Titta

UR Samtiden - Unga mäns våld

UR Samtiden - Unga mäns våld

Om UR Samtiden - Unga mäns våld

Unga mäns våld utgör ett stort samhällsproblem som även drabbar folkhälsan. Våldet genererar stora kostnader för samhället. Kommuner, hälso- och sjukvården samt civilsamhället kan spela avgörande roller i våldsförebyggande arbete. Föreläsningar och diskussioner från konferensen Hållbara investeringar - förebygg unga mäns våld. Inspelat den 20-21 november 2014 på Scandic Foresta, Lidingö. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Till första programmet

UR Samtiden - Unga mäns våld : Mäns våld mot kvinnorDela
  1. Jag jobbar då i den här utredningen.

  2. Det är ju en grannlaga uppgift att nå
    det jämställdhetspolitiska målet.

  3. Men nånstans är det ändå så
    att vi måste...

  4. ...vad var det boken hette,
    "Det är inget att vänta på"...

  5. ...det finns
    inga skäl i världen till...

  6. ...att vi inte ska kavla upp ärmarna och
    göra vårt bästa...

  7. ...med tanke på det lidande
    som våldet åsamkar kvinnor och barn.

  8. Men för att det ska vara möjligt
    att ta fram en strategi...

  9. Vi är tre stycken - Jenny är här
    och Michael är på intågande-

  10. -som jobbar konkret med det.
    Vi har experter att tillgå-

  11. -men framför allt är det alla möten vi
    har möjlighet att hålla-

  12. -tillsammans med myndighetspersoner
    och frivilligorganisationer.

  13. Framför allt alla praktiker
    på myndigheter som har idéer kring-

  14. -vad en strategi
    skulle kunna innehålla.

  15. Vi har haft det
    som nåt signum hela tiden-

  16. -att vi ser genom olika utvärderingar
    att det inte funkar-

  17. -men vi vill att ni hör av er
    när ni har konstruktiva lösningar-

  18. -på bristerna
    som vi tillsammans kan identifiera.

  19. För i de bästa av världar tar vi
    alla tillsammans fram en strategi-

  20. -och när strategin kommer känner man
    att det är ett dokument-

  21. -som vi kan jobba med direkt.

  22. Risken finns ju annars
    att vi tar fram olika material-

  23. -och inget blir ju bättre
    än dess tillämpning.

  24. En strategi är aldrig en lösning-

  25. -utan strategin måste bli handling-

  26. -för alla våldsutsatta kvinnor
    och barn i behov av våra insatser.

  27. När man jobbar med strategiarbete-

  28. -har vi nämnt myndigheter,
    frivilligorganisationer-

  29. -och handläggare på alla nivåer.

  30. Men det är viktigt att lyfta in
    de våldsutsatta kvinnorna-

  31. -dessa unga människor som i dag-

  32. -till viss del får bra hjälp.

  33. Vi måste identifiera
    vad hjälpen innehåller.

  34. Vilka insatser gör att man känner
    att man återigen kan växa-

  35. -och ta fram styrkan inom sig
    och möjligheterna att kunna få-

  36. -känna sig fri,
    som nån annan har berövat en-

  37. -men också identifiera
    vad man skulle ha önskat få.

  38. Vad känner man
    att samhället har svikit kring?

  39. Deras röster är ovärderliga,
    och jag har träffat flera.

  40. Det ger en energi när de kommer
    med tankar och funderingar.

  41. Strategin ska öka effektiviteten-

  42. -kvalitén och långsiktigheten
    i framtida insatser.

  43. Och det ska också läggas en grund för
    hur vi utvärderar insatserna-

  44. -så vi ser om vi tänker rätt.
    En strategi som man tar fram nu-

  45. -hoppas jag ser annorlunda ut
    efter strategiperioden-

  46. -för att vi har fått ökad förståelse för
    vad våldsutsatta behöver.

  47. Vi har lämnat ett delbetänkande som tog
    upp första delen av vårt uppdrag.

  48. Brå utvärderade de insatser-

  49. -som man har tillsatt
    under den tidigare mandatperioden.

  50. Nu ska vi utveckla strategin
    på kort och lång sikt.

  51. Vi ska också bedöma behovet av att
    inom befintlig myndighetsstruktur-

  52. -samla och sprida kunskap om arbetet
    och ge konsultativt stöd.

  53. Så uppdraget består av
    tre olika delar.

  54. Uppdraget ska ta fasta på
    alla former av mäns våld mot kvinnor.

  55. Det handlar både om våld i nära relation
    och våld mot okända.

  56. "Hedersrelaterat våld och förtryck"
    beror på ett riksdagsbeslut-

  57. -på grund av
    frågeställningar till regeringen.

  58. Den här strategin
    skulle omhänderta tankarna.

  59. Däremot har vi
    fått synpunkter kring avgränsningen-

  60. -men vi skriver inte
    våra egna uppdrag.

  61. Prostitution och människohandel ingår
    inte. HBTQ-frågor ska uppmärksammas.

  62. Och barn är en avgränsning,
    vilket är intressant.

  63. Ska vi jobba förebyggande
    är det märkligt att vänta-

  64. -för man är ju barn upp till arton, så
    där finns ingen möjlighet.

  65. Men när det gäller hedersrelaterat våld
    ryms barnen inom strategin.

  66. Alla vi som har jobbat med våldsutsatta
    kvinnor vet-

  67. -att man inte kan separera
    barnen i det hela.

  68. Det är många gånger när man inser
    vad våldet gör med ens barn-

  69. -som det finns en styrka
    att till slut orka bryta sig loss.

  70. Men så är uppdraget utformat.

  71. Framsteg och utveckling har skett.

  72. Det vore fruktansvärt annars med tanke
    på de stora satsningarna.

  73. Det har varit mycket aktiviteter.
    Man har utvecklat kunskap.

  74. Det finns ökat stöd genom
    föreskrifter och vägledningar.

  75. Lagstiftningen har stärkts
    och forskningen har bidragit.

  76. Men frågan
    vi alltid måste ställa oss är:

  77. Har förbättringarna nått ut till
    våldsutsatta kvinnor och barn?

  78. Återigen handlar det om att tillsätta
    konkreta aktiva handlingar.

  79. Ibland...

  80. ...när man tar fram en strategi för att
    nå jämställdhetspolitiska mål...

  81. ...för vi har hört talare prata om hur
    våld förekommer fortfarande...

  82. ...kan man tänka att vi måste erkänna
    att vi inte har gjort tillräckligt.

  83. Vi måste kunna fundera över-

  84. -varför vi inte har kommit längre
    i det här viktiga arbetet.

  85. Det är alltid viktigt att lyfta fram de
    faktorer som fungerar-

  86. -för det är viktigt
    att bygga vidare på.

  87. Men vi måste också stanna kvar vid att
    vi inte har gjort vårt jobb.

  88. Vi skulle kunna göra så mycket mer.

  89. När man jobbar med frågorna
    och är ute och föreläser-

  90. -måste man ofta berätta att det faktiskt
    görs bra saker hela tiden.

  91. Det vore lika märkligt-

  92. -som om brevbäraren vill ha beröm
    när posten kommer i rätt brevlåda.

  93. Vi är skyldiga att göra rätt.

  94. De gånger det inte funkar är de gånger
    vi måste bli medvetna om det.

  95. Att vi som jobbar på myndigheter
    får kritik-

  96. -ska vi ta som positivt, för det innebär
    att man har tilltro till oss.

  97. Kritiken innebär att man tänker
    att vi borde göra rätt.

  98. Vi vore mer förtvivlade om ingen
    reagerade på att vi inte gör jobbet-

  99. -om utsatta inte blir förtvivlade över
    uteblivna insatser.

  100. Om man tittar, så trots satsningar och
    tydlig lagstiftning-

  101. -finns det brist
    på strategisk styrning.

  102. Många uppdrag kommer, och de är inte
    alltid synkade vilket förvirrar.

  103. Det är styrt av
    kortsiktig finansiering-

  104. -och då blir ju
    insatserna ofta kortsiktiga.

  105. Då tänker jag även på de kvinnor och
    barn som behöver långsiktigt stöd.

  106. Men när det här inte funkar från början
    får det de här effekterna.

  107. Förvaltning och implementering behöver
    stärkas.

  108. Vi behöver mer
    evidensbaserad kunskap.

  109. De här frågorna är rätt obefintliga på
    relevanta lärosäten.

  110. Det kan inte en strategi styra
    och inte heller politiken.

  111. De är autonoma. Men det
    som blir viktigt i nästa steg-

  112. -är att fråga
    varför de själva inte kommit på det.

  113. Om man utbildar socionomer-

  114. -är det klart att frågor
    om förebyggande arbete-

  115. -och kunskapen om våld
    måste finnas med.

  116. Allra helst med tanke på hur mycket man
    kommer i kontakt med frågan.

  117. Ibland blir det ett parallellt spår vid
    sidan av det ordinarie arbetet.

  118. Men det här är ordinarie kvinnor och
    barn med behov av ordinarie rutiner.

  119. Förebyggande insatser saknas.

  120. När det blir prioriteringar
    i budgetar stryks det ofta.

  121. Det är intressant
    att man tänker så kortsiktigt.

  122. Man sparar pengar 2014 utan
    att tänka på vad det kostar 2017.

  123. Det här är en märklig inställning.

  124. Men det kanske är för
    att nån annan beslutsfattare-

  125. -ska ta ansvar för den kostnaden.

  126. Frågorna prioriteras inte
    så som de borde av chefer.

  127. De är ofta osynliga
    i budgeten på kommunal nivå.

  128. Jag vet kommuner som hamnar på
    minus redan vid första insatsen-

  129. -för att man inte har budgeterat.
    Och vi vet att våldet kostar.

  130. Det behövs en bättre nationell
    samordning och struktur.

  131. Det blir också nåt att hålla sig i.

  132. Varför är det då så här?
    Den frågan är oerhört viktig.

  133. Med de här frågorna
    måste man jobba på alla nivåer.

  134. Det har sin grund
    i ett ojämställt samhälle.

  135. Men våldet i sig är ju faktiskt
    kriminella gärningar-

  136. -vilket vi måste våga se.

  137. Även om det är i nära relation så
    har vi brottsoffer och gärningsmän.

  138. Och våldets konsekvenser blir
    ett allvarligt folkhälsoproblem.

  139. Det är ett stort personligt lidande,
    både fysiskt och psykiskt.

  140. Och dessutom
    är det kostsamt för samhället.

  141. Vi ska ju öka effektiviteten, kvalitén
    och långsiktigheten.

  142. Det är vackra ord, men vad menar man?

  143. Vad betyder det
    för den som är våldsutsatt?

  144. Om vi inte får en förståelse
    för våldets konsekvenser-

  145. -får vi heller inte den efterfrågan som
    borde vara självklar.

  146. Det stod
    att det är svårt att få ut material-

  147. -men på lokal nivå - skolor,
    socialkontor och rättsväsendet-

  148. -om man hade den här förståelsen skulle
    man vänta på-

  149. -vad det släpps för nya föreskrifter och
    för nytt utbildningsmaterial.

  150. "Vad kommer nu
    som riktar sig mot skolan?"

  151. Ändå tänker jag... Karin berättade att
    det finns skolor som vill ha-

  152. -och det är ju ändå där
    arbetet ska ske.

  153. Då har man fått en förståelse för att
    det här verkligen kan göra skillnad.

  154. Och skulle man ha
    den här förståelsen-

  155. -då skulle det bli tydligare
    att strukturera arbetet-

  156. -på ett sätt som faktiskt
    hjälper kvinnor och barn.

  157. Att man inte organiserar sig utifrån vad
    som är smidigast-

  158. -utan utifrån behovet.
    Resurser pratar man också mycket om.

  159. Jag får ofta höra
    att området fått omfattande resurser.

  160. I jämförelse med vad? Att man tidigare
    inte satsat någonting?

  161. Jämför vi med andra områden
    är det inte omfattande resurser.

  162. Det är viktigt att vi också kommunicerar
    det så.

  163. Insatserna måste vara i paritet
    med kostnaderna för våldet.

  164. Först då kan vi uppnå
    den förändring som krävs.

  165. Visst kostar utveckling, men
    att inte göra nånting kostar än mer.

  166. Och framför allt
    i ett personligt lidande.

  167. Det här är ett arvsfondsprojekt
    för barn och mammor i Malmö.

  168. Och inledningen av boken kände jag att
    det är vi lite skyldiga till:

  169. Den här upplevelsen
    måste vi ha närvarande.

  170. Det räcker inte med förståelse,
    utan kvinnan behöver ett agerande.

  171. Det arbete
    som vi pratar om under två dagar här-

  172. -det förebyggande arbetet-

  173. -där handlar det om jämställdhet
    och normer kring kön.

  174. Alltså möjligheten att nå alla, både
    utifrån hur det är att vara offer-

  175. -och att utsätta andra för våld.

  176. Det är otroligt viktigt
    att vi vågar prata om det här.

  177. Ett förebyggande arbete är också
    att sätta stoppen mellan nästa led.

  178. När man märker nåt på skolan-

  179. -att man vågar prata om det
    för att inleda en insats.

  180. Det räcker inte med en temavecka eller
    en dag vid nåt tillfälle-

  181. -utan det måste vara levande
    i hela verksamheten.

  182. Blir vi medvetna om
    att våldet är närvarande-

  183. -måste vi sätta stoppet vid det. Aktiva
    åtgärder är förebyggande.

  184. Vi vet att våldet ökar, och om vi tittar
    på kvinnans berättelse-

  185. -så ser ni: "...för mina barns skull."
    De märker att våldet ökar-

  186. -och vi kan hoppas om barnen inte fick
    tillgång till skola vid skydd-

  187. -för det är också ett jättedilemma-

  188. -att barnet får prata om
    det man faktiskt har upplevt-

  189. -och prata om det så att
    man vågar ta in vad det handlar om.

  190. För till slut är det för sent. I snitt
    dör sjutton kvinnor per år.

  191. Och gör vi inte
    de här aktiva åtgärderna-

  192. -kan vi inte räkna med annat än-

  193. -att det inte upphör.

  194. Problemet löser sig inte med tiden.

  195. Oj.

  196. Jag skulle ha en i taget,
    men nu blev det fyra bilder-

  197. -så vi kommer ihåg
    att vi måste agera.

  198. Utredningen
    ska lämnas den 29 maj 2015.

  199. Som sagt, när ni har
    kloka tankar och synpunkter-

  200. -så mejla och hör av er.

  201. Alla konstruktiva idéer tar vi in.

  202. Ni sitter på
    extremt mycket lösningar-

  203. -som vi aldrig
    kan lista ut på egen hand.

  204. Nånstans tror jag att man ska ha
    målgruppen närvarande och tänka-

  205. -att i dag sitter nåt barn på nån skola
    och är förtvivlat och ledset.

  206. Jag har skrivit mycket material,
    och jag provoceras av mig själv.

  207. Man har pratat om vilka signaler
    man ska uppmärksamma hos barn-

  208. -men det vi måste göra
    är att fundera på-

  209. -vilka signaler vi ska skicka
    för att visa att vi förstår.

  210. Det verkar dumt att vi ska vänta
    på en signal nånstans-

  211. -i stället för
    att vara där barn och unga är-

  212. -och berätta för dem att vi kan lyssna,
    prata och göra nånting-

  213. -när man känner sig rädd och ledsen.
    Tack för att jag fick komma.

  214. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mäns våld mot kvinnor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Juno Blom är regeringens särskilda utredare gällande mäns våld mot kvinnor. Hon berättar om hur man arbetar med dessa frågor, varför arbetet inte har kommit längre och vilka strategier som finns. Det krävs en grundförståelse för våld på alla samhällsnivåer och att man arbetar med förebyggande insatser och aktiva åtgärder. Inspelat den 20 november 2014 på Scandic Foresta, Lidingö. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Brottsförebyggande verksamhet, Juridik, Kriminologi, Kvinnomisshandel, Medicin, Misshandel i parrelationer, Män som misshandlar, Rättsvetenskap, Samhällsmedicin, Socialmedicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Unga mäns våld

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Vad ska vi göra?

Zandra Kanakaris är ordförande för Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund. Hon förläser om unga mäns överrepresentation både som offer och förövare när det gäller våldsbrott. Hur bryter man den trenden? Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Mäns våld mot kvinnor

Juno Blom är regeringens särskilda utredare gällande mäns våld mot kvinnor. Hon berättar om hur man arbetar med dessa frågor, varför arbetet inte har kommit längre och vilka strategier som finns. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Könsrelaterat våld

Jeni Klugman, senior rådgivare på Världsbanken, föreläser om situationen i världen när det gäller könsrelaterat våld. Hon går igenom utmaningens omfattning globalt, våldets kostnader och vad man vet om lovande politiska lösningar och olika projekt. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Våldet och hälsa

Tommy Andersson, expert vid Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) föreläser om våld och dess koppling till hälsa. Hans studier syftar till att kartlägga erfarenheter av utsatthet för våld och att göra en koppling till den psykiska, fysiska och sociala hälsan. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Tysta pojkar och bloggande tjejer

Paneldiskussion om vilken hjälp våldsutsatta ungdomar och kvinnor kan få. Medverkande: Jan Löwdin, Pernilla Vera och Zandra Andersson. Moderator: Zandra Kanakaris. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Vad kostar unga mäns våld?

Nationalekonomen Ingvar Nilsson föreläser om vad unga mäns våld kostar samhället. Genom förebyggande arbete skulle miljontals kronor kunna sparas. Inspelat den 20 november 2014 på Scandic Foresta, Lidingö. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Förebyggande arbete

Cecilia Narby jobbar på Myndigheten för ungdoms - och civilsamhällsfrågor. Hon berättar om det uppdrag som de har fått av regeringen som handlar om förebyggande arbete i våldsfrågor. Inspelat den 21 november 2014 på Scandic Foresta, Lidingö. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Kvinnofrid i kommuner

Lennart Gabrielsson, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting talar om vilket ansvar som kommunerna har i arbetet för kvinnofrid. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

De finska romernas invandring och deras kamp

Diana Nyman är sakkunnig i romska frågor och föreläser om de finska romernas historia. Finska romer kom som socialpolitiska flyktingar till Sverige i slutet av 1950-talet och har fått kämpa hårt för sina rättigheter. Nyman ger en kronologi över viktiga händelser. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Karl Marx och arbetets värde

Vid Karl Marx begravning sades att hans namn skulle eka genom århundraden. Och visst fick Friedrich Engels rätt, även om marxismens konjunktur har växlat. Tomas Johansson, metallare på Volvo, tycker att mycket av Marx tänkande står sig än idag. På de nationalekonomiska institutionerna står dock inte marxismen högt i kurs, vilket vänsterpartisten Johan Lönnroth fått erfara.