Titta

UR Samtiden - Unga mäns våld

UR Samtiden - Unga mäns våld

Om UR Samtiden - Unga mäns våld

Unga mäns våld utgör ett stort samhällsproblem som även drabbar folkhälsan. Våldet genererar stora kostnader för samhället. Kommuner, hälso- och sjukvården samt civilsamhället kan spela avgörande roller i våldsförebyggande arbete. Föreläsningar och diskussioner från konferensen Hållbara investeringar - förebygg unga mäns våld. Inspelat den 20-21 november 2014 på Scandic Foresta, Lidingö. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Till första programmet

UR Samtiden - Unga mäns våld : Våldet och hälsaDela
  1. När jag tittade på titeln
    "förebygg unga mäns våld"-

  2. -tänkte jag:
    "Jag ska inte prata om förebyggande."

  3. Men jag kommer att prata om
    varför vi ska förebygga.

  4. Och varför det är viktigt med
    den här typen av konferenser.

  5. Det är själva näringen på nåt sätt för
    det förebyggande arbetet.

  6. Vi måste ha undersökningar som visar
    hur allvarligt problemet är-

  7. -för att kunna tala om det
    för politiker-

  8. -och för att ha det som bas för att
    forma det förebyggande arbetet-

  9. -som vi kommer att gå in på lite närmare
    resten av konferensen.

  10. Så det är viktigt
    att få koll på det här.

  11. Olga kopplade det till "Slagen dam".
    Vi vill inte gärna göra det själva.

  12. "Slagen dam" var en milstolpe och viktig
    i de här sammanhangen.

  13. Men den är närmare femton år gammal
    och det gällde bara kvinnor.

  14. Den undersökning jag ska prata om
    brukar vi kalla-

  15. -en befolkningsundersökning om
    utsatthet samt koppling till hälsa.

  16. "Vi" är Gun Heimer, chef för Nationellt
    centrum för kvinnofrid.

  17. Hon ordnade också den finansiering som
    borgade för-

  18. -att jag kunde ta ansvaret för
    att vara projektledare för detta.

  19. Sen har vi också Steven Lucas,
    barnhälsoöverläkare i Uppsala.

  20. Både Steven och Gun har gjort
    en hel del jobb.

  21. Steven har i huvudsak ansvarat för
    hälsofrågorna i projektet-

  22. -och en del saker som har
    med barn att göra.

  23. Vi tre har pysslat med detta.

  24. Vad har vi pysslat med? Jo,
    en studie som hade följande syften:

  25. Kartlägga erfarenheter av
    utsatthet för våld.

  26. Hur vanligt är det att svenska
    män och kvinnor varit utsatta-

  27. -för sexuellt, psykiskt
    och fysiskt våld?

  28. Vi går in på ett livs-
    och befolkningsperspektiv.

  29. Har man varit utsatt i barndomen,
    tonåren, vuxenlivet och senaste året?

  30. Och följdfrågor. Vem gjorde det?
    Vad hände efteråt?

  31. Vi riktade oss till slumpmässigt valda
    män och kvinnor från 18-74 år.

  32. Det andra syftet är
    koppling till hälsa.

  33. Vi ställde frågor om aktuell
    fysisk, psykisk och social hälsa.

  34. Men också om den psykosociala
    uppväxtsituationen.

  35. För att titta på samspelet mellan
    psykosocial uppväxtsituation-

  36. -och utsatthet för våld
    i barndomen och vuxenlivet.

  37. Metod: enkät- och registerstudie.
    Vi totade ihop en enkät.

  38. Sen samlade vi in registerdata från
    patientregistret och från Lisa.

  39. Longitudinella integrationsdatabasen
    för samhälls-

  40. -och arbetsmarknadsforskning,
    tror jag att den heter.

  41. I patientregistret får man veta i vilken
    utsträckning människor varit-

  42. -i utnyttjande av sjukhusvård.
    Lite enkelt uttryckt.

  43. Och i Lisa i vilken utsträckning
    man har kommit i åtnjutande av-

  44. -försäkringsrättigheter, som...

  45. ...förtidspension, arbetslöshets-
    ersättning och så vidare.

  46. Vi anlitade SCB som genomförare.
    De gjorde urvalet-

  47. -ur nationella befolkningsregistret.

  48. SCB granskade enkäten och kom med
    värdefulla synpunkter.

  49. SCB gjorde själva undersökningen.

  50. Det var nog både enkät och webb...

  51. Först fick de ett brev om de ville svara
    på en massa frågor.

  52. Dem kunde de göra antingen på webben
    eller i en enkät som postades.

  53. Det är samma koncept som de andra
    befolkningsundersökningarna.

  54. Som SCB:s levnadsundersökning,
    som BRÅ:s trygghetsundersökning-

  55. -och som folkhälsoundersökningarna.

  56. De här görs av SCB,
    och de görs på ungefär samma sätt.

  57. Forskningsetiskt granskat, så klart.

  58. Datainsamling i januari till juni.
    Svarsfrekvensen var 52 procent.

  59. Kanske finns det en del
    i församlingen som säger:

  60. "Bara 52 procent.
    Då är det väl inget att tro på."

  61. Det vore ett allvarligt misstag.

  62. Det är en bra svarsfrekvens. Det ligger
    ungefär som folkhälsoenkäten.

  63. Och sen har man utvecklat metoder
    för att justera för bortfall.

  64. Det innebär väldigt enkelt
    om man gör våld på verkligheten-

  65. -att SCB tittar på
    dem som inte har svarat.

  66. De går in och tittar på
    registerinformation om dem.

  67. Vad är det för typer som inte svarat?
    Kanske unga, arbetslösa män t.ex.

  68. Då går vi in i enkäten.
    De som har svarat.

  69. Det finns unga, arbetslösa män
    där också. Vad har de svarat?

  70. Man tänker: "Om de unga, arbetslösa
    männen som inte svarade hade svarat"-

  71. -"skulle de ha svarat ungefär som de
    unga, arbetslösa männen som svarade."

  72. Det här är väldigt enkelt. Det är
    betydligt fler registervariabler.

  73. På det sättet kan man
    korrigera materialet-

  74. -så att man får ett viktat material-

  75. -som så långt möjligt
    representerar svenska folket.

  76. Inte perfekt, inte 100 procent.
    Man måste vara lite ödmjuk.

  77. Men en undersökning blir inte värde- lös
    för att bara 50 procent svarar.

  78. Och det här är den metod de andra
    undersökningarna använder också.

  79. Projektplan.
    Vi brukar prata om fas 1 och fas 2.

  80. Fas 1: Genomförande av datainsamling
    och publicering av basresultat.

  81. Allt detta var klart i februari 2014.

  82. Då inträder det vi hade tänkt
    skulle vara fas 2 med forskning.

  83. Där kan vi säga-

  84. -att vi har en forskningsrapport väldigt
    nära... Nästan klar.

  85. Som handlar om utsatthet bland äldre.
    En artikel där vi anser-

  86. -att artikeln fokuserat på utsatthet
    i vårt material bland 65 och äldre.

  87. Sen har vi utvecklat ett forsknings-
    projekt om våld i en nära relation-

  88. -där vi bara fokuserar på våld
    som gäller en nära relation.

  89. Det forskningsprojektet påbörjas
    i januari 2015 och är treårigt.

  90. Vi kommer att borra ordentligt när det
    gäller just den problematiken.

  91. För det är så att när vi redovisade
    den här basrapporten-

  92. -så är det massor av siffror
    hit och dit.

  93. Och för varje siffra man redovisar
    vill man stanna upp.

  94. Men det går inte. Vi måste börja med att
    redovisa enkla frekvenser.

  95. Sen får vi borra djupare i det där.

  96. Det ska vi börja med nu,
    för vi har fått medel.

  97. Och det kommer säkert mer forskning
    om detta.

  98. Det var lite om utgångsläget.
    Jag ska stanna upp lite för våld-

  99. -innan jag går in på resultaten,
    därför att det är viktigt.

  100. Vi har hört de här begreppen
    tidigare här.

  101. Det är viktigt att man vet
    vad man håller på med och pratar om.

  102. I det här forskningsprojektet
    har vi använt WHO:s våldsdefinition.

  103. Då är det några som tänker:
    "Jaha, men FN:s våldsdefinition"-

  104. -"om genderbased violence against
    women?" Men vi har män och kvinnor.

  105. Av det skälet låg det närmare
    att använda WHO:s våldsdefinition.

  106. Den skiljer sig inte så mycket,
    ska man säga.

  107. Man säger enligt WHO att våld är:

  108. "Intentional use of physical force
    or power"-

  109. -"against oneself,
    another person or group"-

  110. -"that either results in or has
    a high likelihood of resulting in"-

  111. -"injury, death, psychological harm
    or deprivation."

  112. Det här är viktigt av flera skäl.

  113. När man tänker våld,
    är det inte alltid man tänker så här.

  114. Forskare kanske säger:

  115. "40 procent av männen utsätts för våld."
    Hemskt, tycker allmänheten.

  116. Sen får man veta att det är
    WHO:s våldsdefinition.

  117. De inkluderar det och det. Då säger
    allmänheten: "Det är inte våld."

  118. "Slagen dam" råkade ut för det-

  119. -när man sa, tror jag, att 46 procent av
    kvinnorna utsatts för våld.

  120. Mycket av det var vad människor
    på gatan inte betraktade som våld.

  121. Samtidigt kan man säga:

  122. "Det är väl inte fel att använda WHO:s
    definition?"

  123. Det är viktigt att vara noga med
    vad det är man menar-

  124. -när man gör såna här studier
    och när man diskuterar det hela.

  125. WHO inkluderar fysiskt, sexuellt
    och psykologiskt våld.

  126. Men också "deprivation and neglect".

  127. Det är inte så länge sen
    som det kom en artikel uppe i Umeå-

  128. -där man basunerade ut
    att 16 procent av de äldre-

  129. -utsätts för våld varje år.
    Då blir man lite orolig, som äldre.

  130. Att man ska få stryk
    och sparkar i magen.

  131. När man borrar djupare,
    visar det sig att 14 av de procenten-

  132. -var det man kallar "neglect". Att man
    kanske inte fått medicinen i tid-

  133. -eller att man inte fått komma ur sängen
    tillräckligt fort.

  134. Det definierar man som våld enligt
    WHO. Jag har inga problem med det.

  135. Men när man läser en artikel,
    associerar man till nåt annat.

  136. Där måste man passa sig.

  137. Det är ena skälet
    att jag stannar upp här.

  138. Det andra är
    att nu sitter det flera hundra-

  139. -som är helt inne på
    förebyggande arbete.

  140. Våldsprevention. Stanna upp.
    Vad då våldsprevention?

  141. Vad är det för våld ni ska förebygga?

  142. Det ena, andra eller tredje våldet?
    Som kan ha olika orsaker-

  143. -och där man bör rikta in sig på olika
    instrument för att förebygga.

  144. Börja med att definiera vad ni menar
    med våld i det här sammanhanget.

  145. Det är inte rätt eller fel,
    utan det kan vara olika.

  146. Det är viktigt att starta nånstans.

  147. Inte bara oreflekterat:
    "Våld? Det vet väl alla?"

  148. Exempelvis unga mäns våld. Då tänker
    man våld mot andra män eller tjejer.

  149. I WHO:s definition ingår
    självskadebeteende. Vi hörde nu-

  150. -att 3/4 av självmorden är män.
    Ska ni inkludera det också?

  151. Det finns skäl att tänka innan man går
    vidare i preventiva tankar-

  152. -på detta. Därifrån till resultaten.

  153. Andel kvinnor och män i 18-74-års-
    åldern som utsatts för sexuellt våld.

  154. Vi frågade om kvinnorna utsatts
    för det före 15 år, från 15-17 år-

  155. -sen summerade vi själva till före
    18 år. Vi stannar där tills vidare.

  156. 8 procent av kvinnorna svarar att
    de utsatts för grovt sexuellt våld.

  157. Det är påtvingat oralt,
    vaginalt eller analt samlag.

  158. "Liknande" kan vara försök,
    i princip. Före 15 års ålder.

  159. Lägger vi på mindre allvarligt sexuellt
    våld-

  160. -som att de blivit kladdade på
    eller tvingat visa sig nakna-

  161. -blir det 21 procent.

  162. I 15-17-årsåldern var motsvarande
    siffror 8 och 13 procent.

  163. Och summerar vi under barndomen,
    om vi säger att barn är före 18 år-

  164. -är det 13 procent av kvinnorna
    som råkat ut för detta. Eller 27-

  165. -om man vill inkludera mindre allvarliga
    sexuella övergrepp.

  166. Inkluderar vi trakasserier
    och förnedring-

  167. -som vi inte frågade speciellt om före
    15 och 15-17-

  168. -blir det 54 procent.

  169. För att koppla till det jag mässade om
    nyss kan jag kanske läsa i morgon-

  170. -att 8 procent av kvinnorna råkar ut för
    sexuella övergrepp.

  171. Eller att 54 procent råkar ut för
    sexuella övergrepp.

  172. Beroende på vad man vill
    inkludera i begreppet.

  173. Det gäller
    att hålla tungan rätt i mun.

  174. Nån undrar kanske
    varför 8 och 8 inte blir 16.

  175. Det finns kvinnor som råkar ut
    både före 15 år och från 15-17.

  176. Så därför blir det färre där.

  177. Männen råkar också ut för detta.

  178. 3, 2, 4 procent. 9, 4, 11.
    Totalt sett 20 procent.

  179. 11 procent av männen kan jämföras med
    27 procent av kvinnorna-

  180. -som råkat ut för allvarliga eller
    mindre allvarliga sexuella övergrepp.

  181. Inkluderar vi trakasserier
    är det var femte man.

  182. Mycket mindre än för kvinnor,
    men icke förty en betydande andel.

  183. Har de varit utsatta för det
    efter 18?

  184. 11 procent av kvinnorna säger att de
    utsatts för det man kallar våldtäkt.

  185. Definitionen här är med våld påtvingat
    samlag eller försök.

  186. Det inkluderar också
    om man inte kunnat försvara sig.

  187. Inkluderar vi mindre allvarliga sexuella
    övergrepp: 28 procent.

  188. Med trakasserier: 47 procent.
    Ungefär hälften av kvinnorna-

  189. -säger att de i vuxen ålder
    varit utsatta för detta.

  190. Motsvarande siffror för män:
    1, 6 och 15 procent.

  191. Vilket innebär
    att var femte kvinna i Sverige-

  192. -bär med sig i sitt vardagliga liv
    erfarenheter av-

  193. -att ha blivit utsatt för
    påtvingat samlag eller försök.

  194. Det är ganska många.

  195. 42 och 65 procent om vi inkluderar
    mindre allvarliga brott.

  196. Men det finns en hel del män också.

  197. 5, 15, 28 procent.
    Det får vi inte glömma.

  198. Vi frågade också om senaste året...
    Oj! Du ska inte vara där. Så.

  199. 0,8 procent. 3,4 om vi inkluderar det
    mindre allvarliga sexuella våldet-

  200. -bland kvinnorna. 14.
    Betydligt mindre bland männen.

  201. Men vi frågar alla
    mellan 18 och 74 år.

  202. Eftersom det finns ett visst fokus på
    ungdomsåren lyfte jag ut-

  203. -hur siffrorna såg ut från 18-24 år.
    Det är högre.

  204. Det är vanligare bland yngre kvinnor.
    Ingen blir nog förvånad.

  205. Men det finns nu färska siffror
    på detta-

  206. -att presentera som underlag för varför
    vi behöver prevention-

  207. -och för resurser för att försöka komma
    till rätta med detta.

  208. Reflektioner kring sexuell utsatthet
    under barndomen.

  209. Vuxna och jämnåriga förövare
    var ungefär lika vanligt.

  210. Vanligtvis tänker man vid
    övergrepp mot barn-

  211. -att det är en snuskgubbe
    och en treåring.

  212. Men det var ungefär lika vanligt
    att förövarna var jämnåriga.

  213. Då kommer ett bekymmer: Vad är
    barndom? Är det 15 eller 17 år?

  214. Mycket av detta händer
    mellan 16- och 17-åringar.

  215. Det är sexuella övergrepp
    i barndomen-

  216. -eftersom barndomen vanligtvis är under
    18 år.

  217. Det är fjärran från
    snuskgubben och treåringen.

  218. Det är olika typer av övergrepp.
    När man tittar på siffror på-

  219. -hur vanligt det är med
    sexuella övergrepp-

  220. -får man inte automatiskt tänka på
    en snuskgubbe.

  221. Det är mycket jämnåriga.
    En annan typ.

  222. C:a 2 procent av kvinnorna
    och 0,5 procent av männen-

  223. -blev utsatta av pappa. C:a hälften hade
    varit utsatta upprepat.

  224. Omkring 5 procent uppgav
    att polisanmälan hade gjorts.

  225. Stort mörkertal, med andra ord.
    35-40 procent av kvinnorna-

  226. och 10-20 procent av männen
    hade pratat med närstående.

  227. Det bekymmersamma är att det är
    så många som går och bär på detta-

  228. -utan att snacka. Det är klart
    att vissa kan bearbeta det själv.

  229. Och i många fall är det kanske inte så
    allvarligt, men herregud.

  230. Det finns nog många som går omkring
    med erfarenheter-

  231. -och tar stryk av det
    som inte pratar.

  232. Påtaglig koppling till senare utsatthet
    för sexuellt våld.

  233. När vi tittade på dem som varit utsatta
    före 15 års ålder-

  234. -är det tydligt att de löper ökad risk
    att bli utsatta från 15-17 år-

  235. -och i vuxen ålder. Och faktiskt
    det senaste året, vilket...

  236. Det blir intressant
    att borra djupare i de data.

  237. Det är en påtaglig koppling. Utsatt- het
    i barndomen är lika vanligt-

  238. -i olika åldersgrupper utom i den
    äldsta. Den uppgav lägre utsatthet.

  239. När det gäller vuxenlivet,
    uppgav den aktuella partnern...

  240. Partnern uppgavs vanligtvis som
    förövare vid grova sexuella brott.

  241. Bekanta och okända vid mindre allvarliga
    sexuella brott.

  242. Totalt innebär det
    att det var fler kvinnor som uppgav-

  243. -att de blivit utsatta
    av icke-partners än av partners.

  244. Det var vanligare med de lindrigare
    sexuella övergreppen av okända.

  245. Medan det är partnern som står för
    de grova övergreppen.

  246. Omkring 5 procent av kvinnorna
    och ett par procent av männen-

  247. -hade gjort polisanmälan. Samma
    erfarenheter i olika åldersgrupper-

  248. -utom bland de äldsta.
    Det är många lurigheter i det här.

  249. Å ena sidan är det vanligast
    bland ungdomar.

  250. Samtidigt kan man tänka sig att det
    finns minneseffekter bland äldre.

  251. Och samtidigt var de äldre yngre
    i en annan samhällskontext.

  252. De kan ha varit yngre på 50-talet.
    Hur såg det ut då i samhället?

  253. Man ska vara försiktig med
    att dra slutsatser.

  254. Andel kvinnor och män i 18-74-års-
    åldern som utsatts för fysiskt våld-

  255. -eller hot om fysiskt våld.

  256. Före 15, 15-17 och före 18.

  257. Vi har inte frågat: "Har du blivit
    utsatt för fysiskt våld?"

  258. Vi har frågat: "Har du blivit
    slagen på kinden? Sparkad?"

  259. "Dragen i håret?" Detaljerade frågor
    och så har vi slagit ihop dem.

  260. 36 procent av kvinnorna säger att det
    hade de blivit utsatta för före 15.

  261. 54 procent av männen. Det är vanligare
    bland män. Inte särskilt...

  262. Inte överraskande.

  263. Inkluderar vi hot om fysiskt våld ökar
    det från 36 till 43.

  264. Och från 54 till 64.

  265. Många som utsatts för fysiskt våld har
    utsatts för hot om fysiskt våld.

  266. 15-17 år. 18 mot 32 för männen.
    Ökar till 24 och 44.

  267. Totalt före 18 års ålder:
    Närmare fyra av tio kvinnor-

  268. -och närmare sex av tio män säger att de
    varit utsatta för fysiskt våld-

  269. -före 18 års ålder. I bemärkelsen
    att de blivit slagna eller sparkade.

  270. Eller nånting sånt.

  271. Hela livet: 46 och 53 procent.
    64 och 71 procent.

  272. Naturligtvis bedrövligt. Samtidigt
    ingenting som kanske överraskar.

  273. Men det finns lite för er
    att förebygga.

  274. Senaste året: 3,0, 3,9, 3,2 och 4,9.

  275. Och även där vanligare
    i 18-24-årsåldern.

  276. 6, 8, 8 och 13 procent.

  277. Och det är mer män som råkar ut
    för detta.

  278. Men skillnaden är inte så stor.
    Kvinnorna blir ganska utsatta också.

  279. Om det nu var nån
    som tvivlade på det.

  280. Reflektioner:
    lite fler män än kvinnor-

  281. -utsatta av vuxna
    när det gäller barndomen.

  282. D.v.s. när man talar om
    att man blivit utsatt i barndomen-

  283. -kan man bli utsatt av
    vuxna eller jämnåriga.

  284. Lite fler män än kvinnor
    har blivit utsatta av vuxna.

  285. Betydligt fler män
    blev som barn utsatta av jämnåriga.

  286. Här är det lite bekymmersamt.
    Nästan lika många kvinnor-

  287. -hade utsatts för våld av sina mödrar
    som av sina fäder.

  288. Mer än dubbelt så många män
    hade utsatts av sina fäder-

  289. -jämfört med av sina mödrar.

  290. Men jag tror
    att om ni kvinnor i församlingen-

  291. -pratar och säger: "Jag fick stryk
    när jag var barn av..."

  292. "...mamma."

  293. Och männen utsätts av pappa.

  294. D.v.s. mammorna slår inte pojkarna.

  295. Lite lurigt, kanske.
    Eller också är det inte det.

  296. Barnen har kanske oftare
    varit hemma med mamman-

  297. -så mamman har exponerats
    mer med barnen.

  298. Därför blir det mer utrymme för
    att ryka ihop och slagen kan hagla.

  299. Det kan vara nåt sånt där.

  300. Kvinnor utsattes nästan lika mycket av
    jämnåriga flickor och pojkar.

  301. Männen har nästan uteslutande utsatts
    av jämnåriga pojkar.

  302. Och nu handlar det om våld
    som begås av unga män.

  303. Men hälften av flickorna som utsätts för
    våld blir det av andra flickor.

  304. Det får vi inte glömma bort. Flickor är
    inga änglar i de här sammanhangen.

  305. Så t.ex. om min son går på gatan
    när han var liten-

  306. -och möter ett gäng killar,
    ska han vara rädd.

  307. Men inte
    om han möter ett gäng tjejer.

  308. Om en tjej går på gatan, ska hon vara
    lika rädd för ett kill- och tjejgäng.

  309. Det är knepigt att förhålla sig till.

  310. Omkring 2-3 procent av båda könen
    hade nån gång gjort en polisanmälan.

  311. Påtaglig koppling också här.
    De som blivit utsatta i barndomen-

  312. -löper ökad risk
    att bli utsatta igen.

  313. När vi tittade på i vilken utsträck-
    ning man varit utsatt för våld-

  314. -efter 18 år... Kvinnorna utsattes
    vanligtvis av en partner.

  315. Sällan av okända. Tvärtom bland
    männen. Inte så förvånande, kanske.

  316. 14 procent utsatta av partner,
    3 procent av okända bland kvinnorna.

  317. Tvärtom bland männen. 5 procent av
    partner, 16 procent av okända.

  318. Bara 1/5 polisanmäler.
    80 procents mörkertal.

  319. Fysiskt våld...har vi gått igenom.
    Psykiskt våld.

  320. Andel kvinnor som utsatts för psykiskt
    våld.

  321. Att de blivit kränkta, förnedrade,
    mobbade eller nånting liknande.

  322. 49 procent av kvinnorna säger
    att de blev det före 15 års ålder.

  323. 38 procent 15-17 års ålder.
    Drygt hälften säger-

  324. -att de blivit vad man upplever som-

  325. -utsatta för psykiskt våld
    under barndomen.

  326. Inkluderar vi att man sett eller hört
    våld mellan föräldrar-

  327. -som kan inkluderas i psykiskt våld,
    blir det 57 procent.

  328. 15 procent av kvinnorna hade sett eller
    hört våld mellan föräldrarna.

  329. 13 procent av killarna.
    Dra inga växlar på 15 och 13 procent.

  330. Det var ungefär lika vanligt
    bland män och kvinnor.

  331. Går vi upp i vuxen ålder,
    är det 22 procent och 9 procent.

  332. Det är betydligt vanligare att kvinnor
    utsatts för psykiskt våld.

  333. Det handlar om systematiskt
    och långvarigt psykiskt våld.

  334. Inte nån enstaka liten tråkning.

  335. Utan att man har levt under en tid-

  336. -med att ha blivit utsatt för psykiskt
    våld.

  337. 22 procent av kvinnorna,
    9 procent av männen.

  338. Hela livet. 57 procent har blivit
    utsatta för psykiskt våld.

  339. Inkluderar vi sett eller hört-

  340. -våld bland föräldrarna:
    dryga 60 procent.

  341. Inte så stor skillnad
    mellan män och kvinnor.

  342. Och vanligt. Så ni förstår: Inkluderar
    vi detta i begreppet våld-

  343. -vilket verkar rimligt-

  344. -även den mer lindriga
    typen av...trakasserier-

  345. -eller mobbning, då finns det
    väldigt mycket att göra.

  346. Då är frågan: Ska man förebygga
    det psykiska eller fysiska våldet?

  347. Gör man på samma sätt?
    Har det samma orsaker? Eller inte?

  348. Det finns lite att fundera på innan man
    sätter i gång och förebygger.

  349. Senaste året: 8 procent
    och 3,4 procent.

  350. Samlar vi ihop detta...
    Vi gjorde ett försök-

  351. -att bara fokusera på
    det vi kallade allvarligt våld...

  352. Nej, vi ska ha reflektioner
    kring detta också.

  353. Ungefär samma sak som utsatthet
    för fysiskt våld.

  354. Fler hade utsatts av jämnåriga
    än av vuxna.

  355. Kvinnorna uppgav ungefär lika ofta
    pappa och mamma som förövare.

  356. Männen uppgav oftare pappa
    som förövare.

  357. Kvinnorna utsattes lika mycket av
    jämnåriga flickor och pojkar.

  358. Männen blev nästan bara
    utsatta av pojkar.

  359. Påtaglig koppling till utsatthet
    för senare psykiskt våld.

  360. När det gällde utsatthet i vuxenlivet
    hade var femte kvinna-

  361. -och 8 procent av männen utsatts för
    upprepat psykiskt våld av en partner.

  362. Var femte kvinna, och inte så långt
    ifrån var tionde man-

  363. -har varit utsatt för detta.
    5 procent av kvinnorna-

  364. -och 3 procent av männen hade utsatts
    för upprepat psykiskt våld-

  365. -av andra än partnern.
    Främst av chefer och arbetskamrater.

  366. Försöker vi snickra ihop nånting som vi
    kan kalla för allvarligt våld...

  367. Allt våld är allvarligt,
    men det finns grader i helvetet.

  368. För en definition: Se rapporten...

  369. ...sidan 64.
    Det är för snårigt att dra den.

  370. Men vi, när det gäller sexuellt,
    fysiskt och psykiskt våld-

  371. -har alltså skärpt upp till det mest
    allvarliga och frekventa våldet.

  372. Vi har plockat bort lindriga och sällan
    förekommande incidenter.

  373. Hur vanligt är det sen att bli utsatt i
    barndomen och vuxenlivet?

  374. När det gäller sexuellt våld
    har 17 procent av kvinnorna-

  375. -varit utsatta för
    allvarligt sexuellt våld.

  376. I princip alltså...våldtäkt.

  377. Eller att man inte varit i tillstånd
    att försvara sig själv.

  378. Eller att man upprepat
    blivit tvungen-

  379. -att ta på nån eller blivit
    kladdad på eller posera naken.

  380. Allvarligt i det sammanhanget ingår att
    det är upprepade tillfällen.

  381. 17 procent av kvinnorna och 6 procent
    av männen har erfarenheter av detta.

  382. Fysiskt våld: 14 och 18.
    Ingen större skillnad.

  383. Jag trodde att det skulle vara större
    skillnad mellan män och kvinnor-

  384. -än vad det var.

  385. Psykiskt våld: lite vanligare bland
    kvinnor. Detta gäller barndomen.

  386. I vuxenålder: ungefär samma sak.
    Stor skillnad för kvinnor-

  387. -när det gäller utsatthet för sexuella
    övergrepp: 11-1.

  388. En viss skillnad när det gäller
    utsatthet för fysiskt våld.

  389. Stor skillnad för utsatthet för psykiskt
    våld. Samlar vi ihop detta-

  390. -som vi kan kalla allvarligt våld,
    har ungefär 46 procent av kvinnorna-

  391. -och 38 procent av männen varit utsatta
    för det. Ingen stor skillnad.

  392. Men en liten skillnad finns.

  393. Några punkter: stort glapp mellan
    ideal och verklighet. Det bygger på-

  394. -att vi inleder rapporten med att FN i
    sina mänskliga rättigheter säger-

  395. -att varje kvinna, barn och man
    har rätt att leva utan våld.

  396. Utifrån det är det en stor skillnad
    mellan idealet och verkligheten.

  397. Förövarna är män - men inte alltid.
    Få berättar, ännu färre anmäler.

  398. Tidig utsatthet kopplat
    till senare utsatthet.

  399. Kvinnor och män ungefär lika utsatta.
    Men för olika typer av våld.

  400. Ett balanserat förhållningssätt,
    har jag skrivit.

  401. Jag syftar till att man måste vara
    ödmjuk inför såna här undersökningar-

  402. -och se det som att utsatthet för våld
    är ett samhällsproblem.

  403. Vi måste få veta hur det här ser ut.

  404. Det andra är
    att vi inte kan få veta sanningen.

  405. Varken genom såna här undersökningar
    eller liknande i kriminalregistren.

  406. Ska vi då säga: "Då gör vi ingenting?"
    Det går inte.

  407. Man måste göra det bästa man kan.

  408. Den här typen av undersökningar
    är nog bland det bästa.

  409. Sen tittar man på flera andra
    undersökningar och blandar ihop.

  410. Det bästa får inte bli
    det godas fiende.

  411. Man måste göra det bästa man kan,
    men vara ödmjuk inför resultaten.

  412. Lika tokigt det vore
    att kasta den här studien-

  413. -lika tokigt vore det
    att ta en siffra och säga:

  414. "Detta är 100-procentig sanning."
    Det är inte det.

  415. Men det är nog det bästa
    vi kan komma till.

  416. Speciellt om vi kombinerar med lokala
    och andra undersökningar som nämnts.

  417. Och kvalitativa undersökningar
    där man borrar på djupet-

  418. -hos färre individer
    och samlar ihop den här kunskapen.

  419. Då får man
    en ganska bra bild av situationen.

  420. Det var det jag menade med detta.
    Nu ska jag gå över till...

  421. Hur är det med tiden? Är den slut?

  422. Kan det vara så illa? Vad sa du?

  423. Vi behöver ett par minuter
    för en publikfråga.

  424. 11.50. Nästan tio minuter. Jag har
    nästan de viktigaste resultaten kvar.

  425. Kör tre minuter till.

  426. Jag kanske kan klara det. Det gäller
    kopplingen mellan våld och hälsa.

  427. Det är Steven Lucas som är pappa
    till detta.

  428. Jag tror att jag kan ta det snabbt.

  429. Vi frågade kvinnorna om de utsatts för
    sexuella övergrepp när de var 18.

  430. Eller före 18 år. 888 sa att de varit
    utsatta för sexuella övergrepp.

  431. Av dem var det 26 procent
    som hade symtom på PTSD.

  432. Post traumatic stress disorder.

  433. Sen var 4 500 som sa
    att de inte hade varit utsatta.

  434. Av dem hade 8 procent varit utsatta för
    PTSD.

  435. Eller som hade symtom på PTSD.
    En väldig skillnad.

  436. De som varit utsatta för sexuella
    övergrepp har tre gånger så hög risk-

  437. -att ha symtom på PTSD.

  438. Och det är samma sak
    om det gäller depression-

  439. -självskada, risk för alkohol,
    fysisk ohälsa-

  440. -psykosomatiska symtom och hjärt-
    infarkt. Högre risk bland de utsatta.

  441. Går vi och frågar...

  442. Och det gäller samma sak för männen.
    Och samma sak när det gäller-

  443. -att man varit utsatt för allvarliga
    sexuella övergrepp efter 18.

  444. Det är precis samma sak.

  445. Vi frågade också om de varit utsatta för
    fysiskt våld.

  446. Vi får samma resultat.
    Ungefär lika stora.

  447. De som utsatts för fysiskt våld
    löper en kraftigt ökad risk-

  448. -för allehanda elände och ohälsa
    i vuxen ålder.

  449. Och likadant med psykiskt våld.

  450. Ni kan läsa detta i rapporten
    eller på bilderna som...

  451. Steven säger att:

  452. Vi är noga med att säga att vi inte kan
    uttala oss om det är orsaken.

  453. Det kan vara ett orsakssamband
    eller en psykosocialt väldigt...

  454. ...utsatt barndom som gör
    att man löper ökad risk-

  455. -att bli utsatt för sexuella övergrepp
    och ohälsa i vuxen ålder.

  456. Man kan inte per automatik dra
    slutsatsen att sexuella övergrepp-

  457. -är ett trauma som gör att du får sämre
    hälsa i vuxen ålder.

  458. Vi kan inte säga nånting om
    huruvida det är ett orsakssamband.

  459. Ledsen att jag har tjattrat
    för mycket.

  460. Tack så jättemycket.

  461. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Våldet och hälsa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tommy Andersson, expert vid Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) föreläser om våld och dess koppling till hälsa. Hans befolkningsundersökning syftar till att kartlägga erfarenheter av utsatthet för våld och att göra en koppling till den psykiska, fysiska och sociala hälsan. Man tittar på samspelet mellan den psykosociala uppväxtsituationen och våldsutsattheten i barndomen och vuxenlivet. Inspelat den 20 november 2014 på Scandic Foresta, Lidingö. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet
Ämnesord:
Hälsa, Juridik, Kriminologi, Medicin, Misshandel, Rättsvetenskap, Samhällsmedicin, Socialmedicin, Sociologi, Vanvård, Våld
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Unga mäns våld

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Vad ska vi göra?

Zandra Kanakaris är ordförande för Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund. Hon förläser om unga mäns överrepresentation både som offer och förövare när det gäller våldsbrott. Hur bryter man den trenden? Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Mäns våld mot kvinnor

Juno Blom är regeringens särskilda utredare gällande mäns våld mot kvinnor. Hon berättar om hur man arbetar med dessa frågor, varför arbetet inte har kommit längre och vilka strategier som finns. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Könsrelaterat våld

Jeni Klugman, senior rådgivare på Världsbanken, föreläser om situationen i världen när det gäller könsrelaterat våld. Hon går igenom utmaningens omfattning globalt, våldets kostnader och vad man vet om lovande politiska lösningar och olika projekt. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Våldet och hälsa

Tommy Andersson, expert vid Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) föreläser om våld och dess koppling till hälsa. Hans studier syftar till att kartlägga erfarenheter av utsatthet för våld och att göra en koppling till den psykiska, fysiska och sociala hälsan. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Tysta pojkar och bloggande tjejer

Paneldiskussion om vilken hjälp våldsutsatta ungdomar och kvinnor kan få. Medverkande: Jan Löwdin, Pernilla Vera och Zandra Andersson. Moderator: Zandra Kanakaris. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Vad kostar unga mäns våld?

Nationalekonomen Ingvar Nilsson föreläser om vad unga mäns våld kostar samhället. Genom förebyggande arbete skulle miljontals kronor kunna sparas. Inspelat den 20 november 2014 på Scandic Foresta, Lidingö. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Förebyggande arbete

Cecilia Narby jobbar på Myndigheten för ungdoms - och civilsamhällsfrågor. Hon berättar om det uppdrag som de har fått av regeringen som handlar om förebyggande arbete i våldsfrågor. Inspelat den 21 november 2014 på Scandic Foresta, Lidingö. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Kvinnofrid i kommuner

Lennart Gabrielsson, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting talar om vilket ansvar som kommunerna har i arbetet för kvinnofrid. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är vetenskap?

Staffan Selander är professor i didaktik vid Stockholms universitet och här går han igenom vad vetenskap är och vad den har för historia. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.