Titta

UR Samtiden - Unga mäns våld

UR Samtiden - Unga mäns våld

Om UR Samtiden - Unga mäns våld

Unga mäns våld utgör ett stort samhällsproblem som även drabbar folkhälsan. Våldet genererar stora kostnader för samhället. Kommuner, hälso- och sjukvården samt civilsamhället kan spela avgörande roller i våldsförebyggande arbete. Föreläsningar och diskussioner från konferensen Hållbara investeringar - förebygg unga mäns våld. Inspelat den 20-21 november 2014 på Scandic Foresta, Lidingö. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Till första programmet

UR Samtiden - Unga mäns våld : Könsrelaterat våldDela
  1. Det är skrämmande att stå inför
    hundratals experter i Sverige.

  2. Som ni kanske vet
    är Sverige världskänt-

  3. -för att vara världsledande
    inom jämställdhet mellan könen.

  4. I den här föreläsningen ska jag ge er
    ett globalt sammanhang-

  5. -kring vissa utmaningar som ni
    talar om, med fokus på utveckling.

  6. Jag ska främst stödja mig på rönen
    från den här boken.

  7. Exemplar finns utanför, och vykort
    så man kan ladda ner den gratis.

  8. Det är en bok som vi gav ut under
    sommaren med Hillary Clinton.

  9. Den går igenom en stor mängd
    utmaningar kring röst och verkan-

  10. -som jag snart ska definiera.

  11. I dag ska jag stödja mig på
    den boken för att tala om våld.

  12. Jag ska gå igenom
    utmaningens omfattning globalt.

  13. Våldets kostnader vad gäller hälsa,
    produktivitet och ekonomin i stort-

  14. -och även vad vi vet om lovande
    lösningar för politiken och projekt.

  15. Jag ska sätta detta
    i ett större sammanhang.

  16. Den här bilden visar
    innehållsförteckningen i boken.

  17. Men först några viktiga definitioner.

  18. Vad är röst?

  19. Röst är förmågan att bli hörd-

  20. -och att delta i beslutsfattande
    och i diskussioner-

  21. -som är viktiga för människor,
    familjer och samhällen i stort.

  22. Verkan handlar om
    att kunna fatta beslut.

  23. Beslut som är viktiga för individer,
    familjer och nationer i stort.

  24. I boken tittade vi på
    berövande av röst och verkan.

  25. Hundratals miljoner flickor och
    kvinnor som inte kan fatta beslut om-

  26. -t.ex. när, hur många
    och ens huruvida de ska ha barn.

  27. Huruvida de kan köpa eller ärva mark,
    till exempel.

  28. Dessa hundratals miljoner
    har också blivit slagna.

  29. Ofta av sina makar och pojkvänner.
    Ett tema som visade sig i boken...

  30. Vi tittar på sexuell och reproduktiv
    hälsa, mark och bostad.

  31. Vi tittar på röst
    och förstärkning av röst.

  32. Våld visade sig vara ett huvudtema-

  33. -och det värsta
    i många yttringar av berövande.

  34. Därför är det också
    ett viktigt tema i boken.

  35. Utmaningens omfattning.

  36. Många av er är nog bekanta med den.

  37. Men för Världsbanken... Om man är
    en mer traditionell utvecklingsaktör-

  38. -är det viktigt att inse
    utmaningens omfattning.

  39. Det var också viktigt
    att rama in det-

  40. -med de mänskliga rättigheterna
    och brotten mot dem.

  41. Och för Världsbanken...

  42. Även om det är nåt som många av er
    tar för givet-

  43. -var det också viktigt att visa hur
    omfattande den här utmaningen är-

  44. -över hela världen.

  45. Folk i olika länder och även
    i olika socioekonomiska grupper-

  46. -utsätts för våld.

  47. Kvinnor och flickor
    led mycket mer av våldet.

  48. Innan vi går in mer på
    utmaningens omfattning-

  49. -ska det sägas att vi ramade in det
    med allmänna framsteg.

  50. Några av er har kanske sett
    att det var väldokumenterat-

  51. -i världsutvecklingsrapporten
    från 2012.

  52. Där står det att allt fler kvinnor
    kommer in på arbetsmarknaden.

  53. Ökningen inom utbildning.

  54. Det som diagrammet visar för grund-
    skolan, gymnasiet och universitetet-

  55. -är att många länder är nära
    jämlikhet i inskrivningarna.

  56. Och inom högre utbildning är det fler
    kvinnor som är inskrivna globalt-

  57. -än män. På universitetet.

  58. Så allt ser inte dystert ut.
    Det finns ljusglimtar-

  59. -särskilt vad gäller förbättringar
    för tillgången till utbildning.

  60. Men den gräsligaste skillnaden
    och det gräsligaste berövandet-

  61. -var systematiska brott mot
    mänskliga rättigheter i form av våld.

  62. Särskilt våld i hemmet.

  63. Som ni kanske vet är den bäst
    dokumenterade våldsformen-

  64. -våld mot partnern.

  65. Den här kartan visar regional
    våldsstatistik runtom i världen-

  66. -som överstiger 40 %. Här ser man
    förekomsten för hela livet.

  67. Det här är kvinnor och flickor som
    utsätts för våld av sina partners-

  68. -nån gång under livet.

  69. Totalt är det mer än 30 %.
    Det är det globala genomsnittet.

  70. I Sydasien är det värst. Runt 43 %.

  71. Det är också 40 % eller mer
    i Afrika söder om Sahara-

  72. -och även i Mellanöstern
    och i norra Afrika.

  73. Australien, där jag kommer ifrån,
    ligger på nästan 30 %.

  74. Statistiken för västra
    och norra Europa är enligt WHO-

  75. -runt 19 %.

  76. Det här visar tydligt att alla länder
    i världen står inför denna utmaning.

  77. Även om det är värre i vissa länder
    och vissa regioner.

  78. Vi tittade på den allra senaste
    insamlade datan-

  79. -och försökte hitta våldsmönster.

  80. Vi använde demografi-
    och hälsoundersökningar.

  81. De finns tillgängliga för
    mer än 50 utvecklingsländer.

  82. Vi tittade t.ex. på mönster
    över olika etniska grupper.

  83. Vi upptäckte att ingen grupp
    var immun mot våld på landsnivå.

  84. Här har vi numrerat
    de etniska grupperna.

  85. För de betyder inte nödvändigtvis
    så mycket utanför landet.

  86. Siffrorna brukar vara höga-

  87. -i relativt stora andelar etniska
    grupper i de här olika länderna.

  88. Bl.a. Honduras, Malawi, Nepal,
    Nigeria och Peru.

  89. Det här är för att ge er en bild av
    hur omfattande våldet är.

  90. När vi tittade i detalj på 21 länder
    efter våldsmönster-

  91. -bland kvinnor som anmäler
    upplevt våld, ser vi riskfaktorer.

  92. De är kanske inte förvånande
    för er experter-

  93. -men det här hade inte gjorts förut
    för utvecklingsländer.

  94. Familjehistorien är viktig.
    Att leva i en familj där...

  95. ...man upplevt våld som barn
    ökade risken markant-

  96. -för barnen när de växte upp.

  97. Att dricka alkohol
    är en viktig riskfaktor.

  98. Det som är intressant är
    att kvinnor som säger-

  99. -att deras makar blir fulla ibland
    har en 80 % högre risk.

  100. Men att ha en make som dricker ofta
    i stället för ibland-

  101. -innebar en nästan femdubbel risk.

  102. Det finns ett starkt samband mellan
    alkoholdrickande i dessa 21 länder.

  103. Vi tittade på
    inställningen till våld.

  104. En fråga
    i de här undersökningarna är:

  105. "Tycker du att det är rätt
    att bli slagen av din make?"

  106. Sen listades flera
    bagatellartade skäl.

  107. Som att komma hem sent,
    bränna vid maten.

  108. Olika bagatellartade skäl.

  109. En stor andel kvinnor-

  110. -håller med påståendet
    att det är rätt att bli slagen.

  111. Här finns också ett samband mellan
    en ökad risk att bli slagen.

  112. Polygami innebär en högre risk,
    liksom barnäktenskap.

  113. Att bli gift före 18 års ålder.
    Jag kommer strax till det.

  114. Det som skyddar kvinnor...
    Jag ska gå in mer på det strax.

  115. Större hushållsinkomster hänger ihop
    med mindre förekomst av våld.

  116. Att gå ut gymnasiet
    hänger också ihop med lägre risk.

  117. Men vi ville få klart för oss hur
    de här berövandena överlappar.

  118. För de kvinnor som blev bortgifta
    som barn-

  119. -kanske också är mindre utbildade
    och fattigare.

  120. Så vi försökte se
    hur aspekterna överlappade.

  121. Ett bra sätt att visa det
    är i de här diagrammen.

  122. Vi tittade på 54 utvecklingsländer-

  123. -och ungefär 80 % av
    utvecklingsvärldens befolkning.

  124. Vi tittade på tre berövandeyttringar.

  125. En av dem är att tycka
    att det är rätt att bli slagen.

  126. Av 54 utvecklingsländer med alla
    inkomstgrupper, lantliga och urbana-

  127. -tyckte 43 % att det var rätt
    att ens make slog en.

  128. 42 % saknade makt över
    beslut i hushållet.

  129. De hade ingen makt över-

  130. -om familjen skulle köpa en kyl
    eller nåt annat varaktigt.

  131. Över hälften hade blivit bortgifta
    före sin artonårsdag.

  132. Det är höga siffror. Men nåt
    intressant att också titta på-

  133. -är om de överlappar.

  134. Mer än en av åtta i alla 54 länder
    och i alla inkomstgrupper-

  135. -upplevde alla tre berövanden
    samtidigt. Det är 13 % i mitten.

  136. Det som också är intressant...

  137. Endast en av fem
    upplevde ingen av dessa.

  138. Så fyra av fem kvinnor i alla dessa
    länder upplevde minst en av dessa.

  139. Stor förekomst av berövanden
    och skadliga normer i dessa länder.

  140. Det här är ett globalt genomsnitt.

  141. I ett antal fattiga länder
    är det mycket värre.

  142. Här är ett exempel: Niger.

  143. Nästan alla kvinnor
    upplevde minst ett berövande.

  144. 99 % av kvinnorna upplevde minst ett.

  145. Endast 1 % gjorde inte det.

  146. Nästan hälften upplevde
    alla tre samtidigt.

  147. 3/4 gifte sig före artonårsdagen,
    70 % tyckte att misshandel var rätt.

  148. Så det finns länder-

  149. -där det finns mycket mer extrema
    berövandeprofiler i samhället.

  150. När man tittar på utvecklingsländer-

  151. -måste man titta på hushållsdata-
    och individuell data.

  152. För det är mycket sällan man anmäler
    våld. Vanligtvis är det ensiffrigt.

  153. Det vi kan göra med demografi-
    och hälsoundersökningarna-

  154. -är att få en aning om
    varför kvinnor inte anmäler.

  155. Inte bara att de inte anmäler
    till polis eller åklagare-

  156. -utan att de inte heller berättar
    för vänner och familj.

  157. Det vi ser i länder
    som vi har data från här-

  158. -är att det finns sociokulturella
    och strukturella faktorer-

  159. -som gör att man inte anmäler våld.
    I t.ex. Dominikanska republiken-

  160. -Burkina Faso, Elfenbenskusten och
    Mali representerar den mörka stapeln-

  161. -andelen som inte anmälde som ansåg
    att det inte var lönt att anmäla.

  162. En stor andel anmäler inte heller
    för att de skäms.

  163. I t.ex. Bolivia. Den gula stapeln.

  164. Förlåt, det var andelen
    som sa att det var en del av livet.

  165. Och en signifikant andel
    säger att de skäms.

  166. Så en mängd faktorer förhindrar
    att kvinnor söker hjälp.

  167. Jag återkommer till det strax.

  168. Då kommer vi till kostnaden.

  169. Att räkna på kostnaden
    är viktigt för en fortsatt dialog-

  170. -med viktiga ministerier som
    Världsbanken arbetar med.

  171. Det ska bli en föreläsning
    om det senare.

  172. Men jag vill presentera global
    evidens som vi har om det här.

  173. Många av er vet redan det här,
    men det här sammanfattar det vi vet-

  174. -från vår internationella granskning.
    Hälsoföljderna är väldokumenterade.

  175. Ogynnsamma effekter
    på den mentala hälsan.

  176. Risk för
    sexuellt överförda sjukdomar.

  177. Hiv och oplanerade graviditeter.

  178. Vi har gjort nya undersökningar
    fokuserade på produktiviteten.

  179. Effekter som uppstår p.g.a.
    kvinnors frånvaro från arbetet.

  180. De har lägre produktivitet och löner.

  181. Vi kunde göra en grundlig studie
    i Vietnam och Tanzania-

  182. -och undersöka vidden av
    de här effekterna. På individen.

  183. Jag ska gå in på effekten
    på familjen och ekonomin.

  184. På familjenivå, och det känner nog
    ni till, men det är så även globalt-

  185. -får det stora effekter
    mellan generationerna.

  186. Barnen påverkas mest
    vad gäller deras hälsa-

  187. -utbildning och framtidsutsikter.

  188. De löper också större risk
    att bli offer i framtiden-

  189. -eller förövare som vuxna.

  190. Det får konsekvenser även för män
    som använder våld.

  191. Det pågår intressant forskning
    som visar-

  192. -att män som använder våld
    också mår sämre mentalt.

  193. De resultaten kommer från studier
    om mental hälsa och andra källor.

  194. Sist men inte minst
    gjorde vi ett tappert försök-

  195. -att lägga ihop kostnaderna.
    Det som de inbegriper är mycket lite.

  196. Det inbegriper produktivitetsförlust.
    Att kvinnor inte kan arbeta-

  197. -eftersom de utsatts för våld.

  198. Uppskattningarna görs
    för bl.a. utvecklingsländer.

  199. Siffrorna brukar landa på
    ungefär 1,5-3 % av BNP.

  200. Särskilt i utvecklingsländer.
    Eftersom offren inte uppsöker-

  201. -läkarvård eller behandling-

  202. -brukar pengakostnaden inte vara
    så stor, för att de inte får den.

  203. Men bara i produktivitetsförlust
    är det mycket signifikant.

  204. Om man jämför för att få reda på
    vad som är 1,5-3 % av BNP-

  205. -är det mer än vad många av dessa
    länder lägger på grundskolan, t.ex.

  206. Så om man tittar på Peru-

  207. -uppskattas kostnaden vara
    4 % av BNP.

  208. Peru lägger mindre än 2 % av BNP
    på grundskolan.

  209. Det är ett tydligt sätt
    att visa kostnaden-

  210. -relativt till andra viktiga
    utvecklingsdelar.

  211. Vissa av er är kanske bekanta
    med annat-

  212. -mer detaljerat arbete på landsnivån.

  213. En undersökning gjord
    i Storbritannien-

  214. -försökte räkna med kostnaden för
    förlusten av välbefinnande.

  215. Och förlusten av förmåga att fungera.

  216. Den ska publiceras i Fiscal Studies.
    Där blev resultatet nära 10 % av BNP.

  217. Så jag vill betona att de här
    siffrorna är konservativa.

  218. Men de är ändå höga.

  219. De är nog användbara i våra samtal
    med finansministerier i synnerhet.

  220. Och på Världsbanken.

  221. Lösningar. Det här är
    den tredje delen av föreläsningen.

  222. Vi har tittat på riskfaktorer
    och på omfattningen.

  223. Det är helt klart en enorm utmaning.

  224. Det har förödande effekter
    på olika nivåer.

  225. Från individen till samhället.

  226. Nu vill jag fokusera på
    det som vi har lärt oss fungerar-

  227. -för att förebygga våld.
    Jag vill särskilt lyfta fram områden-

  228. -där män och pojkar kan ha
    en viktig roll.

  229. En personlig observation: Jag är glad
    att så många män sitter här i dag.

  230. Ni är kanske fortfarande i minoritet.

  231. Men ni är mer välrepresenterade
    än i de flesta andra länder.

  232. Så det är mycket välkommet.

  233. Vad fungerar för att förebygga våld?

  234. En undersökning som vi beställde
    för boken-

  235. -kommer att publiceras
    i en specialutgåva av The Lancet.

  236. Specialutgåvan ges ut nästa vecka,
    tror jag. Om könsbaserat våld-

  237. -med en rad studier. En av dem är vår
    om vad som fungerar.

  238. Vi gjorde en systematisk granskning
    av utvärderingar-

  239. -för att få reda på vad som fungerar-

  240. -både för att förebygga våld
    och hur man ska behandla våld.

  241. Man ska poängtera en sak:
    Evidensen är ganska liten.

  242. Särskilt för utvecklingsländer.

  243. För den här granskningen
    kunde vi hitta-

  244. -180, eller 179,
    utvärderingar om påverkan-

  245. -som höll för
    rigorösa vetenskapliga kriterier.

  246. Men majoriteten av dem, över 80 %,
    kom från rika länder.

  247. 2/3 av dem kom från USA.

  248. Så det finns en obalans
    för evidensen som finns.

  249. Det som fungerar i rikare kontexter-

  250. -som har bättre institutioner
    och resurser-

  251. -kan skilja sig från vad som skulle
    fungera i ett fattigare samhälle.

  252. Jag tror ändå att det går
    att få fram gemensamma faktorer-

  253. -från de olika projekten.

  254. På den förebyggande sidan
    hittade vi tydliga budskap.

  255. Det är viktigt att få med
    både män och kvinnor i projekten.

  256. Det är viktigt att jobba
    på gräsrotsnivå.

  257. Det är viktigt att få med alla
    på lokalnivå.

  258. Däribland att inbegripa
    de som är äldre, ledare-

  259. -och religiösa ledare.

  260. De framgångsrika projekten
    spände över flera sektorer.

  261. De fokuserade inte bara på våld,
    utan var del i ett större projekt.

  262. Det kunde vara
    ett mikrofinansprojekt-

  263. -eller ett utbildningsprojekt-

  264. -som lade in delar som var avsedda
    att förebygga våld.

  265. Kortvariga interventioner
    brukade inte vara framgångsrika.

  266. T.ex. en radiokampanj
    eller nåt som var kortvarigt-

  267. -hade mindre framgång än projekt
    som varade sex månader eller mer.

  268. Sist men inte minst:

  269. Det var viktigt att tala om normer
    och attityder kring våld.

  270. Som ni såg i diagrammen
    var den vanliga inställningen-

  271. -att man fick slå sin fru.

  272. Att bekämpa de attityderna
    är viktigt-

  273. -för att få till stånd en förändring.

  274. Jag går inte in så mycket på
    behandlingssidan.

  275. Studien fokuserade mer på
    att förebygga.

  276. Delvis eftersom, som ni såg
    på mina tidigare bilder-

  277. -väldigt få kvinnor anmäler våld.

  278. Om man fokuserar på behandlingen,
    missar man majoriteten av offren.

  279. Så vi fokuserade på att förebygga.

  280. Men vi använde det vi kunde-

  281. -från behandlingssidan
    och hittade nyckelbudskap.

  282. När man jobbar med
    överlevare och offer-

  283. -gör man medvetna försök-

  284. -att utveckla kvinnors autonomi,
    självförtroende och makt-

  285. -och likaså psykosocial rådgivning.

  286. Förändring av sociala normer.

  287. Det här är ett viktigt tema i boken
    i kapitel 1 och 2 och senare.

  288. Jag hoppas ni hinner titta på det.
    Här finns det olika pusselbitar.

  289. Utbildning har en viktig roll.
    Det har även lagstiftning.

  290. Jag går strax in på det.

  291. I ett antal utvecklingsländer-

  292. -är lagstiftande reformer
    som kriminaliserar våld-

  293. -antingen väldigt sentida eller finns
    inte. Ofta upprätthålls de inte.

  294. Att upprätthålla lagar är viktigt.

  295. Ekonomiska möjligheter kan ha
    en viktig roll, men det beror på.

  296. Jag har sagt att man ska engagera
    på gräsrotsnivå och män och pojkar.

  297. Media har en viktig roll
    och det sociala skyddsnätet-

  298. -kan också spela en viktig roll.
    Däribland i form av att ändra normer.

  299. Det finns framgångsrika exempel på-

  300. -projekt som försöker sig på
    att ändra normer.

  301. I olika delar av världen.
    Jag hinner inte gå in i detalj.

  302. De finns med i boken och
    i referenserna om ni vill läsa mer.

  303. Ett projekt som är värt att lyfta
    fram för att det är nytt-

  304. -och spännande är SASA! i Uganda.

  305. Det som ett antal projekt
    och utvärderingarna gör-

  306. -är att dokumentera attityderna
    till våld. De gör det före och efter-

  307. -eller en kontrollgrupp
    mot behandlingsgruppen.

  308. De tittar på attityder till våld.
    "Skulle du slå din partner?"

  309. Attityder är förstås viktiga.

  310. Men man vet inte hur det förhåller
    sig till det faktiska beteendet.

  311. Folk kan säga en sak
    som de har lärt sig-

  312. -men kan bete sig annorlunda.

  313. SASA! är intressant,
    för det man gjorde där-

  314. -var ett mångårigt gräsrotsprogram
    som fick häpnadsväckande resultat.

  315. Det minskade det upplevda våldet
    med hälften-

  316. -i de områden som deltog i projektet.

  317. Resultaten publicerades i år. Jag
    tror att det finns med i The Lancet.

  318. Man kan uppnå signifikanta resultat
    på några få år-

  319. -i ett samhälle präglat av våld.

  320. Tostan är också intressant och
    fokuserar på kvinnlig könsstympning.

  321. Det kämpar också väldigt direkt
    mot normer-

  322. -och förändrar normer
    och flickors och kvinnors värde.

  323. Med mycket positiva resultat
    med tiden.

  324. En sak som jag vill säga, om det här
    har framstått som för pessimistiskt-

  325. -är att vi ser attitydförändringar
    med tiden.

  326. Och det här är hämtat från demografi-
    och hälsoundersökningarna.

  327. Det man kan se i ett antal länder
    är en viss förbättring.

  328. Blå diamant: tidigt år.
    Orange diamant: senare år.

  329. Det brukar bara gå
    fem, sex år mellan dem.

  330. Man kan se att i en rad länder...

  331. Teckensnittet är kanske för litet.

  332. Men de inkluderar
    t.ex. Moçambique, Egypten...

  333. ...Mali.

  334. Särskilt de med ganska höga siffror
    som inte såg våld som nåt felaktigt.

  335. Man anser att man får slå sin fru om
    hon säger emot eller vägrar ha sex.

  336. Viss förbättring med tiden. Här ser
    vi att normer tar tid att förändra.

  337. Men de kan förändras med tiden.

  338. En annan aspekt som visades tydligt
    i vår empiriska analys-

  339. -var utbildningens roll.

  340. Det här är väl viktigare
    för utvecklingsländer.

  341. För även om utbildningstalen
    har förbättrats-

  342. -har väldigt många flickor och
    kvinnor inte gått ut gymnasiet.

  343. Relativt få låginkomstländer har
    kommit i närheten av jämlikhet-

  344. -vad gäller att gå ut gymnasiet.
    Många flickor hoppar av innan dess.

  345. Vi har funnit att just att gå ut
    gymnasiet är vändpunkten.

  346. Grundskolan kan hjälpa lite grann,
    men inte så mycket.

  347. Att gå ut gymnasiet eller mer-

  348. -är det som minskar sannolikheten
    att utsättas för berövanden.

  349. Det är också viktigt för
    den sexuella autonomin.

  350. Det finns frågor i undersökningen om-

  351. -att kunna be partnern
    att använda kondom, t.ex.

  352. Här ser vi också att utbildning
    spelar en viktig roll.

  353. Det här är bara exempel
    från några länder-

  354. -som Moçambique
    och Elfenbenskusten.

  355. Där kan nästan inga kvinnor säga nej-

  356. -när de har antingen ingen utbildning
    eller bara grundskoleutbildning.

  357. Det sista...

  358. En av de sista pusselbitarna
    är lagstiftande reformer.

  359. Reformerna har börjat komma
    snabbare med tiden.

  360. Diagrammet till vänster visar...
    Det är lite svårt att läsa.

  361. Det visar åren 1976-2012.

  362. Det är
    det sammanlagda antalet länder-

  363. -som har lagstiftat
    mot våld i hemmet.

  364. Det är inte från alla världens
    länder. Vi fick inte data för alla.

  365. Det är OECD-länderna
    och några utvecklingsländer.

  366. 1976 var det bara ett land
    som hade lagstiftat om det.

  367. Antalet är nu nästan 80.
    En positiv utveckling.

  368. Det hänger ihop med stora
    internationella åtaganden-

  369. -som också ledde till
    inhemsk lagstiftning.

  370. Men det finns många länder-

  371. -som inte har kriminaliserat
    våldtäkt inom äktenskapet.

  372. Det är fortfarande
    en viktig pusselbit.

  373. Ni kan se här
    att länderna i mörkblått-

  374. -inte har lagar
    mot våldtäkt inom äktenskapet.

  375. Slutligen...

  376. Jag vill lyfta fram det vi vet
    från utvecklingsländer-

  377. -om socialt stöd och tjänster.

  378. De projekt som verkar ha mest
    framgång vad gäller att nå ut-

  379. -verkar på gräsrotsnivå.

  380. De använder kommunikationsprojekt
    för att uppmuntra till anmälan.

  381. Korttidsåtgärderna som finns
    i vissa länder-

  382. -vad gäller grundläggande sjukvård
    och juridisk hjälp-

  383. -ibland pengaanslag, görs ofta utan
    långvarig, terapeutisk intervention-

  384. -som vanligen också behövs.

  385. Såna här projekt finns på vissa
    platser. Salomonöarna är ett exempel.

  386. Det är ett land med
    hemskt höga våldstal.

  387. Det är en ögrupp i Stilla havet.

  388. På det här området behövs det mer.

  389. I de projekt som jag besökt
    världen över, däribland i Nepal-

  390. -där man till viss del har försökt nå
    ut, är upptagningen fortfarande låg.

  391. Så i vissa länder har man inte haft
    stora framgångar på det området.

  392. Ekonomiska möjligheter.

  393. Det är viktigt att betona-

  394. -att även om tillgång till arbeten
    och inkomstmöjligheter-

  395. -kan ge kvinnor
    viktig förhandlingskraft-

  396. -och även möjliga flyktvägar-

  397. -så finns det fall som har varit
    väldokumenterade-

  398. -där kvinnors ökade inkomster
    kan leda till ökat våld i hemmet.

  399. Ibland tycks det bero på
    kvinnans utbildningsnivå.

  400. I t.ex. Bangladesh-

  401. -minskade tillgången på jobb vålds-
    risken bland välutbildade kvinnor-

  402. -men ökade våldsrisken
    för lågutbildade.

  403. Det kan variera mellan länder
    och i länder-

  404. -beroende på kvinnornas förmågor
    och möjligheter.

  405. Vissa utvecklingsorgan driver
    projekt för ekonomiska möjligheter-

  406. -som innehåller delar
    som ska komma till rätta med våld.

  407. Däribland öka kunskapen om
    rättigheter, ge dem trygga platser-

  408. -och ge möjlighet till stöd
    från det lokala området.

  409. De verkar lovande
    men är inte väldokumenterade.

  410. Ett väldokumenterat projekt är
    mikrofinansprojektet i Sydafrika-

  411. -som innehöll vissa av
    de här delarna-

  412. -och som framgångsrikt lyckades
    minska våldet.

  413. Den sista punkten handlar om
    de större projekten-

  414. -som banken och andra
    utvecklingsorgan deltar i.

  415. Man kan tänka på att lägga in
    tankar om våld i andra projekt.

  416. T.ex. i stadsplanering och design.

  417. Säkerhet på offentliga platser.
    Kollektivtrafik. Utbildningsreformer.

  418. Så organisationer som Världsbanken
    och andra utvecklingsorgan-

  419. -är inblandade i många sektorer.

  420. De kan tänka på hur man ska
    införliva de här erfarenheterna-

  421. -på de här andra områdena.

  422. Jag hoppas att det var
    en nyttig, global översikt.

  423. Jag har försökt beskriva utmaningens
    omfattning och lösningar på den.

  424. Om det finns tid, svarar jag gärna
    på frågor. Tack så mycket.

  425. Översättning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Könsrelaterat våld

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jeni Klugman, senior rådgivare på Världsbanken, föreläser om situationen i världen när det gäller könsrelaterat våld. Hon går igenom utmaningens omfattning globalt, våldets kostnader och vad man vet om lovande politiska lösningar och olika projekt. Könsrelaterat våld är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och drabbar alla människor över hela världen, oavsett socioekonomisk grupp. Kvinnor och flickor är de mest utsatta. Inspelat den 20 november 2014 på Scandic Foresta, Lidingö. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Juridik, Kriminologi, Medicin, Misshandel, Rättsvetenskap, Samhällsmedicin, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Socialmedicin, Sociologi, Utvecklingssamarbete, Vanvård, Våld i nära relationer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Unga mäns våld

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Vad ska vi göra?

Zandra Kanakaris är ordförande för Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund. Hon förläser om unga mäns överrepresentation både som offer och förövare när det gäller våldsbrott. Hur bryter man den trenden? Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Mäns våld mot kvinnor

Juno Blom är regeringens särskilda utredare gällande mäns våld mot kvinnor. Hon berättar om hur man arbetar med dessa frågor, varför arbetet inte har kommit längre och vilka strategier som finns. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Könsrelaterat våld

Jeni Klugman, senior rådgivare på Världsbanken, föreläser om situationen i världen när det gäller könsrelaterat våld. Hon går igenom utmaningens omfattning globalt, våldets kostnader och vad man vet om lovande politiska lösningar och olika projekt. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Våldet och hälsa

Tommy Andersson, expert vid Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) föreläser om våld och dess koppling till hälsa. Hans studier syftar till att kartlägga erfarenheter av utsatthet för våld och att göra en koppling till den psykiska, fysiska och sociala hälsan. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Tysta pojkar och bloggande tjejer

Paneldiskussion om vilken hjälp våldsutsatta ungdomar och kvinnor kan få. Medverkande: Jan Löwdin, Pernilla Vera och Zandra Andersson. Moderator: Zandra Kanakaris. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Vad kostar unga mäns våld?

Nationalekonomen Ingvar Nilsson föreläser om vad unga mäns våld kostar samhället. Genom förebyggande arbete skulle miljontals kronor kunna sparas. Inspelat den 20 november 2014 på Scandic Foresta, Lidingö. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Förebyggande arbete

Cecilia Narby jobbar på Myndigheten för ungdoms - och civilsamhällsfrågor. Hon berättar om det uppdrag som de har fått av regeringen som handlar om förebyggande arbete i våldsfrågor. Inspelat den 21 november 2014 på Scandic Foresta, Lidingö. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Kvinnofrid i kommuner

Lennart Gabrielsson, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting talar om vilket ansvar som kommunerna har i arbetet för kvinnofrid. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvinnors makt i världshistorien

Separation

Amanda Foreman reser i Vietnam, Kina och Japan och undersöker värderingar och ideal inom konfucianismen och buddhismen. Hon tar upp maktförhållandet mellan kvinnor och män i olika samhällssystem och berättar om förhållandet mellan Yin och Yang. Det handlar om patriarkat, förtryck och underordning men också om kvinnliga ledare, banbrytande poesi och kvinnliga rebeller. Foreman berättar om systrarna Trung, som revolterade mot traditionella könsroller och kejsarinnan Wu Zetian, skapare av ett styrelseskick som grundas på individers kunskap och meriter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.