Titta

UR Samtiden - Unga mäns våld

UR Samtiden - Unga mäns våld

Om UR Samtiden - Unga mäns våld

Unga mäns våld utgör ett stort samhällsproblem som även drabbar folkhälsan. Våldet genererar stora kostnader för samhället. Kommuner, hälso- och sjukvården samt civilsamhället kan spela avgörande roller i våldsförebyggande arbete. Föreläsningar och diskussioner från konferensen Hållbara investeringar - förebygg unga mäns våld. Inspelat den 20-21 november 2014 på Scandic Foresta, Lidingö. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Till första programmet

UR Samtiden - Unga mäns våld : Vad kostar unga mäns våld?Dela
  1. Den första studien vi gjorde
    kring de här frågorna gjorde vi 1979.

  2. Då blev vi uppringda
    av Benny Henriksson som sa:

  3. "Jag jobbar på statens ungdomsråd
    och ska studera utanförskapet"-

  4. -"för unga människor i samhället.
    Kan ni räkna ut vad missbruk kostar?"

  5. Då var jag och min kollega Anders
    doktorander i nationalekonomi-

  6. -vid 30-årsstrecket-

  7. -och totalt omdömeslösa-

  8. -så efter en halv sekund
    sa vi "självklart".

  9. Sen räknade vi-

  10. -och konstaterade några saker
    som jag vill illustrera i dag.

  11. Jag ska börja med hur man kan tänka
    kring utanförskap och våld.

  12. Jag tar först ett offerperspektiv
    men sen ett förövarperspektiv-

  13. -och så småningom ska jag landa i
    ett investeringsperspektiv.

  14. Många tänker på
    sociala investeringar.

  15. Vi har varit med om att föda
    eller gödsla på det begreppet-

  16. -och många kommuner
    har hoppat på vagnen.

  17. För en kvart sen fick jag ett mejl
    från en kommun i Norrland som sa:

  18. "Nu kör vi! 10 miljoner i en pott.
    Hur ska vi använda pengarna?"

  19. Jag ska ta min utgångspunkt i
    våldets effekter och kostnader-

  20. -men det går att flytta över
    till nästan vilket område som helst-

  21. -som har att göra med
    prevention och rehabilitering.

  22. När vi började titta på våldet-

  23. -utifrån ett Stockholmsperspektiv
    för 7-9 år sen-

  24. -sa man så här:

  25. "Våld i Stockholm, om vi bortser från
    våld i nära relationer"-

  26. -"handlar om unga män
    som är mellan 17 och 30 år"-

  27. -"fredagar och lördagar 22.00-03.00. De
    har alkohol i kroppen"-

  28. -"och det sker vid Medborgarplatsen
    eller Stureplan."

  29. Det var ungefär bilden som t.ex.
    Södersjukhusets akutmottagning gav.

  30. Det vi skulle göra var
    att kika på vad det kostade-

  31. -för när man ska göra nåt mot våldet är
    det svårt att få fram resurser-

  32. -och ni vet
    att tidningar älskar siffror.

  33. Ett resultat från studien
    säger lite förenklat-

  34. -att ett krogslagsmål av det slag
    som sker ett par gånger i månaden-

  35. -har en prislapp på 80 miljoner.

  36. Hur mycket preventivt arbete skulle vi
    kunna driva för de pengarna?

  37. Jag har nämligen en lite otrevlig tes:
    Vi har inte ont om pengar-

  38. -men vi är bra på
    att slösa dem på fel ställen.

  39. Det här har en annan utgångspunkt.
    Det är norra Europas vackraste barn.

  40. Det är mitt barnbarn Ludde,
    och jag är objektiv.

  41. Nånstans mellan barnet
    och busen till höger-

  42. -finns skillnaden-

  43. -mellan det repressiva
    och det preventiva perspektivet.

  44. Det finns alltid pengar
    till det repressiva perspektivet.

  45. Lek med tanken att ett press-
    meddelande från kriminalvården sa:

  46. "De 19 tilltalade i Södertälje
    har blivit dömda till fängelse"-

  47. -"men på grund av resursbrister
    kommer de att friges omedelbart."

  48. Det pressmeddelandet kommer aldrig,
    men en massa andra saker görs inte.

  49. Den här tankegången-

  50. -är ganska bra.

  51. Vi ägnar oss mycket åt
    att torka under kranar.

  52. Vi har 80 gängkriminella strukturer
    i landet enligt RPS senaste rapport-

  53. -i 22 kommuner.

  54. Vad skulle ha hänt
    om vi stängt kranen tidigare?

  55. När vi inte gör det får vi det här.

  56. Det är ett problem
    när man ser på våld.

  57. Jag kan inte våldets anatomi
    så väldigt nära-

  58. -och jag har jobbat nära våldsverkare
    på Fryshuset-

  59. -men jag kan förstå effekterna,
    och när vi tänker på effekter-

  60. -tänker vi för mycket på Bondfilmer.

  61. Får man ett slag mot huvudet
    ruskar man på sig och fortsätter.

  62. I själva verket leder ett slag
    på huvudet nästan aldrig till det.

  63. Har ni hört det här nån gång?

  64. Det här var den första minnesbilden jag
    fick när vi gjorde studien.

  65. Så fort nån skulle göra nåt
    sa nån att det blev för dyrt-

  66. -och vi har funderat på
    vad det är som är för dyrt.

  67. Är det att agera
    eller att avstå från att agera?

  68. Då kommer intressanta frågor som:
    Vad och när kostar ett våldsoffer-

  69. -och vem står för notan?

  70. För att kartlägga
    det måste man systematisera tankarna.

  71. Vi gick in i en studie
    för fem år sen-

  72. -om gatuvåldet
    ur ett individperspektiv.

  73. Vi hade med oss massor av fakta
    från gängkriminalitet och missbruk-

  74. -där våld förekom, men här var det
    specifikt fokus på gatuvåldet.

  75. Vi började med att kartlägga
    vilken typ av våld vi pratade om.

  76. Då kan man konstatera
    att dödligt våld-

  77. -är förfärligt för individen,
    men inte för samhällsekonomin.

  78. Då hamnar man i det märkliga att-

  79. -en död narkoman är det billigaste som
    finns. Man får passa sig-

  80. -så man inte hamnar i
    "Är du lönsam, lille vän?".

  81. Vi upptäckte snabbt-

  82. -att det inte så vanligt förekommande
    invalidiserande våldet...

  83. Det intresserade vi oss för.

  84. Vi försökte förstå vad som händer-

  85. -och där dök det upp nåt intressant:
    Ingen vet vad som händer.

  86. Vi samlade experter av alla slag-

  87. -från polispatrullen och sjukvårdarna
    som kom till skadeplatsen-

  88. -till hela processen fem år senare-

  89. -när offret finns
    i en omhändertagandestruktur.

  90. När man sätter de människorna
    i ett rum och samtalar om processen-

  91. -inser man snabbt att man samtalar med
    duktiga människor-

  92. -som var och en är duktig på sin bit-

  93. -men knappt har koll på sidobitarna.

  94. Därmed kan man inte integrera-

  95. -och det ledde till
    intressanta upptäckter under resan.

  96. Vi försökte kartlägga...

  97. Vet ni vad det är? Anser nån av er att
    ni har helhetssyn?

  98. Det är helhetssyn. Det är den typen av
    kartor vi ritar när vi ska räkna.

  99. Vi försöker ta reda på
    vad som händer kring människorna.

  100. Det står "missbruk", men det kunde
    lika gärna ha stått "våld".

  101. Det är det första problemet:
    Ingen har en överblick.

  102. Det andra problemet är det här:

  103. Välfärdssamhällets
    Clas Ohlson-katalog-

  104. -alla de nyttigheter vi producerar
    för medborgarna-

  105. -som ska in i strukturen.
    Sen ska vi ta reda på-

  106. -vad saker kostar egentligen.

  107. Frågar jag en socialnämndspolitiker
    vad ett LVU-dygn kostar-

  108. -vet man ofta det,
    för det fattar man beslut om.

  109. Men om man frågar en politiker
    vad gatu- och krogvåldet kostar-

  110. -går det ingenstans
    att leta upp siffran.

  111. Det gör att ingen har
    fullständiga beslutsunderlag.

  112. För att komma fram till siffrorna
    kartlade vi.

  113. Sen satte vi oss med en expert och tog
    reda på "Sparkas i huvudet"...

  114. Vi tog oss igenom
    hela den tämligen groteska process-

  115. -som följer med ambulanssjukvård,
    akutsjukvård, neurokirurgi-

  116. -thoraxkirurgi, medicinsk rehabilitering
    och hela resan-

  117. -ända bort till fem år senare
    med rullstol och personlig assistens.

  118. Sen försöker vi ta reda på vad
    som händer första dygnet och veckan-

  119. -och sen.

  120. När man har konfronterat
    berättelsen eller förloppet-

  121. -med den komplexa kartan,
    kompletterat den med prislistan-

  122. -och förstått att det
    handlar om det här-

  123. -börjar man summera.
    Vad finner man då?

  124. I det här exemplet är det en ung man-

  125. -som blir nedslagen vid krogen
    en fredags- eller lördagskväll.

  126. Han blir medvetslös, opereras
    och får bestående skador-

  127. -inte så att han ligger i respirator,
    men han behöver mycket assistens.

  128. Tittar ni noga på bilden
    ser ni ett par saker.

  129. Den ena saken är
    att det kostar mycket slantar-

  130. -sådär en 2,5 miljoner per år.

  131. Sen börjar det hända saker-

  132. -för första året speglade
    min föreställningsram-

  133. -att det är en sjukvårdskostnad.

  134. Om ni flyttar blicken
    åt år två och tre-

  135. -så kan ni konstatera
    att det inte är en landstingskostnad-

  136. -utan primärt en statlig kostnad
    för hela assistensersättningen.

  137. När vi ska tala om vad notan är
    och vem som står för fiolerna-

  138. -får man lite nyupptäckter,
    för genom att prata om det-

  139. -får man också underlag för frågan:
    "Vem vill försöka undvika det här?"

  140. Det handlar ju ytterst om
    ekonomiskt beslutsfattande.

  141. När vi kikar på en sån man,
    för det är nästan alltid en man-

  142. -ser vi att om han är 20 år
    när det inträffar-

  143. -och har 45 år kvar
    till ålderspensionen-

  144. -kommer prislappen för just honom-

  145. -att vara på 45-50 miljoner.
    Det är rätt mycket slantar.

  146. Lek med tanken
    att det sker i Stockholm-

  147. -ungefär 2 gånger i månaden,
    eller ungefär 20 gånger per år.

  148. Då ser ni att vi ligger
    strax under 1 miljard.

  149. Lek med tanken på
    vad som skulle hända-

  150. -om vi en gång
    hade satsat preventivt på det här-

  151. -för kring många av dem finns det
    en förutsägbarhet i efterhand-

  152. -som är ganska intressant.

  153. Den första överraskningen var att
    omvårdnaden är den stora kostnaden.

  154. Det leder till en annan insikt: När
    människor hamnar i de tillstånden-

  155. -placeras de i kommunens omvårdnads-
    verksamhet och får omvårdnad.

  156. Rehabiliteringsvetenskapen säger
    att om vi ger dem rehabilitering-

  157. -kan vi ge dem ett bättre liv, höja
    deras funktion och sänka kostnaderna.

  158. Men då måste kommun och landsting
    bli överens om att investera i det-

  159. -i stället för att Försäkringskassan ska
    betala personlig assistans-tid.

  160. Är ni med på tanken? Det leder till
    funderingar om omfördelningar.

  161. Den andra stora överraskningen var-

  162. -det "måttliga" - och jag skrev så-

  163. -för den nedslagna upplever nog
    inget våld som måttligt...

  164. Det är den stora volymen.

  165. Det är de som har varit på krogen-

  166. -eller vid en sammanstötning mellan två
    firmor som är fotbollsanhängare.

  167. Man blir nedslagen
    och tillfälligt medvetslös-

  168. -åker till akuten,
    blir inlagd i några dygn-

  169. -men röntgen på hjärnan
    visar inga skador.

  170. Man åker hem omskakad.
    Det var hemskt-

  171. -men man känner
    att det var rätt okej ändå.

  172. Det som händer med dem
    är lite annorlunda.

  173. Det kanske bara ser ut så.

  174. Det de har fått är en osynlig somatisk
    förändring i hjärnan-

  175. -som först inte syns på röntgen-

  176. -men som leder till
    permanenta funktionsnedsättningar-

  177. -och att man får ett annat beteende.

  178. Man säger
    "Han blev aldrig riktigt sig själv".

  179. Man tappar koncentrationsförmågan,
    uthålligheten, kanske jobbet-

  180. -och ofta sina tidigare relationer.

  181. Man kan i värsta fall bli nån
    som fortsätter gå på krogen-

  182. -för att nästa gång slå först.

  183. De personerna hittar vi på helt andra
    ställen i våra offentliga system.

  184. Jag har jobbat mycket med samordning
    av insatser kring långtidsarbetslösa-

  185. -inom samordningsförbundsstrukturen.
    Där hittar vi dem ibland under:

  186. "Unga med diffus, inte definierad
    arbetslöshetsproblematik."

  187. Där har vi den dolda funktions-
    nedsättningen som ingen spårar-

  188. -för de som möter killen-

  189. -har inte kunskap att ställa rätt frågor
    eller upptäcka rätt saker.

  190. En sån person har också
    en hög kostnadsmassa, men om ni...

  191. Bilderna får ni sen,
    för man kommer inte ihåg siffror.

  192. Ni får gärna använda dem också.

  193. Ni kan säga att ni har hittat på det,
    men ni får berätta hur ni har räknat.

  194. Nivån ligger på en tiondel
    av det invalidiserade offret-

  195. -men det är en prislapp
    som tickar på år för år-

  196. -med lite olika aktörer,
    på 250 000 kronor.

  197. Livslångt, fram till pensionen,
    blir det strax under 6 miljoner-

  198. -och den typen av händelser sker många
    gånger i veckan i Stockholm.

  199. Det är Stockholmsområdet
    som vi har tittat på och kan bäst.

  200. Men det händer nåt annat intressant.

  201. Förövaren kan vara offer.

  202. Vi jobbar mycket med avhoppare-

  203. -från vit makt-, gäng-
    och huliganstrukturer.

  204. Vi har haft långa samtal, och det är
    tydligt att i de sammanhangen-

  205. -och med stökpellarna på krogen-

  206. -kan det vara en slump
    om man är förövare eller offer.

  207. Vem slog först,
    eller vem var starkast?

  208. Jag vill inte trivialisera
    det slumpmässiga våldet-

  209. -men i de sammanhang vi har mött det
    ser vi den överraskande upptäckten.

  210. Jag levde med föreställningen
    att det slumpmässiga våldet-

  211. -var mer omfattande
    än vad det var där vi kikade.

  212. Då kan man titta på
    vad som händer i den delen.

  213. När man ser på våldets effekter
    är det lätt att se på offret.

  214. Kopplar vi det till missbrukssidan-

  215. -kan man fundera på
    våra offentliga strukturer.

  216. Peter som jag har jobbat mycket med
    sa för flera år sen:

  217. "Är det inte många som har jobb
    för att jag slåss och knarkar?"

  218. Det är en klok reflektion, och vi sa:

  219. "Det är rätt. Vi kan inte räkna
    på nåt om du inte knarkar och slåss."

  220. Vi tog reda på att genomsnitts-
    narkomanen skapar 2,3 helårsarbeten.

  221. I Sverige finns det 50 000 personer
    i ett missbruksindustriellt komplex.

  222. Nu tror inte jag
    att det finns en konspiration-

  223. -men det är en intressant tanke
    att så många av oss här-

  224. -har jobb för att problemen finns.

  225. Vi kikade även på
    den här typen av strukturer-

  226. -och tittade på sammanhang.
    Tittar man på hela rättsprocessen-

  227. -genererar den oerhört mycket arbete.

  228. Vi tittade på hur många personer
    som är involverade-

  229. -i transporten från ett häkte
    till en häktningsframställning.

  230. Tio personer.
    Kriminalvårdens transporttjänst-

  231. -är ett av landets största
    transportföretag.

  232. I helheten döljer det sig upptäckter som
    man inte var beredd på.

  233. En kille av det slaget-

  234. -genererar genom sina aktiviteter bara i
    det rättsliga systemet-

  235. -kostnader på 6 miljoner.

  236. Det var en överraskning-

  237. -att offer och förövare
    stundtals byter roller.

  238. Det ser man i alla strukturer. När vi
    har följt unga på väg in i gäng-

  239. -och när man pratar med dem efteråt,
    pratar alla om våldskapital.

  240. Det är det man sen kapitaliserar
    och lever på.

  241. Men kring händelserna -
    jag har fokuserat på gatuvåldet-

  242. -måste man komma ihåg
    att många drabbas.

  243. Anhöriga, vittnen. Det blir
    påtagliga effekter för många vittnen.

  244. Rädda, chockade, sjukskrivna vittnen.

  245. Familjer.

  246. Det är vanligt i familjer
    att det händer saker-

  247. -som har att göra med arbetsförmåga-

  248. -och konsumtion av läkemedel
    och psykiatrisk vård.

  249. När man då förpackar ihop det
    och funderar på-

  250. -hur det ser ut
    när vi ser på helheten-

  251. -för vi har tittat på olika offer,
    förövare, vittnen och anhöriga-

  252. -kan man säga att en uppgörelse-

  253. -som förekommer
    med en viss frekvens...

  254. Vad är prislappen
    på just den typhändelsen?

  255. Under de första åren
    rinner det i väg-

  256. -10-15 miljoner kronor
    för att hantera den.

  257. Den långsiktiga prislappen är
    som i tidningsklippet 80 miljoner.

  258. Det här går att räkna fram,
    och det är inte jättesvårt.

  259. Det kräver mycket tid
    och lite erfarenhet.

  260. Men de som fattar beslut
    över våra pengar-

  261. -hur mycket tillgång har de i
    sina informationssystem till det här?

  262. Det traditionella informations-
    systemet är budget och bokslut-

  263. -i kommun, landsting och myndigheter.

  264. Vi gjorde ett nedslag i Södertälje-

  265. -av olika skäl,
    men ett var att jag kommer därifrån.

  266. Vi försökte ta reda på: Om vi vill göra
    nåt på allvar åt gatuvåldet-

  267. -hur många aktörer är då involverade
    för att vi ska få en helhetsbild?

  268. Vi konstaterade
    att det var 16 aktörer.

  269. Det är många att hålla ordning på.

  270. Lek med tanken att ni ska sammankalla
    till möte. Har ni varit med om det?

  271. Då ser ni problemen.

  272. Det andra vi frågade oss var:
    När kommunstyrelsens ordförande-

  273. -ska spåra de här kostnaderna
    och titta i kommunens budget-

  274. -hur myt ser hon i årets budget?

  275. Svaret är strax under 1 %.

  276. Om man får den informationen via sitt
    traditionella informationssystem-

  277. -har vi då gett våra beslutsfattare ett
    schysst underlag?

  278. När man ger beslutsfattare bra underlag,
    fattar de ofta bra beslut.

  279. Men om våra informationssystem
    är missvisande, vad händer då?

  280. Man kan gå vidare och fundera på
    vad mekanismerna är.

  281. Det handlar om en kortsiktig besluts-
    process och ett stuprörstänkande.

  282. Alla våra offentliga system,
    framförallt i kommun och landsting-

  283. -har en beslutshorisont
    som upphör den 31 december varje år-

  284. -utom byggnader, vägar och hus.

  285. Det är märkligt,
    för effekterna av det här-

  286. -sträcker sig längre
    än framtidens sista december.

  287. När vi misslyckas
    är det här ohyggligt dyrt.

  288. Jag ska ge exempel från Södertälje.
    Siffrorna är ett par år gamla.

  289. Trenden har varit gynnsam efter
    satsningen mot maffiastrukturen-

  290. -men för att få en känsla
    för storleksordningen...

  291. Det slutar 2010, men nivån
    på misshandlar ligger kring 500.

  292. Södertälje kommun
    har 90 000 invånare.

  293. Vi kan laborera med att några av dem-

  294. -ligger på de prisnivåer
    som våra siffror visade.

  295. Vi tittade på långsiktiga effekter för
    en del av det här-

  296. -och gjorde restriktiva antaganden
    om hur många det var-

  297. -och sa att bara några få av dem
    ger ordentliga skador.

  298. De flesta ger rätt marginella skador.
    Det är alltså grovt i underkant-

  299. -och den långsiktiga kostnaden
    bara för offren-

  300. -ligger kring 400 miljoner.

  301. En social insatsgrupp som jobbar med
    organiserad brottslighet-

  302. -har ofta en budget på 2-4 miljoner.

  303. Då har ni proportionerna.
    Det är sådär 1 på 100.

  304. Det leder till en intressant tanke:

  305. Skulle man kunna jobba med sociala
    investeringar som ett instrument?

  306. Då är det frågan...

  307. Ser ni hur ohyggligt vackra barn
    det är? Jag ger inte fler ledtrådar-

  308. -men de är väldigt vackra.

  309. Vi måste börja föra
    den här diskussionen:

  310. Vad kostar insatsen i förhållande till
    att inte göra en insats?

  311. Nyckelfrågan är inte om vi har råd,
    utan om vi har råd att inte.

  312. Hur ska vi rigga systemen så att vi får
    en effektiv resursanvändning?

  313. Det handlar om människor som stöts ut
    ur samhället. Det är utanförskap.

  314. Men det handlar även om effektivitet.

  315. Använder vi slantarna som vi får
    av skattebetalarna på bästa vis?

  316. Svaret är pinsamt ofta "nej"-

  317. -för nån säger så där.

  318. Det kan vara en finansminister,
    kommunens ekonomidirektör-

  319. -eller kommundirektören.

  320. Jag hade ett möte med förvaltnings-
    cheferna i en stor kommun-

  321. -och en av dem sa:

  322. "En gång i månaden träffar jag
    kommundirektören. Han har en fråga."

  323. "Kan du gissa vilken?"

  324. Kan ni gissa?

  325. Håller du budget? Det är rött kort
    på att inte hålla budget.

  326. Det är
    den mest centrala styrmekanismen.

  327. Sen kan man säga vad som helst i
    politiska deklarationer och policyer-

  328. -men den det är
    den faktiska styrmekanismen.

  329. Om det är så, då gäller det för oss som
    har ett annat perspektiv-

  330. -att ta makten över det resonemanget
    och visa effekterna av det-

  331. -att inte överlåta det åt ekonomerna
    utan göra det till vår fråga.

  332. Det är en nyckelfråga.
    Jag brukar skoja kring det här.

  333. Jag träffade en kommunstyrelse-
    ordförande i en Skånsk kommun-

  334. -som ville jobba
    med sociala investeringar.

  335. Han sa: "Vi ska börja med det nu."

  336. "Bra. Då måste vi
    få ordning på tre personer:"

  337. "Dig, kommundirektören
    och ekonomidirektören."

  338. Då sa han: "De står bredvid mig."

  339. Där finns den faktiska maktstrukturen
    i kommuner.

  340. Jag kan kommuner bäst,
    men om det är så-

  341. -måste vi hitta ett sätt
    att använda de argumenten.

  342. Vi tar den här pojken. Det är inte mitt
    barn, men han är söt.

  343. Är han en kostnad
    eller en investering?

  344. Vet ni hur mycket pengar
    vi plöjer ner i varje 20-åring-

  345. -för att göra...?

  346. Eller framkörningsavgiften
    för en produktionsklar 20-åring-

  347. -vad är den?

  348. Vi plöjer ner 3-3,5 miljoner
    i varje 20-åring i landet-

  349. -av en mängd olika goda skäl-

  350. -men sen tappar vi många av dem.

  351. Det känns förfärligt och är slöseri-

  352. -för vi satsar med förskola, skola,
    föräldrapenning och mycket annat-

  353. -men vi tappar.

  354. Patrik är en pojke
    som senare hamnar i en gängstruktur.

  355. Vi har kunnat följa honom baklänges.

  356. När han är 10 år har han kostat
    samhället 600 000 kronor.

  357. Känner ni igen "Man såg det redan
    på dagis"? Det är en sån pojke.

  358. "Tidigt normbrytande beteende"
    kallar man det inom forskningen.

  359. Är det då mycket?

  360. Ja och nej.

  361. Vi har jobbat med flera mellanstora
    kommuner med 15 000-25 000 personer-

  362. -där man säger "Vi har inte såna".
    Då säger jag:

  363. "Leta bland era akter i social-
    tjänsten och ta fram de 10 värsta."

  364. Vi hittar dem alltid,
    med några få undantag.

  365. När han är 18 år
    har han kostat oss 5 miljoner.

  366. Nu är han i målgruppsintervallet
    för sociala insatsgrupper.

  367. Han har byggt upp sitt våldskapital.

  368. Är han i utkanten av
    nån form av gängstruktur-

  369. -är han medveten om vilka påföljder som
    finns före 15 och 18 års ålder.

  370. Han bygger under upp
    sitt våldskapital.

  371. Vi har sett i flera studier att om vi
    inte fångar dem före 18 års ålder-

  372. -är risken stor att de cementerar
    sin outsider-identitet.

  373. Jag jobbar mycket med
    en Peter på Fryshuset-

  374. -som var gängkriminell
    under en lång period-

  375. -och var sergeant at arms
    i en känd organisation.

  376. Han sa: "Det enda jag visste var
    min identitet som kriminell."

  377. "Där visste jag att jag var duktig.
    Det andra hade jag inte en aning om."

  378. Det byggde han upp i den åldern.

  379. När man går in i den strukturen
    är det här-

  380. -de aktiviteter eller effekter
    man skapar och är involverad i.

  381. Man blir förskräckt när man ser
    hur mycket och destruktivt det är.

  382. När vi kikar på Patrik vid 40 år,
    för där slutar vi med kalkylen...

  383. Det är ovanligt
    att man håller på i mer än 20 år.

  384. ...då har han genererat skador
    på 100 miljoner.

  385. Det är
    en enda våldsintensiv kriminell.

  386. De pengarna kunde vi
    ha använt bättre.

  387. För att ta en jämförelse:
    Vid den tiden-

  388. -hade den sociala insatsgruppen
    i Södertälje en budget på 2 miljoner.

  389. De var då såsom nu duktiga på
    att förhindra rekrytering.

  390. Om man förhindrar, vilket man har,
    rekrytering av en enda Patrik-

  391. -är av avkastningen
    50 gånger pengarna.

  392. Har ni det på ert pensionssparande?

  393. Det är avkastningstal som man kanske
    inte riktigt kan föreställa sig.

  394. Jag känner riskkapitalister
    som jag ibland pratar med om det här.

  395. Först tror de mig inte, men sen hänger
    de med på resonemanget-

  396. -och efter ett tag säger de:
    "Kan man köpa in sig i branschen?"

  397. Prevention är en lönsam bransch.

  398. Den skapar stora mänskliga värden
    men också stora ekonomiska värden.

  399. Vad kostar då en sån struktur?

  400. Vi har jobbat med såna strukturer.
    Nu jobbar vi med Fryshuset i Husby-

  401. -som hade problem för några år sen-

  402. -och vi har försökt ta reda på
    vad en sån struktur kan kosta.

  403. Vi gjorde det
    i form av intervjuer och workshops.

  404. Det är märkliga workshops när man gör
    investeringskalkyler för väpnat rån.

  405. Man får lära sig ohyggligt mycket.

  406. Vi räknade ut allt, tog fram resultatet
    och presenterade det-

  407. -för expertgruppen
    av före detta gängkriminella.

  408. Vi berättade om våra antaganden
    och då tittade de på oss och sa:

  409. "Ni ligger i underkant. De hade inte
    fått ta på sig västen i vårt gäng."

  410. Då sa jag: "Vad underskattar vi?"

  411. Det vi konstaterade
    när kalkylen var klar-

  412. -var att en 20-årskalkyl för ett gäng
    ligger strax över miljarden.

  413. Jag tror att Rikspolisstyrelsen sa att
    vi har 80 såna strukturer nu.

  414. Det är långsiktiga kostnader,
    men effekterna finns hela tiden.

  415. De finns i form av otrygghet,
    men också i mycket onödiga kostnader.

  416. Hur uppstår då det?

  417. Känner ni igen den här pojken
    i dessa amatördiagnosernas tidevarv?

  418. Tänker nån möjligtvis på ADHD?

  419. Jag kommer tillbaks till ADHD.

  420. Vi kikade på en sån kille och sa:

  421. "Om vi riggar ett projekt"-

  422. -"som heter Rädda Patrik"-

  423. -"och satsar en halv mille,
    är det mycket eller lite?"

  424. Vi fick olika svar,
    som "Vi har inte råd"-

  425. -"Det är felräkningspengar"
    och "I januari har vi pengar".

  426. Vi fick olika svar,
    och det är omöjligt att svara på-

  427. -om man inte vet alternativet.
    Vad kostar det om man inget gör?

  428. Tillsammans med kommuner och
    experter från landsting och myndigheter-

  429. -försökte vi ta reda på två spår:
    Best case och Worst case.

  430. Best case är enkelt:

  431. Tidig, samordnad, långsiktig
    och uthållig insats.

  432. Worst case är tvärtom.

  433. Sen räknade vi på årskostnaderna,
    och då kunde vi konstatera:

  434. Aha! Ett worst case kostar 160 000
    varje år under hela Patriks uppväxt-

  435. -som leder till
    skol- och arbetsmisslyckande.

  436. I best case lyckas han kanske,
    och det är 100 000 billigare.

  437. Vilket tar ni?

  438. Märker ni att det är en genant fråga?
    Det genanta är svaret.

  439. På de flesta ställen i landet
    tar vi worst case-

  440. -och om vi tror att människor inte är
    dumma, elaka och inkompetenta-

  441. -utan att vi måste söka svaret i
    strukturer, kan man leta även här.

  442. Ser ni att det finns en förlorare
    i best case? Det är landstinget.

  443. Det är kostnaderna
    för barn- och ungdomspsykiatrin.

  444. Det är en förlust för landstinget fram
    till 19 års ålder-

  445. -men ser ni vem
    som vinner väldigt mycket?

  446. Det är kommunen.

  447. Som en liten kille sa:

  448. "Kommunen är en gubbe i grå kostym
    som ingen har sett."

  449. Vad är då en kommun? I det här fallet är
    det främst skola och socialtjänst-

  450. -även andra,
    men det är huvudaktörerna-

  451. -och om vi förflyttar kostnaderna från
    ett genomsnitt till en tidsaxel-

  452. -har vi i best case investerings-
    puckeln på låg- och mellanstadiet.

  453. De består av skol- och BUP-insatser.

  454. Worst case har lägre kostnader
    under låg- och mellanstadiet-

  455. -men kostnadsmassan exploderar
    under högstadie- och gymnasietiden.

  456. Det är socialtjänstkostnader.

  457. Målgruppen har
    en sorts problemexpansion-

  458. -just vid skiftet mellan
    mellan- och högstadietid.

  459. Det betyder att den kloka skolledaren
    som satsar på låg- och mellanstadiet-

  460. -får en budget som inte är i balans
    och rött kort av kommundirektören-

  461. -men socialdirektören tjänar pengar-

  462. -och om vi inte funderar på hur vi ska
    flytta resurser mellan systemen-

  463. -kommer vi fortsätta skicka i väg
    ett antal Patrik till utanförskap-

  464. -med argumentet: Vi har inga pengar
    när Patrik behöver stöd i plugget.

  465. Däremot har vi alltid pengar
    när vi akut LVU:ar honom.

  466. Känner ni igen det? Det är
    ett resursfördelningsproblem.

  467. Vi måste fundera på
    hur vi fördelar pengar.

  468. Jag sa att landstinget förlorade-

  469. -men det stämmer bara
    fram till 19 års ålder.

  470. Patrik blir en superkonsument av
    landstingstjänster i vuxen ålder:

  471. Psykiatri, akutsjukvård,
    ambulanssjukvård, primärvård, o.s.v.

  472. Kikar vi långsiktigt på skillnaderna
    mellan best och worst case-

  473. -är best case ett förlorarscenario från
    Patriks födsel-

  474. -fram till 12 års ålder.
    Sen är det ett vinnarscenario.

  475. Problemet är att vi har
    12 år till break-even-

  476. -och den ekonomiska beslutshorisonten
    upphör den 31 december varje år.

  477. Samtidigt förmår vi inte fördela om
    pengar mellan olika förvaltningar.

  478. Det leder till
    att varje Patrik med den profilen-

  479. -i onödan misslyckas i plugget-

  480. -och fram till 20 års ålder
    kostar 2 miljoner i onödan.

  481. Vi har inte brist på pengar. Ni kan
    räkna ut hur många Patrik ni har-

  482. -om ni tar antalet unga under 19 år
    och multiplicerar det med 0,02.

  483. Det är förekomsten,
    säger de som kan ADHD.

  484. Vad händer med killarna och tjejerna
    om vi inte gör nåt?

  485. Det finns tydliga banor.

  486. Många hittar vi så småningom
    i den diffusa gruppen-

  487. -av arga, unga män som av sig själva
    och omvärlden definieras som losers-

  488. -som inte kommer in på arbets-
    marknaden, saknar tydlig diagnos-

  489. -och som representerar
    mycket onödiga samhällskostnader.

  490. Vi hittar dem bland våldsverkare-

  491. -och väldigt ofta bland kriminella.

  492. Man säger att förekomsten av ADHD
    i normalpopulationen är 2-4 %.

  493. Man är inte riktigt säker på det
    inom kriminalvården-

  494. -men bedömningen är
    att det är ungefär 40-50 %.

  495. Det är i så fall
    en överrepresentation på 15 gånger.

  496. Vi hade tillfälle
    att för några år sen följa-

  497. -ett spännande projekt
    på fängelset i Norrtälje.

  498. Visst är det några från Norrtälje här?
    Ni får kolla om jag ljuger.

  499. Det var första gången
    man försökte se-

  500. -om man kunde göra nåt i målgruppen.

  501. Det här var
    en ganska typisk person i projektet-

  502. -som var ohyggligt svårinsålt.

  503. Lek med tanken att det finns
    7 000 intagna i våra fängelser-

  504. -och 3 000 av dem-

  505. -har en icke upptäckt eller behandlad
    ADHD-

  506. -och fundera på hur mycket elände
    det ställer till med.

  507. När de är i fängelse är de faktiskt
    nåbara och kommunicerbara.

  508. Här gjorde man ett framgångsrikt arbete
    med 30 klienter.

  509. Det har fortsatt inom andra delar
    av kriminalvården med såna pojkar.

  510. Sen kikade vi på vad de 30 grabbarna
    skulle ställa till med-

  511. -om vi inte hade gjort nåt,
    utan fortsatt det destruktiva livet.

  512. Prislappen i ett 20-årsperspektiv
    var 700 miljoner.

  513. Vad tror ni att investeringskostnaden
    var för att jobba med grabbarna-

  514. -som hade varit överrepresenterade kring
    incidenter och våld-

  515. -testat positivt för droger
    och inte medverkat i utskrivning.

  516. Det är en svårjobbad grupp unga män.

  517. Vad är investeringskostnaden?

  518. Den var 3 miljoner,
    100 000 kronor per skalle.

  519. Det kan låta mycket.

  520. Vi kikade på effekterna. Det går inte
    att säga nåt säkert långsiktigt-

  521. -men mycket om kortsiktiga effekter.
    De var häpnadsväckande för många.

  522. Här fanns folk som för första gången
    läste en bok eller studerade.

  523. Sett i ett 20-årsperspektiv
    med den framgång man hade-

  524. -låg uppsidan
    - för nu pratar jag som en ekonom -

  525. -på ungefär 250 miljoner-

  526. -och enkelt uttryckt var avkastningen 80
    gånger pengarna.

  527. Det är klart att kriminalvården gått
    vidare. Det är inte oproblematiskt-

  528. -för det är förknippat med
    svåra saker, krav på kompetens-

  529. -och allt möjligt-

  530. -men det väcker ändå tankar om
    hur vi använder våra resurser.

  531. Jag tror
    att vi kan fundera framöver på-

  532. -om vi ska köra i våra system
    med business as usual.

  533. Det kan vi göra,
    men det är dumt och dyrt.

  534. Vi kan agera, som här, sent.

  535. Det är lönsamt och tämligen begåvat-

  536. -men det riktigt begåvade
    är att agera tidigt.

  537. Det är att börja innan Patrik
    har format sin kriminella identitet-

  538. -hunnit skada sig själv och omvärlden
    alltför mycket-

  539. -och innan en massa människor
    har kommit i kläm.

  540. Om man ska dra några slutsatser
    kan man säga några enkla saker.

  541. Våldet är omfattande och dyrt.
    Det finns en diskussion-

  542. -om huruvida
    det minskar eller ökar på marginalen-

  543. -men det viktigaste är kanske
    att det är omfattande och dyrt.

  544. Många betalar notan,
    och en hel del av det är onödigt.

  545. Man kan påverka det
    genom att ingripa tidigt-

  546. -och det är i stort sett
    aldrig för sent.

  547. Ju förr man agerar desto bättre,
    men man kan lära gamla hundar sitta.

  548. Vi har mött många exempel.

  549. Det går säkert att säga
    att det är svårt-

  550. -men det går.

  551. Detta underbart vackra barn riktar
    en uppmaning och ställer en fråga.

  552. Vill du investera i Luddes framtid?

  553. Tack.

  554. Textning: Sofie B. Granqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad kostar unga mäns våld?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nationalekonomen Ingvar Nilsson föreläser om vad unga mäns våld kostar samhället. Genom förebyggande arbete skulle miljontals kronor kunna sparas. Helhetsperspektiv på våldet och dess konsekvenser diskuteras, samt vad det egentligen är som kostar pengar och för vem. Inspelat den 20 november 2014 på Scandic Foresta, Lidingö. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Samhällsekonomi, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar, Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet
Ämnesord:
Barn och ungdom, Brottsförebyggande verksamhet, Företagsekonomi, Juridik, Kostnader, Kriminologi, Nationalekonomi, Polisväsen, Redovisning, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Sociologi, Unga män, Våld
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Unga mäns våld

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Vad ska vi göra?

Zandra Kanakaris är ordförande för Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund. Hon förläser om unga mäns överrepresentation både som offer och förövare när det gäller våldsbrott. Hur bryter man den trenden? Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Mäns våld mot kvinnor

Juno Blom är regeringens särskilda utredare gällande mäns våld mot kvinnor. Hon berättar om hur man arbetar med dessa frågor, varför arbetet inte har kommit längre och vilka strategier som finns. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Könsrelaterat våld

Jeni Klugman, senior rådgivare på Världsbanken, föreläser om situationen i världen när det gäller könsrelaterat våld. Hon går igenom utmaningens omfattning globalt, våldets kostnader och vad man vet om lovande politiska lösningar och olika projekt. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Våldet och hälsa

Tommy Andersson, expert vid Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) föreläser om våld och dess koppling till hälsa. Hans studier syftar till att kartlägga erfarenheter av utsatthet för våld och att göra en koppling till den psykiska, fysiska och sociala hälsan. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Tysta pojkar och bloggande tjejer

Paneldiskussion om vilken hjälp våldsutsatta ungdomar och kvinnor kan få. Medverkande: Jan Löwdin, Pernilla Vera och Zandra Andersson. Moderator: Zandra Kanakaris. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Vad kostar unga mäns våld?

Nationalekonomen Ingvar Nilsson föreläser om vad unga mäns våld kostar samhället. Genom förebyggande arbete skulle miljontals kronor kunna sparas. Inspelat den 20 november 2014 på Scandic Foresta, Lidingö. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Förebyggande arbete

Cecilia Narby jobbar på Myndigheten för ungdoms - och civilsamhällsfrågor. Hon berättar om det uppdrag som de har fått av regeringen som handlar om förebyggande arbete i våldsfrågor. Inspelat den 21 november 2014 på Scandic Foresta, Lidingö. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Unga mäns våld

Kvinnofrid i kommuner

Lennart Gabrielsson, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting talar om vilket ansvar som kommunerna har i arbetet för kvinnofrid. Inspelat den 20 november 2014. Arrangör: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Män för Jämställdhet, Sveriges Kommuner och Landsting.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.