Titta

UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Om UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Föreläsningar av Nobelpristagare för gymnasieelever. Medverkande: Stefan W Hell, William E Moerner och Eric Betzig, 2014 års Nobelpris i kemi, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura, fysik, och Jean Tirole, ekonomi. Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm berättar om kemipriset, ordföranden i Nobelkommittén för kemi Sven Lidin ger bakgrunden och forskarna Sara Strandberg och Maria Tenje berättar om sina yrkesval. Inspelat på Tumba gymnasium, Kungsholmens gymnasium och Norra Real, Stockholm, i december 2014. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014 : Jean Tirole - Nobelpristagare i ekonomi 2014Dela
  1. Tack ska ni ha, och tack
    för att ni har kommit hit i dag.

  2. Det är kul att se så många elever,
    och så klart även vår pristagare.

  3. Vem var det som fick priset?

  4. Ni får snart se honom live,
    men här har jag en fin bild på honom.

  5. Han fick priset för sin analys
    av marknadskraft och reglering.

  6. Vem är då Jean?
    Jean Tirole är fransman-

  7. -vilket är bra, för det brukar vara
    amerikaner. Han är 61 år ung.

  8. Ni får snart se att fotot inte ger
    en falsk bild av hans unga utseende.

  9. Han har en lång utbildning - det krävs
    om man ska åstadkomma allt detta.

  10. Han har en ingenjörsexamen,
    en licentiatexamen i matematik-

  11. -och en doktorsexamen i ekonomi
    från MIT i USA.

  12. Han har arbetat både där
    och på andra platser.

  13. I Paris och i Toulouse,
    där han arbetar nu.

  14. Vad fick Jean priset för?

  15. Vi har sagt att det handlar om
    hur man tämjer mäktiga företag.

  16. Man hör ofta
    att ekonomer förväntas tycka-

  17. -att marknaden alltid är bra.

  18. Och ju friare marknad, desto bättre.

  19. Men så är det kanske inte. Marknaderna
    kanske måste regleras.

  20. Man kan ifrågasätta-

  21. -om företagen ska
    få fria händer med sin prissättning-

  22. -om de alltid ska tillåtas att avgöra
    vem de vill och inte vill sälja till-

  23. -och om de ska tillåtas samarbeta fritt-

  24. -precis när de vill.

  25. Jean Tiroles teorier har gjort
    det möjligt för oss att förstå-

  26. -när marknaderna fungerar bra
    utan reglering, och när de inte gör det.

  27. Och vad man kan göra
    när de inte fungerar bra.

  28. Han har försett oss
    med ett slags verktygslåda-

  29. -full av olika åtgärder
    som man kan använda-

  30. -för att få marknaderna
    att fungera bättre.

  31. Särskilt när det finns företag som är
    för mäktiga för att få göra som de vill.

  32. Så på så sätt har han visat hur
    man kan tämja för mäktiga företag-

  33. -så att de inte kan missbruka sin makt.

  34. Han har visat
    att regleringar ofta är nödvändiga-

  35. -för att få marknaderna att fungera
    bättre, men dåliga regleringar-

  36. -kan göra läget ännu värre.

  37. Det är komplicerat-

  38. -men ni ska i dag, och förhoppningsvis
    även i framtiden, få lära er-

  39. -att det trots allt
    är fullt genomförbart.

  40. Tack för detta varma välkomnande.

  41. Mitt liv förändrades efter ett samtal
    från Sverige den 13 oktober.

  42. Jag har blivit som en rockstjärna
    för en kort stund-

  43. -och det är en underbar upplevelse.

  44. Tack för att ni bjöd in mig.
    Det är roligt att vara här i dag.

  45. Det är kul att se gymnasieelever
    som är intresserade av vetenskap.

  46. Jag har sagt hur imponerad jag är
    av allt jag har sett den här veckan-

  47. -för det här är inte bara en hyllning
    av några enskilda individer.

  48. Vi representerar vetenskapen i stort,
    och nåt som är mycket viktigare-

  49. -än hyllandet av individerna,
    är hyllandet av vetenskapen i stort.

  50. Vi lever på 2000-talet -
    kunskapens århundrade.

  51. Allas vår framtid kommer
    att vara beroende av kunskap-

  52. -så det är viktigt
    att hylla vetenskapen.

  53. Och Sverige gör ett fantastiskt arbete
    på det området-

  54. -med Nobelstiftelsen och Nobelpriset.

  55. Och som pristagare får man en
    helt annan ställning, så tack för det.

  56. Jag ska prata lite
    om global uppvärmning.

  57. Det var inte det jag fick priset för,
    och jag har inte studerat det mycket.

  58. Jag har skrivit några rapporter
    och forskat lite i ämnet.

  59. Jag har försökt se vart vi är på väg.
    Men det är ett intressant ämne för er.

  60. Intressantare för er än för mig-

  61. -för vår generation har inte lyckats
    särskilt väl med de här frågorna-

  62. -som kommer att vara
    avgörande för er.

  63. Så jag hoppas
    att jag kan övertyga er om-

  64. -att man behöver teknologi för att
    bekämpa den globala uppvärmningen.

  65. Forskning och utveckling på det området
    kommer att bli extremt viktigt.

  66. Några av er kanske blir forskare-

  67. -och tar fram ny teknik som inte
    producerar lika mycket koldioxid.

  68. En del av er kanske blir ekonomer -
    det är ett riktigt roligt område.

  69. Jag älskar verkligen ekonomi.
    Ett litet sidospår, bara...

  70. Jag sysslade mest
    med matematik och teknik-

  71. -när jag gick i skolan
    och var i er ålder.

  72. Jag gillade matte och samhälls-
    vetenskap, men jag läste inte ekonomi.

  73. Jag gillade historia,
    psykologi och samhällsvetenskap.

  74. Först när jag var 21 eller 22 år gammal
    upptäckte jag ekonomiämnet.

  75. Jag gillade att man fick
    matematikens regelbundenhet-

  76. -tillsammans med samhälls- vetenskapens
    mer mänskliga sidor.

  77. Det är ekonomi,
    och det är ett underbart område.

  78. Alla forskare kan vittna om
    att det är ett roligt jobb.

  79. Man vaknar upp lycklig, för man ska till
    jobbet och försöka upptäcka nya saker.

  80. Och inom ekonomin får man både
    matematikens regelbundenhet-

  81. -och en mer mänsklig sida.
    Man kan hjälpa till inom politiken-

  82. -och bidra till samhället. Ekonomi
    handlar om att göra världen bättre.

  83. Ta klimatförändringarna -
    det är ett tekniskt problem-

  84. -men det har även
    med ekonomi och politik att göra.

  85. Vi ekonomer har våra idéer
    om hur vi ska lösa det här.

  86. Riktigt användbara idéer, faktiskt-

  87. -men vi har även
    ett stort geopolitiskt problem att lösa.

  88. Jag behöver säkert inte påminna er
    om det - ni vet säkert det mesta redan-

  89. -men resultaten hittills är nedslående.

  90. Vi har pratat om global uppvärmning
    åtminstone sen 1992.

  91. Det har gått 22 år,
    och vi har gjort väldigt lite.

  92. Statsöverhuvuden samlas
    och lovar en massa-

  93. -om vad de tänker göra
    de kommande 50 åren.

  94. När de inte längre har makten.

  95. Så de sätter upp ambitiösa mål på lång
    sikt, utan att binda sig till nåt.

  96. De förbinder sig inte att vidta
    några åtgärder på kortare sikt.

  97. Bilderna kommer från min rapport
    till den franska premiärministern-

  98. -om vad som skulle ske i Köpenhamn-

  99. -och jag hävdade
    att ingenting skulle ske i Köpenhamn.

  100. Det var
    den senaste stora klimatkonferensen.

  101. Man har även ett möte varje år.

  102. Nästa stora konferens
    hålls i Paris i december 2015.

  103. Den stora utmaningen är huruvida
    vi ska vänta i fem eller tio år till-

  104. -med tanke på att läget bara förvärras.

  105. Och ju senare vi ingriper,
    desto dyrare blir det-

  106. -så nånting måste göras,
    och vi behöver en plan för detta.

  107. Så det som hände i Köpenhamn
    var i stort sett-

  108. -att man bestämde sig för att vänta lite
    till. Man kallade det för en framgång-

  109. -men i slutändan fick man inte
    så mycket gjort i Köpenhamn.

  110. Bara vaga löften, och vi ekonomer
    är skeptiska till vaga löften.

  111. Vi måste vidta nya åtgärder.

  112. Frågan gäller snålskjutsåkandet.
    Det är ekonomisk jargong-

  113. -som innebär att man vill att de andra
    länderna står för kostnaderna-

  114. -och ser till att minska utsläppen.

  115. Ingen vill alltså betala.

  116. Alla vill att de andra länderna ska göra
    jobbet, men själv ställer man inte upp.

  117. Utsläppen är en global offentlig vara,
    så att släppa ut-

  118. -ett ton koldioxid i Kina-

  119. -är samma sak som att släppa ut
    ett ton koldioxid i Sverige.

  120. Vi är alla ansvariga för att
    ta hand om denna offentliga vara.

  121. Vi har alltså för mycket utsläpp,
    och det blir bara värre.

  122. Och det är inte säkert att det hjälper
    ett land att reducera utsläppen.

  123. Detta av två skäl.

  124. Om man till exempel
    börjar beskatta koldioxiden-

  125. -så kan produktionen flytta
    till ett land utan koldioxidskatt.

  126. Det blir ett sorts läckage. Resultatet
    blir bara en produktionsförlust.

  127. Den andra saken är
    att om man redan har minskat-

  128. -på sina koldioxidutsläpp-

  129. -så har man ingen bra förhandlings-
    position, för man har redan gjort det.

  130. Så det är ganska komplicerat.

  131. Jag vill prata med er
    och svara på era frågor.

  132. Jag vill inte hålla en föreläsning.

  133. Det gör jag så ofta ändå.
    Jag vill bara lyssna på er-

  134. -och höra era frågor och reaktioner.

  135. Men om jag fick bygga...

  136. Om jag var diktator över hela världen-

  137. -en god och snäll diktator -
    vad skulle jag göra då?

  138. Jag skulle göra
    som man har gjort i flera länder-

  139. -med vissa former
    av utsläppsbegränsningar.

  140. Man har satt ett pris på koldioxiden.

  141. Man säger helt enkelt
    att koldioxiden har ett pris-

  142. -och om man vill förorena luften med
    koldioxid måste man betala för det.

  143. Okej?
    Man får aldrig bort utsläppen helt.

  144. Det är omöjligt.

  145. Men man vill minska utsläppen-

  146. -så att man inte
    orsakar global uppvärmning-

  147. -med alla negativa följdeffekter.

  148. En ekonom skulle säga att man
    måste sätta ett pris på utsläppen-

  149. -och priset måste vara detsamma
    över hela världen.

  150. Varför? Vi kommer till det.

  151. Om priset varierar mellan länderna-

  152. -så ökar man kostnaden
    för utsläppsminskningen.

  153. Det blir dyrare för världen
    att minska utsläppen.

  154. Och metoden
    förlorar även sin trovärdighet-

  155. -för om kostnaden för
    utsläppsminskningen blir för hög-

  156. -så rycker lobbyisterna in, och då
    blir det svårt att föra en sån politik.

  157. Och priset måste vara detsamma
    inom olika sektorer.

  158. Jag ska ge er ett exempel, och nu
    blir det lite ekonomisk teori.

  159. Jag ska ge er ett litet exempel
    för att visa er vad som händer.

  160. Föreställ er att man har två företag.

  161. Eller två sektorer eller två länder.

  162. De två företagen släpper ut
    två ton koldioxid var.

  163. De totala utsläppen är fyra ton.

  164. Man bestämmer att det är för mycket, och
    att utsläppen ska halveras.

  165. Vi vill bara ha två tons utsläpp totalt.

  166. Vi har två företag
    med två ton utsläpp var-

  167. -och dessa utsläpp
    ska minskas till två ton totalt.

  168. Låt oss kalla företagen för A och B.

  169. Företag A
    har en billig reduceringsteknik-

  170. -så det är inte så dyrt för dem
    att minska sina utsläpp.

  171. Valutan i exemplet
    är inte kronor, utan euro.

  172. Säg att det kostar företag A
    tio euro per ton-

  173. -att minska sina utsläpp.

  174. Företag B använder en annan teknik, som
    gör det dyrt att minska utsläppen.

  175. Det kostar dem 100 euro per ton.
    Vad gör man då?

  176. Vad gör man som en välvillig diktator
    som är tvungen att bestämma-

  177. -vem som ska minska sina utsläpp, om man
    vill halvera de totala utsläppen?

  178. Man skulle kunna utforma
    nån sorts rättvis lösning.

  179. Det blir ett exempel
    på administrativa styrmedel.

  180. Man minskar företagens utsläpp
    med en enhet var.

  181. Båda två hade två enheter utsläpp, som
    nu minskas till en enhet var.

  182. Det är väl rättvist?
    Man halverar båda företagens utsläpp.

  183. Vad kostar det för samhället?

  184. Det kostar tio euro för företag A-

  185. -och 100 euro för företag B.

  186. Den totala samhällskostnaden
    blir alltså 110 euro.

  187. Men det är inte
    den mest effektiva lösningen.

  188. Om man vill halvera utsläppen
    bör man få företag A-

  189. -att helt eliminera sina utsläpp,
    medan företag B får släppa ut två ton.

  190. För då blir den totala kostnaden
    två gånger tio, vilket blir tjugo.

  191. Företag A bör alltså göra hela jobbet.
    Att blint säga-

  192. -att företagen ska minska sina utsläpp
    med en enhet var-

  193. -kommer inte att fungera.
    Jo, men det blir dyrt för samhället.

  194. "Vad bryr vi oss om det?", kanske ni
    tänker. Jo, eftersom det är dyrare-

  195. -stiger företagens kostnader,
    och de måste höja sina priser.

  196. Så ni som konsumenter får betala mer för
    era varor och tjänster.

  197. Det gör även miljöprogrammet
    mindre trovärdigt-

  198. -för om det blir för dyrt kommer
    företagen att utöva påtryckningar-

  199. -för att försöka stoppa
    denna miljöpolitik.

  200. Och då minskar inte utsläppen alls.

  201. Det finns många exempel
    på hur staten kliver in-

  202. -och beslutar om en rättvis fördelning
    av utsläppsminskningen-

  203. -om utsläppsstandarder,
    eller förbjuder olika saker.

  204. Man spenderar för mycket pengar
    på vissa utvalda energikällor.

  205. Ekonomerna ser annorlunda på saken.

  206. De var bland de första miljökämparna. De
    har alltid kämpat för...

  207. Som John sa tidigare
    handlar ekonomi inte om laissez-faire.

  208. Man låter inte företagen förorena fritt.
    Ekonomerna tror starkt på-

  209. -att man behöver en bra miljö,
    men man måste betala priset för det.

  210. Och man måste betala så lite som
    möjligt. Det får inte kosta för mycket-

  211. -att minska föroreningarna.
    Det är en viktig samhällsfråga.

  212. Så den övergripande logiken
    är att man bara ska ha ett pris.

  213. Priset på koldioxid
    ska vara detsamma världen över.

  214. Man kan ha ett marknadspris
    på tillståndsmarknaden.

  215. Man kan göra på två sätt.
    Ett sätt är en skatt.

  216. Man säger att det kostar
    50 euro per utsläppt ton koldioxid.

  217. Det andra sättet,
    som gör nästan samma sak-

  218. -är att sätta ett utsläppsmål.

  219. Säg att vi vill halvera utsläppen.
    Vi vill ha ett utsläppsmål-

  220. -och vi delar ut utsläppsrätter som
    man kan handla med på en marknad.

  221. Man sätter ett pris på dem,
    och de motsvarar priset på koldioxid.

  222. Om det kostar tio euro
    att minska sina utsläpp-

  223. -och priset är 50 euro,
    så minskar man utsläppen.

  224. Om det kostar 100 euro
    att minska utsläppen och priset är 50-

  225. -så köper man utsläppsrätter. Ett
    effektivare sätt att minska utsläppen.

  226. Låter det galet?
    Nej, det var precis så man gjorde.

  227. Och man har gjort så flera gånger.
    Jag ska ge er ett viktigt exempel.

  228. I USA hade man år 1990-

  229. -ett stort problem med svaveldioxid.

  230. Det vi till vardags kallar surt regn.
    Och USA var hårt drabbat.

  231. För mycket svaveldioxid.
    Så kongressen beslutade år 1990-

  232. -att man skulle
    halvera svaveldioxidutsläppen.

  233. Man ville alltså halvera utsläppen,
    men hur skulle man göra?

  234. Jo, man gav ut utsläppsrätter.

  235. De kallades
    för handlingsbara utsläppsrätter.

  236. Så man bestämde sig
    för att göra det på lång sikt.

  237. Man gav ut utsläppsrätter för 30 år, och
    det gjorde man varje år.

  238. Det har fungerat förvånansvärt bra.

  239. Utsläppen har halverats, och surt regn
    är inte längre ett problem i USA.

  240. Företagen klagade inte så mycket,
    för det gjordes på ett effektivt sätt.

  241. Man ger fortfarande ut utsläppsrätter.
    I dag såna som gäller till 2044-

  242. -eftersom det är 2014 nu.
    Och det fungerar förvånansvärt bra.

  243. Och det här kommer inte att bli en...

  244. Om vi förstår ekonomin bakom det här så
    blir det inget problem.

  245. Vi vet hur man gör det här.

  246. Det har inte fungerat lika bra i Europa.

  247. Det europeiska systemet för utsläpps-
    handel hade en del barnsjukdomar.

  248. Systemet bygger på samma principer som i
    USA, men det vi behöver nu-

  249. -är en världsmarknad
    för utsläppsrätter gällande koldioxid.

  250. Så att varje land
    görs ansvarigt för sina egna utsläpp.

  251. Förorenar man för mycket måste man köpa
    utsläppsrätter, och det kostar.

  252. Det är principen bakom det hela.
    Om man minskar sina utsläpp-

  253. -så kan man sälja sina överblivna
    utsläppsrätter och tjäna pengar.

  254. Så man skapar incitament
    för konsumenter-

  255. -företag och regeringar som samman-
    faller med samhällets intressen.

  256. Det vill säga
    att hålla koldioxidutsläppen nere.

  257. Jag ska inte tråka ut er
    med en massa tekniska detaljer-

  258. -som vi ekonomer måste tänka på.

  259. Det viktigaste är att ekonomerna
    har kommit på ett sätt-

  260. -att minska utsläppen
    på ett trovärdigt sätt.

  261. Och på så sätt
    har de gjort mycket för miljön.

  262. Det är en del av mitt budskap. Det har
    ingenting att göra med laissez-faire.

  263. När det gäller utsläpp
    behöver man regleringar-

  264. -men de måste vara smarta,
    precis som John sa tidigare.

  265. Vi behöver smarta regleringar
    för att bibehålla kontrollen.

  266. Okej, jag ska inte...

  267. Bara några kommentarer
    för att starta en diskussion med er.

  268. Det är inte en föreläsning.

  269. Systemet med handel av utsläppsrätter
    kallas för "utsläppstak och handel".

  270. Inom politiken kallar man det
    för "utsläppstak och handel".

  271. Man sätter ett tak för utsläppen
    och handlar med utsläppsrätterna.

  272. Man kan antingen använda sig
    av en koldioxidskatt-

  273. -eller av ett slags tak
    för de globala utsläppen.

  274. I praktiken...

  275. ...har länderna valt utsläppstak
    och handel i stället för en skatt.

  276. Det finns olika skäl till det, men
    framför allt är det lättare att hantera.

  277. Ett argument är att det är lättare
    att hålla koll. Om man vill veta...

  278. Det är lätt att kolla hur mycket
    Kina eller Sverige släpper ut.

  279. Man låter en satellit mäta hur många ton
    koldioxid länderna släpper ut.

  280. Sen låter man Kina hantera det-

  281. -men de måste köpa utsläppsrätter
    om de släpper ut för mycket.

  282. Men om man har en koldioxidskatt-

  283. -så måste man kolla att skatten inte
    upphävs av respektive land.

  284. Ibland är skälen lite galnare. En
    anledning till ETS-systemet i Europa-

  285. -det vill säga vårt system
    för utsläppshandel-

  286. -var att det krävs enhällighet
    för att införa en skatt.

  287. Alla länder måste vara överens-

  288. -om man ska kunna införa en skatt.

  289. Men det behövdes inte
    för systemet med utsläppshandel.

  290. Man kan prata mycket om det här-

  291. -men en viktig sak är kompensationen, så
    jag ska prata lite om det.

  292. Om man sätter ett pris på koldioxid-

  293. -så kommer vissa länder att vinna
    på det, medan andra förlorar på det.

  294. De som släpper ut mycket koldioxid-

  295. -gillar inte idén om en koldioxidskatt.

  296. Länderna som...

  297. Länder som Ryssland och Kanada tjänar på
    en global uppvärmning.

  298. På kort sikt tjänar de på det-

  299. -så de är inte intresserade
    av en koldioxidskatt.

  300. I alla förhandlingar
    har man vinnare och förlorare-

  301. -och frågan är hur man kompenserar
    förlorarna, för de kommer att säga nej.

  302. Jag ska ge er ett exempel.
    Jag återvänder till USA 1990.

  303. 1990 halverade USA
    sina svaveldioxidutsläpp-

  304. -med hjälp av ett system
    med utsläppstak och handel.

  305. Delstaterna i Mellanvästern
    gillade det inte-

  306. -för de släppte ut mycket svaveldioxid.

  307. De hade
    många kolgruvor och kolkraftverk.

  308. Så delstaterna i Mellanvästern
    ville inte införa det här systemet-

  309. -för de ville inte tvingas betala.
    Så de blev kompenserade.

  310. Det som hände var att Kalifornien-

  311. -New York och Massachusetts gav dessa
    delstater gratis utsläppsrätter-

  312. -för att hålla dem glada och nöjda-

  313. -så att de skulle rösta igenom
    denna framgångsrika lag.

  314. Och det blir en nyckelfråga.
    Jag ska inte gå in på detaljer-

  315. -men om vi vill få igenom det här...

  316. Och jag hoppas att det här blir
    verklighet, för er generations skull.

  317. Om vi vill få igenom det här måste vi
    lösa en fråga som inte är ekonomisk-

  318. -utan som handlar
    om internationella förhandlingar.

  319. Vissa länder
    vill ha en minskning av koldioxid-

  320. -medan andra länder inte bryr sig.

  321. Och de länderna måste kompenseras.

  322. Just nu diskuterar man en "grön fond".

  323. Den ska tillföras
    100 miljarder dollar per år-

  324. -och pengarna
    ska gå till fattigare länder.

  325. Men det kommer inte att fungera-

  326. -för om man säger
    till en senator från Texas-

  327. -att USA ger en massa pengar
    till ett annat land-

  328. -så vet man att lagen inte går igenom,
    och att pengarna inte kommer fram.

  329. Man har fått löften
    om tio miljarder dollar-

  330. -från ett par länder, men man behöver
    minst 100 miljarder dollar per år.

  331. Så det här är en viktig fråga.

  332. En del av er kommer att
    läsa vidare inom statsvetenskap-

  333. -och det är också viktigt, för det krävs
    internationella förhandlingar-

  334. -såväl som ekonomiska teorier.

  335. Jag vet inte hur länge
    ni vill att jag ska prata-

  336. -men jag vill bara säga
    ett par saker till-

  337. -innan jag svarar på era frågor.

  338. En stor fråga i överenskommelsen vi
    förhoppningsvis skriver under i Paris...

  339. Jag är bara smått optimistisk,
    men jag hoppas på en förändring-

  340. -för utsläppen får inte fortsätta.

  341. En svår fråga handlar om hur
    överenskommelsen ska övervakas.

  342. Även om vi lyckas förvandla vaga löften
    om en avlägsen framtid-

  343. -till riktiga handlingar, i stil med
    "Jag lovar att jag före år 2020"-

  344. -"kommer att delta i utsläppshandeln och
    betala koldioxidpriset"-

  345. -så är frågan vad vi gör då.

  346. Vad gör man om ett land
    plötsligt väljer att ångra sig?

  347. Invaderar man det landet? Nej.

  348. Man startar inte ett krig, men
    det finns andra saker man kan göra.

  349. Man kan hota med WTO-sanktioner och
    andra påtryckningar.

  350. Om de tilldelas gratis utsläppsrätter
    håller man inne dem.

  351. Man kan peka ut länderna i fråga.

  352. Man måste även förvandla
    deras förpliktelser till en statsskuld.

  353. Om ett land inte köper
    de utsläppsrätter de behöver-

  354. -på grund av sina utsläpp, så bör
    marknadspriset på det underskottet-

  355. -läggas till
    det aktuella landets statsskuld.

  356. Om ett land släpper ut mer än det har
    rätt till enligt sina utsläppsrätter-

  357. -så måste man förvandla det underskottet
    till en statsskuld.

  358. Jag ska bara säga några saker till-

  359. -och sen kan vi påbörja diskussionen.

  360. Det här vill jag ska ske i Paris.

  361. Jag vet inte om det blir så,
    men om jag fick bestämma.

  362. Först måste vi sätta upp ett mål,
    och där ligger vi bra till-

  363. -för forskarna... Visst, det finns
    fortfarande en viss osäkerhet-

  364. -som det kan vara inom all vetenskap-

  365. -och vi måste ta med
    den osäkerheten i beräkningen-

  366. -men det råder i stort sett
    konsensus bland forskarna-

  367. -om att läget
    börjar bli väldigt allvarligt.

  368. Och sen sätter vi upp ett mål. "Kan vi
    tolerera två grader mer? 1,5 grader?"

  369. Och sen säger vi nej.
    De maximala utsläppen vi kan tolerera-

  370. -ger oss ett utsläppstak.

  371. När man har ett utsläppstak-

  372. -så kan man införa
    handlingsbara utsläppsrätter-

  373. -och öppna en marknad för dem.

  374. Frågan är hur de ska fördelas, och
    där har vi den geopolitiska aspekten.

  375. Man måste fördela dem
    på ett sätt så att alla vill vara med.

  376. Så vi behöver... Ett stort framsteg
    vore en enighet om ett styrelsesätt.

  377. En bana för koldioxidutsläppens storlek,
    en världsmarknad för koldioxid-

  378. -och ett "morot och piska"-system.
    När länder inte följer reglerna-

  379. -behöver man en strategi
    för att bestraffa dessa länder.

  380. Sen behöver man ett satellitsystem
    för att mäta utsläppen-

  381. -och det är faktiskt inte
    så svårt att ordna.

  382. Samt en förhandlingsprocess.
    Redan det här vore ett stort framsteg.

  383. Om vi får ihop ekonomin och politiken i
    det här så vore det ett stort framsteg.

  384. Jag tänkte sluta där-

  385. -men nu förstår ni
    hur viktiga samhällsvetenskaperna är.

  386. Man tror att global uppvärmning
    är ett rent vetenskapligt problem-

  387. -som har med meteorologi och utsläpp och
    sånt, och det stämmer ju också.

  388. Några av er kommer att syssla
    med sånt och förhoppningsvis forska-

  389. -kring koldioxidfri teknologi.
    Forskningssidan är oerhört viktig.

  390. Men det gäller
    även samhällsvetenskaperna-

  391. -så vi behöver ekonomi- och
    statsvetenskapsämnena också-

  392. -för att bättre förstå problemet.
    Då har vi en chans-

  393. -att kontrollera
    den globala uppvärmningen. Tack.

  394. Tack, mr Tirole. Det är nu dags
    att låta publiken ställa sina frågor.

  395. Den första frågan kommer från Michel.

  396. Vad är ert första intryck av Sverige?

  397. Jag har varit i Sverige förut.
    Det finns väldigt duktiga ekonomer här.

  398. Det visste ni kanske inte, men Sverige
    har en hög koncentration...

  399. Sverige är ett ganska litet land-

  400. -men har en hög koncentration
    av begåvade ekonomer-

  401. -som skulle kunna få jobb
    på de främsta universiteten i USA.

  402. Jag har varit i Sverige flera gånger-

  403. -på grund av
    detta stora intellektuella intresse.

  404. En annan sak som är så härligt
    med den här veckan-

  405. -är att det svenska folket-

  406. -förknippas
    med vetenskap och litteratur.

  407. Som jag ser det
    så är det mycket viktigt-

  408. -för det visar på ett lands värde,
    och där har Nobelkommittén lyckats.

  409. Man samlar även befolkningen
    en vecka varje år-

  410. -och det här gymnasiebesöket
    tycker jag är fantastiskt.

  411. Man samlar landet kring vetenskapen.

  412. 2000-talet är kunskapens århundrade-

  413. -och länderna som kommer att lyckas är
    de som investerar i kunskap-

  414. -och får fram de bästa forskarna.
    Och kultur är förstås väldigt viktigt.

  415. Och det är... Ni som är fransktalande-

  416. -borde lyssna
    på Patrick Modianos föreläsning.

  417. Den var väldigt välskriven
    och känslosam.

  418. En del av er talar franska,
    och den var verkligen fantastisk.

  419. Så fira det här. Och det är inte
    individerna vi firar, utan vetenskapen.

  420. Det är viktigt att komma ihåg.

  421. Nästa fråga kommer från Esmeralda.

  422. Hej. Vet du att vi kommer
    att ha ett extraval här i Sverige?

  423. Det är väldigt ovanligt. Hur påverkar
    politisk instabilitet ekonomin?

  424. Jag tänker inte
    ge mig på svensk politik.

  425. Det är en intressant fråga, men jag vill
    inte hamna i morgondagens tidningar-

  426. -med uttalanden om svensk politik.

  427. En sak som jag gillar med ert land-

  428. -är att det finns en dialog,
    och man försöker nå konsensus.

  429. Det gäller både mellan företag och
    fackföreningar och mellan partierna.

  430. Tänk på hur det såg ut här 1991.

  431. Ni hade stora problem.
    Det hade varit en stor bankkris-

  432. -och man enades
    om att nånting måste göras.

  433. Vänstern och högern samlades-

  434. -och bestämde sig
    för att investera i framtiden.

  435. I stället för att bråka med varandra,
    för då hade ingenting hänt.

  436. Det är väldigt viktigt inom politiken.

  437. Politiker i många länder
    tänker ofta väldigt kortsiktigt.

  438. De tänker på valet
    om ett halvår eller ett år.

  439. De tänker inte på hur det går för landet
    om sex år eller tjugo år.

  440. Eller om 60 år, om man tänker
    på global uppvärmning.

  441. En långsiktig plan kräver en lägstanivå
    av samstämmighet bland politikerna-

  442. -när det gäller viktiga saker.
    Ni genomförde reformer på 90-talet-

  443. -som till största delen
    var samarbeten mellan partierna.

  444. Om Sverige
    skulle förlora denna egenskap-

  445. -så skulle det vara synd,
    för man vill inte hamna i en situation-

  446. -där man grälar...
    Visst grälar man en del inom politiken-

  447. -men man måste samarbeta
    i de stora, långsiktiga frågorna.

  448. Så jag förstår din oro.

  449. Jag vill inte kommentera politiken,
    för det är inte min roll-

  450. -och det är inte mitt expertområde.
    Det passar sig inte för en pristagare.

  451. Men det är viktigt att politikerna
    ser långsiktigt på saken-

  452. -och då krävs en lägstanivå av
    samstämmighet i de stora frågorna.

  453. Bia.

  454. Du säger att dominerande företag borde
    regleras olika i olika branscher.

  455. -Hur skulle det fungera i...
    -Ursäkta, kan du tala högre?

  456. Du säger att dominerande företag borde
    regleras olika i olika branscher.

  457. Hur skulle regleringen fungera
    i en bransch, jämfört med en annan?

  458. Det var också en bra fråga.

  459. En av...
    Nobelkommittén hade rätt när de sa-

  460. -att branscherna skiljer sig åt,
    så det är ett omfattande område.

  461. Som ekonomer måste vi säga:
    "Den här branschen fungerar så här"-

  462. -"och då bör man ingripa så här."

  463. Jag och mina kollegor
    har arbetat med många olika saker.

  464. Vi har arbetat med regleringar av
    elmarknaden och telekombranschen.

  465. Vi har funderat på saker som Google,
    betalkortsbranschen-

  466. -och olika innovationer.

  467. Jag ska ge er några exempel
    på sånt vi har gjort.

  468. En viktig fråga för er generation kommer
    att bli immateriella rättigheter-

  469. -som skyddar innovationer.

  470. Innovationer som företag eller kanske ni
    tar patent på i framtiden.

  471. Det finns
    alldeles för många patent i världen-

  472. -och om man vill utveckla ny teknologi
    inom mjukvara eller bioteknik-

  473. -så behöver man ha tillgång till
    licenser på många olika patent.

  474. Dessa patent
    är till för att skydda innovatörerna-

  475. -eftersom de vill tjäna pengar
    på sin innovation.

  476. Och det är bra, förutsatt att
    deras innovationer är värdefulla.

  477. Men om man försöker göra nåt
    inom bioteknik-

  478. -eller informationsteknik så måste man
    göra intrång på en massa patent.

  479. Nånting man gjorde före 1945-

  480. -inom nästan alla branscher -
    flygplan, bilar, television-

  481. -de stora teknikbranscherna före 1945,
    och även järnvägen-

  482. -var att ägarna till olika patent
    gick samman-

  483. -för att marknadsföra sina patent
    gemensamt i en patentpool.

  484. Olika företag samlade sina patent
    och marknadsförde dem tillsammans.

  485. Tanken bakom detta är att det finns en
    fara med att ha flera s.k. grindvaktare.

  486. Jag ska ge er en liknelse. Låt oss
    återvända till medeltidens Europa.

  487. Det var väldigt lite trafik på floderna
    på grund av alla tullar.

  488. Man var tvungen att betala skatt
    flera gånger längs vägen-

  489. -vilket var dåligt
    för alla som ville färdas på floden.

  490. De var även dåligt för tullinnehavarna-

  491. -för när de bestämde
    hur stor tullavgift de skulle ta ut-

  492. -så räknade de inte med att de andra
    tullinnehavarna skulle förlora pengar-

  493. -på grund av minskad trafik.
    Så det tog några århundraden...

  494. Längs floden Rhen
    fanns det 64 tullar på 1300-talet-

  495. -och det var likadant i Frankrike. Så
    det var väldigt lite trafik på floderna-

  496. -på grund av alla tullar.

  497. Senare bestämde man
    att det var ineffektivt.

  498. Det är samma sak med patent.
    Om man har många grindvaktare-

  499. -så blir det väldigt ineffektivt
    och dyrt att realisera ny teknik.

  500. Problemet med patentpooler-

  501. -är att de ibland
    kan vara väldigt skadliga.

  502. Det kan vara så att två
    utbytbara patent, s.k. substitut-

  503. -det vill säga två patent
    som har i stort samma innehåll-

  504. -går samman och höjer priset, i stället
    för att konkurrera med varandra.

  505. Patentpooler kan vara bra eller dåliga.
    De kan sänka eller höja priserna.

  506. Det beror på huruvida patenten
    utgör komplement eller substitut.

  507. 1945 kom ett beslut
    från USA:s högsta domstol-

  508. -där man förbjöd patentpoolerna.

  509. Men nu behövs de igen, för vi vill ha
    en spridning av tekniken i patenten.

  510. Så vi ekonomer arbetade med det
    och började fundera på-

  511. -om man på nåt sätt kunde tillåta bra
    patentpooler, som sänker priset-

  512. -och förbjuda patentpooler
    som höjer priset.

  513. Vi tog fram teorier för det här-

  514. -och tog fram
    olika kriterier som måste uppfyllas.

  515. Jag ska inte gå in på detaljer,
    men vi tog fram kriterier-

  516. -som sen användes
    av bland annat Europakommissionen-

  517. -när de funderade på huruvida
    man skulle tillåta patentpooler.

  518. Det här gäller just patentpooler,
    men vi har även forskat kring betalkort.

  519. Ni har förresten
    flera patentpooler i era fickor.

  520. Alla som har en smartphone har massor
    med patentpooler i fickan.

  521. Så nu vet ni det.

  522. Vi har jobbat med betalkort
    som Visa och Mastercard-

  523. -som omgärdas av massor med regler.
    Mastercard, American Express, etc.

  524. Där får man använda en annan teori. Så
    det är komplext och omfattande.

  525. Samma lösning fungerar inte överallt,
    utan man måste studera branschen.

  526. Det gör arbetet väldigt roligt,
    men det är omöjligt för mig-

  527. -att berätta
    hur man ska göra i varje enskilt fall-

  528. -för det är ett sånt brett ämne.
    Jag besvarade inte din fråga-

  529. -men det är så...

  530. Det är väldigt intressant.

  531. Den här forskningen
    är väldigt intressant-

  532. -för det handlar
    om väldigt praktiska frågor-

  533. -som reglerande organ
    handskas med dagligen.

  534. Och vi kan hjälpa dem
    med de här frågorna.

  535. Ibland lyssnar de på oss,
    och ibland inte.

  536. Men vi får åtminstone en chans
    att förändra världen.

  537. Mattias.

  538. Hej. Det är kul att se dig här i dag.

  539. Min fråga
    gäller det du har pratat om i dag.

  540. Du sa att vi behöver
    en världsmarknad för koldioxid-

  541. -för att reglera
    den globala uppvärmningen.

  542. Men hur vet vi
    var den röda linjen ska dras?

  543. Ska gränsen sättas
    vid ett visst koldioxidutsläpp-

  544. -per capita, eller ska den bestämmas av
    storleken på landet?

  545. I Europa har vi ett koldioxidutsläpp
    på sju ton per capita-

  546. -men USA släpper ut
    ungefär 30 ton per capita.

  547. Så här har vi ett stort intresse.

  548. Var ska gränsen dras? Tack.

  549. Det är en mycket bra fråga.

  550. Man får dela upp problemet i två delar.

  551. Den första delen är:
    Vilket mål vill vi ha?

  552. Och klimatforskarna
    kan berätta för oss-

  553. -hur mycket utsläpp vi klarar av,
    och det blir vårt tak.

  554. Det har inget med per capita att göra.
    Det är det världen klarar av.

  555. Den andra frågan handlar om rättvisa.

  556. Ska alla länder
    tillåtas samma utsläpp per capita?

  557. Det skulle inte USA gilla.

  558. De afrikanska länderna blir nog gladare,
    för de har en väldigt låg BNP-

  559. -och släpper ut mycket mindre.

  560. De har mindre miljövänliga tekniker, men
    per capita släpper de ut mindre.

  561. Men det är en helt annan fråga.

  562. De är en fråga om kompensation,
    och enligt mig bör den hanteras-

  563. -inom ramen
    för fördelningen av utsläppsrätter.

  564. Kina får så många,
    Afrika får så många, och så vidare.

  565. Det är det
    man kommer att förhandla om.

  566. Och dessvärre är dessa
    två saker inte alltid kompatibla.

  567. Det ena handlar om rättvisa. Glöm
    Afrika, för de kan vi hjälpa ändå-

  568. -och det ska vi göra, men hur
    gör vi med Brasilien, Kina, Indien?

  569. Hur hanterar vi de länderna?

  570. Vi vill att det ska vara rättvist,
    samtidigt som vi måste få med oss alla.

  571. Och det går inte alltid ihop. Det blir
    kanske inte så lätt att få med Ryssland.

  572. De säger bara att global uppvärmning
    inte är en prioriterad fråga för dem.

  573. Så det här är inte...

  574. Det kommer att bli... Det svåraste
    kommer att bli dessa förhandlingar.

  575. Det ska vara rättvist, men rättvisa i
    sig kommer inte att locka med sig alla.

  576. Vissa kommer att fortsätta med sina
    utsläpp om de inte får ett bra avtal.

  577. Så det är det vi måste jobba med.

  578. Och din fråga är... Men det viktigaste
    är att man delar upp frågan i två delar.

  579. Till att börja med: Hur mycket utsläpp
    klarar vi av? Då får man ett tak-

  580. -och en utsläppshandel. Men sen kommer
    frågan om kompensation.

  581. Hur fördelar man utsläppsrätterna?

  582. Och där har man frågan
    om rättvisa kontra att få med alla.

  583. Det vill säga realpolitik. Jag vet inte
    vad det heter på svenska.

  584. Och det är knepigt, för det handlar både
    om värderingar och realism-

  585. -och man måste hitta en kompromiss
    mellan dessa två världar.

  586. Tack. I dag är de stora företagen
    ofta globala, och jag undrar-

  587. -om det är möjligt
    att reglera globala storföretag?

  588. Det är en svår fråga.

  589. Ta banker, till exempel.
    De blir allt mer multinationella.

  590. I vissa fall är de helt nationella.
    Spaniens cajas-

  591. -eller Tysklands Landesbanken
    var för det mesta helt nationella.

  592. Men i dag
    har vi stora, multinationella banker-

  593. -och då blir det svårare,
    för de regleras i sitt hemland.

  594. En fransk, multinationell bank
    regleras till exempel i Paris.

  595. Det har förändrats lite
    i och med bankunionen.

  596. Åtminstone inom euroområdet
    finns det regleringar...

  597. Där är det den europeiska central-
    banken som sköter regleringen-

  598. -för att undvika det som hände
    i till exempel Spanien.

  599. Ni har säker hört mycket om
    hur svårt spanjorerna har haft det.

  600. Spanien har fått betala dyrt
    för bankkrisen-

  601. -precis som Irland och andra länder.

  602. Spaniens centralbank sa redan 2005-

  603. -att man investerade
    för mycket i fastigheter.

  604. De spanska bankerna, alltså.

  605. Och man hade en fastighetsbubbla, med
    uppblåsta priser.

  606. Om bubblan spricker
    skulle bankerna få problem-

  607. -och då får även staten problem,
    eftersom statsskulden skjuter i höjden.

  608. Så centralbanken hade tidigt sagt
    att man hade ett problem.

  609. Men den federala regeringen och de
    regionala regeringarna lyssnade inte.

  610. De sa: "Nej, det är bra med en aktiv
    fastighetsmarknad. Låt det fortsätta."

  611. Så man fortsatte,
    och sen inträffade katastrofen.

  612. Förhoppningen -
    och det här vet vi inte ännu-

  613. -är att regleringarna
    från den europeiska centralbanken-

  614. -som är ett oberoende organ...
    Om en spansk bank-

  615. -börjar spekulera i fastigheter-

  616. -så är förhoppningen
    att centralbanken förhindrar det-

  617. -eftersom den inte bryr sig om
    den spanska fastighetsmarkanden.

  618. Den har ingen politisk agenda.

  619. Så det kommer att bli...

  620. Men din fråga är mer generell. En
    världsomfattande reglering vore bra-

  621. -men det är svårt att åstadkomma.

  622. Men om man tittar
    på konkurrensmyndigheter-

  623. -som ska se till att företag inte
    missbrukar sin dominerande ställning-

  624. -och kontrollera fusioner och
    bruk av gemensam marknadsföring-

  625. -så ser man att de samarbetar allt mer.
    Ibland har de olika åsikter, men...

  626. Justitiedepartementet
    ska hålla kontakt-

  627. -med generaldirektoratet
    för konkurrens i Bryssel-

  628. -för att försöka utforma
    en gemensam politik.

  629. Så sker inte alltid,
    men tanken bakom det är...

  630. Som du sa är det en stor värld-

  631. -och då blir det svårare att inom miljö,
    konkurrens och bankväsende-

  632. -samordna olika sorters regleringar.

  633. Jag vet inte
    hur lång tid det kommer att ta.

  634. En fråga från Erik.

  635. Hur blev du intresserad
    av ditt forskningsområde?

  636. Det... Det var ren tur.

  637. Som jag sa upptäckte jag ekonomiämnet
    ganska sent.

  638. När jag var 25 år gammal-

  639. -läste jag en doktorsutbildning
    på MIT i USA.

  640. Ett väldigt trevligt ställe.
    Så jag började på MIT.

  641. Men då hade jag mest läst matematik, och
    kunde inte så mycket om ekonomi.

  642. Jag tog min examen, och min klasskamrat
    Drew Fudenberg-

  643. -som är i Stockholm i dag, berättade om
    en kurs i industriell organisation.

  644. Så jag gick den kursen
    och blev väldigt intresserad.

  645. Så jag hade lite tur.
    Och sen hände mycket...

  646. Det var en rad
    av tursamma tillfälligheter.

  647. Inom just det ämnet
    hade man fått nya teorier.

  648. Spelteori och informationsekonomi-

  649. -som gjorde det möjligt för oss
    att helt ändra vårt tankesätt.

  650. Och vi hade tur på fler sätt.

  651. Det fanns en känsla
    av att en förändring var på gång.

  652. Världens telekomföretag,
    elbolag och järnvägsföretag-

  653. -var gammalmodiga
    och hade höga kostnader.

  654. De saknade konkurrens
    och tog ut höga priser för låg kvalitet.

  655. Det kunde inte bestå. I de flesta länder
    var det här statsägda verksamheter.

  656. I USA var de privata,
    men man hade samma problem där.

  657. Så vi var tvungna
    att skapa en struktur för det här.

  658. Så det var en rad tillfälligheter.

  659. Ett par saker om min forskning.

  660. Jag har allt rampljus på mig
    under den här veckan.

  661. Det är härligt, men ni ska veta
    att det här var en gemensam insats-

  662. -och vi har haft tur som har haft
    tillgång till dessa forskningsämnen.

  663. Men det finns alltid ämnen att utforska.

  664. Oavsett område
    finns det saker att upptäcka.

  665. Det är så otroligt mycket vi inte vet.

  666. Det kanske låter hemskt,
    men det är underbart.

  667. Det utmanar en
    att skapa ny förståelse.

  668. En sak som jag...
    Det var en kollektiv insats-

  669. -men en sak jag är stolt över är att jag
    var på rätt plats vid rätt tillfälle.

  670. Jag omgavs av folk som stimulerade mig,
    och som jag lärde mig mycket av.

  671. Även av studenter, inte bara kollegor.

  672. Och det är viktigt, för när man
    befinner sig i en utmanande miljö-

  673. -så förändras en åsikter
    helt och hållet.

  674. Man tvingas tänka hårdare,
    och man lär sig massor.

  675. Den här kamrateffekten,
    och det har ni säkert redan känt av-

  676. -med människor som utmanar en
    inom vissa områden-

  677. -och får en att tänka efter när
    man annars inte hade orkat tänka-

  678. -förändrar ens syn på världen.
    Så jag har haft massor med tur-

  679. -men jag har även omgivit mig
    med rätt människor.

  680. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Jean Tirole - Nobelpristagare i ekonomi 2014

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jean Tirole är 2014 års Nobelpristagare i ekonomi. Här berättar han för gymnasieelever om sin teori som går ut på att förstå och reglera marknader där det råder monopol med mäktiga aktörer, och kommer även in på miljöpolitik. Inleder gör John Hassler vid Nobelkommittén för priset i ekonomisk vetenskap. Föreläsningen avslutas med frågor från eleverna. Inspelat den 9 december 2014 på Tumba gymnasium. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Samhällsekonomi
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomisk teori, Finansväsen, Nationalekonomi, Nobelpristagare
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Jean Tirole - Nobelpristagare i ekonomi 2014

Jean Tirole är 2014 års Nobelpristagare i ekonomi. Här berättar han för gymnasieelever om sin teori som går ut på att förstå och reglera monopolmarknader. Inleder gör John Hassler vid Nobelkommittén för priset i ekonomisk vetenskap. Föreläsningen avslutas med frågor från eleverna. Inspelat den 9 december 2014 på Tumba gymnasium. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Populärt om Nobelpriset i kemi 2014

Vetenskapsjournalisten och författaren Ann Fernholm förklarar på ett enkelt sätt vad 2014 års Nobelpris i kemi handlar om. Priset delas mellan tre forskare som var och en har arbetat med utvecklingen av ett supermikroskop. Inspelat i december 2014 på Kungsholmens gymnasium. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

William E Moerner - Nobelpristagare i kemi 2014

Nobelpristagaren WE Moerner lyckades som första forskare i världen mäta ljusabsorptionen från en enskild molekyl. Här berättar han om sina upptäcker för nyfikna gymnasieelever. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Eric Betzig - Nobelpristagare i kemi 2014

Eric Betzig är en av 2014 års Nobelpristagare i kemi. Här talar han inför gymnasieelever om hemligheten bakom framgången och vikten att följa sin passion. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Frågestund med Nobelpristagare

Eric Betzig, Stefan W Hell och William E Moerner är Nobelpristagare i kemi 2014. Här svarar de på frågor från gymnasieelever och berättar om hur det känns att få priset. Inspelat i december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Hur får man ett Nobelpris?

Sven Lidin, ordförande i Nobelkommittén för kemi, talar för gymnasister och berättar om den säkraste vägen till ett Nobelpris. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Hur jag blev forskare i mikrosystemteknik

Maria Tenje från Sveriges Unga Akademi och Uppsala universitet berättar varför hon valde att satsa på en forskarkarriär, något hon gärna rekommenderar till studenter. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Populärt om Nobelpriset i fysik

Vetenskapsjournalisten Joanna Rose ger en introduktion till årets tre Nobelpristagare i fysik, som belönas för sina upptäckter av de effektiva blå lysdioderna som möjliggjort de så kallade LED-lamporna. Inspelat den 12 december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Hiroshi Amano - Nobelpristagare i fysik

Den japanske forskaren Hiroshi Amano är en av 2014 års Nobelpristagare i fysik. Här talar han inför svenska gymnasieelever. Inspelat den 12 december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Shuji Nakamura - Nobelpristagare i fysik

Shuji Nakamura, 2014 års Nobelpristagare i fysik, föreläser för gymnasieelever på Norra Latin i Stockholm. Inspelat i december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Hur jag blev forskare i fysik

Sara Strandberg från Sveriges Unga Akademi och Stockholms universitet berättar hur det kom sig att hon började forska i ämnet fysik. Inspelat den 12 december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Nationen

Ortens historia

Åren mellan 1965 och 1975 byggdes en miljon bostäder i Sverige. Projektet kallades miljonprogrammet och skulle lösa Sveriges bostadsbrist genom att förorter till de stora städerna byggdes. Journalisten Evyn Redar undersöker förortens historia och träffar bröderna Salazar som berättar om sin uppväxt i Fittja och hur de har skildrat orten i sin musik. Vi får även höra professorerna Håkan Thörn och Irene Molina Vega prata om gentrifiering av förorter och bostadsbrist.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnsexhandel i världen

Beachboys

Längs den kenyanska kusten går unga infödda killar hand i hand med medelålders eller äldre västerländska kvinnor. Fattigdomen driver tonåringarna ner på stranden där turisterna, som betyder pengar, håller till. Rashid är en av alla de killar som ömsom försörjer sig på fiske, att sälja souvenirer och att vara sällskap åt kärlekstörstande äldre kvinnor från länder som Sverige, Tyskland och Holland.