Titta

UR Samtiden - Etnisk profilering

UR Samtiden - Etnisk profilering

Om UR Samtiden - Etnisk profilering

Föreläsningar och diskussioner från konferensen Etnisk profilering. Inspelat den 21 november 2014 på Stockholm Waterfront Congress Centre. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Till första programmet

UR Samtiden - Etnisk profilering : Hur kan polisen jobba utan etnisk profilering?Dela
  1. God morgon, mina damer och herrar.
    Jag tänker inte försöka uttala det.

  2. Det är ett nöje att vara här.
    Ursäkta medan jag ordnar det här...

  3. Det är ett nöje och en ära
    att vara här och få dela med mig-

  4. -av vår resa med "Stop and Search"-

  5. -som går tillbaka över hundra år
    i tiden. Långt före min tid.

  6. Den resan fortsätter fortfarande.

  7. Mot slutet tänker jag förklara hur,
    trots att vi har gjort mycket-

  8. -under min tid och under mina
    föregångares tid, det finns mycket kvar.

  9. Varför är Londonpolisen viktig för
    "Stop and Search" i Storbritannien?

  10. Det finns flera anledningar,
    men jag tar upp två.

  11. Nick nämnde några siffror
    för Storbritannien.

  12. Som mest stoppar vi över en miljon
    människor om året i hela landet.

  13. Det finns 43 poliskårer.
    Londonpolisen är störst.

  14. Vi utför ungefär 40 % av de "Stop and
    Search" som utförs i Storbritannien.

  15. Vi spelar en betydande roll.

  16. Nick och Rachel pratade också om
    oroligheter i Storbritannien-

  17. -som Brixtonupploppen 1981
    och Tottenham 1985 och 2011.

  18. De här incidenterna har tvingat oss
    att förändra hur vi gör saker.

  19. Med vi menar jag polisen i stort,
    men de inträffade i London.

  20. De sätter i gång frågor om polisens
    maktutövning i hela landet.

  21. Londonpolisen är viktig, för om vi gör
    rätt kan vi få de flesta på vår sida.

  22. Därför är det viktigt.
    Det här kommer att gå snabbt.

  23. Jag ber om ursäkt för det, men
    jag har också mycket information-

  24. -som kan leda till en bättre och rikare
    diskussion. Men det går snabbt.

  25. Jag vill prata om
    flera olika stora områden.

  26. Jag vill prata om hur de förändringar vi
    har gjort återspeglas på nationell nivå.

  27. Jag vill prata om hur vi verkställer de
    visioner som vår nuvarande chef har-

  28. -och hur det påverkar hela landet.

  29. Man kan ha visioner, men för att
    vara konsekvent behöver man en plan.

  30. Jag ska gå igenom vår plan för er.

  31. Men... Polisens jobb, som jag ser det,
    är en del av allmännyttan.

  32. Vi är allmänhetens tjänare.
    Det är härligt att göra saker själv-

  33. -men då kan man inte
    förankra det man gör.

  34. Att engagera lokalbefolkningen
    är väldigt viktigt.

  35. Dessutom är vi en myndighet.

  36. Vi gör saker på operativ nivå-

  37. -men att utveckla en tydlig policy
    är också viktigt, rent av avgörande.

  38. Jag ska prata om det.
    Sen måste man utbilda folk.

  39. I London har vi 31 000 poliser.
    I hela landet har vi runt 140 000.

  40. Man kan inte säga att alla
    kommer att göra precis det vi vill.

  41. Folk har olika kunskapsnivåer.
    Vi måste bygga en bredare bas-

  42. -och utbilda våra poliser.

  43. Vi måste engagera lokalbefolkningen.
    Vi jobbar åt dem.

  44. Några utsätts för det som vi pratar om,
    och om man inte engagerar dem-

  45. -kan det som du tror är rätt
    vara fel för ett specifikt område.

  46. Sen måste det skötas lokalt.
    Vi har 43 poliskårer.

  47. I London har vi 31 stadsdelar.

  48. Polischefen kan inte säga "Gör A"
    och så gör 32 olika stadsdelar A.

  49. Några kanske gör A+, andra A-,
    vissa kanske inte gör A.

  50. Hur blir det konsekvent?
    Man måste ner på lokal nivå.

  51. När man väl har gjort en förändring
    måste den bibehållas.

  52. Förändringen måste vara varaktig,
    annars förändrar man inget.

  53. Jag vill avsluta med vår vision
    för Londonpolisen.

  54. Vår vision består av fyra olika delar:

  55. Professionalism, integritet,
    mod och medkänsla.

  56. Jag vill prata om det i samband med
    "Stop and Search". Jag sätter i gång.

  57. Det fungerar inte... Okej.

  58. Vi menar att "Stop and Search"
    är en legitim taktik.

  59. "Stop and Search" är ingen operation.

  60. Det är ett misstag att göra det till en
    operation, med grupper som gör det.

  61. Det är en taktik.
    Vi menar att det är en legitim taktik.

  62. "Stop and Search" är effektivt när det
    används med lokalbefolkningens stöd.

  63. Utan lokalbefolkningens stöd
    får man problem.

  64. "Stop and Search" är effektivt
    när det används fokuserat.

  65. Londons polischef lade fram
    ett antal punkter 2012-

  66. -efter problemen i Tottenham 2011.

  67. En ung, svart man
    blev skjuten i Tottenham-

  68. -men det finns annat som påverkar
    polisens relationer med allmänheten.

  69. "Stop and Search" hamnar i fokus
    och polischefen går in.

  70. Jag ska gå igenom historien om ett tag.

  71. Många polischefer
    och höga befattningshavare-

  72. -har velat förbättra "Stop and Search".

  73. Det "Stop and Search" måste göra
    är att vinna allmänhetens förtroende...

  74. Det är en enorm utmaning.

  75. ...och en tilltro till att vi använder
    det för att göra våra gator trygga.

  76. Om alla Londonbor ser att vi gör
    "Stop and Search" mer effektivt-

  77. -får vi bättre utfall.
    Inte resultat, utan utfall.

  78. Det ska användas för att
    skydda områden från våldsbrott.

  79. Det är också viktigt
    att prata om olika områden.

  80. Det betyder att alla
    kommer att vinna på det här-

  81. -oavsett nationalitet,
    ras, ålder eller kön.

  82. En enorm utmaning.

  83. Om vi gör "Stop and Search"
    på rätt sätt upptäcker vi brott.

  84. Men vi förhindrar också brott,
    även om det är svårt att mäta.

  85. Hur mäter man nåt som inte sker?
    Men gatorna blir trygga.

  86. Det är det polisen är till för,
    att alla ska kunna sköta sitt-

  87. -för att de vet att polisen
    ser till att miljön är trygg.

  88. Det ökar förtroendet för polisen och
    tryggheten om det används intelligent.

  89. Oproportionerlighet är en risk.

  90. Det är en stor risk,
    och det är därför vi är här i dag.

  91. Innebär etnisk profilering
    en oproportionerlig risk?

  92. Varför utsätts vissa delar av samhället,
    för att de ser annorlunda ut...

  93. ...för de tvingande delarna
    av "Stop and Search"...

  94. ...i stället för de skyddande delarna
    av "Stop and Search"?

  95. Så om vi använder
    "Stop and Search" korrekt-

  96. -kan vi använda det
    för saker som vi prioriterar högt.

  97. Men vi måste visa
    att vi har lyssnat på Londonborna-

  98. -och i ert fall på det svenska folket,
    om vad de vill att polisen ska göra.

  99. Vi vet vad vi vill göra, men vi måste
    fråga vad de vill att vi gör.

  100. Vi måste engagera folket
    i hur det utvecklas.

  101. Internt måste vi
    ge prov på tydligt ledarskap-

  102. -och visa att vi ser det här problemet.

  103. Det var här polischefen började.

  104. Vad är det som har påverkat
    vår resa hit?

  105. Om jag går tillbaka... Historien.

  106. "Stop and Search"
    har funnits sen 1824, efter Krimkriget.

  107. Soldaterna kom hem och hade inget
    att göra och ingenstans att ta vägen.

  108. Några kom hem med sina vapen.

  109. De drev omkring på gatorna
    och de sov var de ville.

  110. Nåt behövde göras,
    och en lösdrivarlag instiftades 1824.

  111. Det var första gången
    "Stop and Search" började användas.

  112. Få kontroll över de hemvändande
    soldaterna med vapen.

  113. Få kontroll över dem som sov i det fria,
    så att de inte stör. Man hade goda skäl.

  114. 2014.

  115. Moderna poliser tolkar lagstiftningen
    från 1824 för att passa sina syften.

  116. Vem är dessa människor
    som skulle kunna ställa till oreda-

  117. -om man jämför 2014 med 1824?

  118. Man får tänka sig det själva.
    Den enskilda polisen får tolka det.

  119. "Stop and Search" är inget nytt,
    och det har alltid varit problematiskt.

  120. Men som Nick och Rachel har sagt,
    sker det en utveckling.

  121. Det sker inga revolutioner,
    förrän de tvingas fram.

  122. Upploppen 1981. 1985.
    Stephen Lawrences död.

  123. Det tvingar oss att förändras,
    och när vi börjar samla in data...

  124. 1985, när man börjar samla in
    nationella data-

  125. -börjar man se saker
    som inte fanns förut.

  126. Man kan kvantifiera det perceptuella
    och se skillnaderna.

  127. Det började påverka vårt beteende.

  128. Vi har en myndighet, EHRC,
    liknande er justitieombudsman-

  129. -som tittar på det här och frågar sig
    varför det är oproportionerligt.

  130. Är "Stop and Search" nödvändigt?
    Är det diskriminerande?

  131. De tog sig an problemet och bestämde
    sig för att låta det prövas i rätten.

  132. Enligt de data som fanns
    var det vi gjorde diskriminerande.

  133. De spelar en viktig roll, och vi måste
    lyssna. Det var där EHRC kom in.

  134. För oss är "Stop and Search" viktigt.

  135. Man vill inte att uniformerad polis
    gör ingenting.

  136. Man vill att de gör nåt,
    att de interagerar.

  137. De måste göra offentliga platser trygga,
    Men det måste ske proportionerligt.

  138. För oss är det viktigt. Utan "Stop and
    Search" skulle vi bara driva omkring.

  139. Allmänheten skulle bli frustrerad.
    Det är viktigt för oss.

  140. Det var också viktigt att diskutera
    med EHRC och säga vår mening-

  141. -om varför vi tyckte
    att det är viktigt att ha det kvar.

  142. Vi fick ta hänsyn inte bara
    till allmänheten utan till myndigheter.

  143. Vi fick arbeta bland annat med Liberty.

  144. Nick har pratat om Stopwatch,
    som också var väldigt kritiska.

  145. Liberty tyckte att "Stop and Search"
    måste försvinna. Det behövdes inte.

  146. Med 32 000 poliser
    på åtta miljoner människor i London-

  147. -kommer det aldrig att gå att utföra
    "Stop and Search" med goda skäl.

  148. Det var grunden för den dialog vi förde
    för att behålla "Stop and Search".

  149. Polischefen hade en vision,
    och vi var tvungna att ha en plan-

  150. -som innehöll
    systematiska förändringar.

  151. Vi färdigställde en plan
    med väldigt tydliga principer-

  152. -med väldigt tydlig
    datainsamling och analys-

  153. -och sen arbeta med den analysen
    genom olika mätmetoder.

  154. Vi kallar det CompStat.
    Några känner igen det från USA.

  155. Det är lätt att ställa folk till svars-

  156. -om man har data och analyser och
    man ser trender som man inte vill ha.

  157. Sen behövdes aktiviteter
    och milstolpar längs vägen.

  158. Vi kan prata om det här senare.
    Vi ska inte prata om det just nu.

  159. Det finns en bit där om...
    Allt vi gör måste vara transparent.

  160. Vi kan göra planer, men allt måste vara
    transparent för allmänheten-

  161. -och de myndigheter som övervakar
    oss, och vi måste kunna granskas.

  162. Vi måste kunna ställas till svars.
    Jag ska säga mer om det.

  163. Målsättningen med vår plan
    var att öka allmänhetens förtroende-

  164. -och öka antalet gripanden.
    Det finns en fara med det.

  165. Om man säger till poliser
    "Gå ut och öka antalet gripanden"...

  166. Det är väldigt enkelt att göra det.

  167. Jag griper bara folk som inte gör
    det som jag tycker att de borde göra.

  168. Vi släpper dem sen, men antalet
    gripanden ökar och man når sitt mål.

  169. Det ger inte de resultat man vill.

  170. Vi ser på vad man griper folk för, vad
    resultatet blir och eventuella klagomål.

  171. I planen är det de här sakerna vi söker:

  172. Ledarskap. Jag kan stå och säga
    att jag har 650 poliser under mig.

  173. Jag kan säga att jag vet
    att alla mina poliser vet precis-

  174. -hur jag vill att de
    använder "Stop and Search".

  175. Sanningen är den
    att det jag säger till dem på stationen-

  176. -ibland skiljer sig väldigt
    från hur de beter sig ute på gatorna.

  177. Min tolkning av vad som kan hända på
    gatan kan skilja sig från verkligheten.

  178. Deras jobb är att hålla gatan trygg.

  179. Jag kan säga till dem-

  180. -att de ska stoppa alla blå bilar,
    eftersom de kan innehålla brottslingar-

  181. -men om de ser ett slagsmål-

  182. -tar de hand om det,
    och alla blå bilar kör förbi.

  183. Det är så enskilda poliser fungerar.

  184. De som kan ställa poliserna på gatan
    till svars är deras överordnade.

  185. Vi måste ge poliser av lägre rang
    ansvar och ledarroller.

  186. Vi måste se det som en taktisk aktivitet
    som poliser utför varje dag.

  187. Översyn och engagemang. Internt och
    externt och i dialog med allmänheten.

  188. Vi måste mäta det. En plan är
    meningslös om vi inte kan mäta-

  189. -om den fungerar som man vill.
    Man måste även ha fokus.

  190. Var är det mest troligt
    att människor använder våld?

  191. Åk och använd "Stop and Search" där
    och mät resultatet.

  192. Som jag sa måste vi utbilda poliserna.

  193. Det här var de indikatorer
    som polischefen ville se.

  194. 20 procent positiva resultat.

  195. Vid den tiden
    hade vi åtta procent gripanden.

  196. Polischefen sa
    att han vill mer än fördubbla det.

  197. Ni kan tänka er polisernas reaktioner.

  198. Vi ville minska...
    Vi gör många narkotikakontroller.

  199. Vi ville minska antalet
    narkotikakontroller som inte gav nåt.

  200. En sak som ska göra är att hålla koll
    på skurkar på offentliga platser.

  201. Det är det vi ska göra,
    men det blir aldrig uttalat.

  202. Vem tror vi är skurkarna?
    Vem tror vi är dysfunktionella?

  203. Kanske de unga som använder droger
    och inte riktigt passar in.

  204. Så vi stoppar dem för att berätta för
    dem att deras beteende inte tolereras.

  205. Polischefen ville inte ha det så. Minska
    antalet negativa narkotikakontroller.

  206. Våld var en viktig punkt.
    Vi skulle öka antalet vapenkontroller.

  207. Det leder till fokuserat, effektivt
    användande av "Stop and Search".

  208. Sektion 60 säger att man
    inte behöver ha godtagbara skäl.

  209. Sektion 60 godkänns
    av folk på min nivå.

  210. Om jag får veta att det ska bli slagsmål
    mellan två gäng på ett visst ställe-

  211. -godkänner jag en sektion 60,
    och då kan poliser stoppa vem de vill.

  212. Det blir urskillningslöst
    och oproportionerligt-

  213. -men om man mäter det
    i termer av gripanden blir det fel.

  214. Sektion 60 är förebyggande,
    men hur kan man mäta det?

  215. Det blev väldigt oproportionerligt, och
    för oss var det ibland en enkel lösning.

  216. Det var ett sätt att få in
    många poliser på ett område.

  217. Det gjorde allmänheten mycket oroliga.
    Polischefen ville minska den oron.

  218. För fem år sen var jag i en stadsdel
    där vi, på ett år-

  219. -hade elva mord på unga
    av 26 i hela London.

  220. Vi använde sektion 60 ofta,
    och vi tänkte-

  221. -att om vi slutar använda sektion 60
    blir det anarki på Londons gator.

  222. Två år efter den här planen-

  223. -har vi minskat
    antalet sektion 60 med 99 procent.

  224. Det råder inte anarki på Londons gator.

  225. Det går att göra. Man måste bara
    tro, leda och vara uthållig.

  226. Det var nåt som vi inte gjorde.
    Hur får man ökat förtroende?

  227. Vi mätte allmänhetens förtroende
    genom en undersökning.

  228. Vi vet att vita generellt har större
    förtroende för polisen än svarta.

  229. Det vi ville göra var
    att öka det allmänna förtroendet

  230. Det finns en skillnad
    i förtroende mellan svarta och vita.

  231. Skillnaden är runt sex, sju procent.
    Vi ville öka förtroendet för polisen-

  232. -och samtidigt minska skillnaden
    mellan svarta och vita.

  233. Det var väldigt svårt. Det var här
    vi hade den största diskussionen.

  234. Vi kunde inte komma överens
    om en målsättning-

  235. -eftersom vi inte kunde skilja
    på orsak och verkan.

  236. Det är ett kvalitativt mått som skulle
    komplettera det kvantitativa måttet.

  237. Men diskussionen pågår fortfarande.

  238. Här ser vi återigen att skillnaden
    mellan svarta och vita är tre procent.

  239. Sektion 60. Det andra vi gjorde där...

  240. Det godkänns på min nivå,
    på operativ nivå-

  241. -men när man flyttar upp det
    till chefsnivå-

  242. -kommer det att handla om policy.

  243. Vi lade upp ansvaret
    från operativ nivå till policynivå.

  244. Vi såg till att man på chefsnivå fick
    godkänna att jag godkände sektion 60-

  245. -så att de kunde ställa sig bakom det.
    Ansvaret lades alltså på en högre nivå.

  246. De som kunde säga att det är
    en polistaktik blev också ansvariga.

  247. Det gjorde stor skillnad.

  248. Det här handlar om platsen.

  249. Det här är en
    av Londons 32 stadsdelar.

  250. Det handlar om min motparts
    specifika arbetsuppgifter.

  251. Hur kan de använda den här planen för
    att passa sina egna omständigheter?

  252. Jag går snabbt igenom det här,
    men här finns viktiga poänger.

  253. Hur gör man det mätbart?
    Data är det absolut viktigaste.

  254. Man måste utmana rådande sanningar.
    Man måste engagera ledningen.

  255. Sen gäller det kultur. Vad ska
    poliser göra med en lag från 1824?

  256. De har tolkat den i över 170 år.
    Hur förändrar man den kulturen?

  257. Hur får man poliser att se vad som
    krävs för att hålla gatorna trygga?

  258. Planer är bra, men det är svårt att få
    enskilda poliser att följa dina planer.

  259. Hur får vi rätt person på rätt plats
    att göra rätt sak vid rätt tidpunkt?

  260. Det här är data som vi har gått igenom.
    Den här biten är...

  261. 31 000 poliser. Inte alla stoppade folk-

  262. -men några var särskilt bra
    på att få resultat. Hur gjorde de det?

  263. Vad gjorde de som vi kan använda?

  264. Det här är som en guide
    för hur man ska göra.

  265. Vad gjorde de som var så bra?
    Vi dokumenterade det och delade det-

  266. -så att vi snabbt kan berätta
    hur man behöver göra.

  267. Det finns säkert med i paketet.
    Vi pratar om utbildning...

  268. Det här är ett arbete som en
    polishögskola gjorde i ett område.

  269. Vi har vår vision,
    vi har den lokala polisledningen-

  270. -och sen har vi polisutbildningen
    i det specifika området-

  271. -som också ser till att de förändringar
    som vi vill genomföra tas väl emot.

  272. Man får väldigt liknande resultat.

  273. Vi har arbetat med det här
    i en stadsdel i London-

  274. -i staden Liverpool, och i ett lantligt
    område som heter Dorset-

  275. -för att få olika ingångar.
    Jag skummar genom det här.

  276. Jag vill bara berätta att det ingick
    olika delar i det arbete som vi gjorde-

  277. -för att se till att polischefens vision
    även delades av andra människor-

  278. -så att idéerna
    kunde spridas och bli de deras egna.

  279. Det här är modellen vi använde,
    och det här är lite bakgrund.

  280. Vi gjorde det, och även om
    polishögskolan arbetade med oss-

  281. -fick lokalbefolkningen
    ge sina synpunkter.

  282. När vi går igenom allt det här
    hamnar vi i ett läge där...

  283. ...användandet av sektion 60
    minskar med 99 procent.

  284. Jag vill avsluta med
    de fyra punkter som utgör vår vision.

  285. Det som jag visade har förbättrat
    användandet av "Stop and Search".

  286. Inrikesministern har infört
    nya regler för "Stop and Search"-

  287. -som bygger på det arbete
    som vi har gjort i London-

  288. -och hur man
    kan utnyttja det arbetet i hela landet.

  289. Man kan säga att vi har nått fram.

  290. Datainsamling, lokalbefolkningens
    medverkan, utbildning...

  291. Allt det är väldigt bra.
    Vi ser positiva resultat.

  292. Men när det gäller integritet
    finns det ett stort frågetecken-

  293. -kring hur polisen i London och i hela
    landet använder "Stop and Search".

  294. Det blir fortfarande oproportionerligt.

  295. När det gäller mod använder vi ännu
    inte "Stop and Search" på rätt plats-

  296. -vid rätt tidpunkt
    och mot rätt personer.

  297. Vi använder det fortfarande
    av fel anledningar. Vi måste inse det.

  298. När det gäller medkänsla,
    så kan vi göra fel.

  299. Vi vill vara i en position
    där en enskild polis kan göra fel-

  300. -men också kan säga "förlåt".

  301. Om mina underlydande gör fel
    måste jag kunna be om ursäkt.

  302. Om nåt blir riktigt fel i London måste
    polischefen kunna be om ursäkt.

  303. Det gäller er också.

  304. Vi har rest långt,
    men vi har fortfarande långt kvar.

  305. Vi har gjort stora framsteg,
    men vi är inte ända framme.

  306. Förhoppningsvis kan ni använda delar
    av det som jag har berättat om. Tack.

  307. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur kan polisen jobba utan etnisk profilering?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Victor Olisa är polischef i stadsdelen Haringey i London. Han berättar om hur polisen i London arbetar med att stoppa och undersöka enskilda individer. Han ger en bakgrund, talar om hur polisen arbetar i dag, och hur man kan förbättra arbetet i framtiden. Inspelat den 21 november 2014 på Stockholm Waterfront Congress Centre. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Juridik, Polisarbete, Polisväsen, Rättsvetenskap, Storbritannien
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Etnisk profilering

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering: en diskrimingeringsfråga

Diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg föreläser om etnisk profilering och diskrimineringslagen. Broberg säger att diskrimineringslagen inte är tillräcklig, utan att det krävs en aktiv dialog mellan myndigheter, forskare och civilsamhället. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering: från USA till dagens Europa

Rachel Nield från The Open Society Justice Initiative berättar om bakgrunden till etnisk profilering i USA och Storbritannien. Hon resonerar kring vad som utgör rasism och vad som är rättvist och effektivt polisarbete. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering i Storbritannien

Nick Glynn från Polishögskolan i England föreläser om hur man arbetar med att motarbeta etnisk profilering inom polisen i Storbritannien. Han menar att man har fördomar även om man vill vara god, men att man måste erkänna dem för att komma åt problemet. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Hur kan polisen jobba utan etnisk profilering?

Victor Olisa är polischef i stadsdelen Haringey i London. Han berättar om hur polisen i London arbetar med att stoppa och undersöka enskilda individer. Han ger en bakgrund, talar om hur polisen arbetar i dag, och hur man kan förbättra arbetet i framtiden. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Ur ett svenskt polisperspektiv

2013 avslöjades att polisen i Skåne hade fört register över svenska romer. Här diskuteras hur man i Sverige kan genomföra kontroller utan etnisk profilering. Medverkande: Hans Nordin, Polismyndigheten i Skåne; Johanna Westeson, Civil Rights Defenders; Abby Peterson, professor i sociologi. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Polisen och romer inom OSSE

Idaver Memedov arbetar vid enheten för romska frågor inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Hon berättar om rekommendationer för hur medlemsstaterna kan bekämpa rasism och diskriminering inom polisen och andra rättsliga myndigheter. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering och svensk rätt

Iain Cameron är professor i juridik vid Uppsala universitet. Han går igenom vad Polismyndigheten får göra i sitt arbete med identitetskontroller och vilka skyldigheter de har att inte diskriminera civilbefolkningen. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Svensk polis och likabehandling

Jenny Sjökvist är HR-strateg på Rikspolisstyrelsen och berättar hur Likabehandlingsplanen blir en central del i polisens verksamhet. Stefan Martinengo är chef för polisens utlänningsenhet i Uppsala. Han förklarar hur en inre utlänningskontroll går till och berättar att polisen ska inventera sitt arbetssätt. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Kritiken mot svensk polis

Diskussion om svensk polis och etnisk profilering. Medverkande: Rolf Graner, polisforskare vid Linnéuniversitetet i Växjö; Michael McEachrane, nätverket Fight Racism Now; Stefan Martinengo, chef för polisens utlänningsenhet i Uppsala; Jenny Sjökvist, HR-strateg på Rikspolisstyrelsen. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Röster från civila samhället

Samtal om vad det kan innebära att utsättas för ras- och etnisk profilering. Medverkande: Marian Wydow, Romskt informations- och kunskapscenter; Fatima Doubakil, Muslimska mänskliga rättighetskommittén och Samson Beshir, Antirasistiska Akademin. Moderator: Gabriella Ahlström. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

De finska romernas invandring och deras kamp

Diana Nyman är sakkunnig i romska frågor och föreläser om de finska romernas historia. Finska romer kom som socialpolitiska flyktingar till Sverige i slutet av 1950-talet och har fått kämpa hårt för sina rättigheter. Nyman ger en kronologi över viktiga händelser. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.