Titta

UR Samtiden - Romska rättigheter

UR Samtiden - Romska rättigheter

Om UR Samtiden - Romska rättigheter

Föreläsningar och samtal från konferensen Romska rättigheter är mänskliga rättigheter. Romer, experter inom frågor om mänskliga rättigheter och myndighetsföreträdare samlas under en dag för att diskutera romers situation i Sverige i dag. Romer är en av Sveriges fem nationella minoriteter och Europas största minoritet. Forskning visar att en stor andel av romer i vårt samhälle än i dag drabbas av fördomar, diskriminering och social exkludering i det vardagliga livet och att det hänger ihop med Sveriges historiska syn och behandling av romer som grupp. Moderator: Domino Kai. Inspelat den 11 november 2014 på Clarion Hotel Gillet i Uppsala. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Till första programmet

UR Samtiden - Romska rättigheter : Goda exempelDela
  1. Goda exempel på nationell,
    regional och lokal nivå...

  2. Först ut tänker jag
    att vi ska ge några minuter extra-

  3. -till Forum för levande historia.

  4. Här är Caroline Källner, avdelnings-
    chef på Forum för levande historia-

  5. -som ska presentera
    den treårssatsning-

  6. -som myndigheten valt att göra
    med romska frågan.

  7. Caroline, du har golvet. - En applåd!

  8. Det är skönt att få applåden innan
    man börjat. Det ger självförtroende.

  9. Jag tänkte berätta kort om vad Forum
    för levande historia arbetar med-

  10. -inom den romska frågan,
    men som en liten bakgrund-

  11. -vill jag för er som inte
    känner till forumet och vårt uppdrag-

  12. -berätta att vårt uppdrag är brett.

  13. Vi arbetar med att verka för tolerans
    och alla människors lika värde-

  14. -med utgångspunkt i Förintelsen
    och andra historiska skeenden.

  15. Myndighetens målgrupper
    är främst riktat mot skolan.

  16. Vi arbetar med framför allt de äldre
    årskurserna, årskurs 9 och gymnasiet-

  17. -men vi har också en verksamhet
    på gång för årskurserna 4-6.

  18. Sen finns det andra målgrupper,
    men det är den primära målgruppen.

  19. Vi arbetar främst mot lärare,
    som ett sätt att nå elever.

  20. Vi har också utställningsverksamhet
    i våra lokaler i Stockholm-

  21. -där vi bjuder in skolklasser, så vi
    möter elever direkt i vår verksamhet-

  22. -tillsammans med deras lärare.

  23. Forum för levande historia har inte
    ett specifikt regeringsuppdrag-

  24. -att jobba med romska frågor,
    men när man arbetar med Förintelsen-

  25. -blir det ganska naturligt att
    även lyfta fram den romska frågan-

  26. -och det som hände romerna
    under Förintelsen.

  27. Den här delen av verksamheten
    har funnits med under alla tio år-

  28. -som myndigheten har arbetat.

  29. Men 2013 beslöt myndigheten
    att göra en ytterligare fördjupad-

  30. -eller bredare satsning
    kring romsk historia.

  31. Anledningen är att vi vill
    som myndighet vara med och bidra-

  32. -inom det område som vi kan, med
    att motverka antiziganismen i dag.

  33. Det finns flera olika delar
    i det här arbetet.

  34. Treårssatsningen inleddes
    med Förintelsens minnesdag-

  35. -som är ett uppdrag som forumet
    har specifikt i vår instruktion-

  36. -att vi ska genomföra
    och inspirera runt om i landet-

  37. -och fler aktörer är med,
    att lyfta fram den här minnesdagen.

  38. Vi satte romerna under Förintelsen
    och den romska historien i fokus-

  39. -som ett tema
    för Förintelsens minnesdag.

  40. Vi har också under 2014
    arrangerat en...

  41. ...eller samordnat en resa
    till Auschwitz-Birkenau.

  42. Det var 2014
    70 år sedan Zigenarnatten.

  43. Då ville vi uppmärksamma
    den här minnesdagen-

  44. -och se till att det blev en bred
    representation på plats från Sverige.

  45. Det var en sak vi arbetat med
    under det här året.

  46. Vi har också producerat material
    för skolan.

  47. Framför allt har vi fokuserat
    på att ta fram ett faktaunderlag-

  48. -med övningar
    och diskussionsfrågor-

  49. -och olika sätt
    att angripa faktan på.

  50. Det är ett väldigt brett material
    som handlar om historiska fakta-

  51. -vad som hände romerna under
    Förintelsen och andra världskriget.

  52. Det finns redan ett smakprov
    på Levande historias hemsida-

  53. -www.levandehistoria.se.

  54. Om man vill gå in och titta på
    materialet, så kan man göra det nu-

  55. -men det kommer att bli ännu större
    och mer omfattande efter nyår-

  56. -för då lägger vi ut allt material.

  57. Det är framtaget tillsammans med
    ett österrikiskt forskningsinstitut.

  58. Forumet samarbetar med andra
    institutioner internationellt-

  59. -som arbetar med liknande frågor.
    Det här är ett samarbetsprojekt-

  60. -där vi kunnat översätta materialet
    som andra forskare tagit fram.

  61. Och jag får inte glömma...

  62. En stor del av satsningen är att vi i
    samarbete med Göteborgs stadsmuseum-

  63. -har öppnat "Vi är romer"
    i Stockholm, en utställning.

  64. Det finns en liten affisch där bak,
    "Möt människorna bakom myten".

  65. Den här utställningen kommer
    att vara öppen fram till hösten 2015.

  66. Vi tar emot två skolklasser
    per dag för workshops-

  67. -där vi diskuterar romernas historia,
    men också fördomar och stereotyper-

  68. -och utmanar eleverna till att
    fundera över sina egna attityder.

  69. Vi har också öppet för yrkesgrupper
    på eftermiddagarna.

  70. Det är lite olika former för de här,
    workshop och utbildning.

  71. Vi har även öppet för allmänheten
    på lördagar-

  72. -och på onsdagskvällar,
    med visningar.

  73. I hela den här satsningen
    har den viktigaste strategin varit-

  74. -att vi har arbetat med väldigt
    stor delaktighet av romer i arbetet.

  75. Samråd på flera olika nivåer
    i de olika delarna av satsningen.

  76. Vi har också anställt pedagoger-

  77. -med kompetens inom romsk kultur,
    historia och tradition-

  78. -som är med och visar utställningen
    i våra lokaler.

  79. Jag får fråga...

  80. Varför valde Forum för levande
    historia att ha en treårssatsning-

  81. -just nu, eller från början av året?
    Vad föranledde beslutet?

  82. En anledning är
    att Forum för levande historia gör-

  83. -en intoleransundersökning,
    som vi kallar det för.

  84. Vi kom alldeles nyligen ut med en,
    för några veckor sen.

  85. När man tittar på undersökningarna-

  86. -så kan vi vara glada
    att det finns en positiv utveckling-

  87. -att intoleransen minskar generellt
    bland svenska skolungdomar.

  88. Men man kan också se
    att antiziganismen är störst-

  89. -av de grunderna som vi tittar på
    i den undersökningen.

  90. Det var en anledning, men också att
    vi ville vara med och ta krafttag.

  91. Vi ser att det behövs insatser,
    inte minst inom vårt fält

  92. Det var nån som nämnde
    att det saknas material för skolan.

  93. Det finns i kursplaner ett uttalat
    mål, men det saknas verktyg.

  94. Då såg vi att vi hade en roll
    att fylla.

  95. Vilka har reaktionerna varit,
    från besökarna inte minst-

  96. -men också från romerna, från
    Förintelsens minnesdag och tills nu?

  97. Om satsningen? Du nämnde
    "Vi är romer"-utställningen.

  98. Vilka har reaktionerna varit?

  99. Min upplevelse är att det varit
    positivt, det känns som att...

  100. Att vi verkligen har samarbetat och
    hittat ett bra sätt att ha en dialog-

  101. -där vi känner ett gemensamt ägarskap
    för den här treårssatsningen.

  102. Det är min känsla.

  103. Treårssatsning nämner du. Vad kommer
    att hända efter treårssatsningen?

  104. Är det ytterligare ett projekt som
    man lägger på hyllan och utvärderar?

  105. Kommer ni att följa upp
    eller fortsätta arbetet med romer?

  106. Ja, det är jag helt övertygad om.

  107. Jag kan inte säga exakt vad som blir
    nästa steg och vad vi behöver göra-

  108. -men att vi skulle släppa frågan,
    det kommer vi inte att göra.

  109. Låter fantastiskt bra. Stå kvar där.
    - Ge henne en rungande applåd.

  110. En fråga får du ställa. Det kommer
    en panel, så man kan ställa fler.

  111. Vänta, vi måste ha en mikrofon.

  112. Inga frågor utan mikrofon.

  113. En myndighet täcker ju hela Sverige.
    Ni har utställning i Stockholm-

  114. -ni har skolungdomar i Stockholm,
    som ni tar emot.

  115. Vad händer med resten av Sveriges
    möjligheter att ta del av det här?

  116. Jättebra fråga.
    Jag hade ju en presentation.

  117. Jag kanske ska skicka ut den sen,
    för jag glömmer att säga saker.

  118. Självklart är det här
    med nationell spridning jätteviktigt.

  119. Materialet vi tar fram ska
    finnas tillgängligt för alla skolor-

  120. -och där kommunicerar vi också
    över hela landet. Tanken är också...

  121. Utställningen har byggts om sen
    Göteborg för att den ska vara möjlig-

  122. -att placera på fler orter.

  123. Det ligger i vår planering, att
    titta på hur vi kan möjliggöra det.

  124. Tack för det. Skulle jag nu kunna få
    Tuula Autio, Upplandsmuseet-

  125. -att ställa sig här vid panelen?
    Caroline, du står ju här redan.

  126. Mohamad Hassan, välkommen upp.

  127. Visst är det rätt, kommunalråd
    här i Uppsala för Folkpartiet?

  128. Susanna Hedman, gruppledare
    för De gröna i Enköping.

  129. Och Emir Selimovic, Unga romer.

  130. Och Tiina Kiveliö, Svenska kyrkan.

  131. Då ska vi invänta,
    så att alla kommer på plats först...

  132. Ibland uttalar man fel,
    Selimi var efternamnet.

  133. Om ni packar ihop er lite till,
    så att även Tiina får plats...

  134. Välkommen.

  135. Så. Artighetsfraser delade.

  136. Fantastiskt.
    Kan vi börja med, lite kortfattat...

  137. Caroline, jag har ju presenterat dig,
    men för att det ska vara rättvist...

  138. Vem är du och vad representerar du?
    Jag vill att samtliga fortsätter.

  139. Jag är avdelningschef
    på Forum för levande historia.

  140. Jag heter Tuula Autio, och jag...
    Ja, just det.

  141. Jag heter Tuula Autio, och har min
    dagliga gärning på Upplandsmuseet.

  142. I min roll här är jag projektledare
    för ett mångårigt projekt-

  143. -som har titeln "Romska röster".

  144. Annars är jag utställningschef
    till vardags.

  145. Hej, Susanna Hedman. Förtroendevald
    i Enköpings kommun för Miljöpartiet.

  146. Hej, Mohamad Hassan,
    kommunalråd för Folkpartiet Uppsala-

  147. -och också ordförande i utbildnings-
    och arbetsmarknadsnämnden.

  148. Året ut, i alla fall.

  149. Emir Selimi, ordförande i Unga romer-

  150. -och
    årets Raoul Wallenberg-pristagare.

  151. Tiina Kiveliö, handläggare på Svenska
    kyrkan, enheten för flerspråkighet.

  152. Innan dess har jag arbetat
    på länsstyrelsen i Stockholm-

  153. -och regeringskansliet,
    och Uppsala kommun för romfrågor.

  154. -Man kan välja var jag hör hemma.
    -Vi kan börja med dig.

  155. Du nämnde att du arbetar för Svenska
    kyrkan, enheten för minoriteter.

  156. Berätta kortfattat, vad gör ni? Vilka
    minoriteter är det ni arbetar med?

  157. Den heter Enheten för flerspråkighet
    och ingår i en avdelning för...

  158. ...kyrka, samhälle,
    samhällsliv i kyrkan.

  159. Vi arbetar med de nationella
    minoriteternas delaktighet-

  160. -i Svenska kyrkan. Dels är det
    det sverigefinska arbetet i kyrkan-

  161. -som är långt tillbaka grundat
    och välfungerande.

  162. Därtill arbetar vi
    med samiskt kyrkoliv.

  163. Och nu ska vi arbeta med romer
    från olika frireligiösa samfund-

  164. -och katolsk-ortodoxa kyrkan,
    för ekumeniskt arbete-

  165. -och också för översättning av kyrko-
    material och böner på romani chib.

  166. Varför är det viktigt? Att översätta
    texter till romani chib?

  167. Det finns ju en del material,
    men det mesta är muntligt.

  168. Kyrkohandboken har inte
    en endaste bön på romani chib.

  169. Många romer... Även om man tillhör
    frikyrkan eller ett annat samfund-

  170. -vill man gärna ha både samarbete
    och en del traditioner i kyrkan-

  171. -bland annat begravningar.
    Och då behöver vi material.

  172. Om du lämnar mikrofonen till Emir.
    - Emir, vad gör ni på Unga romer?

  173. Vi är en ungdomsorganisation och vi
    försöker vara en röst för unga romer.

  174. Vi började vårt samarbete
    med Hatbrottsgruppen i Stockholm-

  175. -för mörkertalet när det gäller romer
    när det gäller hatbrott är okänt.

  176. Det är väldigt många romer som
    fortfarande blir diskriminerade-

  177. -men många romer väljer att inte
    anmäla, av olika anledningar.

  178. Speciellt efter Polisregistret
    är det jättemånga som är jätterädda.

  179. "Hej. Jag har blivit diskriminerad."
    "Jaha, vem är du, då?"

  180. Och så måste man avslöja
    sitt ursprung, att man är rom.

  181. Många romer har svårt att göra det.

  182. Där gjorde vi ett samarbete,
    och vi har fortfarande ett samarbete.

  183. Vi brukar föreläsa runtom i landet.

  184. Vi har föreläst för länspolismästaren
    Bengt Svensson, och vi fortsätter.

  185. Ett samarbete måste ju ske när
    det gäller just majoritetssamhället.

  186. För Unga romer är det bland annat
    utbildning som är otroligt viktigt.

  187. Att både utbilda majoritetssamhället
    och romska ungdomar-

  188. -när det gäller just historien,
    för det som skett genom historien-

  189. -att vi har blivit... Ja, romsk
    historia har blivit tagen från oss.

  190. Jag fick först när jag var tolv år
    veta att vi är från Indien-

  191. -och att vi har en romsk flagga.
    Det var min del av historien.

  192. Utbildning är otroligt viktigt,
    och det vi är aktiva med just nu-

  193. -är att ta bort alla z-ord överallt.

  194. Bland annat fanns det en meny
    i Stockholm som hade z-korv.

  195. Vi tog initiativ att ändra på det,
    så att det skulle bli romsk korv.

  196. I Köping finns det en kulle
    som heter Zigenarkullen.

  197. Ursäkta, allihopa. Vi ska försöka
    ändra, så att det blir romsk kulle.

  198. Ni är med andra ord aktiva.

  199. Om du lämnar över mikrofonen
    till kommunalrådet Mohamed Hassan...

  200. I regeringens strategi
    för romsk inkludering-

  201. -poängteras vikten av nära samarbete
    med myndigheter och kommuner.

  202. Hur ser detta samarbete ut
    i er kommun?

  203. Vi har inte nått fullt ut,
    men vi har ett bra samarbete.

  204. Vi har haft ett antal aktiviteter
    i Uppsala, där...

  205. Jag kan sammanfatta.
    Jag skäms inte, men jag är inte nöjd-

  206. -om man tittar på vad vi gjort
    de senaste åren, allt från...

  207. Jag tittar på Emilia,
    med Brobyggarna i Uppsala-

  208. -där vi fattat ett aktivt beslut
    att finansiera det här-

  209. -och försöka implementera, så att det
    blir en varaktig tjänst i kommunen.

  210. Vi var unika när vi startade ett
    internationellt kommunalt nätverk-

  211. -för romsk inkludering, Uppsala
    och ett antal kommuner i Mälardalen.

  212. Det är Uppsala som har varit
    bland initiativtagarna.

  213. Vi har skolprojekt
    för att få in...

  214. För att få elever kvar i skolan
    och så vidare.

  215. Vi har också samarbete med olika
    myndigheter. Den här konferensen-

  216. -är ett samarbete med Uppsala kommun.

  217. Det här var bara startskottet,
    vi försöker vidga det samarbetet-

  218. -så att vi når ännu fler grupper.

  219. Hur ser det ut med romska moders-
    målslärare ute i Uppsala kommun?

  220. Man kan inte säga
    att det är fullt uppbyggt.

  221. Det är nästan obefintligt,
    skulle jag säga. Nästan.

  222. Vi hade en dialog... Vi har haft
    ett projekt som hette "Romano Zor"-

  223. -och sen var det "Romano Buca".
    Ursäkta uttalet.

  224. Utifrån det har vi haft dialog-

  225. -och det fanns ett behov av att
    stärka modersmålsundervisningen-

  226. -och att man ska ha vuxenkurser-

  227. -för vuxna, det finns ganska många
    romer som inte behärskar sitt språk.

  228. Därför startade vi med Census
    ett projekt för att få i gång det.

  229. Tyvärr var inte många intresserade.

  230. Det betyder inte att vi inte ska
    fortsätta och försöka få i gång det.

  231. Men språkundervisning är något
    som vi måste bli bättre på.

  232. Jag vill också fråga när det gäller
    barnen, för barnen är ju framtiden...

  233. Hur ser det ut med läxhjälpen
    i Uppsala kommun?

  234. Där är det inte så...

  235. I och med att vi har ett projekt,
    skolpliktsprojektet...

  236. Där finns det ett inslag
    om att man ska försöka få läxhjälp-

  237. -och att man också har
    individuella lösningar för elever.

  238. Detaljer har jag inte i dag,
    men vi har ett framgångsrikt projekt.

  239. En sak måste jag säga, Uppsala
    flaggar varje år, den 8 april.

  240. Romska flaggan utanför stadshuset.
    Jag tror inte många kommuner gör det.

  241. Nej, Göteborg gör det, och Stockholm.
    Men det behövs fler städer.

  242. Jag vill ställa samma fråga
    till gruppledaren Susanna Hedman.

  243. Strategin för romsk inkludering
    poängterar vikten av nära samarbete-

  244. -med myndigheter och kommuner.
    Hur ser detta arbete ut i er kommun?

  245. I vår kommun är vi i startfasen. Vi
    håller på att se över möjligheterna-

  246. -att starta ett projekt
    med romsk hälsa som ursprung.

  247. Men vi har modersmålslärare. Alla
    elever som vill får undervisning.

  248. Vi har kommit en bit på vägen,
    men vi har mycket kvar att göra.

  249. Vi har inte så jättestor romsk grupp,
    men vi jobbar för att bli mer aktiva.

  250. -Hur ser läxhjälpen ut i er kommun?
    -De flesta skolor har läxhjälp.

  251. Jag har själv haft läxhjälp i mitt
    bostadsområde, och det var välbesökt.

  252. Om vi passar vidare till Tuula Autio,
    utställningschef på Upplandsmuseet.

  253. Nu kanske det är dags
    att tala "Romska röster"-

  254. -den utställning som har funnits
    och varit på turné i landet.

  255. Varför initiativet,
    och varför jobba med romska röster?

  256. Romska frågor över huvud taget?

  257. Upplandsmuseet är länsmuseum,
    och vi är en fri kulturinstitution.

  258. Men jag talar inte "Romska röster"
    utan Katja Blomerus vid min sida.

  259. -Kom, Katja!
    -Välkommen! Katja Blomerus...

  260. ...som jobbar som pedagogassistent
    på Upplandsmuseet.

  261. Det är ju så här
    att när vi pratar "Romska röster"-

  262. -och vårt mångåriga projekt-

  263. -så är utgångspunkten
    den romska delaktigheten.

  264. Jag kan säga det att utan Katja
    så hade vi inte kommit så långt-

  265. -i den här förtroendefasen
    mellan mig, som projektledare-

  266. -och alla de modiga romer
    som har medverkat i vårt projekt.

  267. Jag kan säga så här:

  268. Projektet består av tre delar.

  269. Vi började med skolan, för vi
    upptäckte att det behövdes hjälp.

  270. När skolan skulle undervisa
    minoriteter fanns det ingenting.

  271. Katja började hos oss 2011, och vi
    producerade ett pedagogiskt material-

  272. -som vi sen har utvecklat
    för olika stadier i skolan.

  273. Katja jobbar med våra museipedagoger
    och tar emot elever och vuxengrupper.

  274. Vi är uppe i närmare 7 000 personer-

  275. -som har mött Katja, Ville och Stina.

  276. Nästa målgrupp, som är oerhört
    viktig, är den breda allmänheten-

  277. -som behöver fördjupande kunskaper.

  278. Vi jobbar med olika
    föreläsningsserier-

  279. -romska kulturprogram av olika slag-

  280. -så att man kan mötas
    och få in perspektiv på olika sätt.

  281. Vi bygger enorma nätverk. Just nu har
    vi ett fantastiskt nätverk i Uppsala-

  282. -Romsk filmfestival, som pågår. Vi
    nätverkar också med Svenska kyrkan-

  283. -där vi ska jobba kring resandefrågan
    i ett seminarium.

  284. Det stora att uppmärksamma
    i projektet "Romska röster"-

  285. -är den utomhusutställning
    som vi har turnerat med nationellt.

  286. Det här är en del av bilderna,
    som ni ser.

  287. De har alltså stått ute
    i det offentliga rummet-

  288. -på gator och torg, runtom i Sverige.

  289. Många pilotkommuner har jag
    jobbat med, och många andra ställen-

  290. -där man har ett starkt engagemang
    i romska frågor.

  291. Det har varit fantastiskt,
    men också provocerande-

  292. -att ställa ut dessa gigantiska
    porträtt ute bland människor.

  293. Ingen har kunnat undgå dem,
    och jag har räknat.

  294. Vi är uppe i drygt fyra miljoner
    personer som passerat dem.

  295. Och då kan man väl kanske
    göra ett överslag-

  296. -av hur många som stannat och tittat
    och läst och tagit till sig.

  297. Om jag säger 400 000
    tror jag inte att jag ljuger.

  298. Det här är ju ett sätt att jobba på.

  299. Vi valde i projektet att lyfta ut
    romerna i det offentliga rummet-

  300. -för att vi vet
    av olika kulturanalyser-

  301. -att de som besöker museer inomhus
    är högutbildade personer-

  302. -som väljer att gå dit.

  303. Här kunde man inte undgå,
    här har alla möjligheten att se.

  304. Det är 26 porträtt, och de är tagna
    av fotografen Anders Ryman.

  305. Det är romer
    ur olika romska grupper.

  306. Pedagogiken i det ligger just
    i det som vi pratat om hela dagen-

  307. -att det finns
    ingen enhetlig romsk grupp-

  308. -utan alla är olika och har kommit
    till vårt land under olika tider.

  309. Jag ska presentera Suzana Aziri.
    Hon bor i Linköping-

  310. -och hon är kosovansk gurbetirom.

  311. Vi har Crina Sarda,
    som är rumänsk kalderashrom-

  312. -och Du, Jasmine, har jobbat
    tillsammans med Crina mycket.

  313. Det är en fantastisk berättelse,
    men den kan vi inte dra nu.

  314. Och sen är det pojkarna,
    Alexander och Valentino.

  315. De är uppklädda, för de var
    på den stora festen i september-

  316. -när vi firade 500-årsjubileet.

  317. Och längst ner här
    möter ni Sonny Eisfeldt.

  318. I vuxen ålder fick han reda på
    att han hade resandeanor.

  319. Han har ägnat sig mycket åt att
    ta reda på allt han kan om sin släkt-

  320. -och han har precis kommit ut med en
    bok som är så här tjock, 550 sidor.

  321. Oerhört stolt
    över sin resande-identitet-

  322. -så han bytte namn till Eisfeldt-

  323. -och han lät tatuera in namnet
    på sin ena arm.

  324. -Det är identitet!
    -Tack så mycket, Tuula.

  325. Katja, hur har det känts för dig
    att få arbeta med det här projektet?

  326. Att belysa din egen kultur
    för skolklasser?

  327. Det är jätteviktigt.

  328. Det är sällan att en romsk kvinna
    tar steget till mitten i klassrummet-

  329. -och barnen och ungdomarna har
    möjlighet att fråga vad som helst.

  330. Jag hoppas att vi kommer
    att förminska fördomarna-

  331. -som vi möter nästan varje dag.

  332. Det är mitt sätt
    att fajta tillbaka.

  333. Härligt. I början av arbetet,
    som du nu arbetat med i ett par år-

  334. -hur kändes det, var du rädd
    i början, att möta grupperna?

  335. Jag var inte rädd att möta grupperna-

  336. -men jag var rädd
    att möta hela Upplandsmuseet.

  337. Jag tänkte att jag,
    en vanlig romsk kvinna-

  338. -bland alla arkeologer och alla andra
    som har hög utbildning...

  339. "Jag kommer inte att passa där."

  340. Jag var väldigt arg
    på Caroline Mahdavi-

  341. -som var projektledare
    för "Romano Zor".

  342. -Som föreslog dig till arbetet?
    -Ja.

  343. Och Tiina Kiveliö,
    det är också hennes fel.

  344. -Men tusen tack till henne ändå.
    -Så du känner tacksamhet i dag...

  345. Nej. Nu gör jag inte det, det var
    bara en vecka jag var rätt så...

  346. Efter en vecka kände jag mig hemma.

  347. Jag vet ju vilka framgångar
    du med de övriga pedagogerna-

  348. -Ville och Stina, har rönt, inte bara
    i Uppsala, utan i hela länet.

  349. Ni har fått många, många tackord.
    Och det är ju när det finns en rom-

  350. -som har insiderperspektiv,
    som man lyssnar mer på.

  351. Du kommer med din traditionella
    vardagsdräkt som barnen kan titta på.

  352. Du har också varit med och bidragit
    till att spräcka en del fördomar.

  353. Vilka då?

  354. Ja. Jag har fått frågan mest
    av barnen:

  355. "Hur många fickor har du
    under kjolen?" - Ursäkta, Rickard.

  356. Jag har hört att de tror
    att vi har 72.

  357. Men det finns ingen. Det är en fördom
    som vi har visat inte stämmer.

  358. Fantastiskt.
    Ge henne en rungande applåd.

  359. Tack så mycket, Katja.

  360. Om jag får gå tillbaka
    till våra politiker...

  361. Mohamed och Susann...
    Susanna, tack.

  362. Så är det ju så här att...

  363. -Vilken ska jag välja?
    -Vi kan svara på samma.

  364. Åh, vad svårt.
    Jag har ett batteri av frågor här.

  365. Vi gör så här...
    Ni arbetar inom förvaltningar-

  366. -och har en stark koppling
    till det offentliga Sverige.

  367. Hur viktigt tror ni det är att sam-
    verka med personer som inte har det?

  368. Och nu gäller det folkgruppen romer.

  369. Mitt arbete med förvaltningen sker
    via skolnämnden- och -förvaltningen.

  370. Det är otroligt viktigt att få in det
    perspektivet i myndigheternas arbete-

  371. -för man har ett annat perspektiv
    och man behöver ha dialogen-

  372. -med grupperna man arbetar med, för
    oftast arbetar man för och inte med.

  373. Jag lyfte tidigare frågan
    om inflytande och dialog.

  374. Vi måste ta det steget längre, vi
    måste få till en medbestämmanderätt.

  375. Det är viktigt, man är inte och man
    kan inte integreras i ett samhälle-

  376. -utan medbestämmanderätt, om man
    inte är representerad på alla nivåer.

  377. Mohamed?

  378. Det är jätteviktigt med inflytande,
    och det handlar om makt också.

  379. Över sitt liv och sin situation,
    och sina barn och framtiden.

  380. För mig har det alltid varit viktigt
    att vi har kontakter-

  381. -som med de här projekten. Det har
    varit en vision att implementera dem.

  382. Nu har vi haft en diskussion,
    vad ska Brobyggarna tillhöra?

  383. Är det socialtjänsten,
    arbetsmarknaden eller utbildningen?

  384. Det är lätt att man lägger allting
    under sociala nämnder.

  385. Vi måste faktiskt gå ifrån det-

  386. -och det handlar om arbete,
    det handlar om utbildning.

  387. Då är det också ett symboliskt värde
    i att man låter t.ex. Brobyggarna-

  388. -eller frågor som rör romer
    inkluderas i allt annat.

  389. Att man har integrering i alla verk-
    samheter, inte bara socialnämnden.

  390. Det har varit det primära syftet
    i alla frågor.

  391. Ytterligare en fråga till er två.

  392. I delegationen för romska frågors
    utredning från 2010-

  393. -och i regeringens strategi
    för romsk inkludering-

  394. -nämns att romers förtroende för
    myndighetssfären är märkbart lågt.

  395. På vilket sätt kan ni
    som arbetar med politiken bidra-

  396. -till en förändring?

  397. Här är två politiker
    som förstår exakt vad du skriver.

  398. Jag kommer från Beirut i Libanon,
    jag är en minoritet, kurd-

  399. -och min folkgrupp har ett väldigt
    lågt förtroende för myndigheter.

  400. Det har jag med mig in
    i mitt politiska arbete-

  401. -att det finns folk som har svårt att
    förstå ord och lita på myndigheterna-

  402. -och bryta den här barriären.
    När jag dialogar med personen-

  403. -kan jag snappa upp att det finns
    en barriär, som man måste prata om.

  404. Det är jätteviktigt.

  405. Tyvärr är det inte alla politiker och
    tjänstemän som ser den här rädslan-

  406. -den osynliga rädslan,
    det osynliga hindret som finns.

  407. Det måste vi försöka prata igenom.

  408. Räcker det med att diskutera,
    har vi inte gjort det i 500 år?

  409. Absolut, du har en poäng där.

  410. När jag säger det menar jag att bryta
    barriären, så att den inte är kvar.

  411. Jag tror att i Uppsala så har vi
    i alla fall kommit långt.

  412. Jag skäms inte, men är inte stolt.
    Det finns mycket kvar att göra-

  413. -men vi har kommit en bit in
    i vårt arbete.

  414. Ingen skam, men en bit in i arbetet.
    Jag väntar på klivet så småningom.

  415. Jag kan tycka att det viktiga är
    att det är relationsbaserat.

  416. Eftersom man misstror myndigheter
    är det viktigt att skapa relationer.

  417. I alla dialoger och kontakter är det
    viktigt att man har en relation-

  418. -att man kan skapa ett förtroende.
    Det är viktigt oavsett om det gäller-

  419. -mellan handläggare sinsemellan
    eller som arbetskollega.

  420. Det är otroligt viktigt att skapa
    de här relationerna. Det är A och O.

  421. Är det det som ger förtroende?
    Att man vågar?

  422. Jag tror det är viktigt att man ser
    individen och ser till dess behov.

  423. Det är ju det enda sättet
    att skapa en relation.

  424. Att man kan se en individ och skapa
    en personlig relation med individen-

  425. -utifrån den position man har.

  426. Det tror jag är otroligt viktigt för
    att man ska kunna luckra upp det här.

  427. Tiina, om vi går till den här sidan
    av panelen...

  428. Vilka goda exempel från Svenska
    kyrkan kan du dra ur rockärmen?

  429. De är inte så många, om man tänker
    på kyrkans historia med romerna.

  430. Tillsammans med romska aktivister-

  431. -och kyrkligt engagerade i samfund
    och inom Svenska kyrkan-

  432. -så har man haft
    två gudstjänster på resanderomani-

  433. -i Göteborg, i Högsbo församling.

  434. Delar av gudstjänsten
    har gått på resanderomani-

  435. -och även musiken har varit deras.

  436. Sen hade vi för snart ett år sen,
    den 8 april-

  437. -en fantastisk gudstjänst i dom-
    kyrkan. Kanske en del av er var där.

  438. Där återigen museet,
    tillsammans med ärkebiskopskansliet-

  439. -ordnade en gudstjänst
    som samlade i princip alla-

  440. -som fanns i den här stan,
    som hade någon anknytning-

  441. -antingen till kyrkan eller romerna.

  442. Emilia var där och sjöng.
    Det finns på Youtube.

  443. Ärkebiskopen var där.
    Han kommenderade dit sina biskopar.

  444. Övriga kyrkor var där.
    Ortodoxa kyrkan, samfunden...

  445. Nu ska vi se...
    EU-representanter, ministern-

  446. -och sen naturligtvis de romer
    som lever i Uppsala-

  447. -men också romer från andra städer.

  448. Och dessutom hade ni bjudit in
    de romer som sitter på gatorna.

  449. Man kan ju säga att från de här
    dragspelande gatumusikanterna-

  450. -så var det ett herrans liv i kyrkan.

  451. Det finns ju såna här småglimtar.

  452. Sen glömde jag ju säga
    att Svenska kyrkan har psalmböcker-

  453. -på finska, samiska och meänkieli-

  454. -men återigen, ingenting på romani.
    Så det finns att ta igen här.

  455. Finns det en efterfrågan på det?

  456. När vi talar med de romer
    som är aktiva i församlingar...

  457. De säger att det finns en efterfrågan
    på samarbete med Svenska kyrkan.

  458. Man upplever att man har mycket
    att få från kyrkan-

  459. -och att kyrkan har mycket att få
    av romerna i de olika samfunden.

  460. I Finsk-lutherska kyrkan säger man
    att romerna är grunden-

  461. -för vårt samfundsliv,
    vårt andliga liv i kyrkan.

  462. Ni kan ju ana var vi rör oss.

  463. Låter spännande.

  464. Emir. När det gäller inflytande
    från romernas sida-

  465. -som strategin nämner,
    spelar det någon roll, tror du-

  466. -om det är en kvinna eller man
    som är med i det arbetet?

  467. Oj, det är en bra fråga. Jag tror
    att det är viktigt att ha båda.

  468. Om man kan ha ett samarbete och få
    både en kvinnlig och en manlig syn.

  469. Om man är rom är det väldigt viktigt
    att få en kvinnlig roms perspektiv-

  470. -och en manlig roms perspektiv.
    Så absolut, men...

  471. Jag tänker också en sak
    när det gäller just integration.

  472. Romer har faktiskt varit
    här i Sverige i 500 år.

  473. Är det nån som är integrerad är det
    romer. Vi vet hur samhället fungerar.

  474. Vi kan alla regler,
    vi kan alla kryphål och inte.

  475. Hur man gör för att komma sig fram.

  476. Är det nån som ska integreras är det
    majoritetssamhället jämtemot romer.

  477. Det är det vi sitter här
    och väntar på.

  478. Tack för pointen. - Caroline,
    om du bara mickar dig igen.

  479. Ja, du har ju en...
    - Det finns en mikrofon där.

  480. Förutom de exempel med treårs-
    satsningen som du presenterade...

  481. Och du fick en fråga
    om hur man verkar nationellt.

  482. Med utställningar, nämnde du.

  483. Men hur nätverkar man mer än den här
    treårssatsningen med romer?

  484. Finns det någon uppsökande verksamhet
    i andra städer, till föreningarna?

  485. Finns det mänskliga rättighets-
    utbildningar? Finns det såna tankar?

  486. Berätta!

  487. Klart att det sker ett nätverkande.

  488. I de olika delprojekten har vi också
    vänt oss mycket till pilotkommunerna-

  489. -för att se
    hur vi skulle kunna samarbeta.

  490. Det finns även samarbeten
    på myndighetsnivå.

  491. Bland annat Utbildningsradion,
    Skolverket...

  492. Vi har en diskussion på gång
    med DO-

  493. -kring ytterligare
    pedagogiskt material.

  494. Nu när vi producerat det fakta-
    baserade materialet vill vi fokusera-

  495. -på metoder
    för hur man kan komma åt...

  496. Kan jobba med attitydpåverkan-

  497. -eller hur man tar de svåra samtalen
    i klassrummet kring de här frågorna.

  498. Det är just nu på en uppstartsnivå-

  499. -men jag ser ju att det kommer
    att komma fler insatser.

  500. Där är det ju också viktigt
    att vi inte blir stockholmsbaserade-

  501. -utan att vi tar in perspektiv
    från andra håll i landet.

  502. Forum för levande historia har ju
    precis fått ett nytt uppdrag.

  503. Det är precis nyligen ni fått det,
    så ni har inte diskuterat det än.

  504. Man vet ännu inte vilket perspektiv
    och så. Man vet övergripande.

  505. Kommer det att innefatta romer
    på något sätt, det projektet?

  506. Ja, vi har fått ett regerings...

  507. Vi har inte fått uppdraget än, men vi
    kommer troligtvis att få ett uppdrag-

  508. -som handlar om rasismens historia
    och rasism i dag.

  509. Så mycket mer än så vet inte vi just
    nu, så därför är det svårt att svara-

  510. -på frågor om hur vi ska arbeta.

  511. Men då Forum för levande historia
    fått uppdraget tänker jag mig-

  512. -att det ändå kommer
    att handla om flera perspektiv-

  513. -på intolerans, fördomar-

  514. -och den typen av frågor, så att...
    Jag ska inte säga för mycket.

  515. Kanske... Bara en tanke
    som jag kanske kan ge med er-

  516. -in i era diskussioner. Gunno Gunnmo
    sa att arbetsmarknadsdepartementet-

  517. -och dåvarande integrationsminister
    Erik Ullenhag valde att besluta-

  518. -att man skulle ta upp oförrätterna
    från statens sida i Vita boken-

  519. -från år 1900 till 2000.

  520. Men kanske ni kan gå längre tillbaka,
    till den 29 december 1512-

  521. -och fram tills i dag?
    Kanske en tidsaxel, vad vet jag?

  522. Tiina Kiveliö,
    du ville tillägga nånting.

  523. Mikrofonen här först.

  524. Jag tänkte på exempel. Gunno Gunnmo
    tog upp kravallerna i Jönköping.

  525. Man har avtäckt ett minnesmärke
    i höst för de här kravallerna.

  526. Resandegruppen har arbetat aktivt
    i Göteborg och omnejd-

  527. -för att få silverplaketter
    i kyrkorna-

  528. -över de resandesläkter
    som finns begravda på kyrkogården.

  529. Sen skulle jag vilja lyfta upp Mats
    Jonsson där borta. - Vifta, Mats.

  530. Som har arbetat väldigt aktivt
    med aktiva romska gudstjänster-

  531. -och olika händelser i romernas liv.

  532. Du har varit väldigt uppskattad
    i ditt arbete där.

  533. Trots allt minns folket det.

  534. Att det är femton år sen du var
    aktiv, var det det du menade?

  535. -Det måste höras in i...
    -Det var femton år sen...

  536. ...men du lät verkligen din kyrka
    bli romernas kyrka-

  537. -oavsett var man kom ifrån.

  538. Vi hör inte... Nej. Utan mikrofon...

  539. Men du, Tiina. Du nämnde det här
    minnesmärket från tattarkravallerna.

  540. Vad tror du det har för betydelse
    för resandegruppen?

  541. Det är viktigt att man får synliga...

  542. Ungefär som den här utställningen,
    att man inte har det i slutna rum-

  543. -utan man har dessa minnesmärken,
    plakat eller vad det nu må vara...

  544. Man har det i det offentliga rummet.
    Vi måste ju se varandra.

  545. När jag pratade om gudstjänsten
    i domkyrkan, det var verkligen så...

  546. Jag fick bredvid mig de tiggarna
    som kom direkt från gatan.

  547. De var mycket blöta, men de blev ju
    väldigt varma i den värmen.

  548. Just det här att vi gör nånting, inte
    bara planerar fantastiska program-

  549. -utan aktiva småhändelser,
    som lyfts som goda exempel.

  550. -Det tycker jag är jätteviktigt.
    -Tuula, vi går tillbaka till dig.

  551. I min efterforskning vet ju jag-

  552. -att projektet "Romska röster"
    är i sin ända, eller hur?

  553. Vad återstår av projektet,
    och vad ämnar ni göra framöver?

  554. Rent formellt kommer projektet
    att avslutas...

  555. Ni vet att man får sina pengar,
    och sen tar det slut.

  556. Men det som är oerhört viktigt
    för oss på Upplandsmuseet-

  557. -är hur vi nu ska förvalta
    vår kunskap-

  558. -och det förtroende vi byggt upp.
    Vad kommer vi att göra långsiktigt?

  559. Det är en självklarhet att vi
    kommer att fortsätta försöka bistå.

  560. Vi kommer att fortsätta arbeta
    med barn och unga i skolan och...

  561. Ja, det ska bli en del
    av vår fasta verksamhet-

  562. -för vi har mångfaldsfrågorna också,
    som ett viktigt uppdrag.

  563. Men jag skulle vilja
    haka på Caroline här-

  564. -och de här 25 miljonerna
    som det är tänkt att ni ska få.

  565. Du pratar om att det är
    med inriktning mot rasism-

  566. -och jag är väldigt stolt
    och väldigt glad-

  567. -över att vi har varit ute
    i det offentliga rummet med bilderna.

  568. Men jag vill tala om att det inte
    bara är glädje, utan nästan tårar.

  569. Därför att utställningen har blivit
    utsatt för hatbrott flera gånger.

  570. Det är nazistiska symboler
    ristade på porträtten.

  571. Det är ristningar i ansiktena.

  572. Det är alla möjliga
    rasistiska tillmälen och slagord-

  573. -som har skrivits på.

  574. Där har vi konsekvent jobbat så
    att vi har dokumenterat-

  575. -snabbt bytt ut bilden
    och polisanmält-

  576. -för det måste synas nånstans
    att detta hände.

  577. Sen att det inte blir några större
    effekter av det, det är en annan sak.

  578. Men det är väldigt provocerande
    att vara ute i det offentliga rummet-

  579. -med ett sånt här budskap.

  580. Därför är pengarna viktiga
    för att motarbeta rasism.

  581. Absolut. Rätt sagt.

  582. Tiden går. Jag ger golvet till Emir.
    En minut.

  583. Jag vet att det är kort tid, för
    publiken ska få möjlighet att fråga.

  584. Sammanfattning. Av det du vill säga.

  585. -Inte av allt. Tack.
    -Hela dagen.

  586. Jag vill nämna att Unga romer,
    som Emilia Huczko är ordförande för-

  587. -skulle åka till Makedonien.

  588. Vi skulle träffa olika romska
    organisationer och se hur de har det.

  589. I Makedonien är det ungefär 30 000
    romer på ett och samma ställe.

  590. Man har romsk borgmästare, romer
    i parlamentet, både rikt och fattigt.

  591. Så säger en taxichaufför till mig:
    "Du har bara sett jättefina områden."

  592. "Om jag tar dig någonstans kommer
    ditt liv att vändas upp och ner."

  593. Jag blir både rädd och nyfiken,
    och jag förstår inte vad han menar.

  594. När han tog mig till platsen
    kunde jag inte förstå vad jag såg.

  595. Det var öken av sopor,
    så långt ögat kunde se.

  596. Och värst av allt, det var barn där!
    Romska barn som levde och bodde där.

  597. Jag blev jättechockad över det här.

  598. Jag började ge pengar,
    jag såg inte hur mycket...

  599. Jag bara gav och gav.
    Sen såg jag att de kom med chips.

  600. "Gud, var har de köpt chips?" Sen såg
    jag att det var en kvinna som sålde.

  601. Jag gick dit och deras tusen denari,
    som är ungefär 150 kronor...

  602. Jag köpte massor med grejer,
    mina armar fylldes med påsar.

  603. När jag berättade för Emilia
    samlade vi ihop 1 500 kronor-

  604. -och gjorde 50 påsar och gav till
    varenda familj. Det kändes så bra!

  605. Flera månader innan frågade jag
    jättemånga romska aktivister:

  606. "Finns det någon romsk humanitär
    och internationell organisation?

  607. Och alla sa nej. Då tänkte jag:
    "Fasen, jag måste öppna en!"

  608. Så jag gjorde det. Save the
    Roma Children är aktiv just nu-

  609. -och gör just såna här grejer,
    insatser för romska barn.

  610. -Bra!
    -Bra. Tack.

  611. Tyvärr så ser situationen ut likadant
    i de flesta europeiska länder.

  612. Jag tänker öppna upp golvet nu
    för frågor till panelen.

  613. Vem vill ställa den första frågan?
    Och vänta på mikrofonen först.

  614. Där borta.
    Claudia kommer med mikrofon.

  615. Tack så mycket.

  616. Jag ber om ursäkt om jag inte
    kan uttrycka mig tillräckligt.

  617. Frågan är till Emir.

  618. Den här diskrimineringen
    från myndigheters sida...

  619. Jag vet att det är många
    som blir diskriminerade-

  620. -av romerna, och utlänningar också.

  621. Hur ofta får ni sån information-

  622. -att folk har blivit diskriminerade?

  623. Och frågan fortsätter...

  624. De äldre,
    som inte kan uttrycka sig bra-

  625. -när de går till polisen,
    de ska till exempel polisanmäla...

  626. De kan inte uttrycka sig
    tillräckligt bra...

  627. Polisen kanske struntar i det på
    grund av otillräckliga bevis eller...

  628. ...argument. Man känner
    att man blir diskriminerad.

  629. Men nu gäller det unga, som ni.
    Hur ofta blir ni diskriminerade?

  630. Hur ofta polisanmäler ni-

  631. -till exempel såna utsatta personer-

  632. -och vad tror ni att ni kan göra,
    eller vi och politiker-

  633. -kan göra för att undvika sådan
    diskriminering från myndigheterna?

  634. En jätteviktig fråga, men vi
    har ont om tid. Gärna kort svar.

  635. Om man tänker på romernas situation,
    så har det gått så pass långt-

  636. -att många som blir diskriminerade
    tänker inte så mycket på det.

  637. Det är så hemskt!

  638. När vi pratar med ungdomar säger vi:
    "Det är därför du ska kontakta mig!"

  639. Det är för att vi ska gå vidare.
    Men många ger upp.

  640. Till exempel har vi Emilia Huczko,
    som blev uppringd av en herre.

  641. Det finns på Youtube, om ni går via
    Unga romer kan ni höra hela samtalet.

  642. Det var helt brutalt!
    Vad händer? Ingenting!

  643. Vi skickar till polisen. Ingenting.

  644. Därför tycker vi också
    att lagen måste förändras.

  645. Man ska inte bara kunna säga
    en massa ord, allt från z-ord-

  646. -till att dra ett folk över en kant,
    och bara liksom:

  647. "Tyvärr, vi har inte lagen bakom oss,
    så att vi kan fälla."

  648. I dag ser det ut så
    att många som blir diskriminerade-

  649. -försöker implodera.

  650. Explodera är när man exploderar.
    Många imploderar och sväljer allt.

  651. Därför finns Unga romer bland annat
    för att uppmärksamma ungdomar på:

  652. "Nej, du ska inte svälja det.
    Du måste spotta ut det."

  653. "Världen måste höra det.
    Sverige måste höra det."

  654. En sista fråga, och var nu korta.

  655. Måste, Mohamed.

  656. Här sitter ett stort antal människor-

  657. -och ännu fler bakom teverutan,
    i tevesofforna.

  658. Om ni har ett råd att ge dem, när
    det gäller romska frågan och arbetet-

  659. -vilket råd skulle ni vilja ge
    den här gruppen-

  660. -och dem bakom teverutan?

  661. Vem vill börja? Kort svar.

  662. Jag tycker att det allra viktigaste
    är det vi pratat om flera gånger-

  663. -att skapa mänskliga möten.

  664. Att vi ser varandra, tar till oss,
    samtalar, pratar.

  665. -Och kunskap.
    -Gå laget vidare.

  666. Jag tycker delaktighet,
    inflytande och medbestämmanderätt-

  667. -men även att man skapar relationer.

  668. Om man ser till hur samhället ser ut
    i dag, så är vissa dörrar öppna-

  669. -men dörrar till t.ex. politiken
    är utom räckhåll för många romer.

  670. Det är viktigt att skapa mötesplatser
    där man kan bli representativa...

  671. -...inom alla områden.
    -Jag tänkte på öppenhet.

  672. Att man inte dömer ut någon för att
    man klär sig på ett speciellt sätt.

  673. Man måste vara öppen och möjliggöra
    för människor att komma dit man vill.

  674. Att man inte stoppar dem för att
    de inte tillhör majoritetssamhället.

  675. Det är jätteviktigt att man jobbar
    med attityder och attitydförändring.

  676. Det är A och O. Och sen är det
    utbildning. Utbildning, utbildning.

  677. Om man inte kan så mycket om romer
    får man se till...

  678. Det är ens skyldighet banne mig,
    att lära sig vad det handlar om.

  679. Tack.

  680. Jag brukar säga: Finns det en garanti
    på att man är en bra människa?

  681. I fall man är muslim, kristen,
    jude, rom? Vilken nation som helst.

  682. Finns ingen. Därför är det så viktigt
    att se varandra som människor.

  683. Lär känna en människa!
    Det är fantastiskt kul.

  684. Man upptäcker så mycket gemensamt.
    Även om vi inte kommer överens!

  685. Man kan bara le och ge den dyrbaraste
    presenten vi har. Det kallas respekt.

  686. Tiina.

  687. Jag tycker att ni sagt allt, men
    jag kan säga att allt jag lärt mig-

  688. -om romerna och med romerna, har jag
    lärt mig genom att fråga romerna.

  689. Vi har två stycken panelister kvar,
    Katja och Caroline.

  690. Vilket råd skulle de vilja ge?

  691. Öppet sinne och jobba tillsammans.

  692. Jag kan lägga till
    att det är nyfikenhet-

  693. -och förmågan att se på sig själv
    lite kritiskt då och då-

  694. Man kan tro att man vet allt-

  695. -och sen gör man inte det
    i alla fall.

  696. För att få ökad förståelse,
    några slutord kring konferensen.

  697. För att få ökad förståelse krävs rätt
    kunskap, och med den förståelsen-

  698. -är det lättare att ha en gemensam,
    långsiktig inriktning.

  699. Där målet är lika rättigheter
    och möjligheter och inkludering-

  700. -men inte på bekostnad
    av den egna särarten.

  701. Vad händer med ett barn som ser
    sina föräldrar bli diskriminerade-

  702. -när de gör sina vardagsbestyr?

  703. Som att gå och handla
    eller bli nekad att tanka sin bil?

  704. Eller att inte få hyra en bil, fast
    det finns en rad parkerade utanför?

  705. Vilka blir konsekvenserna
    av att man blir utslängd ur bostaden-

  706. -när det blir känt att det är
    en romsk familj som flyttat in?

  707. Vilka blir konsekvenserna av
    att skolan inte tar sitt ansvar-

  708. -för det romska barnet skolgång?

  709. Där grova tillmälen
    och fysisk mobbning sker mot barnen?

  710. Där en del av personalen säger: "Det
    är ju bara lite bus barnen emellan."

  711. Där romska barn ofta
    inte blir betrodda om sin egen sak.

  712. Vi har även här i dag fått höra
    om mänskliga rättigheter-

  713. -minoritetslagen, arbetsmarknaden,
    vitboken-

  714. -kommissionen mot antiziganism,
    regeringens strategi-

  715. -EU-medborgare och goda exempel på
    nationell, regional och lokal nivå.

  716. Råkar du ha
    ett känt romskt efternamn-

  717. -så är det i dag så gott som kört för
    dig att komma in på arbetsmarknaden-

  718. -trots utbildning och meriter,
    oftast.

  719. Vilket gör att många byter sina
    familjenamn till mer svenskklingande.

  720. Vem är det då som bär ansvaret
    för att ändra på situationen?

  721. En del säger att det är romerna
    själva som måste göra något.

  722. Jag tror att ni håller med mig-

  723. -om att med makt följer ansvar-

  724. -och i ansvaret ingår att
    också släppa in romer i arbetet.

  725. Ytterst handlar det
    om makten i ett samhälle.

  726. Vem som bestämmer
    vad som är rasistiskt eller inte-

  727. -kränkande eller inte.

  728. Romer hade inte tolkningsföreträde,
    det hade den vita majoriteten.

  729. Ungefär så långt har vi kommit
    i frågan om karikatyrer-

  730. -både här i Sverige,
    som internationellt.

  731. En sann integrering och harmonisering
    börjar ske människor emellan-

  732. -då vi låter varandra få vara
    de personer vi är födda till.

  733. Låt oss hoppas att möten som skett
    i dag är ett steg i den riktningen.

  734. Ett stort tack
    till landshövding Peter Egardt-

  735. -för att Claudia Forsberg fick i
    uppdrag att samordna denna konferens.

  736. Och ett stort tack till alla er
    som medverkat under konferensen:

  737. Romska rättigheter är mänskliga rätt-
    igheter - tillsammans i förändring.

  738. Konferensen har under dagen
    blivit filmad av Utbildningsradion.

  739. Tack till Utbildningsradion.
    Den kan ni se inom en snar framtid-

  740. -på ur.se i flera år framöver, eller
    på ur.play i minst sex månader.

  741. Den sänds även på Kunskapskanalen.

  742. Jag heter Domino Kai och tackar alla
    för att ni varit här-

  743. -och tagit del av Romska rättigheter
    är mänskliga rättigheter.

  744. Tack för i dag.

  745. Textning: Arnar Jonsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Goda exempel

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Under de senaste åren har flera goda exempel på arbetet med att belysa romers situation i Sverige uppvisats. Representanter från Forum för levande historia, Föreningen Unga romer, Upplandsmuseet, Svenska kyrkan, Uppsala kommun samt Enköpings kommun berättar om sina projekt och om vikten av att romer är inkluderade i arbetet. Inspelat den 11 november 2014 på Clarion Hotel Gillet i Uppsala. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Romer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Romska rättigheter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Romska rättigheter är mänskliga rättigheter

Uppsala läns landshövding Peter Egardt säger i det här talet att det i Sverige fortfarande inte är en självklarhet att romska rättigheter är mänskliga rättigheter. Här berättar han att Länsstyrelsen har tagit fram en antidiskrimineringsstrategi och en handlingsplan. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Lika rättigheter och möjligheter

Lise Bergh är före detta statssekreterare med ansvar för frågor kring nationella minoriteter. Hon går här igenom FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Varför är det lättare att prata om dem än att praktisera dem? Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Den nationella minoritetslagen

Lennart Rohdin (fp) var tidigare statssekreterare för flykting- och invandringsfrågor. Han berättar här om vilka krav den nationella minoritetslagen ställer på samtliga kommuner och landsting i Sverige. Den finns för att skydda Sveriges nationella minoriteter och ge dem inflytande över frågor som berör dem. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Romernas historia

Domino Kai berättar om romernas historia och om förföljelserna från land till land. Hur många romer kunde ha blivit räddade under andra världskriget om Sverige inte hade haft ett totalt inreseförbud för romer fram till 1954? Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Arbetsförmedlingens uppdrag för romsk inkludering

Mirelle Gyllenbäck är nationell samordnare för Arbetsförmedlingens arbete för romsk inkludering. Hon berättar om pilotprojekt som har startats i fem kommuner där så kallade brobyggare ska hjälpa romer att komma in på arbetsmarknaden. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Vitboken och kommissionen mot antiziganism

Gunno Gunnmo ledde utredningen kring regeringens vitbok om övergrepp och kränkningar av romer och resande i Sverige under 1900-talet. Han berättar att en av de stora utmaningarna i dag är att överbrygga den ömsesidiga misstron mellan myndigheter och romer. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Nationell strategi för romsk inkludering 2012-2032

Majlis Nilsson är samordnare på länsstyrelsen Stockholm. Hon berättar om hur arbetet med regeringens strategi för romsk inkludering ska gå till. I strategin står bland annat att ”den som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom”. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

EU-medborgare i Sverige och i Europa

Sunita Memetovic är jurist och romsk aktivist. Apropå tiggeriet på gatorna i Sverige berättar hon vad som gäller för EU-medborgare i Sverige och i Europa. Är det en rättighet att få tigga? Hur länge gäller fri rörlighet inom EU? Hur länge får man uppehålla sig i Sverige? Inspelat den 11 november 2014 på Clarion Hotel Gillet i Uppsala. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Romska rättigheter

Goda exempel

Under de senaste åren har flera goda exempel på arbetet med att belysa romers situation i Sverige uppvisats. Representanter från Forum för levande historia, Föreningen Unga romer, Upplandsmuseet, Svenska kyrkan, Uppsala kommun samt Enköpings kommun berättar om sina projekt. Inspelat den 11 november 2014. Arrangör: Länsstyrelsen Uppsala län.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Genusmaraton

Arbetsfördelning inom par

Är det hälsosamt för män och kvinnor att dela på betalt och obetalt arbete? Mikael Nordenmark, professor i rehabiliteringsvetenskap, berättar om ett aktuellt forskningsprojekt. Arrangör: Forum för genusvetenskap vid Mittuniversitetet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.