. -med hjälp av objektsord för objekt.

  265. Med hjälp av egenskapsord
    som handlar också om dofters källa-

  266. -och liknelser för att vi
    ska komma in i minnessituationen-

  267. -där vi kan tänka oss det här.

  268. Som luftintaget under metron
    eller när man är sjuk.

  269. För att summera kan man säga:
    "Ja, det har vi redan konstaterat."

  270. "Visst kan vi prata om doft."

  271. Doftens källa konstruerar betydelsen.

  272. Språket konstruerar betydelser-

  273. -med hjälp av doftens källa
    genom objekt mestadels.

  274. Det här skiljer doft från smak
    i mina data.

  275. Egenskaper, liknelser
    och sinnessammansmältningar-

  276. -är legio över hela fältet här.

  277. Så nu står vi här.

  278. Vi har just börjat den här
    forskningen skulle jag vilja säga.

  279. Vi vet inte mycket. Det finns
    inte mycket forskning om detta.

  280. Här är många spännande saker.

  281. Tack så mycket.
    Nu fick vi mer att tänka på.

  282. Vi gjorde rätt
    som pratade om doft när vi fikade.

  283. Vetenskapligt är det okej
    att prata om doft. Det är bra.

  284. Det har fått en kvalitetsstämpel.
    Har ni några frågor?

  285. Ni får hjälp med mikrofon
    längst bak där.

  286. Anders Hannell heter jag.
    Nu har vi en språkvetare här.

  287. Hur har det sett ut i indoeuropeiska
    språkens språkutveckling-

  288. -med böjningsformer,
    glosor och frekvens av doftord?

  289. Man kan tänka sig
    att där de språken utvecklats ifrån-

  290. -så var det väldigt viktigt
    med språk.

  291. Man kan undra hur det ser ut.

  292. I dagens levande språk är det
    väl väldigt mycket mer doftspråk-

  293. -i semitiska språk?

  294. Hur har det sett ut i utdöda språk
    som hettitiska?

  295. -Jag vet inte om du kan svara.
    -Det är en stor fråga.

  296. Mig veterligen så finns det
    ingen forskning på detta.

  297. Lexikal typologi kallas det för.

  298. Det är en ganska nystartad inriktning
    inom språkvetenskapen.

  299. Grammatisk typologi är ganska stort
    men det är inte intressant för detta.

  300. Det har kommit ut forskning
    om de jaktkulturerna jag nämnde.

  301. Här finns en mycket större
    medvetenhet om detta.

  302. Egentligen kan man säga
    att det bara är en annan kultur-

  303. -precis som parfymmakarna
    eller vinrecensenterna.

  304. Man lär sig
    att känna igen vissa dofter.

  305. För att göra det så namnger man dem.

  306. Jag tror att du har alldeles rätt.

  307. Vi har levt mycket närmare.
    Det finns all anledning.

  308. Man kan undra
    varför man inte är intresserad av-

  309. -att lära sig om dofterna
    som möter oss i affärerna-

  310. -som det varit skriverier om
    i tidningarna nyligen.

  311. När jag gick in genom dörren här
    i morse tänkte jag:

  312. "Är det här skämt eller allvar?" Det
    luktade mycket från marschallerna.

  313. Jag har förstått
    att det inte var avsiktligt.

  314. -Det var nog bara en tillfällighet.
    -Det finns mycket forskning att göra.

  315. Och massor av frågor. Res er upp
    så att de med mikrofoner ser.

  316. Så, nu. Varsågod.

  317. Jag vet inte om den fungerar.
    Jag tänkte...

  318. Du nämnde ju det här att dofter
    kan vara ett sätt för författare-

  319. -att förmedla känslan av texten,
    så att säga.

  320. En sak jag tänkt på
    är till exempel...

  321. Jag vet inte
    om alla delar uppfattningen.

  322. Om man ser en bild
    har man en föreställning om...

  323. Vi säger att du ser en bild
    på en gammal byggnad.

  324. Då kanske du har en föreställning
    om hur det bör lukta i byggnaden.

  325. Kan man säga att dofter
    kan vara konstruerade-

  326. -utifrån de tankar man har,
    så att säga?

  327. Det tror jag absolut,
    om jag förstår dig rätt.

  328. Man vet hur det är att gå in
    i sin gamla skola, till exempel.

  329. Man blir effektivt
    tagen tillbaka i tiden.

  330. Det kommer över en
    en massa minnen såhär av doften.

  331. Är det det du menar tror jag att det
    är därför författare använder det.

  332. Det är effektivt.

  333. Det är inte effektivt på det sättet
    att det betyder något, kanske-

  334. -men man kommer in i en känsla.

  335. Wittgenstein sa
    i en av sina skrifter en gång:

  336. "Vad betyder egentligen röd,
    blå, grön som är visuella saker?"

  337. Ja, betyder... Man kan peka på nåt.
    Det är allt man kan göra.

  338. Det fattas liksom ett koncept.

  339. Detta är en känsla.

  340. Då måste man tala om det som känslor.
    Vad har man då att gå åt?

  341. Jo, doftens källa eller
    en minnessekvens av någonting.

  342. Det här med objekt
    är överallt i språket.

  343. Jag gjorde en undersökning
    om nominala betydelser en gång.

  344. Vi tror ofta att när vi använder
    normen så talar vi om hur nåt är.

  345. Ett bord är brunt
    eller stort eller litet.

  346. I nästan alla fall
    pratade vi om objektets funktion.

  347. Det är en annan föreställning som vi
    tror om nåt tills vi undersökt det.

  348. För det behöver vi data-

  349. -för att inte komma in
    med förutfattade meningar om saker.

  350. På det sättet är doftbeskrivningar
    inte särskilt annorlunda.

  351. Jag tror att ni får
    fortsätta prata sen i så fall.

  352. Det är många händer i luften
    och tiden har gått ut.

  353. Kan vi samla ihop två frågor
    så får du ta det på raken? Varsågod.

  354. Hej, Mischa Billing heter jag
    och är vinprovare.

  355. Jag kommer från Örebro Universitet.

  356. Jag har provat vin med Robert Parker
    och hans antagonist Jancis Robinson.

  357. Ja.

  358. Jätteintressant att höra
    ditt föredrag, tack så mycket.

  359. Jag undrar om du tittat på det här.

  360. Robert Parkers uttrycksätt skiljer
    sig inte från andra vinprovare.

  361. Hur man använder ord och bygger upp.
    Det är en generell metodik.

  362. Varför han slagit igenom så mycket är
    för att han använt 100-poängskalan.

  363. Det är så hans provningsanteckningar
    används också.

  364. Folk går inte tillbaka
    till vad han skrivit i beskrivningar-

  365. -utan man säger att han gett 98 poäng
    eller det är ett 100-poängsvin.

  366. Det tror jag är sant.
    Det finns mycket runtom det här.

  367. Jag har haft en doktorand
    som disputerat på Parkers retorik.

  368. Jag tror att hans narratologi
    skiljer sig från rätt så många.

  369. Han har mycket rikare språk
    och han har alltid tid i sina...

  370. ...i sina vinrecensioner,
    till exempel.

  371. Rent retoriskt tror jag
    att de skiljer sig från många.

  372. Inte så mycket från Jancis Robinson
    men...

  373. De flesta även i stora tidskrifter
    som Decanter och sånt...

  374. De är helt avpersonaliserade.

  375. Han har ett väldigt speciellt
    retoriskt språk-

  376. -men förenklingen med 100-
    poängssystemet och betygsystemet...

  377. Det gör det lätt för folk
    att förstå vad det är.

  378. Tack. Du satte i gång
    en massa med de visuella bilderna.

  379. Du kommer tillbaka i panelsamtalet.
    Vi får grunna lite. Stort tack.

  380. Ska vi ge...?

  381. Textning: Emilia Carlsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att beskriva doft

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Finns det ord för doft? Ny forskning visar att människan kan urskilja cirka tusen miljoner dofter, och i den bemärkelsen saknar vi förstås ord. Annars handlar det om vem vi pratar med, och varför. Föreläsning med Carita Paradis, professor i språkvetenskap vid Lunds universitet, som har forskat i hur vi uttrycker doft och menar att samtal om doft kan delas in i tre grupper: specialister pratar med specialister, till exempel jägare som lever nära naturen. Yrkesgrupper, som till exempel parfymmakare, vinprovare och kemister. Sedan det vardagliga språket, som exempelvis mellan en författare och författarens läsare. Inspelat på Nalen, Stockholm, den 7 november 2014. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Fysiologisk psykologi, Lukt, Medicin, Näsa, Otorinolaryngologi, Psykologi, Rinologi, Sinnesförnimmelser, Språk, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Dofters betydelse

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dofters betydelse

Inledning av temadagen om doftforskning

Kerstin Sahlin, Vetenskapsrådets huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap, inleder temadagen om doft och doftforskning. Inspelat på Nalen, Stockholm, den 7 november 2014.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dofters betydelse

Doften för smakens skull

Karin Wendin, professor i mat- och måltidskunskap vid högskolan i Kristianstad, förklarar hur upplevelsen av doft påverkar smaken. Inspelat på Nalen, Stockholm, den 7 november 2014. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dofters betydelse

Luktsinnet kan avslöja begynnande demens

Ett av tecknen på att demens och Alzheimers sjukdom kan vara på väg är doftförsämringar. Om detta forskar Jonas Olofsson vid Stockholms universitet, som här berättar om resultaten. Inspelat på Nalen, Stockholm, den 7 november 2014. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dofters betydelse

Att beskriva doft

Finns det ord för doft? Ny forskning visar att människan kan urskilja cirka tusen miljoner dofter, och i den bemärkelsen saknar vi förstås ord. Annars handlar det om vem vi pratar med, och varför. Föreläsning med Carita Paradis, professor i språkvetenskap vid Lunds universitet, som har forskat i hur vi uttrycker doft. Inspelat på Nalen, Stockholm, den 7 november 2014. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dofters betydelse

En doft av helighet

Magnus Lundberg, forskare i missionsvetenskap vid Uppsala universitet, berättar om den heliga doft som enligt vissa troende trotsar förruttnelsens naturvetenskapliga lagar. Inspelat på Nalen, Stockholm, den 7 november 2014. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dofters betydelse

Ett samtal om doft

Dofter spelar stor roll i olika kulturella sammanhang, i allt från religion till matinköp i livsmedelshallar. Samtal med Carita Paradis, professor i språkvetenskap, Jonas Olofsson, forskare i psykologi, Karin Wendin, professor i mat- och måltidskunskap, Magnus Lundberg, forskare i missionsvetenskap och Kerstin Sahlin, Vetenskapsrådet. Moderator: Hanna Zetterberg. Inspelat på Nalen, Stockholm, den 7 november 2014. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Individanpassad vård för missbrukare

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, har länge forskat om vården i samband med missbruk. Han menar att trots att vi idag har stor kunskap om beroendesjukdomar så får de som drabbas nästan aldrig modern behandling för sitt missbruk av sjukvården. All medicinsk kompetens som finns utnyttjas inte. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

G-punkten - finns den?

För en del är den en gynekologisk myt, andra ser dess existens som bevisad. Rönen kring g-punkten delar både forskarvärlden och kvinnor i allmänhet. Ännu idag kommer nya teser fram.