Titta

UR Samtiden - Romska rättigheter

UR Samtiden - Romska rättigheter

Om UR Samtiden - Romska rättigheter

Föreläsningar och samtal från konferensen Romska rättigheter är mänskliga rättigheter. Romer, experter inom frågor om mänskliga rättigheter och myndighetsföreträdare samlas under en dag för att diskutera romers situation i Sverige i dag. Romer är en av Sveriges fem nationella minoriteter och Europas största minoritet. Forskning visar att en stor andel av romer i vårt samhälle än i dag drabbas av fördomar, diskriminering och social exkludering i det vardagliga livet och att det hänger ihop med Sveriges historiska syn och behandling av romer som grupp. Moderator: Domino Kai. Inspelat den 11 november 2014 på Clarion Hotel Gillet i Uppsala. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Till första programmet

UR Samtiden - Romska rättigheter : Romernas historiaDela
  1. Ja, romernas historia...

  2. Det finns olika århundraden,
    då de tidiga forskarna-

  3. -har kunnat belägga att stora grupper
    från Indien har utvandrat.

  4. Både från 700-talet till 900,
    1000-talet och 1100-talet.

  5. På 1000-talets två första decennier
    så vet man-

  6. -att det var ett 20-tal slag
    mellan hinduer och muslimer.

  7. Man brukar i forskarsammanhang
    nämna en man som hette Mahmud.

  8. Mahmud av Ghazni, som då,
    redan på 1000-talet var en stad-

  9. -i det land som vi i dag
    känner till som Afghanistan.

  10. Den staden finns fortfarande kvar.

  11. Från Ghazni attackerade Mahmud med
    sin här de olika maharadjadömena-

  12. -i dåtidens norra Indien
    som inte var enade, utan splittrade-

  13. -och ganska enkla mål för Mahmud av
    Ghazni att attackera, slå sönder-

  14. -plundra, döda,
    men också ta till fånga.

  15. Och förslava indier för
    att tjäna hans eget imperium.

  16. De som förmådde, på den tiden, tog
    sig till grannlandet Persien, Iran.

  17. Precis som vi ser att romer,
    men också andra minoriteter-

  18. -förmår ta sig till andra platser
    i Europa, för en drägligare vardag.

  19. Från Persien, Iran, tog sig den här
    gruppen vidare till Armenien-

  20. -och därifrån till det
    som kom att bli Turkiet.

  21. Man bosatte sig och levde
    i gemenskapen i drygt 100 år-

  22. -i dåtida Mindre Asien.

  23. Man nämner ofta också Konstantinopel,
    Istanbul, i de här sammanhangen.

  24. Det var en stor koncentration
    av romernas förfäder där.

  25. Så småningom säger forskarna att...
    Man nämner ofta seljuqer-

  26. -men det var turkarna som kom och
    invaderade det som blev Turkiet sen.

  27. De hade med sig en ny religion,
    islam, men de var grymma.

  28. Skövlade sin väg.
    Förintade allt som satte sig emot.

  29. Gruppen som kommit dit tidigare,
    romernas förfäder, tog sig därifrån-

  30. -till den grekiska övärlden. Man vet
    att den här gruppen har varit-

  31. -i den grekiska övärlden tidigare.
    Det finns rön om det säger forskarna.

  32. Men det första säkra beviset är
    från ön Kreta år 1322.

  33. Man nämner ofta ett namn jag inte
    kan uttala som det ska på grekiska:

  34. Simon Simenius.

  35. Man antar att han var
    en pilgrim eller en munk-

  36. -som skrev ner och beskrev
    den här gruppen på Kreta.

  37. Att de hade annorlunda kläder,
    ett annat utseende, annat språk-

  38. -nya hantverk som inte funnits där
    tidigare, och att de spådde i händer.

  39. Det var just att de spådde i händer
    som blev konflikten.

  40. Ni som är bevandrade
    i den heliga skriften, Bibeln-

  41. -så står det redan
    i de första Moseböckerna-

  42. -att människan icke ska ha nånting
    att göra med det ockulta.

  43. I det här sammanhanget, med
    en grekisk ortodox kristen kyrka-

  44. -så menade man att den här gruppen
    hade koppling till de onda.

  45. Man sa att den här gruppen
    var i koppling till Satan.

  46. Ni förstår ju...
    Den här tiden, 1300-talet...

  47. Man var rädd för nästan allting.
    Det övernaturliga.

  48. Om kyrkan sa att det var fel, att man
    spådde i händer eller tydde stjärnor-

  49. -så var det det enda rätta.
    Man skulle följa det.

  50. Man kan säga
    att den rådande antiziganism-

  51. -som vi ser i dag här i Sverige,
    och i världen, fick sin start där.

  52. Det var startpunkten för det.

  53. Förföljelsen var ett faktum.
    Man tog sig till fastlandet Grekland-

  54. -men ryktet hade spridit sig
    i de olika kyrkliga församlingarna.

  55. Man såg gruppen och sa: "Där kommer
    de som är i koppling med de onda."

  56. "I koppling med Satan."
    Man ville få bort dem.

  57. Man tog sig vidare,
    uppåt i breddgraderna, i Europa-

  58. -tills man mötte katolska kyrkan.

  59. Den gången var problemet
    att de hade kommit från Turkiet.

  60. Ni som kan historien,
    och har läst den...

  61. Ottomanska riket var en väldig
    stormakt, och en grym sådan.

  62. Man var rädd för
    att det skulle drabba dem själva.

  63. Att den makten skulle drabba
    dem själva. Man undrade:

  64. "Varför har vi
    en grupp från Turkiet här?"

  65. "För att sondera terrängen. De är här
    och spionerar." Sen kommer attacken.

  66. Då kom man på följande... För man
    trodde att gruppen var muslimer-

  67. -i och med att de kom från Turkiet.

  68. Man sa att den som inte
    låter sig döpas till Kristus-

  69. -är antingen i pakt med Satan
    eller spion åt turkarna.

  70. Man trodde inte att de skulle
    låta sig döpas till Kristus-

  71. -för att rättfärdiga sitt handlande
    att få bort dem på nåt sätt.

  72. Men som alla förstår,
    slår överlevnadsinstinkten på-

  73. -hos människor, då som i dag.

  74. När man inte kommer undan
    en situation som hotar.

  75. Man lät sig döpas till Kristus.
    Men det handlade inte om det-

  76. -utan om att kyrkan, katolska kyrkan,
    ville få makten över-

  77. -också den här gruppen.
    Precis som under inkvisitionen-

  78. -men också andra tider, då olika
    kyrkliga läror tvingat sin egen tro-

  79. -på minoriteter runt om i världen för
    att få makten över dem.

  80. En del av den här gruppen
    tog sig så småningom till Rumänien.

  81. I Rumänien blev varenda en
    av den här gruppen-

  82. -förslavade under bönder, kyrkan,
    godsherrar, men också under hovet.

  83. Det romska slaveriet i Europa
    och Rumänien upphörde inte förrän-

  84. -officiellt 1861.
    Men det finns två årtal till.

  85. 1862 och 1864,
    där säger man att man släppte-

  86. -de romska slavarna fria, att ta sig
    till annan plats om de önskade.

  87. Jag tror de olika årtalen handlar om
    att det var olika platser-

  88. -geografiskt sett i Rumänien.

  89. Man kan undra varför det är
    en ständigt rådande tystnad-

  90. -om det romska slaveriet i Europa.
    Varför står inget i historieböckerna?

  91. Varför ingen forskning? Trots att
    det finns bevis i arkiven om det här.

  92. Det svarta slaveriet vet vi ganska
    mycket om. Trots att vi inte-

  93. -har studerat det. Vi har sett
    filmer, läst böcker, vittnesmål.

  94. Vi har sett ett antal fotografier
    från de sista slavarna i USA.

  95. Den kunskapen är fantastisk,
    att den finns kvar.

  96. Att ta fram för de personer
    som fortfarande i dag säger-

  97. -att det svarta slaveriet
    aldrig har hänt. Och tro mig...

  98. De människorna är ganska många
    fortfarande i dag, som säger så.

  99. Men varför denna tystnad om
    det romska slaveriet, kan man fråga.

  100. Första gången...man...

  101. ...hör att romerna är i Sverige,
    och som man med säkerhet vet-

  102. -är från Stockholms tänkeböcker, på
    Kungliga biblioteket i Stockholm.

  103. Det är från 29 september 1512,
    i Gamla stan.

  104. På Stortorget, precis där Nobelmuseet
    står i dag, fanns ett rådhus-

  105. -som var maktcentrum på den tiden,
    i Stockholm och i Sverige.

  106. Dit anlände ett 30-tal familjen under
    ledning av en man som kallades-

  107. -greve Anton Antonius "och hans
    grevinna", står det i texten.

  108. Staden gav dem 20 silvermynt
    som startkapital-

  109. -och man fick bosätta sig på en plats
    som kallades Sankt Lars gillestuga.

  110. Den här gruppen levde i fred
    och med goda relationer-

  111. -med övriga stockholmare
    i drygt tio år.

  112. Men sen kom det en man i Tyskland,
    som sa bl.a. följande:

  113. "Den präst eller biskop som är mån om
    sitt ämbete ska inte låta nåt barn"-

  114. -"från den här gruppen döpas
    i kyrkan, inte heller nåt par"-

  115. -"gifta sig i kyrkan. Ska inte heller
    låta nån person från gruppen"-

  116. -"begravas på de kyrkliga
    begravningsplatserna."

  117. Den mannen hette Martin Luther.

  118. Hans eko på 1500-talet
    nådde dåvarande Svenska kyrkan-

  119. -som då var katolska kyrkan
    fortfarande.

  120. Katolska kyrkan, den svenska kyrkan,
    menade att om Martin Luther-

  121. -hade uttalat sig på det sättet,
    då måste det vara rätt.

  122. Han var ju en gudsman.

  123. Man började hitta på anledningar att
    få bort den här gruppen från Sverige.

  124. Man sa att de idkade otukt
    och hade andra dåliga vanor-

  125. -men också tjuveri
    och förljugenheter.

  126. Man uppvaktade hovet. Man ville ha
    förstärkning i deras linje.

  127. Hovet gick med i kyrkans linje,
    att få bort gruppen från Sverige.

  128. Sen kom gruppen...kyrkan, nej,
    förlåt. Hovet kom på att vi-

  129. -kanske kan ha användning
    för dem ändå.

  130. Så man tvingade gruppen till
    dåvarande rikets östra del, Finland.

  131. Och närmare bestämt att bosätta sig
    i Karelen, nära ryska gränsen.

  132. De fick uppgiften
    att hålla utkik mot Ryssland.

  133. Om ryssarna skulle attackera Sverige
    så kunde gruppen snabbare larma-

  134. -den här delen där maktcentret var
    i dåtida Sverige.

  135. Så man kunde skydda sig mot attacken.

  136. Det är också den grupp som kom
    att bli de vi i dag känner till-

  137. -som finska romer.

  138. Jag hoppar fram till år 1637.

  139. År 1637 på sommaren,
    under drottning Kristinas era.

  140. Vi måste komma ihåg att då var
    drottning Kristina bara elva år.

  141. Hon hade sin förmyndarregering,
    farbröder, som bestämde-

  142. -och beslutade å hennes vägnar.

  143. Då skrev man och stiftade en ny lag
    mot den här gruppen.

  144. Den sa bl.a. följande:

  145. "Den som efter 8 november år 1637"-

  146. -"påträffar en zigensk man",
    som man sa då, "eller en tartar"...

  147. Man förväxlade gruppen
    med det ryska folket.

  148. Därifrån har skällsordet "tattare"
    senare utvecklats ifrån.

  149. ..."så får vem som helst hänga denne
    utan rättsliga påföljder."

  150. "Kvinnor och barn
    skall bannlysas ut ur landet."

  151. Rent rättshistoriskt
    är det här Sveriges starkaste-

  152. -och grymmaste lag nånsin.

  153. De här få raderna
    som jag nu har nämnt...

  154. Om man jämför dem med Förenta
    Nationernas konvention om folkmord-

  155. -så fyller de här raderna
    samtliga kriterier-

  156. -om att Sverige en gång i tiden har
    haft en renodlad apartheidpolitik.

  157. Jag vågar påstå det.
    För så säger forskarna.

  158. En renodlad apartheidpolitik, som man
    inte gjort upp med till dags dato.

  159. Man kan undra, återigen här...

  160. Varför finns inte denna sida
    av Sveriges kulturhistoria-

  161. -i våra läromedel och historieböcker?

  162. Vad vill man dölja när det gäller
    den här sidan av svensk historia.

  163. Det finns en rad olika-

  164. -kungliga förordningar, och senare
    beslut från riksdag och regering.

  165. Men jag vill hoppa fram,
    lite kort bara, till 1914.

  166. Lennart Rohdin har redan nämnt
    inreseförbuds-lagen-

  167. -som verkade ända fram till 1954.

  168. Men om vi tittar på lagen och inrese-
    förbudet ur ett annat perspektiv...

  169. 1954 tog man bort den lagen,
    då riksdagen beslutade att ta bort-

  170. -visumtvånget för sina grannländer:
    Sverige, Norge, Danmark, Island.

  171. Jag vet att man diskuterade
    ganska vilt i riksdagen då-

  172. -strax innan man beslutade
    att ta bort visumtvånget.

  173. Man ville ha ett undantag
    när det gällde Finland. Man trodde-

  174. -att det skulle bli massinflyttning
    till Sverige av de finska romerna.

  175. Det blev inget undantag, och heller
    ingen massinflyttning till Sverige-

  176. -av finska romer från Finland. Några
    enstaka familjer från Helsingfors-

  177. -flyttade i slutet av 50-talet
    till Stockholm.

  178. Men tänk er 1954, och
    andra världskriget som slutade 1945.

  179. I nio hela långa år
    fortsätter Sverige-

  180. -att ha kvar den här lagen
    efter andra världskrigets slut.

  181. Samt att Sverige var ett av de första
    länderna i världen som signerade-

  182. -FN:s deklaration
    om mänskliga rättigheter.

  183. Trots det fortsätter man
    en assimilationspolitik gentemot-

  184. -en folkgrupp. I nio långa år.

  185. Men fortsätter man tänka på
    inreseförbuds-tiden-

  186. -1914 till 1954,
    kan man inte undgå att tänka på-

  187. -hur många romer hade man inte kunnat
    räddas från förintelsens klor?

  188. Om Sverige inte hade haft den här
    lagen, gällande under krigets gång.

  189. För i dag vet vi. I och med vitboken,
    som tagits fram av Regeringskansliet-

  190. -och tidigare
    integrationsminister Erik Ullenhag-

  191. -på initiativ av Maria Leissner.

  192. Ett antal personer med romskt påbrå
    lyckades ta sig till Sverige-

  193. -från Polen och Tyskland, och sökte
    fristad i Sverige. Man knackade-

  194. -på Sveriges dörr. "Släpp in oss,
    de dödar oss i Polen och Tyskland."

  195. Samtliga personer...skickades,
    tvingades tillbaka till Tyskland.

  196. Vi kan bara ana
    vad som har hänt med dem.

  197. Varför berättar man inte det här
    i våra historieböcker, kan man undra.

  198. Vi har...kunskap, med säkerhet-

  199. -att det var två stycken
    unga flickor...från Polen-

  200. -som lyckades ta sig till Sverige
    med de vita bussarna som Röda Korset-

  201. -och Bernadotte-stiftelsen
    skickade ner till överlevande.

  202. Hanna och Sofia.

  203. Man kan undra hur två tjejer,
    tonåringar, lyckades ta sig in-

  204. -i en av de här bussarna.
    Då romer hade...

  205. Då Sverige hade en lag som förbjöd
    romer att komma in i Sverige.

  206. Hanna och Sofia, samt deras barn,
    var helt säkra på själva-

  207. -att de kunde äntra en vit buss,
    för man antog att de var judinnor.

  208. Det tog flera, flera år
    när de var här i Sverige-

  209. -innan de vågade säga
    att de var romer.

  210. Det var när de av en slump
    träffade på andra romer-

  211. -som hade varit kvar här
    under inreseförbuds-tiden.

  212. De slog följe med dem
    och vågade vara sig själva.

  213. Dem de var födda till.

  214. Man kan också undra vad det är
    som gör oss människor, som...

  215. ...inte tillåter oss att vara dem
    vi är. De vi är födda till.

  216. Som Lise Berg sa, allmänna
    deklarationen, och som Rohdin-

  217. -var inne på: Konventionen om
    mänskliga rättigheter ger den rätten.

  218. Följer automatiskt när vi föds.

  219. Rom, svensk eller finne...
    Vilka vi än är.

  220. Men på nåt sätt har vi människor
    sen historien, som vittnar om-

  221. -sig själva om och om igen, även i
    dag. Vi har ett syndrom där vi måste-

  222. -känna oss bättre än andra. Vi letar
    efter syndabockar, om och om igen.

  223. I dag är syndabockarna
    fortfarande romer.

  224. Inte minst ser vi det, som varit
    uppe här... De romska EU-medborgarna.

  225. Men också andra, för alla
    är inte romer, det måste påpekas.

  226. Som enligt vissa
    i vårt land här i Sverige...

  227. ...säger att, den förskönade
    gatubilden är inte så skön längre.

  228. Jag tänker på att, vi som har det
    bra här... Vi som har arbete-

  229. -tak över huvudet och varmt vatten
    som rinner när vi öppnar kranen...

  230. Vi som kan spara till en semester...

  231. Som kan utbilda oss. Vi har allt. Mer
    än de basala mänskliga rättigheterna.

  232. Vi kan välja och vraka.

  233. Då tänker jag... Inte som moderator
    för det här seminariet-

  234. -utan jag tänker
    som privatpersonen Domino Kai-

  235. -att det är min moraliska skyldighet-

  236. -att försöka hjälpa en medmänniska.
    För det kunde ha varit jag.

  237. Om jag har råd
    att gå till Systemet...

  238. ...då har jag också skyldighet
    att försöka hjälpa nån annan.

  239. Det kan vara 20 kr, eller
    en liten kasse mat, till en person-

  240. -så de slipper köpa mat för de få
    kronor de samlat in den här dagen.

  241. Jag blir inte fattigare för det.
    Man kan inte hjälpa alla.

  242. Så klart inte.
    Men vi glömmer vår historia även här.

  243. För drygt 100 år sen... Vi kommer
    på det, men glömmer det snabbt-

  244. -så var det 1,3 miljoner svenskar
    som tog sig från Sverige-

  245. -till "Amerikat",
    som man sa på den tiden. Varför?

  246. Av samma skäl som i dag
    är situationen för Östeuropa-

  247. -men också delar av Centraleuropa.
    Fattigdomsproblemet.

  248. Så länge EU inte har tacklat
    och gjort upp med det-

  249. -att allas mänskliga rättigheter
    är lika värda...

  250. ...så är det min skyldighet
    att försöka göra det jag förmår.

  251. Det är mitt budskap även till er.
    Tack för mig.

  252. Texter: Louise Hjorth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Romernas historia

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Domino Kai berättar om romernas historia och om förföljelserna från land till land. Hur många romer kunde ha blivit räddade under andra världskriget om Sverige inte hade haft ett totalt inreseförbud för romer fram till 1954? Inspelat den 11 november 2014 på Clarion Hotel Gillet i Uppsala. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Förföljelse av romer, Historia, Romer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Romska rättigheter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Romska rättigheter är mänskliga rättigheter

Uppsala läns landshövding Peter Egardt säger i det här talet att det i Sverige fortfarande inte är en självklarhet att romska rättigheter är mänskliga rättigheter. Här berättar han att Länsstyrelsen har tagit fram en antidiskrimineringsstrategi och en handlingsplan. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Lika rättigheter och möjligheter

Lise Bergh är före detta statssekreterare med ansvar för frågor kring nationella minoriteter. Hon går här igenom FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Varför är det lättare att prata om dem än att praktisera dem? Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Den nationella minoritetslagen

Lennart Rohdin (fp) var tidigare statssekreterare för flykting- och invandringsfrågor. Han berättar här om vilka krav den nationella minoritetslagen ställer på samtliga kommuner och landsting i Sverige. Den finns för att skydda Sveriges nationella minoriteter och ge dem inflytande över frågor som berör dem. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Romernas historia

Domino Kai berättar om romernas historia och om förföljelserna från land till land. Hur många romer kunde ha blivit räddade under andra världskriget om Sverige inte hade haft ett totalt inreseförbud för romer fram till 1954? Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Arbetsförmedlingens uppdrag för romsk inkludering

Mirelle Gyllenbäck är nationell samordnare för Arbetsförmedlingens arbete för romsk inkludering. Hon berättar om pilotprojekt som har startats i fem kommuner där så kallade brobyggare ska hjälpa romer att komma in på arbetsmarknaden. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Vitboken och kommissionen mot antiziganism

Gunno Gunnmo ledde utredningen kring regeringens vitbok om övergrepp och kränkningar av romer och resande i Sverige under 1900-talet. Han berättar att en av de stora utmaningarna i dag är att överbrygga den ömsesidiga misstron mellan myndigheter och romer. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Nationell strategi för romsk inkludering 2012-2032

Majlis Nilsson är samordnare på länsstyrelsen Stockholm. Hon berättar om hur arbetet med regeringens strategi för romsk inkludering ska gå till. I strategin står bland annat att ”den som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom”. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

EU-medborgare i Sverige och i Europa

Sunita Memetovic är jurist och romsk aktivist. Apropå tiggeriet på gatorna i Sverige berättar hon vad som gäller för EU-medborgare i Sverige och i Europa. Är det en rättighet att få tigga? Hur länge gäller fri rörlighet inom EU? Hur länge får man uppehålla sig i Sverige? Inspelat den 11 november 2014 på Clarion Hotel Gillet i Uppsala. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Goda exempel

Under de senaste åren har flera goda exempel på arbetet med att belysa romers situation i Sverige uppvisats. Representanter från Forum för levande historia, Föreningen Unga romer, Upplandsmuseet, Svenska kyrkan, Uppsala kommun samt Enköpings kommun berättar om sina projekt. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sveriges nationella minoriteter

Sveriges nationella minoriteter har en bakgrund som sträcker sig mycket längre tillbaka i tiden än idén om nationalstaten. En gång var det till exempel en självklarhet att det på vissa platser i Sverige inte talades svenska, utan enbart finska och samiska, och Gustav Vasas tre söner fick alla lära sig finska. Lennart Rohdin, tidigare politiker som arbetat länge med minoritetsfrågor, bjuder på en historisk exposé över våra nationella minoriteter och beskriver övergrepp som har skett mot människor i dessa grupper. Han berättar om de fem nationella minoriteterna: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Inspelat hos Utbildningsradion den 30 oktober 2015. Arrangör: Utbildningsradion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.