Titta

UR Samtiden - Romska rättigheter

UR Samtiden - Romska rättigheter

Om UR Samtiden - Romska rättigheter

Föreläsningar och samtal från konferensen Romska rättigheter är mänskliga rättigheter. Romer, experter inom frågor om mänskliga rättigheter och myndighetsföreträdare samlas under en dag för att diskutera romers situation i Sverige i dag. Romer är en av Sveriges fem nationella minoriteter och Europas största minoritet. Forskning visar att en stor andel av romer i vårt samhälle än i dag drabbas av fördomar, diskriminering och social exkludering i det vardagliga livet och att det hänger ihop med Sveriges historiska syn och behandling av romer som grupp. Moderator: Domino Kai. Inspelat den 11 november 2014 på Clarion Hotel Gillet i Uppsala. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Till första programmet

UR Samtiden - Romska rättigheter : Arbetsförmedlingens uppdrag för romsk inkluderingDela
  1. Jag heter Mirelle Gyllenbäck
    och jobbar-

  2. -på Arbetsförmedlingens huvudkontor
    i Stockholm.

  3. Jag är nationell samordnare
    för ett regeringsuppdrag-

  4. -som vi fick för snart tre år sedan:

  5. Arbetsförmedlingens uppdrag
    för romsk inkludering.

  6. Det här uppdraget fick vi i samband
    med att förra regeringen tog beslut-

  7. -om en 20-årig strategi
    för romsk inkludering-

  8. -där det övergripande målet är
    att den rom som fyller 20 år 2032-

  9. -ska ha likvärdiga möjligheter
    i livet som en icke-rom.

  10. Förutom strategin beslutade man då
    också om en pilotverksamhet-

  11. -med fokus på fem pilotkommuner:
    Luleå, Göteborg, Linköping-

  12. -Helsingborg och Malmö.

  13. Inom ramen för den här pilot-
    verksamheten har Arbetsförmedlingen-

  14. -också fått ett särskilt uppdrag.

  15. Vi fick ju det här uppdraget
    i april 2012-

  16. -och i uppdraget
    står det ungefär så här:

  17. Arbetsförmedlingen
    ska sprida information-

  18. -om Arbetsförmedlingens stöd och
    service till den romska målgruppen-

  19. -säkerställa individuellt stöd-

  20. -samarbeta med pilotkommunerna
    och romska företrädare-

  21. -säkerställa kunskap inom myndigheten
    om romer som nationell minoritet.

  22. Erfarenheterna från pilotverksamheten
    ska också tas till vara-

  23. -inom myndighetens generella
    verksamhet när det gäller romer-

  24. -men också andra grupper som kan stå
    särskilt långt från arbetsmarknaden.

  25. När vi fick det här uppdraget
    i april 2012-

  26. -började vi titta på: "Nu har vi
    det här uppdraget i fyra år."

  27. "Hur kan vi
    på bästa sätt genomföra det?"

  28. Vi tittade då både på svenska
    och europeiska erfarenheter av-

  29. -hur man har jobbat
    med romsk inkludering.

  30. Det vi såg i ett tidigt skede, som
    också har varit en framgångsfaktor-

  31. -var just brobyggarfunktionen.

  32. Jag antar att ni som är här vet
    vad en brobyggare är-

  33. -men jag tar ändå
    en liten upprepning.

  34. En brobyggare är en person med
    romsk språk- eller kulturkompetens-

  35. -som kan fungera som en länk mellan
    romer och olika samhällsinstanser.

  36. Brobyggare kan också bidra till
    att minska-

  37. -den ömsesidiga förtroendeklyfta
    som kan finnas-

  38. -mellan romer
    och majoritetssamhället.

  39. Det vi gjorde då var att vi anställde
    brobyggare inom myndigheten.

  40. En brobyggare
    i respektive pilotkommun.

  41. Brobyggarna har då
    sin fysiska arbetsplats-

  42. -på en lokal arbetsförmedling
    i de här pilotkommunerna.

  43. Det som också är viktigt att säga är
    att i uppdraget som vi fick-

  44. -stod det aldrig att Arbets-
    förmedlingen ska anställa brobyggare-

  45. -utan det har varit vår tolkning
    av det här uppdraget.

  46. Brobyggarna har ju
    sin fysiska arbetsplats-

  47. -på ett arbetsförmedlingskontor
    som vi kallar för "pilotkontor".

  48. Och det är ju
    hela det här pilotkontoret-

  49. -som ska bära det här ansvaret
    för romsk inkludering.

  50. Allt ansvar ska inte vara på
    den enskilda brobyggaren-

  51. -och det är vi noggranna med
    att poängtera.

  52. De här brobyggarna som vi har
    ska ju fungera som ett stöd-

  53. -mellan arbetssökande
    och arbetsförmedlare-

  54. -men också vara behjälpliga
    utifrån individuella behov.

  55. För som ni vet är romer inte
    en enhetlig grupp.

  56. Det finns olika behov
    och förutsättningar.

  57. Vissa inom målgruppen har ett
    större behov av ett fördjupat stöd-

  58. -medan det för andra räcker med
    ett motiverande samtal-

  59. -innan en arbetsintervju,
    exempelvis. Så det ser olika ut.

  60. Våra brobyggare ska också
    ha fokus på arbetsmarknaden.

  61. Det finns ju andra brobyggare
    inom pilotkommunerna-

  62. -som har fokus på bland annat skola.

  63. Men våra brobyggare
    ska ha fokus på arbetsmarknad.

  64. Även om vi är noggranna med
    att poängtera det här-

  65. -så är vi också medvetna om att den
    situation som många romer lever i-

  66. -och den problematik
    som många romer möter-

  67. -spänner ju över
    många samhällsområden.

  68. Och det gör att vi också måste vara
    noggranna med att poängtera-

  69. -att det fokus som våra brobyggare
    har är på just arbetsmarknaden.

  70. Sedan finns det ju andra brobyggare
    man kan vända sig till-

  71. -som har ett slags
    överlappande funktion inom det här.

  72. Ja, och...

  73. I och med att det här uppdraget är
    ett regeringsuppdrag-

  74. -återrapporterar vi en gång per år
    till Regeringskansliet-

  75. -och till Länsstyrelsen
    i Stockholms län.

  76. Och den senaste återrapporten-

  77. -lämnade vi in nu den 1 mars 2014.

  78. Så det är den vi utgår ifrån när vi
    pratar om resultat och siffror.

  79. Och vi kommer ju nu snart påbörja
    arbetet med nästa återrapport-

  80. -som avser 2014.

  81. Men i just den återrapporten
    som avser 2013-

  82. -beskriver vi just hur vi har valt
    att lägga upp uppdraget-

  83. -och hur det ser ut i pilotkommunerna
    där brobyggarna finns-

  84. -och hur man har valt att organisera
    det här arbetet.

  85. För arbetet ska ju också vara utifrån
    lokala förutsättningar och behov.

  86. Och vi på huvudkontoret följer ju upp
    det här arbetet också-

  87. -i och med att vi
    måste rapportera det vidare.

  88. Så vi har något som vi kallar för
    "kvartalsvisa statusrapporter"-

  89. -som brobyggarna och deras chefer
    inkommer med till oss-

  90. -en gång per kvartal.

  91. De här rapporterna innehåller
    både kvalitativ och kvantitativ data.

  92. Alltså en beskrivning av
    hur arbetet har sett ut-

  93. -men också kvantitativ data:

  94. Hur många romer
    man har kommit i kontakt med.

  95. Hur många man har bidragit till
    att skriva in.

  96. Hur många som har kommit ut i arbete.

  97. I det här är det jätteviktigt
    att betona:

  98. Vi gör ingen registrering
    baserad på arbetssökandes etnicitet.

  99. Så de här siffrorna som vi har
    är en uppskattning av-

  100. -det arbete brobyggarna gör.

  101. Brobyggarna räknar pinnar-

  102. -och det är ingen särredovisning
    som sker, utan de räknar pinnar.

  103. "Den här månaden
    har jag bidragit till"-

  104. -"att skriva in tio arbetssökande".
    Då är det pinnar man skriver.

  105. Det är den här informationen man
    skickar till oss på huvudkontoret.

  106. Den här uppföljningen som görs
    förutsätter också-

  107. -att brobyggaren har en kontinuerlig
    kontakt med de arbetssökande-

  108. -men också med arbetsförmedlarna.

  109. Det kan ju vara så att brobyggaren
    har varit på en romsk förening-

  110. -och informerat om sig själv och
    sitt uppdrag på Arbetsförmedlingen.

  111. Det betyder inte
    att det är någon garanti för-

  112. -att de skriver in sig på just
    det kontor där brobyggarna finns.

  113. Det finns ju många
    arbetsförmedlingskontor.

  114. Så det här är ju väldigt grova
    uppskattningar som vi har.

  115. Det vi ser också är
    att alla romer väljer inte-

  116. -att ta stöd av en brobyggare.

  117. Man är inte tvingad till det, utan
    det ska vara något man väljer själv-

  118. -om man anser
    att man har det behovet.

  119. Och alla romer väljer inte att vara
    öppna med sin romska identitet-

  120. -i kontakten med Arbetsförmedlingen.

  121. Och det vi har gjort
    på Arbetsförmedlingen...

  122. 2011-2012 var Arbetsförmedlingen
    projektägare till ett ESF-projekt-

  123. -som heter Jämlikhet för romer
    på arbetsmarknaden.

  124. Vad sa du? Ja, det är det här.
    Det är de bilderna som jag har.

  125. Arbetsförmedlingen var projektägare
    till ett ESF-projekt:

  126. Jämlikhet för romer
    på arbetsmarknaden.

  127. Inom ramen för det här projektet
    tog man fram en webbutbildning-

  128. -som handlar om just romer,
    romsk kultur, identitet, historia-

  129. -den diskriminering
    som romer kan bli utsatta för-

  130. -men också lite grann: Vad kan man
    göra för att eliminera det här?

  131. Man ville också visa i utbildningen
    att romer är inte en enhetlig grupp.

  132. Det skiljer sig väldigt mycket
    utifrån olika kontexter:

  133. Vilket land man är ifrån och
    vilken utbildningsbakgrund man har.

  134. Så det finns många olika faktorer
    som spelar in i helhetsbilden.

  135. Webbutbildningen finns tillgänglig
    på Arbetsförmedlingens hemsida-

  136. -arbetsförmedlingen.se-

  137. -där vem som helst har möjlighet
    att tillgå webbutbildningen.

  138. Den tar ungefär 90 minuter
    att genomföra-

  139. -och i slutet är det ett kunskapstest
    på tio frågor.

  140. För att klara utbildningen
    måste man klara åtta av tio frågor.

  141. Då kan man skriva ut
    ett certifikat på att man är godkänd.

  142. Så den rekommenderar jag varmt.

  143. Våra brobyggare är ju bärare av
    den här webbutbildningen-

  144. -genom att de sprider den
    både internt och externt-

  145. -inom myndigheten men också
    i pilotkommunerna där de finns.

  146. Sedan har de också
    anknytande seminarier till det här-

  147. -så det finns ett upplägg för hur man
    kan genomföra utbildningspaketet-

  148. -som består av webbutbildningen
    men också de här seminarierna.

  149. Under 2013 kan vi se
    att ungefär 3 970 personer totalt-

  150. -har tagit del av webbutbildningen.

  151. Cirka 500 av de här tillhör personal
    på Arbetsförmedlingen.

  152. Och det här är ju sådant
    som vi hoppas ska bli bättre siffror-

  153. -till nästa år.

  154. Men som sagt-

  155. -vem som helst kan gå in och
    genomföra den här webbutbildningen.

  156. Och till sist: erfarenheter
    som vi har av det här uppdraget.

  157. Vi har väldigt goda erfarenheter
    av det här uppdraget-

  158. -inom det som bedrivs
    inom ramen för uppdraget.

  159. Arbetet som vi nu gör inom pilot-
    verksamheten är också en viktig del-

  160. -i myndighetens
    generella förtroendearbete.

  161. Men vi är också medvetna om
    att det krävs-

  162. -ett långsiktigt arbete för att
    reparera den här förtroendeklyftan-

  163. -som kan finnas mellan romer
    och majoritetssamhället.

  164. Vi är också medvetna om att vi måste
    ha en historisk kontext i beaktande-

  165. -när vi pratar om det här.
    Vi måste ha det i beaktande-

  166. -att romer inte hade tillgång
    till skolan förrän på 60-70-talet-

  167. -och att man inte hade rätt att
    bosätta sig förrän på 60-70-talet.

  168. Och det är ju sådana aspekter
    som fortfarande spelar in-

  169. -i bilden som finns i dag.

  170. Så när vi pratar om just romer som
    målgrupp måste vi ha helhetsbilden.

  171. Och just den här webbutbildningen
    vi har nu-

  172. -som brobyggarna sprider
    i pilotkommunerna-

  173. -men som vi också försöker sprida
    nationellt-

  174. -det är också ett viktigt verktyg
    för att öka kunskapen om-

  175. -romer som nationell minoritet-

  176. -bland annat för oss
    inom myndigheten.

  177. Det krävs mer kunskap
    om just den romska minoritetsgruppen.

  178. Men vi ser också så klart gärna att
    fler ska ta del av webbutbildningen-

  179. -både internt och externt-

  180. -och se det som en början till
    att lära sig mer-

  181. -och förstå helhetsbilden
    och helhetssituationen.

  182. Jag tänkte göra likadant med dig
    som med Lennart tidigare.

  183. Jag öppnar upp golvet för frågor
    till Mirelle-

  184. -angående
    Arbetsförmedlingens uppdrag.

  185. Ni har möjligheten här nu.

  186. Där var det en fråga.

  187. En fråga om webbutbildningen. Jag
    hittar den inte. Vad ska jag googla?

  188. Jämlikhet för romer
    på arbetsmarknaden.

  189. På Arbetsförmedlingens sida
    kan du hitta den också.

  190. Okej. "Jämlikhet för romer
    på arbetsmarknaden". Tack.

  191. Någon mer fråga?
    Där borta finns det en fråga.

  192. Och sedan tar vi där.

  193. -Så, varsågod.
    -Tack.

  194. Jag har en liten kort fråga.

  195. Hur många romer
    har vi i Sverige ungefär?

  196. Och finns det också romer i Sverige
    som inte är svenska medborgare-

  197. -och hur många är de, bortsett från
    de vi ser på gator och torg numera?

  198. I och med att man inte gör någon
    registrering baserad på etnicitet-

  199. -så vet man inte.
    Men den siffran som man har i dag-

  200. -när man pratar om hur många romer
    som finns är 50 000-100 000.

  201. Men det här är en uppskattning
    från Delegationen för romska frågor.

  202. De skrev det här i sin rapport.

  203. Man hade pratat med olika romska
    föreningar och romska företrädare-

  204. -där man gjorde en uppskattning på
    att det finns 50 000-100 000 romer.

  205. Sedan kommer ju det här med
    självidentifikationsprincipen upp:

  206. Att det är bara man själv
    som kan avgöra om man vill tillhöra-

  207. -den romska minoritetsgruppen.

  208. Precis som Mirelle säger
    har ju Sverige en lag-

  209. -där man förbjuder att räkna
    någon minoritet med etnisk grund-

  210. -vilket är ett fantastiskt bra skydd.
    Man kan göra listor ändå-

  211. -men man ska försvåra för
    destruktiva krafter att göra listor-

  212. -med tanke på det som hände
    under 2:a världskriget.

  213. Men jag vet också
    att de fyra sista regeringarna-

  214. -har vänt sig till de nationella
    minoritetsorganisationerna-

  215. -och frågat: Hur många uppskattar ni
    er själva till?

  216. Och där har man fått en siffra
    på cirka 50 000-100 000.

  217. Den innefattar
    de olika romska grupperna.

  218. Precis. I kategoriseringen man gjorde
    i och med minoritetspolitiken.

  219. Man kan heller inte se hur många som
    är medborgare eller icke-medborgare-

  220. -för då för man statistik.

  221. Det var en fråga där borta, Claudia.

  222. Tack. - Hör ni mig?
    Jag heter Inger Nilsson.

  223. Jag har varit lärare och skolledare
    här i Uppsala kommun.

  224. Numer är jag pensionär
    sedan 12 år tillbaka.

  225. Jag har en upplevelse
    från 50 år sedan.

  226. Jag tänkte börja med den för att
    sedan ställa en fråga kring språket.

  227. Jag var lärare på Gränbyskolan,
    som byggdes 1968.

  228. Då byggde man också bostadsområdena
    runt omkring.

  229. Då hade vi
    en arbetskraftsinvandring i Uppsala-

  230. -så det var många som kom från
    Grekland, Jugoslavien och Finland.

  231. Det var de tre grupperna
    vi huvudsakligen hade i skolan då.

  232. Ungefär 1970, 1971 var jag
    klassföreståndare i en klass-

  233. -och dit kom det
    en romsk flicka, Hanna.

  234. Och hon hade inget språk alls.
    Hon kunde lite tyska, lite romani-

  235. -några ord på polska.

  236. Hon hade inte gått i skolan.
    Hon var total analfabet.

  237. Det var ju ett problem. Men då fanns
    det i Sverige 25 speciallärare-

  238. -för analfabeter, så vi
    fick ställa oss i kö för en sådan.

  239. Under tiden
    fick Hanna gå på övningsämnen-

  240. -och så fick hon undervisning
    i svenska så gott det gick.

  241. Men en dag kom det en ung, snygg man
    till skolan och sökte henne.

  242. Då hänvisade de till mig.
    Jag hade ju hennes specialschema.

  243. Han kunde lite tyska,
    så vi kunde tala tyska han och jag.

  244. Jag frågade om han tillhörde
    familjen. Ja, det gjorde han.

  245. Och jag frågade om han var en bror.
    Ja, det var han.

  246. Han hade ett meddelande till henne
    från familjen som var viktigt.

  247. Jag talade dum som jag var om
    att hon skulle ha gymnastik-

  248. -så han skulle se henne på skolgården
    när hon var på väg dit.

  249. Men så ställde jag mig i fönstret
    för att se vad som hände.

  250. Hon blev väldigt glad när hon
    fick se honom och så gick de i väg.

  251. Han gifte sig med henne samma kväll,
    och sedan försvann hon från skolan.

  252. Och där stod vi då med vår lärare.
    Vad jag tänkte fråga nu är:

  253. Hur ser undervisningen ut för romer
    just nu? Finns hemspråk ordentligt?

  254. Jag har inte träffat på det
    senare i min lärarkarriär-

  255. -att det har kommit någon
    med stora problem.

  256. Jag vill veta
    hur man lär sig det hela.

  257. När jag går omkring bland tiggarna
    använder jag kroppsspråket.

  258. Jag kan många språk.
    Jag talar engelska, franska, tyska-

  259. -och lite italienska, och jag
    har läst gammal grekiska och latin-

  260. -men jag kan inte kommunicera
    med de språken med dessa människor.

  261. Kan man lära sig romani någonstans
    så att man kan få kontakt med dem?

  262. Ja, det finns nog väldigt många svar
    på det där-

  263. -beroende på vilket land man kommer
    ifrån och vilken grupptillhörighet-

  264. -som de här personerna har.

  265. Jag kan för egen del berätta att jag
    har träffat på några EU-medborgare-

  266. -som talar italienska, grekiska
    men också franska. Några få engelska.

  267. Det beror ju så klart på
    var de har varit någonstans.

  268. Jag tänkte också på det där...

  269. En reflektion kring det där
    att hon försvann-

  270. -och kom inte tillbaka till skolan.

  271. Det där var ju
    vid -70, -71 någon gång.

  272. Tänker man på den tiden
    och tar närhistorien från den tiden-

  273. -60-talet och dåvarande...

  274. Man brukar säga att i mitten på
    60-talet fick de första romerna-

  275. -flytta in i en bostad.

  276. Det var bara några år innan det där.

  277. Och precis som för romerna tidigare
    så är det också fortfarande-

  278. -för de allra flesta kulturer
    runt om i världen.

  279. Det är familjen som är trygghet
    där ofta samhället har svikit.

  280. Trots att man sedan
    har fått tillgång till samhället-

  281. -så tar det ju år
    att bygga upp förtroendet.

  282. Precis som man har byggt nu under
    40 år sedan 70-talet fram till i dag.

  283. Och så det som kom fram år 2013.
    De här Skåneregistren. Polisen.

  284. Jag kan säga att där gjorde vi
    flera steg bakåt i förtroendeklyftan-

  285. -mellan majoritet och minoritet.
    Så det tar ju tid.

  286. Precis som utbildning. Jag
    vill bara nämna ett perspektiv till-

  287. -när man säger att romer inte har
    så lång utbildningstradition.

  288. Det är väl inte så konstigt?

  289. Sverige införde allmän skolplikt
    för svenska flickor och pojkar 1842.

  290. Att romer fick tillgång till
    utbildning i mitten på 60-talet-

  291. -är en sanning med modifikation.
    Sista romska familjen-

  292. -flyttade in i en bostad i Göteborg
    från lägergettona 1970.

  293. Då först
    var samtliga romer i Sverige bofasta.

  294. Men i mitten på 60-talet
    har majoriteten i landet-

  295. -över 120 års försprång när det
    gäller utbildningstraditionen.

  296. Det var inte så de första årtiondena
    när Sverige införde allmän skolplikt-

  297. -att bönderna hurrade när de
    skulle skicka sina barn till skolan.

  298. Det tog ju tid att bygga upp det där
    bland majoriteten av bönderna.

  299. Men vi håller just nu på
    att bygga upp det här.

  300. Och tro mig, det finns lärare
    fortfarande i dag som säger-

  301. -att romska barn inte vill
    gå i skolan-

  302. -utan att se till förutsättningarna.
    Föräldrarna kanske är analfabeter-

  303. -som inte kan hjälpa till
    med läxläsning.

  304. I stället för att fråga dem:
    Vad är problemet? Vad kan vi göra?

  305. Läxhjälp är en stor nyckel.

  306. Man har börjat införa det
    i vissa kommuner. Det funkar bra.

  307. Men de allra flesta kommunerna
    har inte det här.

  308. Man problematiserar återigen eleven.

  309. Till slut lyfts eleven bort
    till särskola eller andra åtgärder-

  310. -i stället för att ges
    samma chans som övriga.

  311. Det var ett långt utlägg.

  312. En fråga där borta.

  313. Sedan var det du, va?

  314. Lotta Wolgers heter jag.
    Jag jobbar i Eskilstuna kommun-

  315. -med de här frågorna.

  316. Jag tänkte lyfta
    det Lise Bergh sa om-

  317. -att attityden mot
    och synen på romer måste förändras.

  318. Ni gör ju satsningar nu
    med brobyggare och webbutbildningen.

  319. Har synen på romer förändrats
    på Arbetsförmedlingen?

  320. Det interna arbetet tänker jag på.

  321. Det är ett långsiktigt arbete-

  322. -där brobyggarna, genom att de själva
    är romer, är en del i det hela.

  323. Men det tror jag, och det kan vi
    också se genom återrapporten-

  324. -som vi lämnade in den 1 mars.
    Men det är ett långsiktigt arbete.

  325. Det är ingenting
    som förändras över en natt.

  326. Vi har en fråga här först
    och sedan där bakom.

  327. Det tangerar precis Lottas fråga här,
    men jag vill ställa den också.

  328. Helene Löwgren heter jag. Jag arbetar
    med Emilia Huczko sedan augusti i år.

  329. Emilia är anställd i Uppsala kommun
    som romsk brobyggare-

  330. -och jag jobbar som samordnare
    för nationella minoriteten romer.

  331. Och Emilia, du går ju också
    brobyggarutbildningen på Södertörn-

  332. -som är inriktad mot social omsorg.

  333. Som Lotta tar upp så vet vi ju alla
    att det är ett långsiktigt arbete-

  334. -och det handlar om
    attitydförändring.

  335. Så jag var lite nyfiken på
    brobyggarna i pilotkommunerna.

  336. Alltså resultatet av det
    och vad de gör lika-

  337. -eller vad som skiljer deras arbete
    åt, om du kan säga något om det.

  338. Det vi kan se utifrån rapporten
    som vi lämnade in-

  339. -och det här är bara uppskattningar-

  340. -det är att 300 romer har skrivit in
    sig med hjälp av brobyggarna-

  341. -att 90 har kommit ut i arbete
    och att 70 har kommit ut i praktik.

  342. Sedan vet vi också att i de olika
    pilotkommunerna som valdes ut-

  343. -var det ju olika förutsättningar
    redan innan de blev utvalda.

  344. Malmö hade jobbat ganska aktivt för
    romsk inkludering redan innan 2012-

  345. -och de har bland annat Romskt
    informations- och kunskapscenter.

  346. Och det är klart att det arbetet
    som har bedrivits innan-

  347. -också gör avtryck
    i det fortsatta arbetet.

  348. I Luleå-

  349. -har man inte något etablerat samråd,
    eller har inte haft i alla fall.

  350. Eller man har väl haft
    någon romsk förening där.

  351. Det är klart att sådana
    yttre faktorer och omständigheter-

  352. -påverkar också vårt arbete
    på Arbetsförmedlingen.

  353. Där bakom.

  354. Apropå långsiktigheten...

  355. Efter det här uppdraget är slut,
    har ni några signaler?

  356. -Ja, hur går det?
    -Det är det som vi ser över nu...

  357. ...och sådant som vi också ska ta upp
    till vår nästa återrapport.

  358. Nu är det sista året, 2015,
    och nu är det skarpt läge.

  359. Nu måste vi se vilka
    av erfarenheterna vi kan ta in-

  360. -i den ordinarie verksamheten.

  361. -Så.
    -Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Arbetsförmedlingens uppdrag för romsk inkludering

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mirelle Gyllenbäck är nationell samordnare för Arbetsförmedlingens arbete för romsk inkludering och berättar här om projektet. Pilotprojektet har satts igång i fem kommuner där så kallade brobyggare ska hjälpa romer att komma in på arbetsmarknaden. Orsaken till att romer i dag har svårt att få jobb är den historiska diskrimineringen och utestängandet från arbete. Inspelat den 11 november 2014 på Clarion Hotel Gillet i Uppsala. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Diskriminering på arbetsmarknaden, Romer, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Romska rättigheter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Romska rättigheter är mänskliga rättigheter

Uppsala läns landshövding Peter Egardt säger i det här talet att det i Sverige fortfarande inte är en självklarhet att romska rättigheter är mänskliga rättigheter. Här berättar han att Länsstyrelsen har tagit fram en antidiskrimineringsstrategi och en handlingsplan. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Lika rättigheter och möjligheter

Lise Bergh är före detta statssekreterare med ansvar för frågor kring nationella minoriteter. Hon går här igenom FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Varför är det lättare att prata om dem än att praktisera dem? Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Den nationella minoritetslagen

Lennart Rohdin (fp) var tidigare statssekreterare för flykting- och invandringsfrågor. Han berättar här om vilka krav den nationella minoritetslagen ställer på samtliga kommuner och landsting i Sverige. Den finns för att skydda Sveriges nationella minoriteter och ge dem inflytande över frågor som berör dem. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Romernas historia

Domino Kai berättar om romernas historia och om förföljelserna från land till land. Hur många romer kunde ha blivit räddade under andra världskriget om Sverige inte hade haft ett totalt inreseförbud för romer fram till 1954? Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Arbetsförmedlingens uppdrag för romsk inkludering

Mirelle Gyllenbäck är nationell samordnare för Arbetsförmedlingens arbete för romsk inkludering. Hon berättar om pilotprojekt som har startats i fem kommuner där så kallade brobyggare ska hjälpa romer att komma in på arbetsmarknaden. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Vitboken och kommissionen mot antiziganism

Gunno Gunnmo ledde utredningen kring regeringens vitbok om övergrepp och kränkningar av romer och resande i Sverige under 1900-talet. Han berättar att en av de stora utmaningarna i dag är att överbrygga den ömsesidiga misstron mellan myndigheter och romer. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Nationell strategi för romsk inkludering 2012-2032

Majlis Nilsson är samordnare på länsstyrelsen Stockholm. Hon berättar om hur arbetet med regeringens strategi för romsk inkludering ska gå till. I strategin står bland annat att ”den som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom”. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

EU-medborgare i Sverige och i Europa

Sunita Memetovic är jurist och romsk aktivist. Apropå tiggeriet på gatorna i Sverige berättar hon vad som gäller för EU-medborgare i Sverige och i Europa. Är det en rättighet att få tigga? Hur länge gäller fri rörlighet inom EU? Hur länge får man uppehålla sig i Sverige? Inspelat den 11 november 2014 på Clarion Hotel Gillet i Uppsala. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Goda exempel

Under de senaste åren har flera goda exempel på arbetet med att belysa romers situation i Sverige uppvisats. Representanter från Forum för levande historia, Föreningen Unga romer, Upplandsmuseet, Svenska kyrkan, Uppsala kommun samt Enköpings kommun berättar om sina projekt. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Säkerhet och ekonomisk utveckling i MENA-regionen

Hur ser befolkningen i Mellanöstern på säkerhetsläget? Vilka är riskerna och möjligheterna ur ett nordiskt perspektiv? Vad säger statistiken oss om det som kallas MENA-regionen? Bi Puranen, generalsekreterare för World Values Survey och forskare vid Institutet för Framtidsstudier, berättar genom siffror. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.