Titta

UR Samtiden - Romska rättigheter

UR Samtiden - Romska rättigheter

Om UR Samtiden - Romska rättigheter

Föreläsningar och samtal från konferensen Romska rättigheter är mänskliga rättigheter. Romer, experter inom frågor om mänskliga rättigheter och myndighetsföreträdare samlas under en dag för att diskutera romers situation i Sverige i dag. Romer är en av Sveriges fem nationella minoriteter och Europas största minoritet. Forskning visar att en stor andel av romer i vårt samhälle än i dag drabbas av fördomar, diskriminering och social exkludering i det vardagliga livet och att det hänger ihop med Sveriges historiska syn och behandling av romer som grupp. Moderator: Domino Kai. Inspelat den 11 november 2014 på Clarion Hotel Gillet i Uppsala. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Till första programmet

UR Samtiden - Romska rättigheter : Nationell strategi för romsk inkludering 2012-2032Dela
  1. Hejsan, allihop.
    Majlis Nilsson heter jag-

  2. -och är nationell samordnare
    för uppföljningen av hela strategin.

  3. Jag tänkte berätta om strategin-

  4. -och framförallt pilotverksamheten
    som har pågått i snart tre år-

  5. -och de slutsatser som Länsstyrelsen,
    där jag jobbar, har dragit-

  6. -av den första tidens arbete.

  7. Jag ska också prata om de andra
    nationella uppdragen inom strategin.

  8. Allting hänger ihop. Delegationen
    för romska frågors arbete-

  9. -hänger ihop med strategin,
    som hänger ihop med kommissionen.

  10. Det är jätteviktigt
    att det finns en helhetssyn-

  11. -så att vi inte jobbar här och där.

  12. Jag tillhör själv
    den samiska nationella minoriteten-

  13. -och det hörs absolut
    på mitt efternamn, Nilsson.

  14. Jag kan ingen samiska, och förstår
    det här med kulturell bakgrund-

  15. -och att förlora mycket av språket.

  16. Kulturen har jag kvar.
    Pappa har kvar renarna och renmärket-

  17. -men många av mina släktingar
    bedriver inte renskötsel.

  18. Det är en del av perspektivet.

  19. Målet känner alla till.
    Jag vill ändå påminna oss om det.

  20. Framförallt det här
    med likvärdiga möjligheter.

  21. Jag stirrar mig inte blind på åren,
    även om tjugo år är lång tid.

  22. Jag stirrar på
    "likvärdiga möjligheter i livet".

  23. Det är min ingång i det hela.

  24. Delegationen utgick
    från de mänskliga rättigheterna-

  25. -och det gör också strategin
    för romsk inkludering.

  26. Men sedan händer det något-

  27. -när man går ner på verksamhetsmål
    och strategins målsättningar.

  28. Strategin ska handla om
    utbildning, arbete, bostad-

  29. -hälsa, social omsorg, trygghet,
    civil organisering, språk och kultur.

  30. Då sätts mål som mer handlar om
    målgruppens anpassningsbarhet-

  31. -än kring statens
    och de offentligas skyldigheter.

  32. I det rättighetsbaserade arbetet,
    där vi försöker ha det perspektivet-

  33. -finns det skyldighetsbärare
    som måste ta ansvaret.

  34. Jag har en dotter som går i nian-

  35. -och i den tjejgruppen
    är de inte så snälla mot varandra.

  36. Min dotter har blivit utfryst
    sedan våren i den här klassen.

  37. När vi pratar om det i skolan
    säger tjejerna:

  38. "Ja, men hon vill ju inte.
    Hon vill inte äta lunch med oss."

  39. Det är väldigt nära paralleller.
    Vi måste blanda det.

  40. Vad skulle det här innebära
    för oss som individer?

  41. När vi tänker rättighetsbaserat
    i alla uppdrag på Länsstyrelsen-

  42. -så menar vi att det är statens
    och kommunens ansvar att se till-

  43. -att romer får tillgång
    till sina mänskliga rättigheter-

  44. -i lika hög grad som andra.

  45. Det handlar mycket om att man inte
    ska riskera att diskrimineras.

  46. Man ska anpassa och skapa
    verksamheten efter romska behov.

  47. Då måste man ha med sig romerna-

  48. -som vet vad som behövs.

  49. Pilotverksamheten känner ni till,
    vilka kommuner det är.

  50. Jag brukar också tänka:

  51. "Vad var det för uppdrag
    kommunerna fick från regeringen?"

  52. Jo, att bygga en långsiktig lösning
    i den kommunala förvaltningen-

  53. -för att förbättra
    romers inkludering.

  54. Man har pekat ut områdena utbildning,
    arbete, hälsa och social omsorg.

  55. Civil organisering, språk och kultur
    har prioriterats ner.

  56. Redan här kan man fundera lite.

  57. Kommunen ska säkerställa
    lokal romsk delaktighet i arbetet.

  58. Jag återkommer till hur de lyckas,
    för det finns utmaningar-

  59. -i samtliga kommuner, även i Malmö
    där man jobbat länge med saken.

  60. De andra aktiviteterna i dagsläget-

  61. -är att Skolverket har tagit fram
    lärverktyg i samtliga dialekter.

  62. Eller varieteter. Är det tio stycken?

  63. Fyra varieteter av Romani chib.

  64. De finns på Skolverkets hemsida-

  65. -men är riktade till
    modersmålsundervisningen-

  66. -och att modersmålslärarna
    ska ha verktyg att använda.

  67. Böckerna är väldigt bra-

  68. -och tillgängliga för andra
    som inte är modersmålslärare.

  69. Skolverket ska beskriva
    romska barn och ungdomars situation-

  70. -i för-, grund- och gymnasieskolan.

  71. Det gjorde man genom att intervjua
    romer i de fem pilotkommunerna-

  72. -och skicka ut enkäter
    till samtliga skolledare.

  73. Man skickade ut över 100 enkäter.

  74. Trettio procent svarade.

  75. Många svarade att man inte...

  76. Enligt läroplanen ska man undervisa
    om nationella minoriteter-

  77. -oavsett om det finns romer i skolan,
    men många gjorde det inte.

  78. Många saknade kunskap
    om minoritetslagstiftningen-

  79. -språklagen och
    modersmålsundervisning.

  80. Det finns ett stort utvecklingsområde
    inom skolan.

  81. Någon frågade om modersmåls-
    undervisning och hänvisade till-

  82. -att det saknas lärare i romani chib.

  83. Men det finns också en stor brist-

  84. -på kunskap om skolans ansvar.

  85. Egentligen är det skolans ansvar
    att komma i gång med undervisning.

  86. Många romer anmäler inte sig
    till modersmålsundervisning.

  87. I Haninge kommun har man försökt
    få romer att anmäla sig-

  88. -men det finns ett förtroendeglapp.

  89. Man vill inte säga att man är rom-

  90. -och därför inte heller anmäla sig
    till modersmålsundervisning.

  91. Det är en lång väg att gå.

  92. Folkhälsomyndigheten har i uppdrag-

  93. -att göra en studie om romska
    kvinnors livssituation och hälsa.

  94. Den ska vara färdig nästa höst.

  95. Hälsosituationen är en viktig del.

  96. Arbetsförmedlingen har vi hört om.
    Mirelle redogjorde för deras uppdrag.

  97. Jag har inget annat på min punkt.

  98. Jag vill stanna lite
    vid nulägesbeskrivningen.

  99. Arbetet ska samordnas
    på Länsstyrelsen i Stockholm.

  100. Anledningen till att jag sitter
    på Länsstyrelsen i Stockholm-

  101. -är att vi har kollegor
    som följer upp minoritetspolitiken.

  102. Det är ett nationellt uppdrag.
    I övrigt har vi inte med-

  103. -Länsstyrelsens regionala
    utvecklingsuppdrag att göra.

  104. Vi har ett nationellt uppdrag
    direkt från regeringen.

  105. Jag välkomnar det här kansliet.

  106. Nulägesbeskrivningen ska beskriva-

  107. -romernas situation
    i förhållande till målet.

  108. På områdena utbildning,
    som Skolverket har gjort-

  109. -men också på områdena arbete,
    bostad, hälsa och social omsorg.

  110. En kollega har samordnat det här.
    Vi har haft en brobyggare till hjälp-

  111. -och jag har också varit delaktig.

  112. Vi har haft sakkunniga romer
    anställda som experter i arbetet.

  113. DO har deltagit tillsammans med
    de andra myndigheterna-

  114. -som har sakkunskap på områdena.

  115. Vi har intervjuat tjänstemän
    i samtliga pilotkommuner-

  116. -och romer i samtliga pilotkommuner.

  117. När man får ett uppdrag
    som nulägesbeskrivningen-

  118. -där vi ska beskriva
    romernas situation...

  119. Vi har under ett års tid
    stångat oss igenom uppdraget-

  120. -att faktiskt ha ett
    rättighetsbaserat förhållningssätt.

  121. Både myndigheterna och de
    vi intervjuade tänker hela tiden-

  122. -att vi måste mäta
    hur många romer som är arbetslösa.

  123. Hur många romer som hoppar av skolan,
    inte går i skolan-

  124. -eller har en sjukdom.
    Hur man lever helt enkelt.

  125. Det här har vi arbetat oss igenom
    i hela myndighetsgruppen.

  126. Våra sakkunniga romer
    har inte haft samma perspektiv-

  127. -som skyldighetsbärarna.

  128. Vi tycker att vi har landat
    ganska bra i det här.

  129. I nulägesbeskrivningen
    ska vi ta fram ett åtgärdsförslag.

  130. Vilka åtgärder som behövs göras,
    och hur vi ska följa upp strategin-

  131. -under de här tjugo åren.
    Vår rapport blir färdig på måndag.

  132. Då lämnas den till vår ledningsgrupp-

  133. -och blir officiell den 1 december.

  134. Jag hoppas att ni tar del av den.

  135. Den är väldigt intressant,
    och utifrån det perspektiv vi valt-

  136. -kan den vara spännande läsning.

  137. Vi har inte kommit fram till
    något annorlunda än delegationen.

  138. Men i processen
    har de vi samarbetat med-

  139. -fått ett synsätt som spridit sig.

  140. Där myndigheter själv
    gärna vill ha fortsatt uppdrag.

  141. Det tycker vi har ett mervärde.

  142. Vi frågade inte romer i pilot-
    kommunerna om deras livssituation.

  143. Vi frågade hur de upplever kommunens,
    Arbetsförmedlingens, socialtjänstens-

  144. -och fastighetsägarnas arbete
    med romsk inkludering.

  145. Hur romerna upplever bemötandet
    och kontakten med dem.

  146. Det är den romska rösten
    som vi är lite unika med.

  147. Telefonrådgivning om hälsa
    ska sättas i gång.

  148. En nationell sådan.
    Länsstyrelsen fick uppdraget 2012.

  149. Vi har fortfarande ingen aktör
    som vill anställa en rom-

  150. -för att bemanna
    en telefonrådgivning.

  151. Som det ser ut dagsläget
    blir det ingen telefonrådgivning.

  152. Vi ska hitta landsting som vill
    anställa romska hälsokommunikatörer-

  153. -där vi bistår med
    den utbildning som behövs.

  154. Det är inte riktigt färdigt,
    men nästan.

  155. Vi ska också göra
    en jämställdhetsstudie-

  156. -och undersöka om det är skillnad
    i förutsättningarna för inkludering-

  157. -om man är romsk man,
    kvinna, flicka eller pojke.

  158. I strategin står det
    att man ska undersöka-

  159. -jämställdhet i den romska gruppen.

  160. Allt ifrån hur hemarbetet fördelas-

  161. -till barnäktenskap.

  162. Vi tackade nej till uppdraget.
    Det gör inte vi.

  163. Vi kan däremot fråga romer
    om man blir annorlunda behandlad-

  164. -som romsk kvinna,
    man, flicka eller pojke.

  165. Och om det är skillnad i insatserna.

  166. Behöver man göra anpassningar
    beroende på kön?

  167. Det håller vi på med just nu
    och är en jämförelse mellan könen-

  168. -inte en jämställdhetsstudie.

  169. Vitboken har vi pratat om.

  170. Vi har i uppdrag att ordna en
    nationell konferens för landstingen.

  171. Vi ser att landstingen
    är otroligt frånvarande i arbetet-

  172. -och vill gärna höja engagemanget.

  173. Jag skulle vara tacksam om ni
    vill sprida att vi har en konferens.

  174. Vi har femton anmälningar hittills.
    Datumet är den 3 december.

  175. -Var?
    -I Stockholm, Kista Entré.

  176. Vi riktar oss särskilt
    till landstingen-

  177. -men också till alla möjliga
    som jobbar med hälsofrämjande arbete.

  178. Det gäller också kommunerna,
    hälsostrateger och annat i kommunen.

  179. Jag tänkte berätta om slutsatserna
    i vår senaste årsrapport.

  180. Mirelle från Arbetsförmedlingen
    skickade in en årsrapport till mig.

  181. Skolverket, Socialstyrelsen
    och så vidare skickade in en.

  182. Allt det här sammanställer jag,
    alla pilotkommunerna, i en rapport.

  183. Sedan bjuder jag in romer
    som är boende i pilotkommunerna-

  184. -men inte anställda
    i pilotverksamheten-

  185. -för att fråga hur de upplever
    att pilotkommunerna sköter sig.

  186. Det finns också med i rapporten.

  187. Vad ser vi? Jo, rättighets-
    perspektivet behöver stärkas.

  188. Man pratar om rättighetsperspektivet
    och mänskliga rättigheter.

  189. Men när det kommer till verksamhet
    eller handlingsplaner-

  190. -då vänder perspektivet igen
    och riktar sig mot-

  191. -att förändra
    den romska gruppens problematik.

  192. Då tappas perspektivet bort.

  193. Kopplingen till minoritetspolitiken
    behöver stärkas.

  194. Man glömmer att det är
    en del av minoritetspolitiken-

  195. -och handlar om
    en nationell minoritet.

  196. Man ser det ibland
    som ett socialt projekt.

  197. I en kommun tyckte förvaltningen
    med ansvar för minoritetspolitik-

  198. -att de inte skulle sitta med i
    processgruppen för romsk inkludering.

  199. Fastän de delade ut föreningsstöd
    till föreningen-

  200. -och höll i samråden för romer.

  201. Möjligheter till delaktighet
    och inflytande behöver utvecklas.

  202. Sveriges Kommuner och Landsting
    har ett projekt för pilotkommunerna-

  203. -för att stötta dem i arbetet
    att utveckla dialogen.

  204. Vi hoppas under nästa år
    hitta ett sätt att jobba.

  205. Det spännande är att det är
    en medskapandeprocess i kommunerna.

  206. Romer tillsammans med
    tjänstemän och politiker-

  207. -sitter och skapar ett dokument-

  208. -för hur dialogen ska se ut.

  209. Det jag kan säga om inflytande är-

  210. -att en del kommuner nöjer sig
    med att anställa en brobyggare.

  211. Tyvärr är det så. De träffar
    sitt romska råd en gång i månaden.

  212. Men om det är ett utvecklingsarbete
    som ska göras i kommunen-

  213. -kanske det inte räcker
    med ett samråd varannan månad-

  214. -eller att ha en brobyggare anställd.
    Det kanske behövs något mer.

  215. Att man jobbar med experter,
    sakkunniga och faktiskt arvoderar.

  216. Många tycker att samråden
    inte ska arvoderas.

  217. Den civila organiseringen
    behöver definitivt stärkas.

  218. Kommunerna behöver en "motpart".

  219. Vi behöver någon att prata med.

  220. Vi har ett nationellt
    kommunalt nätverk.

  221. En kommun där hade,
    inte en av pilotkommunerna-

  222. -inget direkt begrepp om
    hur många romer som bodde där.

  223. Det fanns ett gäng som ville ha
    en förening. De var sex personer.

  224. Ett år senare är det 60 personer.

  225. De 60 personerna börjar vara öppna
    med att de är romer på arbetsplatsen.

  226. Någonting behöver man göra,
    och där finns en möjlighet.

  227. Det behövs ett fortsatt
    nationellt stöd efter 2015.

  228. Långsiktigheten
    behöver definitivt tas hand om.

  229. Jag är ute och frågar kommuner,
    pilotkommuner och de i nätverket-

  230. -liksom andra myndigheter-

  231. -vilket statligt stöd kommunerna
    behöver för att fortsätta arbetet.

  232. Det är inte bara pilotkommuner
    som behöver hjälp, utan andra också.

  233. Hur ska det se ut?

  234. Mitt uppdrag är att ge förslag
    som lämnas till regeringen i april-

  235. -så att de kan budgetförhandla.

  236. Annars blir det ett gap
    mellan 2015 och 2016-

  237. -där det inte finns pengar
    destinerade till det här arbetet.

  238. Brobyggare har vi i kommunerna
    och på Arbetsförmedlingen.

  239. Det är svårt att vara brobyggare.

  240. Eller hur?

  241. Det är en ny roll. Kommunerna
    vet inte alltid vad man har anställt-

  242. -varför man har anställt
    eller hur man ska arbeta.

  243. I en pilotkommun sa brobyggarna:

  244. "Vi sattes i en bil,
    sedan sa de åt oss att köra."

  245. "Men inte vart. Ingenting."
    Det var bara att sätta i gång.

  246. Man behöver tänka till lite grann-

  247. -innan man anställer, eller anställer
    och tänker till tillsammans.

  248. Vi vill att man ser över det här.

  249. Det finns höga förväntningar
    på brobyggarna från kommunens håll-

  250. -men också från romernas håll.
    Det är viktigt att inte misslyckas.

  251. Då är tilliten borta igen från båda.

  252. Alla pilotkommunerna säger att
    brobyggarna är viktiga för arbetet.

  253. Att utan brobyggarna
    skulle det inte vara möjligt.

  254. Den regionala nivån
    behöver bli mer delaktig.

  255. Alltså landsting och regioner.
    Framförallt i hälsofrämjande arbete.

  256. När Folkhälsomyndigheten
    var ute och frågade vårdcentraler-

  257. -men också hälsostrateger,
    i nulägesbeskrivningen-

  258. -saknade man förståelse för
    att man behöver jobba med romer-

  259. -eller ha kunskap om romer som grupp.
    Det ser man inte riktigt.

  260. Man är väldigt rädd
    för positiv särbehandling-

  261. -och att det ska peka ut
    eller stigmatisera gruppen.

  262. Man väljer att inte göra någonting.

  263. Det vill vi lyfta fram
    på konferensen den 3 december.

  264. Det var vad jag hade att säga.

  265. Titta gärna på vår hemsida
    som heter www.romskinkludering.se.

  266. Jag försöker lägga upp
    alla möjliga nyheter och rapporter.

  267. Det finns länkar till alla rapporter-

  268. -som tagits fram av delegationen,
    oss och andra myndigheter.

  269. Kalendarium finns också. Man
    kan anmäla sig till vår konferens-

  270. -men också till den här konferensen.

  271. Fortsätt gärna följa oss.

  272. Jag öppnar upp golvet för frågor.
    Vi har en längst bort.

  273. Hej. Susanna från Enköping.
    Jag undrar över samarbetet med SKL.

  274. Arbetar man för ökad representation-

  275. -av romer i myndigheter
    och beslutande organ?

  276. Vi talar om delaktighet-

  277. -men utan representation
    blir det ingen medbestämmanderätt.

  278. Romsk delaktighet är inte bara samråd
    utan faktiskt anställningar också.

  279. SKL gör det inte.
    De jobbar med samrådsprocessen.

  280. Att det blir en riktig dialog.

  281. Inte bara att kommunen kallar
    till samråd med förvalda punkter-

  282. -som bara diskas av.

  283. Det ska vara meningsfulla samråd.
    Det gör SKL i sitt projekt.

  284. Jag rekommenderar alla myndigheter
    och kommuner att anställa romer-

  285. -i sitt utvecklingsarbete.

  286. Tina, Svenska kyrkan.

  287. Du nämnde civila organisationer
    och deras frånvaro.

  288. Det vill jag lyfta upp-

  289. -efter många års romarbete
    som jag har varit med i.

  290. Man blir förvånad över
    att officiella rapporter-

  291. -alltid glömmer bort den delen.

  292. När man lever och arbetar
    tillsammans med romer-

  293. -ser man hur mycket religion betyder
    för romska grupper. Det nämns inte.

  294. Jag tycker att det är förfärligt.

  295. -Ingen reflektion?
    -Nej, vad ska jag säga?

  296. Jag nämner civil organisering, men
    i vilken form är upp till individen.

  297. Om det är via en kulturförening,
    Svenska kyrkan eller på annat sätt.

  298. En sista fråga.

  299. -Okej.
    -Tack så mycket.

  300. Textning: Elisabeth Lantz
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nationell strategi för romsk inkludering 2012-2032

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Majlis Nilsson är samordnare på länsstyrelsen Stockholm. Hon berättar om hur arbetet med regeringens strategi för romsk inkludering ska gå till. I strategin står bland annat att "den som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom". Inspelat den 11 november 2014 på Clarion Hotel Gillet i Uppsala. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Minoriteter, Romer, Samhällsvetenskap, Social integration, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Romska rättigheter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Romska rättigheter är mänskliga rättigheter

Uppsala läns landshövding Peter Egardt säger i det här talet att det i Sverige fortfarande inte är en självklarhet att romska rättigheter är mänskliga rättigheter. Här berättar han att Länsstyrelsen har tagit fram en antidiskrimineringsstrategi och en handlingsplan. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Lika rättigheter och möjligheter

Lise Bergh är före detta statssekreterare med ansvar för frågor kring nationella minoriteter. Hon går här igenom FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Varför är det lättare att prata om dem än att praktisera dem? Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Den nationella minoritetslagen

Lennart Rohdin (fp) var tidigare statssekreterare för flykting- och invandringsfrågor. Han berättar här om vilka krav den nationella minoritetslagen ställer på samtliga kommuner och landsting i Sverige. Den finns för att skydda Sveriges nationella minoriteter och ge dem inflytande över frågor som berör dem. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Romernas historia

Domino Kai berättar om romernas historia och om förföljelserna från land till land. Hur många romer kunde ha blivit räddade under andra världskriget om Sverige inte hade haft ett totalt inreseförbud för romer fram till 1954? Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Arbetsförmedlingens uppdrag för romsk inkludering

Mirelle Gyllenbäck är nationell samordnare för Arbetsförmedlingens arbete för romsk inkludering. Hon berättar om pilotprojekt som har startats i fem kommuner där så kallade brobyggare ska hjälpa romer att komma in på arbetsmarknaden. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Vitboken och kommissionen mot antiziganism

Gunno Gunnmo ledde utredningen kring regeringens vitbok om övergrepp och kränkningar av romer och resande i Sverige under 1900-talet. Han berättar att en av de stora utmaningarna i dag är att överbrygga den ömsesidiga misstron mellan myndigheter och romer. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Nationell strategi för romsk inkludering 2012-2032

Majlis Nilsson är samordnare på länsstyrelsen Stockholm. Hon berättar om hur arbetet med regeringens strategi för romsk inkludering ska gå till. I strategin står bland annat att ”den som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom”. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

EU-medborgare i Sverige och i Europa

Sunita Memetovic är jurist och romsk aktivist. Apropå tiggeriet på gatorna i Sverige berättar hon vad som gäller för EU-medborgare i Sverige och i Europa. Är det en rättighet att få tigga? Hur länge gäller fri rörlighet inom EU? Hur länge får man uppehålla sig i Sverige? Inspelat den 11 november 2014 på Clarion Hotel Gillet i Uppsala. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Goda exempel

Under de senaste åren har flera goda exempel på arbetet med att belysa romers situation i Sverige uppvisats. Representanter från Forum för levande historia, Föreningen Unga romer, Upplandsmuseet, Svenska kyrkan, Uppsala kommun samt Enköpings kommun berättar om sina projekt. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Sverige och rasismen

Författaren och journalisten Per Wirtén berättar hur han ser på Sverige och majoritetssamhällets okunskap om romernas situation. Han anser dock att diskussionen i Sverige är på väg att förändras till det bättre. Sedan några år benämns i den svenska debatten olika typer av rasismer och det bidrar till synliggörande. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.