Titta

UR Samtiden - Etnisk profilering

UR Samtiden - Etnisk profilering

Om UR Samtiden - Etnisk profilering

Föreläsningar och diskussioner från konferensen Etnisk profilering. Inspelat den 21 november 2014 på Stockholm Waterfront Congress Centre. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Till första programmet

UR Samtiden - Etnisk profilering : Etnisk profilering: från USA till dagens EuropaDela
  1. Tack ska ni ha.
    Särskilt ombudsmannen-

  2. -som har bjudit in oss
    till det här samtalet.

  3. Det här är tydligen ett nytt grepp,
    så jag hoppas att vi kan upplysa er-

  4. -i den här frågan.

  5. Jag vill också säga att ett föredrag
    som jag började skriva finns utdelat.

  6. Det är lite pinsamt,
    för det är inte färdigt.

  7. Jag hade gärna putsat lite mer på det,
    så citera helst inte de dåliga styckena.

  8. Inledningsvis vill jag säga-

  9. -att frågan om profilering-

  10. -handlar om grundläggande principer-

  11. -för rättsväsendets verksamhet.

  12. Två grundläggande principer är
    att alla människor ska behandlas lika-

  13. -och att alla ska betraktas
    som oskyldiga tills de är fällda.

  14. När vi talar om rasprofilering eller
    etnisk profilering i USA och Europa-

  15. -beskriver vi mönster av praxis
    som bryter mot de här principerna.

  16. Vi talar i regel
    om godtyckliga polisingripanden-

  17. -där den enskilde polisens beslut
    styrs av en stereotyp.

  18. Den enskilde polisen
    är kanske inte medveten om-

  19. -att det är stereotypen som styr
    vem ingripandet sker mot-

  20. -snarare än
    en individs kriminella beteende.

  21. Människor blir föremål för ingripanden
    på grund av vilka de är-

  22. -eller på grund av sin tro, snarare
    än för vad de faktiskt har gjort.

  23. Jag vill påpeka, och jag kommer
    tillbaka till det, att det många gånger-

  24. -inte handlar om avsiktligt rasistiska
    handlingar av enskilda poliser.

  25. Vi ser mönster av praxis-

  26. -som drivs
    både av stereotypa föreställningar-

  27. -och av en oro för ordningsproblem
    och kriminalitet.

  28. De här stereotyperna och farhågorna
    är tämligen utbredda i samhället.

  29. Men polisens uppgift är framför allt
    att upprätthålla lagen.

  30. Polisen måste därför
    vara medveten om vad lagen säger-

  31. -i frågor som gäller diskriminering
    och rättssäkerhet.

  32. Med det sagt
    ska jag snabbt gå igenom-

  33. -hur frågan har utvecklats i USA.
    Den har en väldigt speciell historia.

  34. Sen tar jag kortfattat upp
    utvecklingen i Storbritannien.

  35. Nick Glynn och Victor Olisa
    från den brittiska polisen är här-

  36. -och de ska tala mer om England.
    Jag ska ta det snabbt.

  37. Sen vill jag prata lite
    om vårt arbete i Europa-

  38. -och hur vi har tagit oss an de här
    frågorna i olika sammanhang.

  39. Sen diskuterar jag om det här är
    rasism eller effektivt polisarbete.

  40. I USA blev
    frågan om rasprofilering aktuell-

  41. -i slutet av 1980-talet.

  42. USA har historiskt sett
    präglats av slaveri-

  43. -rasistiskt polisarbete-

  44. -och rasåtskillnadslagar,
    de så kallade Jim Crow-lagarna.

  45. Man började reformera polisen i
    samband med medborgarrättsrörelsen.

  46. Under samma tid blev även
    gärningsmannaprofilering populärt-

  47. -särskilt när det gällde seriemördare.

  48. Gärningsmannaprofilering började
    användas i narkotikabekämpningen.

  49. Den federala narkotikapolisen, DEA-

  50. -tog fram profiler för knarkkurirer
    med tydliga referenser till ras.

  51. Det gav upphov till det folkliga
    begreppet "driving while black".

  52. Det ansågs som tillräcklig misstanke.
    Det fanns en knarkkurir-profil-

  53. -som i princip utgick från
    att kokain och marijuana fraktades-

  54. -från Miami på motorvägen I-95-

  55. -som går längs hela USA:s östkust,
    av svarta män i hyrbilar.

  56. Poliskontrollerna längs motorvägarna-

  57. -gav upphov till uttrycket
    "driving while black".

  58. Man gjorde mängder av kontroller.

  59. Vid ett tillfälle stoppades en advokat,
    Robert Wilkins, av polis i Maryland-

  60. -och han fick veta att det var deras
    order. Då kom den första stämningen.

  61. Polisen hade ju medgett
    att man använde sig av rasprofilering.

  62. Stämningen blev början
    på en datainsamling.

  63. Domaren beordrade polisen att börja
    samla in data om sina kontroller-

  64. -och föra statistik över etnicitet-

  65. -så att man kunde utreda om det
    förekom systematisk särbehandling-

  66. -i polisarbetet.

  67. Det ledde till en debatt
    om hur man ska mäta polisdata.

  68. Vad ska de jämföras med?

  69. Det kan vi prata mer om senare-

  70. -men USA för statistik över ras
    i sina folkräkningsuppgifter.

  71. Men de uppgifterna visar ju inte
    vem som kör på en motorväg.

  72. Det är inte alltid de som bor där.

  73. Det har gjorts många intressanta
    studier om hur man mäter data.

  74. Även när data motsvarar befolkningen-

  75. -alltså de som kör på motorvägen-

  76. -eller som rör sig till fots
    i ett visst område...

  77. Även när man kontrollerade fortkörare-

  78. -som ju faktiskt gjorde sig skyldiga
    till förseelser och borde stoppas-

  79. -såg man en tydlig särbehandling
    på grund av ras.

  80. Så har det varit
    i de flesta undersökningar sen dess.

  81. I kölvattnet
    av de här amerikanska rättsfallen-

  82. -Maryland var först
    och fallet DeSoto i New Jersey-

  83. -ledde till
    att viktig rättspraxis utvecklades-

  84. -fick allmänheten upp ögonen,
    och reaktionerna blev kraftiga.

  85. 1998 gjordes en undersökning
    som visade-

  86. -att 85 procent av alla amerikaner
    kände till rasprofilering-

  87. -och ansåg att det var orättfärdigt.

  88. Sen kom 11 september-attackerna.

  89. Terrordåden mot World Trade Center
    förändrade allt.

  90. Diskussionen om profilering tystnade.

  91. Diskussionen om terrorism
    och behovet av profilering-

  92. -hamnade åter på agendan.

  93. Ni kanske minns
    att man föreslog särskilda och olika...

  94. ...visumregler och resedokument...

  95. ...för länder med
    en viss andel muslimer i befolkningen.

  96. Man backade,
    men den sortens diskussioner-

  97. -har ansetts både acceptabla
    och logiska efter det.

  98. Antalet profileringar-

  99. -som görs av vanliga poliser för att
    bekämpa terrorism är inte känt.

  100. Vi känner till ett antal fall
    som är djupt oroande-

  101. -både i New York och i Los Angeles.

  102. Där har polisen "kartlagt" muslimer-

  103. -och använt sig av påträngande former
    av informationsinhämtning.

  104. Motreaktionen har blivit kraftig
    hos de här grupperna-

  105. -och man diskuterar nu hur effektivt
    det här agerandet egentligen är.

  106. En annan utveckling är-

  107. -att diskussionen om profilering
    vid terrorismbekämpning-

  108. -har glidit över i en diskussion
    om invandringskontroll-

  109. -och en utökad profilering där.

  110. För sanningen att säga så har vi
    väldigt lite inhemsk terrorism i USA.

  111. Det handlar till största delen
    om vita extremister-

  112. -med fundamentalistisk läggning.

  113. Men den ekonomiska krisen och den
    politiska polariseringen har lett till-

  114. -en obehaglig debatt om invandring,
    och en önskan att stänga gränserna.

  115. Under den här regeringen
    har fler utvisningar verkställts-

  116. -än under nån tidigare regering.

  117. Terrorismbekämpning, invandrings-
    kontroll och profilering har förenats-

  118. -på ett sätt
    som är speciellt för just USA.

  119. Underrättelseinhämtning i syfte
    att bekämpa terrorism-

  120. -är en angelägenhet för CIA
    om det gäller yttre hot-

  121. -och för FBI
    om det gäller inhemska hot.

  122. Som en följd av problemen med
    att samordna information-

  123. -från vårt
    extremt decentraliserade polisväsende-

  124. -med FBI och andra myndigheter-

  125. -har samordningscentra skapats
    på delstatsnivå.

  126. De ska samordna alla data
    från olika myndigheter-

  127. -och sen använda dem operativt,
    i syfte att främja nationell säkerhet.

  128. Vi tror att mycket av informationen
    används för andra syften-

  129. -som invandringskontroll
    och en mer allmän övervakning.

  130. En annan faktor
    som har drivit på rörelsen-

  131. -mot mer profilering
    inom invandringskontroll-

  132. -är delegeringen av operativa
    befogenheter inom invandringskontroll-

  133. -från federal nivå
    till delstatsnivå och lokal nivå.

  134. Som ni vet
    är USA en federal statsbildning.

  135. FBI är enda statliga polismyndighet,
    och man har ett begränsat uppdrag.

  136. Det mesta av polisarbetet sker
    på delstatsnivå och lokal nivå.

  137. Det finns kanske
    20 000 polismyndigheter i USA.

  138. Invandringskontroll är konstitutionellt
    sett en federal angelägenhet-

  139. -inte en fråga för regional eller lokal
    polis. Men den här uppdelningen-

  140. -som många ser som en konstitutionell
    brandvägg mellan myndigheter-

  141. -har undergrävts kraftigt,
    bland annat av delstater som Arizona.

  142. De stiftar lagar som ger dem rätt
    att utföra invandringskontroll-

  143. -och tvingar även poliser att utföra dem
    under hot om rättsliga åtgärder.

  144. Några fall kommer snart upp i domstol.

  145. Det finns även en federal lag
    som kallas 387(g)-

  146. -enligt vilken den federala regeringen
    kan erbjuda polismyndigheter-

  147. -utbildning, utrustning och befogenhet
    att utföra invandringskontroller.

  148. Det här är ett sluttande plan.
    Diskussionen om profilering i USA-

  149. -som började
    med afroamerikaners erfarenheter-

  150. -handlar nu
    om afroamerikaner, latinamerikaner-

  151. -och muslimska amerikaner.

  152. Jag tror... Om jag ska nämna
    nåt positivt om USA-

  153. -så hör man i dag-

  154. -på grund av en stämning
    mot New York-polisen-

  155. -skjutningen av Michael Brown och
    Ferguson-polisens militanta agerande-

  156. -en ny typ av diskussion,
    som jag hoppas att vi kan främja.

  157. Det handlar om att återuppbygga
    tilliten för rättsväsendet-

  158. -i de delar av samhället
    där dess förtroende är svårt skadat.

  159. President Obama har inrättat ett nytt
    centrum i Justitiedepartementet-

  160. -"National center for building
    community trust and justice".

  161. Man bygger upp en nationell databas
    över kontroller-

  162. -så att vi kan jämföra
    hur olika polismyndigheter arbetar.

  163. Centret ska också
    försöka testa bra metoder.

  164. Vi vet vad som förstör tillit
    - det finns många exempel i USA-

  165. -men vad skapar tillit
    och goda relationer?

  166. Hur inleder man
    en samhällsdialog om säkerhet-

  167. -och införlivar den i polisarbetet?

  168. Där lämnar jag USA.

  169. Jag ska snabbt nämna Storbritannien
    och några gemensamma drag där.

  170. I England pratar man
    i regel inte om profilering-

  171. -utan om "oproportionerliga kontroller".

  172. Det började uppmärksammas
    på 1980-talet-

  173. -och allmänheten fick upp ögonen
    efter upploppen i Brixton.

  174. Var det 1984? 1982?

  175. 1981 var det!
    Upploppen provocerades fram-

  176. -av en aggressiv användning
    av de så kallade sus-lagarna.

  177. Polisen fokuserade särskilt på Brixton
    under en längre tid-

  178. -och utförde
    ett mycket stort antal poliskontroller.

  179. Många som stoppades
    var unga, svarta män.

  180. Polisen bröt sig även in i ett hus
    i jakten på en misstänkt-

  181. -och i samband med det
    sköts en kvinna.

  182. Det ledde till oroligheter
    som spred sig till andra städer-

  183. -och man började diskutera
    polisens metoder.

  184. Till skillnad mot i USA, som saknar
    federal kontroll av polismyndigheter-

  185. -utöver Civil rights division-

  186. -och där straffrätten helt och hållet
    är en delstatlig angelägenhet-

  187. -så har England nationella normer.

  188. 1984 antogs "Police evidence"...

  189. Nej, vänta nu... Tack! "Police and
    criminal evidence act" heter lagen.

  190. Den beskar inte polisens befogenheter,
    de utvidgades snarare.

  191. Men polisen gjordes ansvarig
    för hur befogenheterna utnyttjades.

  192. Det ledde till krav på-

  193. -att polisen skulle registrera alla
    kontroller som ledde till visitering.

  194. Man måste anmäla
    alla såna ingripanden-

  195. -och registrera
    den visiterades etnicitet-

  196. -samt orsaken till
    och resultatet av kontrollen.

  197. Dessutom måste blanketten
    med anmälan ges i kopia-

  198. -till dem man hade stoppat.

  199. Det gjorde att de kunde följa upp
    polisens ingripande.

  200. Kopian kunde innehålla information
    om rättigheter-

  201. -och om hur man anmäler
    en orättvis behandling.

  202. Storbritannien har sen dess
    haft data på nationell nivå.

  203. Det finns därför ett överflöd
    av objektiv information-

  204. -som kan användas
    för att kritisera dålig praxis-

  205. -men även för att främja
    god praxis och innovation.

  206. Man har grälat mycket om dessa data.

  207. Grälen har dels gällt vad man mäter-

  208. -dels huruvida oproportionerligheten
    faktiskt avspeglar kriminellt beteende.

  209. Det kan diskuteras, men det mesta
    tyder på att det inte är så.

  210. En del menar också att polisen
    inte registrerar alla kontroller-

  211. -och att man manipulerar data.

  212. Det finns vissa problem,
    men longitudinella data kan användas-

  213. -trots en del mindre problem.

  214. Brittiska data visar att man fortfarande
    brister i proportionalitet.

  215. Data löser inte problemet
    men de är ett verktyg.

  216. Svarta är överrepresenterade
    i kontroller-

  217. -och förhållandet är ungefär 8:1.

  218. Det betyder att svarta britter-

  219. -stoppas åtta gånger oftare än vita.

  220. Det kallas för oddskvot,
    ett ofta använt begrepp.

  221. En annan lag som syftar till
    att garantera allmän ordning-

  222. -ger poliser rätt att stoppa människor
    på vissa geografiska platser-

  223. -under en viss tid,
    i syfte att förebygga våld.

  224. Lagen kallas paragraf 60,
    och ingen rimlig misstanke krävs.

  225. För att få stoppa en person krävs
    vanligen en "rimlig misstanke" om-

  226. -att den stoppade personen
    har gjort nåt-

  227. -eller bär på utrustning som kan
    användas vid kriminella handlingar.

  228. Rimlig misstanke
    är en viktig lägsta nivå.

  229. Det handlar om att det ska finnas
    särskilt specificerade skäl-

  230. -för att tro att en person har gjort
    nåt. Det handlar inte om vem det är.

  231. Men i paragraf 60
    finns inget krav på rimlig misstanke.

  232. Polisen får stoppa vilka de vill
    i ett visst område.

  233. Och vi ser att stereotyper
    får stor betydelse här.

  234. Det sker inte alltid avsiktligt.

  235. Men poliserna känner sig inte tvungna
    att tänka efter-

  236. -eftersom det handlar om
    att försöka förhindra våld.

  237. Oddskvoten har ibland varit
    så hög som 32:1, om jag minns rätt.

  238. Det var 32 gånger mer sannolikt att
    en svart person stoppades, än en vit.

  239. I många europeiska länder - jag
    vet inte hur lagen ser ut i Sverige-

  240. -har polisen stora befogenheter.

  241. I Ungern fick polisen tidigare stoppa
    alla och kräva att få se id-handlingar.

  242. Det krävdes inga särskilda skäl alls.

  243. Det borde alltid krävas
    minst rimlig misstanke.

  244. Det nämns
    i internationella överenskommelser-

  245. -men det vore bättre med
    ett starkare normativt ramverk.

  246. I Europa har profilering blivit
    mer allmänt uppmärksammat-

  247. -de senaste tio åren. Jag tror
    att upploppen i Frankrike 2005-

  248. -var det som tydliggjorde frågan,
    så att säga.

  249. Men det har varit
    en svår fråga att hantera.

  250. Av två tekniska skäl har vi ingen
    statistik över etnicitet i Europa.

  251. Det gör att det är väldigt svårt
    att mäta mönster av praxis.

  252. Alla klyftiga poliser kan ge ett antal
    skäl till varför de har stoppat nån-

  253. -utan att nämna ras.

  254. Det går inte att avslöja profilering-

  255. -om polisen inte har använt rasistiskt
    språkbruk vid ett visst tillfälle.

  256. Man måste se till den
    strukturella brist på proportionalitet-

  257. -som blir följden av polisens agerande.
    Det kräver data och etnisk statistik.

  258. Det andra problemet är att många
    poliser inte registrerar data-

  259. -om vanliga id-kontroller om de inte
    leder till några konsekvenser.

  260. Och om man har såna data,
    behåller man dem internt.

  261. De kan definitivt inte köras mot etniska
    data om människor som har stoppats.

  262. Det är väldigt problematiskt.

  263. Vi har ägnat mycket tid åt att utveckla
    metoder för att dokumentera praxis.

  264. Vi gjorde en observationsstudie i Paris
    som jag gärna hänvisar till.

  265. Men framför allt
    vill vi samarbeta med poliser.

  266. Vi vill inte bara kritisera dem.

  267. Vi vill hitta sätt
    att använda dokumentation-

  268. -för att få bort oproportionerlighet
    som inte kan ges en rimlig förklaring.

  269. Utifrån det vill vi engagera samhället
    i en diskussion om vad trygghet är.

  270. Hur ska alla få det tryggare?

  271. Vi hade tur.
    2007 fick vi medel från EU-

  272. -och i samarbetade med tre länder
    gjorde vi åtta pilotstudier.

  273. Vi fick tekniskt stöd av Londonpolisen,
    inrikesdepartementet-

  274. -och polisen i Leicester.
    Det är därifrån jag känner Nick.

  275. Vi införde visiteringsblanketter.

  276. Om polisen utförde en id-kontroll eller
    en visitering fyllde de i en blankett-

  277. -med uppgifter om varför personen
    stoppades, resultatet, tid och plats.

  278. Man registrerade
    personuppgifter och etnicitet.

  279. Vi använde nationalitet i stället
    för etnicitet på en plats i Spanien-

  280. -trots att det är
    en ganska oprecis synonym för ras.

  281. Samtliga pilotstudier visade-

  282. -att resultatet av kontrollerna-

  283. -alltså hur ofta man hittade droger,
    vapen eller annat förbjudet-

  284. -det vi kallar "träffprocent"-

  285. -i samtliga fall i Spanien utom ett-

  286. -var lägre för alla etniska minoriteter
    än för vita spanjorer.

  287. I vissa fall var den betydligt lägre,
    särskilt för marockaner.

  288. Ändå fanns stereotypen
    att invandrare begår brott.

  289. Data visade att det inte stämde.

  290. Polismyndigheten med bäst resultat-

  291. -leddes av en smart inspektör
    som var väldigt skicklig på Excel-

  292. -och den använde sina data
    för kontroll.

  293. Inspektören sa till sin personal: "Det
    här är inget bra skäl. Tänk på det."

  294. Man granskade även
    sina operationer generellt.

  295. Inrikesdepartementet beordrade
    en terrorismbekämpnings-operation-

  296. -som den här lokala polismyndigheten
    fick genomföra.

  297. På årsdagen av bombdåden i Madrid-

  298. -ville man genomföra kontroller
    på alla tågstationer i förorterna.

  299. Poliserna tänkte
    "Madrid-dåden, marockaner..."-

  300. -och stoppade
    alla som såg ut som marockaner.

  301. När man undersökte data
    fick man inte en enda träff.

  302. Men hundratals människor
    hade kommit för sent till jobbet.

  303. Så man slutade med det här.

  304. Resultatet av operationen
    finns beskrivet-

  305. -i min rapport.
    Jag ska kort nämna resultaten.

  306. Antalet id-kontroller
    som polismyndigheten utförde-

  307. -minskade med hälften.

  308. Antalet kontroller halverades,
    men träffprocenten tredubblades.

  309. Den ökade från 8 eller 9 procent-

  310. -till 28 procent.

  311. När poliserna var noggrannare
    med vilka de stoppade och varför-

  312. -blev de mycket effektivare.

  313. De genomförde även
    fler "givna" kontroller-

  314. -där misstanken var uppenbar
    eller en person tas på bar gärning-

  315. -i stället för kontroller-

  316. -där poliserna letar mer på måfå.

  317. Det ökar också träffprocenten.

  318. Men de tänkte efter och registrerade
    ingripandena, som sen granskades.

  319. Polismyndigheten finns i Fuenlabrada.
    Man har fortsatt på samma linje-

  320. -och i princip bibehållit
    den här träffprocenten.

  321. Man stoppar färre människor
    och är samtidigt effektivare.

  322. Det här skedde dessutom
    i samråd med lokalsamhället.

  323. Ortsborna hjälpte oss
    att utforma blanketten.

  324. Vilka etniska data
    var okej att använda?

  325. Hur skulle kopian av blanketten se ut?

  326. Det fanns information om rättigheter på
    olika språk:

  327. Spanska, arabiska och rumänska.

  328. Man höll möten som vi deltog i-

  329. -där polisen redovisade sina data
    och sen diskuterade vi dem.

  330. I början
    diskuterade vi ofta visiteringar.

  331. Sen såg folk den positiva utvecklingen
    och sa:

  332. "Vi vill inte diskutera visiteringar.
    Vi vill veta hur man får körkort."

  333. "Det har varit många inbrott i kinesiska
    butiker. Vad ska vi göra åt det?"

  334. Det utvecklades till en diskussion
    om medborgarnas säkerhet.

  335. Det var oerhört positivt.

  336. Min tid börjar ta slut-

  337. -så jag ska knyta ihop trådarna.

  338. Men jag ville säga nåt mer allmänt-

  339. -om varför det är så viktigt
    att ha data-

  340. -och att registrera och fundera över
    de här vardagliga polisingripandena.

  341. Det som har slagit mig är-

  342. -att alla upplever visiteringar olika.

  343. De är som bilder i gestaltpsykologi,
    alla ser olika saker.

  344. Att en polis går ut på gatan
    och ber en person om id-handlingar-

  345. -är väldigt vardagligt och banalt.
    Det är deras jobb.

  346. Det är inget ovanligt.

  347. Men när en polis kommer tänker man:
    "Nu tror alla att jag har gjort nåt!"

  348. Det känns pinsamt och förnedrande.

  349. Folk utgår från att
    den som blir stoppad har gjort nåt.

  350. Det är stigmatiserande.
    Om man då även får tömma fickorna-

  351. -får väskan undersökt, blir upptryckt
    mot en vägg och kroppsvisiterad-

  352. -och till och med skuffas runt...

  353. Det är en väldigt obehaglig upplevelse,
    och inte bara för individen.

  354. De som stoppas är ofta unga,
    så det drabbar även deras föräldrar-

  355. -andra familjemedlemmar
    och lokalsamhället.

  356. Det gör att tilliten för polisen
    vittrar sönder.

  357. Individen upplevde det inte
    som "rättvist"-

  358. -utan som diskriminerande
    och förnedrande.

  359. Den enskilde polisen kan ha agerat helt
    korrekt och lagligt-

  360. -men för personen som stoppades
    var det ogrundat och diskriminerande.

  361. Det som sker är inte
    avsiktligt rasistiskt eller olagligt-

  362. -men utfallet är oproportionerligt-

  363. -och därför indirekt diskriminerande
    och olagligt.

  364. Men de lagliga åtgärder
    som kan vidtas är begränsade.

  365. Det krävs ett uppsåt
    och beviskraven är höga.

  366. Utan uppenbart rasistiskt språkbruk
    eller våld-

  367. -kan individer inte få upprättelse.

  368. Om man kan bevisa att det som
    skedde var diskriminerande-

  369. -kan man ibland få skadestånd.

  370. Vi försöker använda förvaltningsrätt,
    som reglerar organisationers praxis.

  371. Vi vill inte klandra enskilda poliser.
    Det här handlar om en praxis-

  372. -som kommer av mer allmänna
    sociala attityder och förhållningssätt.

  373. Jag tror mindre på juridiska åtgärder-

  374. -och mer på ett samtal om hur rättvist
    och effektivt polisarbete kan se ut.

  375. Ingen vill undergräva
    den allmänna säkerheten.

  376. Men mycket tyder på,
    som Nick och Vic lär ta upp-

  377. -att vi kan bli mer rättvisa
    och mer effektiva.

  378. Jag undrar om du kortfattat
    har möjlighet att tala lite om-

  379. -hur frågan har diskuterats
    i andra europeiska länder.

  380. Kanske särskilt om
    de nederländska erfarenheterna-

  381. -som liknar Sveriges.

  382. -Det var kanske en svår fråga.
    -Ja.

  383. Vi arbetar i Nederländerna
    med olika organisationer.

  384. I Nederländerna
    bor det många människor-

  385. -med marockanskt
    och antilliskt ursprung.

  386. Och även många andra invandrare.

  387. Det finns en väldigt...

  388. ...djupt rotad föreställning om-

  389. -att marockaner och Antillerna-födda
    är mycket brottsbenägna.

  390. Jag har suttit i många diskussioner-

  391. -med företrädare
    för justitiedepartementet-

  392. -där man talar om antilliska
    och marockanska förövare.

  393. Det finns data
    om vilka som sitter i fängelse.

  394. Såna data säger en del om förövarna-

  395. -men ännu mer om vilka som åker fast
    och om hur rättsväsendet arbetar.

  396. Den främsta vägen in i rättssystemet-

  397. -är den första kontakten med polisen.

  398. Efter det ser vi tydlig diskriminering-

  399. -bland åklagare och i domar,
    vilket leder till överrepresentation.

  400. Men när statistik om fångar
    används som bevis för kriminalitet-

  401. -glömmer vi helt vilken betydelse
    godtyckligheten har.

  402. Om vi har tid skulle jag vilja
    berätta om Gouda-

  403. -en liten stad i Nederländerna
    med en stor marockansk befolkning.

  404. Relationerna mellan olika grupper
    blev väldigt dåliga.

  405. Ett rån på en buss filmades
    och det blev en riksnyhet.

  406. Förövarna sas vara marockaner.

  407. Polischefen gick med på att delta i-

  408. -en serie seminarier med poliser
    och ungdomar om visiteringar.

  409. Han gick med på
    att delta i de här seminarierna-

  410. -för att han ville förbättra
    relationerna i vissa områden-

  411. -efter ett rån.

  412. Rånaren hade varit knivbeväpnad.

  413. Han hade skurit sig i handen
    och sen flytt.

  414. Det fanns en misstänkt
    och ett signalement.

  415. De informerade poliserna:
    "Vi letar efter en holländsk man"-

  416. -"som har skurit sig i handen.
    En vit man."

  417. Poliserna började leta
    men hittade ingen.

  418. Man hade en ny genomgång
    och en polis sa:

  419. "Jag stoppade en person
    med ett skärsår på handen."

  420. "Man han var inte marockan,
    så jag kollade honom inte."

  421. Han utgick från
    att rånaren var marockan.

  422. Då insåg polischefen att de hade
    problem och att nåt måste göras.

  423. Efter det inledde vi
    ett utbildningsprogram.

  424. I Nederländerna diskuterar man
    problemen i polisarbetet mer nu.

  425. Men man är fortfarande ängslig för
    att ta fram data och registrera dem.

  426. Vi för diskussioner med den
    nederländska polisen om det här.

  427. Du kanske nämnde det, men jag vet
    att du har skrivit en handbok.

  428. Du får gärna berätta om den
    och var man kan få tag i den.

  429. Den finns här utanför, på ett bord.
    Tyvärr bara på engelska-

  430. -men jag tror
    att det finns en fransk översättning.

  431. Vi ville veta
    hur man tar fram god praxis.

  432. Därför skrev vi en handbok-

  433. -för att stödja arbetet med
    att ta fram god praxis.

  434. Vi använder
    en begreppsbaserad metod-

  435. -som går ut på
    att god praxis måste definieras i lag.

  436. Den måste sen avspeglas
    i det ansvarsmässiga ramverket.

  437. Det måste finnas tillsynsmyndigheter
    och parlamentariska instanser-

  438. -som kan granska praxis
    på institutionell nivå.

  439. Polisens egna insatser är centrala.

  440. I slutändan måste polisen
    utvärdera sig själv-

  441. -precis som alla effektiva
    organisationer bör göra.

  442. Vi nämner en rad olika verktyg
    och vi fokuserar mycket på data.

  443. Vi tittar också på
    uppsökande verksamhet i samhället.

  444. Enligt en teori om polisansvar-

  445. -har polisen ett ansvar visavi
    juridiska och politiska myndigheter-

  446. -ledningsansvar för verksamheten
    och ett ansvar mot samhället.

  447. Det sista glöms ofta bort, så vi tar upp
    många metoder för att nå ut-

  448. -särskilt gentemot delar av samhället
    som är svåra att nå.

  449. Det kan vara ungdomar,
    invandrare som inte kan språket-

  450. -islamister eller muslimer som har
    alienerats av terrorismbekämpning.

  451. Ta gärna ett exemplar, vi har många.

  452. Tack så mycket för att du kom, Rachel.

  453. Översättning: Niclas Balinder
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Etnisk profilering: från USA till dagens Europa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Rachel Nield från The Open Society Justice Initiative berättar om bakgrunden till etnisk profilering i USA och Storbritannien. Hon resonerar kring vad som utgör rasism och vad som är rättvist och effektivt polisarbete. Organisationen hon jobbar för arbetar för att hjälpa individer att hävda sina mänskliga rättigheter genom att använda de lagliga medel som står till buds. Inspelat den 21 november 2014 på Stockholm Waterfront Congress Centre. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet, Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Diskriminering, Etnisk diskriminering, Juridik, Polisarbete, Polisväsen, Rättsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Etnisk profilering

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering: en diskrimingeringsfråga

Diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg föreläser om etnisk profilering och diskrimineringslagen. Broberg säger att diskrimineringslagen inte är tillräcklig, utan att det krävs en aktiv dialog mellan myndigheter, forskare och civilsamhället. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering: från USA till dagens Europa

Rachel Nield från The Open Society Justice Initiative berättar om bakgrunden till etnisk profilering i USA och Storbritannien. Hon resonerar kring vad som utgör rasism och vad som är rättvist och effektivt polisarbete. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering i Storbritannien

Nick Glynn från Polishögskolan i England föreläser om hur man arbetar med att motarbeta etnisk profilering inom polisen i Storbritannien. Han menar att man har fördomar även om man vill vara god, men att man måste erkänna dem för att komma åt problemet. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Hur kan polisen jobba utan etnisk profilering?

Victor Olisa är polischef i stadsdelen Haringey i London. Han berättar om hur polisen i London arbetar med att stoppa och undersöka enskilda individer. Han ger en bakgrund, talar om hur polisen arbetar i dag, och hur man kan förbättra arbetet i framtiden. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Ur ett svenskt polisperspektiv

2013 avslöjades att polisen i Skåne hade fört register över svenska romer. Här diskuteras hur man i Sverige kan genomföra kontroller utan etnisk profilering. Medverkande: Hans Nordin, Polismyndigheten i Skåne; Johanna Westeson, Civil Rights Defenders; Abby Peterson, professor i sociologi. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Polisen och romer inom OSSE

Idaver Memedov arbetar vid enheten för romska frågor inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Hon berättar om rekommendationer för hur medlemsstaterna kan bekämpa rasism och diskriminering inom polisen och andra rättsliga myndigheter. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering och svensk rätt

Iain Cameron är professor i juridik vid Uppsala universitet. Han går igenom vad Polismyndigheten får göra i sitt arbete med identitetskontroller och vilka skyldigheter de har att inte diskriminera civilbefolkningen. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Svensk polis och likabehandling

Jenny Sjökvist är HR-strateg på Rikspolisstyrelsen och berättar hur Likabehandlingsplanen blir en central del i polisens verksamhet. Stefan Martinengo är chef för polisens utlänningsenhet i Uppsala. Han förklarar hur en inre utlänningskontroll går till och berättar att polisen ska inventera sitt arbetssätt. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Kritiken mot svensk polis

Diskussion om svensk polis och etnisk profilering. Medverkande: Rolf Graner, polisforskare vid Linnéuniversitetet i Växjö; Michael McEachrane, nätverket Fight Racism Now; Stefan Martinengo, chef för polisens utlänningsenhet i Uppsala; Jenny Sjökvist, HR-strateg på Rikspolisstyrelsen. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Röster från civila samhället

Samtal om vad det kan innebära att utsättas för ras- och etnisk profilering. Medverkande: Marian Wydow, Romskt informations- och kunskapscenter; Fatima Doubakil, Muslimska mänskliga rättighetskommittén och Samson Beshir, Antirasistiska Akademin. Moderator: Gabriella Ahlström. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Vilka bestämmer om Mellanöstern?

En journalist, en diplomat och en forskare belyser situationen i Mellanöstern. Panelen diskuterar olika historiska perspektiv, problemställningar och lösningar för kriserna i området, med fokus på den akuta situationen i Syrien och Irak. Medverkande: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternkännare, Niklas Kebbon, Sveriges särskilda sändebud för krisen i Syrien och Martin Kragh, forskare och ledare av UI:s Rysslandsprogram. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.