Titta

UR Samtiden - Romska rättigheter

UR Samtiden - Romska rättigheter

Om UR Samtiden - Romska rättigheter

Föreläsningar och samtal från konferensen Romska rättigheter är mänskliga rättigheter. Romer, experter inom frågor om mänskliga rättigheter och myndighetsföreträdare samlas under en dag för att diskutera romers situation i Sverige i dag. Romer är en av Sveriges fem nationella minoriteter och Europas största minoritet. Forskning visar att en stor andel av romer i vårt samhälle än i dag drabbas av fördomar, diskriminering och social exkludering i det vardagliga livet och att det hänger ihop med Sveriges historiska syn och behandling av romer som grupp. Moderator: Domino Kai. Inspelat den 11 november 2014 på Clarion Hotel Gillet i Uppsala. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Till första programmet

UR Samtiden - Romska rättigheter : EU-medborgare i Sverige och i EuropaDela
  1. Vi ska nu gå vidare
    och lyssna till Sunita Memetovic-

  2. -jurist från Uppsala universitet.

  3. Hon kommer att presentera
    ett föredrag om EU-medborgare-

  4. -som vi ser även här i Sverige.

  5. Hon arbetar även
    för tjejers rätt i samhället.

  6. Jaha, du gjorde det.
    Men du gör det på ett sätt nu också.

  7. Ja...härligt.

  8. Sunita är även en aktivist
    för de romska rättigheterna.

  9. Ge henne en varm applåd.

  10. Ja, hej! Jag ska bara se
    så att det här funkar.

  11. Du skötte presentationen av mig,
    så jag behöver inte säga mycket mer.

  12. Men jag är själv rom från Serbien
    och tillhör den nyanlända gruppen.

  13. Jag har ganska mycket att gå igenom.

  14. Det är mycket paragrafer och
    artiklar, som är tråkigt och torrt-

  15. -men viktigt för att kunna besvara
    mina tre frågeställningar.

  16. Det senaste året
    har jag varje dag sett tiggare.

  17. De finns på tågstationen
    här i Uppsala där jag bor.

  18. De finns överallt i Stockholm,
    där jag ofta är på uppdrag och möten.

  19. Och de finns utanför affären
    där jag ofta handlar efter studierna.

  20. Efter studierna för dagen.

  21. De flesta av dem är romer
    och alla är från sydöstra Europa.

  22. För cirka fem år sen kom människor,
    flest romer, till Nordeuropa-

  23. -från vissa länder i södra Europa,
    för att tigga.

  24. Flera romer kom också
    vid härvan i Frankrike 2010-

  25. -då tusentals romer utvisades
    till Rumänien och Bulgarien.

  26. I Sverige skickade polisen
    tillbaka dem till ursprungsländerna-

  27. -alltså Rumänien eller Bulgarien, med
    hänvisning till en lag som stadgar-

  28. -att de från andra länder
    inte får stanna om de inte-

  29. -"make an honest living". Polisen
    ansåg att tiggeri inte var det.

  30. Denna tolkning av lagen
    förkastades dock 2011.

  31. Sen dess är det okej
    att bo en tid i Sverige.

  32. Även om de
    försörjer sig genom tiggeri.

  33. Det senaste året har en ström
    av romer kommit till Sverige.

  34. Naturligtvis har detta
    fört med sig diskussioner.

  35. "Ska det tillåtas att tigga
    på gatorna? De är ju överallt."

  36. Andra säger:
    "Det här ger oss nåt att tänka på."

  37. "Att bara kasta ut dem eller förbjuda
    dem att tigga är ingen bra lösning."

  38. Det finns även frågor
    av etisk karaktär.

  39. Bör man ge pengar eller inte?

  40. Bör tiggarna få nåt skydd och stöd?

  41. Ska de tillåtas stanna i sina
    husvagnar i skog och på parkeringar?

  42. Borde inte deras ursprungsländer ta
    hand om dem så de inte behöver tigga?

  43. Ska vi visa att vi ogillar dem
    eller visa dem medlidande?

  44. Ur ett rättsligt perspektiv,
    särskilt ett internationellt-

  45. -måste vi ställa
    minst tre viktiga frågor.

  46. Det är de här frågorna.

  47. Kan en stat förbjuda tiggeri
    eller är det en mänsklig rättighet?

  48. Eller åtminstone en rättighet
    för EU-medborgare i EU-länder-

  49. -som en del av den fria rörligheten?

  50. Fråga två:
    Kan tiggeri stoppas indirekt-

  51. -till exempel på grund av
    att det är förnedrande-

  52. -och att stater har en skyldighet
    att hindra människor från det?

  53. Har staterna en skyldighet
    för mänskliga rättigheter?

  54. Att ge sina medborgare
    skäliga levnadsvillkor?

  55. Så att det inte finns
    behov av att tigga.

  56. Fråga tre: Bör det finnas en rätt
    att inte konfronteras med tiggare?

  57. De här frågorna
    ska jag försöka besvara.

  58. Jag riktar in mig på de två första.
    Är tiggeri en mänsklig rättighet?

  59. Och även om det är
    en mänsklig rättighet-

  60. -att ha levnadsvillkor,
    så att man inte behöver tigga.

  61. Men innan jag gör det-

  62. -ska jag prata om
    den internationella rätten-

  63. -lite om vad EU-direktivet
    om fri rörlighet säger-

  64. -och även om vad
    de nationella lagstiftningarna säger.

  65. Där har jag kollat på Sverige,
    Rumänien, Norge och USA.

  66. Jag har inte mycket tid,
    så det får gå snabbt.

  67. Säg till om ni inte hänger med.

  68. Det är viktigt att belysa
    skillnaderna i de olika länderna-

  69. -för att kunna besvara
    de här frågorna som jag ställt.

  70. Därför har jag med det.

  71. Jag avslutar med några egna
    kommentarer och slutsatser.

  72. Om vi börjar med internationell rätt-

  73. -och med FN:s allmänna förklaring
    om de mänskliga rättigheterna.

  74. De flesta här känner nog till den.

  75. De grundades redan 1948.

  76. Det fanns en överenskommelse
    mellan staterna om att anta den.

  77. Vissa artiklar i den allmänna
    förklaringen stadgar att-

  78. -var och en har rätt till liv,
    frihet och personlig säkerhet.

  79. Och att var och en har rätt
    till en levnadsstandard-

  80. -tillräcklig för den egna och
    familjens hälsa och välbefinnande-

  81. -inklusive mat, kläder, bostad,
    hälsovård och sociala tjänster.

  82. Går vi vidare finns det ett annat
    internationellt instrument i FN.

  83. Konventionen om ekonomiska,
    sociala och kulturella rättigheter.

  84. Det har en stor betydelse
    när vi pratar om det här ämnet.

  85. I artikel 1.1 i den framgår att alla
    folk har rätt till självbestämmande.

  86. De får fritt bestämma
    sin politiska ställning-

  87. -och fritt fullfölja sin ekonomiska,
    sociala och kulturella utveckling.

  88. I artikel 11.1 anges att
    konventionsstaterna erkänner rätten-

  89. -för var och en-

  90. -så att de får en tillfredsställande
    levnadsstandard för sig och familjen.

  91. Man ska få mat, kläder
    och en lämplig bostad.

  92. Lite som man säger
    i FN:s allmänna förklaring.

  93. Ett annat instrument av betydelse-

  94. -är Europarådets konvention
    om mänskliga rättigheter.

  95. Förlåt att det här går jättesnabbt,
    men så får det bli.

  96. Jag måste gå igenom de här artiklarna
    för att kunna diskutera senare.

  97. I Europarådets konvention från 1950-

  98. -finns i huvudsak fyra bestämmelser
    om tiggeri och fattigdom.

  99. De har jag redogjort för här.

  100. Artikel 2: Allas rätt till liv
    ska skyddas genom lag.

  101. Artikel 3:
    Ingen får utsättas för tortyr-

  102. -omänsklig eller förnedrande
    behandling eller bestraffning.

  103. Artikel 8.1 är viktig i detta fall-

  104. -om rätt till skydd för privat- och
    familjeliv, hem och korrespondens.

  105. Och att man inte ska diskrimineras på
    grund av ras, hudfärg och så vidare-

  106. -när man åtnjuter dessa rättigheter
    enligt konventionen.

  107. Då kommer vi till den internationella
    lagstiftning som är viktigast-

  108. -avseende tiggeri,
    EU-direktivet om fri rörlighet.

  109. Hur många här har vetskap om det?

  110. Lite? Vad bra.

  111. Alltså EU-direktivet
    om rätt till unionsmedborgare-

  112. -är rätten för unionsmedborgare
    och deras familjemedlemmar.

  113. De har rätt att röra sig fritt
    mellan medlemsstaterna.

  114. Direktivet är från 2014-

  115. -och innehåller bestämmelser om fri
    rörlighet mellan medlemsstater i EU-

  116. -men också till andra EES-länder.

  117. Artikel 6 ger bestämmelser om
    uppehållsrätt i upp till tre månader.

  118. Unionsmedborgaren ska ha rätt att
    uppehålla sig i en annan medlemsstat-

  119. -för en period
    på upp till tre månader.

  120. Inga särskilda villkor ställs förutom
    att man måste påvisa ID-handlingar.

  121. Man måste kunna identifiera
    den här personen.

  122. Det kan vara ett identitetskort
    eller ett pass.

  123. Det riktar sig även mot familj
    som inte är från en medlemsstat-

  124. -men som följer med eller ansluter
    sig till en EU-medborgare.

  125. För att den här rättigheten
    ska vara uppfylld-

  126. -framgår det vidare
    av artikel 14.1-

  127. -att unionsmedborgare och deras
    familj ska ha uppehållsrätt-

  128. -så länge det inte blir
    en orimlig börda-

  129. -på systemet
    för den mottagande medlemsstaten.

  130. Då är det bland annat
    när det kommer till sociala bistånd.

  131. Det finns också en annan möjlighet-

  132. -att neka en EU-medborgare
    att vara kvar i Sverige.

  133. Om skäl nog finns för att upprätt-
    hålla allmän ordning och säkerhet.

  134. Det framgår av artikel 27
    i EU-direktivet.

  135. I artikel 27.1 framgår att:

  136. Med förbehåll för bestämmelserna
    i detta kapitel får medlemsstaterna-

  137. -begränsa den fria rörligheten för
    unionsmedborgare och deras familj-

  138. -oavsett medborgarskap av hänsyn till
    allmän säkerhet, ordning och hälsa.

  139. Men i 27.2 framgår det vidare:

  140. De här vidtagna åtgärderna-

  141. -till hänsyn för allmän ordning
    och säkerhet får bara vidtas-

  142. -om de stämmer överens med
    proportionalitetsprincipen.

  143. Och det ska baseras på den enskilda
    personen i det enskilda fallet.

  144. Tidigare straffdomar
    har ingen betydelse-

  145. -och kan inte utgöra ett skäl till
    att kasta ut EU-medborgaren.

  146. Man pratar om att det personliga
    uppförandet hos EU-migranten-

  147. -ska utgöra ett verkligt, faktiskt
    och tillräckligt allvarligt hot-

  148. -mot grundläggande intressen
    i samhället.

  149. Motiveringar som isolerar
    från dessa uppgifter i målet-

  150. -eller som har allmänpreventiva
    hänsyn ska inte beaktas.

  151. Det kan man inte åberopa som skäl
    för att åberopa artikel 27.2.

  152. Av artikel 7 i EU-direktivet framgår-

  153. -att uppehållsrätt i mer än
    tre månader för medborgare-

  154. -kan ske om man kan stödja sig
    ekonomiskt i det land man vill bo.

  155. Kan man inte det
    måste man åka tillbaka.

  156. Hur ser det ut nationellt sett?

  157. Efter att jag har forskat
    och skrivit om det-

  158. -har jag kommit fram till att de
    flesta länder hindrar inte tiggeri-

  159. -om det inte involverar
    hot, bedrägeri-

  160. -grovt vilseledande beteende
    och olaglig handel med barn.

  161. Det gäller alltså även tiggeri som är
    organiserat. Det är inte förbjudet.

  162. Linjen kan vara tunn mellan människo-
    handel och organiserat tiggeri.

  163. Och ibland kan tiggeri anses vara
    vilseledande, kan vissa tycka.

  164. Men i den här presentationen
    lämnar jag det åt sidan.

  165. Jag förutsätter
    att det inte finns nån handel.

  166. Det finns inget ofredande eller
    vilseledande agerande från tiggarna.

  167. Det verkar vara i linje
    med verkligheten-

  168. -när det gäller tiggare
    i norra Europa.

  169. De tycks känna till
    lagarna och reglerna-

  170. -och vad som händer
    om man bryter mot dem.

  171. Ett undantag finns från principen om
    att tiggeri inte är förbjudet.

  172. Det finns ett land, så vitt jag vet-

  173. -där det är olagligt
    och har kriminaliserats.

  174. Det är Australien.

  175. Där är det förbjudet enligt lag
    och utgör även ett brott.

  176. Man har diskuterat det
    de senaste tio åren-

  177. -men inte mycket har hänt i frågan.

  178. Går vi till Sverige och Rumänien,
    har jag som jag berättade...

  179. ...slängde man ut tiggarna
    från Sverige 2010.

  180. Polisen ansåg att tiggeri inte var
    ett hederligt försörjningssätt.

  181. Det kritiserades starkt av JO.

  182. Enligt JO fanns ingen grund
    för att kasta ut tiggarna.

  183. Efter det här beslutet
    ändrade polisen sitt arbete.

  184. Så nu får tiggarna stanna och
    samma sak gäller för prostituerade.

  185. Precis som tiggare blev de
    också utvisade av det skälet-

  186. -att det inte var
    ett ärligt sätt att försörja sig på.

  187. Många av tiggarna i Sverige
    kom från Rumänien-

  188. -eller kommer från Rumänien,
    och nästan alla är av romsk härkomst.

  189. Man har haft möten mellan företrädare
    från Sveriges och Rumäniens regering-

  190. -för att hitta en lösning
    på problematiken.

  191. Tyvärr har inte diskussionerna
    åstadkommit så mycket resultat-

  192. -enligt min efterforskning.
    Jag kan inte veta allt-

  193. -men har bra kontakt
    med min mentor Göran Lambertz-

  194. -som är justitieråd i Högsta
    domstolen. Han håller med mig.

  195. I senaste rapporten
    till FN:s kommitté-

  196. -för ekonomiska, sociala
    och kulturella rättigheter-

  197. -från Rumänien
    säger den rumänska regeringen-

  198. -att de har vidtagit vissa positiva
    åtgärder i den romska frågan.

  199. Men de har några bekymmer.

  200. Man säger inget om det faktum att
    många av de romer som lämnar landet-

  201. -kommer till norra Europa
    för att tigga.

  202. Inget sägs om det eventuella behovet
    att förbättra levnadsvillkoren-

  203. -för att de inte ska behöva tigga.

  204. Det framgår inte
    i Rumäniens rapport från 2013.

  205. Om vi kollar hur det ser ut
    i vårt grannland Norge.

  206. Precis som i Sverige har Norge-

  207. -i stor utsträckning en tiggarturism,
    om vi ska kalla det så.

  208. Man antog i maj i år en lag-

  209. -för att ge kommunerna rätt att
    förbjuda tiggeri inom deras ramar.

  210. Samtidigt angavs att ändamålet
    med det här arbetet-

  211. -var att göra det rikstäckande
    om det skulle fungera.

  212. Jag vet inte om tiggeri anses som
    ett brott eller om det får förbjudas.

  213. Jag vet inte hur lagen ser ut.

  214. Men vi får se vad som händer
    eftersom lagen är så pass ny.

  215. Det man kan säga är
    att Norge är en EES-stat-

  216. -och därmed är bundet
    av EU-direktivet.

  217. EU har inte rätten
    att slänga ut tiggarna.

  218. Det tillåter inte EU-direktivet.

  219. Så jag vet inte vad den här lagen
    kommer att kunna bidra med.

  220. Jag ska snabbt sammanfatta
    de tre frågeställningarna.

  221. Är det en mänsklig rättighet
    att få möjlighet att tigga?

  222. Det finns ingen uttrycklig bestäm-
    melse som ger en rätt att tigga.

  223. Men ingenting säger heller
    att man inte har rätt att tigga.

  224. Det finns en rätt till liv.

  225. Så om nån som tigger kan påvisa-

  226. -att det sättet han eller hon lever
    på i det enskilda fallet kan ses...

  227. ...som att den här levnadsstandarden
    inte räcker till-

  228. -skulle det kunna prövas
    i en domstol.

  229. Enligt EU-direktivet tycker jag
    att det står tämligen klart-

  230. -att tiggeri inte kan användas
    som grund för att kasta ut människor.

  231. Artikel 27 i direktivet om fri
    rörlighet för enskilda kan tillämpas-

  232. -med hänsyn till allmän ordning
    och säkerhet. Man kan slänga ut dem-

  233. -om man kan påvisa att de utgör skada
    för den allmänna ordningen.

  234. Men det måste överensstämma med
    proportionalitetsprincipen.

  235. Begränsningen av rätten att stanna
    får inte präglas av diskriminering.

  236. I en dom från 2003 fastslog
    EU-domstolen att en medlemsstat-

  237. -inte får vidta åtgärder mot en
    medborgare i en annan medlemsstat-

  238. -som åberopar undantaget
    om allmän ordning för beteenden-

  239. -som medlemsstaten inte försöker
    förhindra för egna medborgare.

  240. Så man får inte åberopa undantag
    för nåt som man tycker är opassande-

  241. -i vårt land, fast man egentligen
    bryter mot de reglerna själv.

  242. Jag tycker inte att tiggeri
    är ett så allvarligt hot-

  243. -mot de grundläggande
    samhällsintressena-

  244. -för att man ska kunna kasta ut dem,
    helt enkelt.

  245. Jag anser att det skyddas
    av EU-direktivet.

  246. Det kan också sägas
    att EES-länderna har samma typ av...

  247. De får inte heller
    inskränka EU-direktivet-

  248. -utan måste förhålla sig till
    den rättigheten.

  249. Är det en mänsklig rättighet
    att inte behöva tigga?

  250. Enligt några artiklar i
    internationell rätt är det inte det.

  251. Men om nån som skyddas av
    Europakonventionen kan visa-

  252. -att han eller hon tvingas leva under
    extrema förhållanden under lång tid-

  253. -och staten inte har
    gjort nåt åt det-

  254. -skulle personen kunna vinna
    en rättegång i Europadomstolen.

  255. Ska människor ha rätten
    att inte konfronteras med tiggare?

  256. Vissa anser
    att det borde vara en rättighet.

  257. Men det är absolut ingen rättighet
    att inte behöva stå ut med tiggarna.

  258. Det man kan diskutera är-

  259. -om tiggarna ska befinna sig
    på vissa speciella platser.

  260. För att skydda
    den personliga integriteten.

  261. Hur skulle den lagstiftningen se ut?

  262. Hur skulle de lokala lagstiftarna
    kunna lagstifta det?

  263. Vad skulle man titta på då?

  264. Tiggarna är förmodligen skyddade
    av EU-lagstiftningen-

  265. -i den meningen att den fria
    rörligheten inte tillåter polis-

  266. -eller annan myndighet
    att vidta åtgärder mot...

  267. ...EU-medborgare
    för att slänga ut dem ur landet.

  268. Men utanför EU kanske tiggeri
    inte är en mänsklig rättighet.

  269. Kan man visa att tiggeri
    är en förutsättning för att leva-

  270. -är det förmodligen skyddat.

  271. Det är en rättighet att ha
    tillräckliga levnadsförhållanden-

  272. -men inte att ha såna villkor
    att man inte behöver tigga.

  273. Men en stat kan vara i strid med
    internationell rätt-

  274. -om den inte ser till att dess
    medborgare får fri- och rättigheter-

  275. -som varje medborgare
    ska få i medlemsstaten.

  276. Det är inte en mänsklig rättighet
    att inte konfronteras med tiggare.

  277. Det är svårt att se hur rimligt
    det är med begränsningar.

  278. Att de ska befinna sig
    på vissa platser till exempel.

  279. Hur skulle den lagstiftningen se ut
    om möjligheten fanns?

  280. Det skulle också vara intressant
    att se att vissa romer-

  281. -som bor i södra Europa försöker
    pröva det här i Europadomstolen.

  282. De skulle nog kunna nå framgång
    i rättegången-

  283. -om de kan påvisa att de lever
    i misär i sina medlemsstater.

  284. Jag heter Linda
    och jobbar i Knivsta kommun.

  285. Du pratade om rätten att vistas i
    ett annat EU-land under tre månader.

  286. Men vad händer
    efter de tre månaderna?

  287. Då har du inte rätt att
    uppehålla dig i den medlemsstaten.

  288. Men enligt artikel 7 i det här
    direktivet har du rätt att vara kvar-

  289. -om du kan påvisa att du har
    nån form av ekonomiskt bidrag.

  290. Att du kan försörja dig ekonomiskt.
    Då har du rätt att vara kvar.

  291. Men kan du inte det
    måste du lämna landet.

  292. Det framgår av artikel 7
    i EU-direktivet.

  293. Nån ytterligare fråga?

  294. Det här brukar skapa
    så mycket frågor och diskussion-

  295. -i fikarummen på jobben
    eller vid middagsbordet.

  296. -Nu har ni möjligheten.
    -De förstod kanske inte vad jag sa.

  297. Jo, då. Men du kanske
    klargjorde en hel del.

  298. Där borta har vi en fråga.

  299. Mer en reflektion än en fråga
    om dessa diskussioner.

  300. Det är nog bara Sverigedemokraterna
    och nåt kommunalråd-

  301. -som vill förbjuda tiggeri.

  302. Det vi vill diskutera kanske är mer
    vad vi ska göra i stället.

  303. För mig är det du säger
    mer av teoretiskt intresse.

  304. Jag tänker ändå inte förbjuda
    tiggeri, men hur hjälper vi tiggarna?

  305. Det är en intressant fråga.

  306. Men man måste ha lite bakgrunds-
    information innan man diskuterar.

  307. Så fungerar i alla fall vi jurister.
    Allt måste ha stöd.

  308. Men jag brukar säga,
    med stöd av Thomas Hammarberg...

  309. Och Gunno Gunnmo här har ju
    mycket större erfarenhet än jag...

  310. Men personligen tycker jag
    att man ska hjälpa tiggarna.

  311. Man ska ge en slant, uppmärksamma dem
    och säga hej som enskild individ.

  312. Nu pratar vi inte
    om myndigheternas roll.

  313. Som enskild individ kan man göra
    mycket om man hejar på tiggaren-

  314. -och ger en slant nån gång. Man gör
    i alla fall en liten skillnad.

  315. När det kommer till det övergripande
    är det jättesvårt.

  316. Rumänien påpekar att det finns
    problem med den romska frågan-

  317. -men de säger inte hur stora de är-

  318. -eller om att deras medborgare
    åker för att tigga i norra Europa.

  319. Sverige har försökt samarbeta med
    Rumänien och försökt ta tag i det.

  320. Så det är svårt att veta
    hur man kommer till rätta med det-

  321. -ur ett myndighets-
    eller statligt perspektiv.

  322. -Majlis, nästa fråga.
    -Jag är jurist och kan hitta på nåt.

  323. Jag tycker två saker.

  324. Det är jättesynd att när man pratar
    om romer, så pratar man om tiggare.

  325. Man kan inte sätta
    ett likhetstecken mellan dem.

  326. Romsk inkludering i Sverige handlar
    om att ge romerna här rättigheter-

  327. -och det jobbar vi hårt för.

  328. Vi vet att många som kommer hit
    och tigger är romer-

  329. -för att de är utsatta
    i sina hemländer.

  330. Men för mig är inte det romsk kultur,
    utan det är för att man är utsatt.

  331. Jag vill snarare säga att de som
    kommer, framförallt från Rumänien-

  332. -är på flykt.

  333. Egentligen borde de kanske ha
    nån typ av flyktingstatus.

  334. Fast de råkar vara EU-medborgare.
    Nånstans finns det en tro på-

  335. -att alla EU-medborgare har det bra
    och har möjlighet att få arbete.

  336. Där tycker jag att det skevar.

  337. För mig är det här att man
    kommer hit och tigger mer en...

  338. Man borde sätta in migrations-
    processen inte romsk inkludering.

  339. -Förstår du skillnaden?
    -Absolut.

  340. Det har inget med romsk inkludering
    att göra och man ska hålla isär det.

  341. Det här är en annan fråga,
    men många av de som tigger är romer.

  342. Det har inget med romsk kultur att
    göra och man ska inte generalisera.

  343. Så det är jättebra
    att du tar upp det.

  344. Beträffande Migrationsverket och
    utlänningslagen är det inte möjligt.

  345. Man erkänner dem inte som flyktingar.
    De uppfyller inte de kraven-

  346. -för enligt rapporter från Rumänien
    är levnadsvillkoren där okej.

  347. Tack. En rungande applåd
    för Sunita Memetovic.

  348. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

EU-medborgare i Sverige och i Europa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sunita Memetovic är jurist och romsk aktivist. Apropå tiggeriet på gatorna i Sverige berättar hon vad som gäller för EU-medborgare i Sverige och i Europa. Är det en rättighet att få tigga? Hur länge gäller fri rörlighet inom EU? Hur länge får man uppehålla sig i Sverige? Inspelat den 11 november 2014 på Clarion Hotel Gillet i Uppsala. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Europeiskt och nordiskt samarbete > EU
Ämnesord:
EU-länderna, Europarätt, Folkrätt, Fri rörlighet för personer, Internationella relationer, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Sverige
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Romska rättigheter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Romska rättigheter är mänskliga rättigheter

Uppsala läns landshövding Peter Egardt säger i det här talet att det i Sverige fortfarande inte är en självklarhet att romska rättigheter är mänskliga rättigheter. Här berättar han att Länsstyrelsen har tagit fram en antidiskrimineringsstrategi och en handlingsplan. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Lika rättigheter och möjligheter

Lise Bergh är före detta statssekreterare med ansvar för frågor kring nationella minoriteter. Hon går här igenom FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Varför är det lättare att prata om dem än att praktisera dem? Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Den nationella minoritetslagen

Lennart Rohdin (fp) var tidigare statssekreterare för flykting- och invandringsfrågor. Han berättar här om vilka krav den nationella minoritetslagen ställer på samtliga kommuner och landsting i Sverige. Den finns för att skydda Sveriges nationella minoriteter och ge dem inflytande över frågor som berör dem. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Romernas historia

Domino Kai berättar om romernas historia och om förföljelserna från land till land. Hur många romer kunde ha blivit räddade under andra världskriget om Sverige inte hade haft ett totalt inreseförbud för romer fram till 1954? Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Arbetsförmedlingens uppdrag för romsk inkludering

Mirelle Gyllenbäck är nationell samordnare för Arbetsförmedlingens arbete för romsk inkludering. Hon berättar om pilotprojekt som har startats i fem kommuner där så kallade brobyggare ska hjälpa romer att komma in på arbetsmarknaden. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Vitboken och kommissionen mot antiziganism

Gunno Gunnmo ledde utredningen kring regeringens vitbok om övergrepp och kränkningar av romer och resande i Sverige under 1900-talet. Han berättar att en av de stora utmaningarna i dag är att överbrygga den ömsesidiga misstron mellan myndigheter och romer. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Nationell strategi för romsk inkludering 2012-2032

Majlis Nilsson är samordnare på länsstyrelsen Stockholm. Hon berättar om hur arbetet med regeringens strategi för romsk inkludering ska gå till. I strategin står bland annat att ”den som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom”. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

EU-medborgare i Sverige och i Europa

Sunita Memetovic är jurist och romsk aktivist. Apropå tiggeriet på gatorna i Sverige berättar hon vad som gäller för EU-medborgare i Sverige och i Europa. Är det en rättighet att få tigga? Hur länge gäller fri rörlighet inom EU? Hur länge får man uppehålla sig i Sverige? Inspelat den 11 november 2014 på Clarion Hotel Gillet i Uppsala. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Goda exempel

Under de senaste åren har flera goda exempel på arbetet med att belysa romers situation i Sverige uppvisats. Representanter från Forum för levande historia, Föreningen Unga romer, Upplandsmuseet, Svenska kyrkan, Uppsala kommun samt Enköpings kommun berättar om sina projekt. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Är flyktingkris undantag eller ny norm?

Anders Danielsson är generaldirektör på Migrationsverket och berättar om flyktingsitutionen och hur den uppkommit. Han berättar om arbetet på Migrationsverket och situationen sådan den är nu och hur det kan komma att se ut längre fram i tiden. Karolina Lindholm Billing som är biträdande regionchef för Nordeuropa på UNHCR berättar om deras bild av situationen och hur de jobbar. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Ricardo - stilbildaren

Adam Smiths ”Nationernas välstånd” fick 1799 börsmäklaren David Ricardo att byta bana. Ricardo är känd för sin teori om komparativa fördelar och för att ha fört in modelltänkandet i nationalekonomin. Men idag precis som då bygger många modeller på felaktiga antaganden.