Titta

UR Samtiden - Etnisk profilering

UR Samtiden - Etnisk profilering

Om UR Samtiden - Etnisk profilering

Föreläsningar och diskussioner från konferensen Etnisk profilering. Inspelat den 21 november 2014 på Stockholm Waterfront Congress Centre. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Till första programmet

UR Samtiden - Etnisk profilering : Etnisk profilering och svensk rättDela
  1. Tack. Jag ska tala engelska,
    men frågorna kan vi ta på svenska.

  2. Jag tog fram ett kortfattat papper
    som delades ut ganska sent.

  3. Där finns de engelska termerna-

  4. -för några av de lagar och förordningar
    som jag tar upp.

  5. Jag fokuserar
    på frågan om etnisk profilering-

  6. -och tar upp utlänningslagen,
    inre gränskontroll-

  7. -och kortfattat även polisdatalagen.

  8. Som Nick och Vic nämnde
    finns det mycket att säga och göra-

  9. -rörande polisens befogenhet
    att genomföra identitetskontroller.

  10. Den liknar
    brittiska polisens befogenheter-

  11. -vid misstanke om innehav
    av narkotika, vapen och stöldgods.

  12. Det har gjorts en del forskning
    om det här-

  13. -av bl.a. kriminologiska institutionen
    vid Stockholms universitet.

  14. Det finns material.

  15. Men jag ska inte ta upp det,
    utan i stället gå igenom bakgrunden.

  16. Den svenska grundlagen har
    en viktig paragraf i första kapitlet-

  17. -regeringsformen 1 kap. 9 §.

  18. Domstolar, förvaltningsmyndigheter
    och andra offentliga organ-

  19. -ska i sin verksamhet beakta
    allas likhet inför lagen-

  20. -samt iaktta saklighet och opartiskhet.

  21. Bestämmelsen används bland annat av
    Justitieombudsmannen-

  22. -vid granskning av polisens agerande,
    så det är en viktig bestämmelse.

  23. Kapitel 2 i regeringsformen
    behandlar fri- och rättigheter.

  24. 2 kap. 12 § handlar om diskriminering.

  25. 2 kap. § 19 handlar om
    att Europakonventionen-

  26. -har en kvasikonstitutionell ställning.

  27. I 2 kap. 20 § återfinns de principer
    som togs upp tidigare-

  28. -alltså proportionalitet,
    legalitet och nödvändighet.

  29. Men i kapitel 2
    finns också en bestämmelse-

  30. -som rör möjligheten
    att genom lagstiftning-

  31. -ge utlänningar
    ett mindre omfattande skydd.

  32. Utlänningar har inte alltid samma
    rättigheter som svenska medborgare.

  33. En annan viktig bestämmelse-

  34. -rör utrymmet för att missbruka
    polisens befogenheter.

  35. 12 kap. 2 § slår fast
    att regeringen inte får bestämma-

  36. -hur polisen eller andra
    förvaltningsmyndigheter-

  37. -ska besluta i enskilda ärenden.

  38. Regeringen kan styra polisen,
    men alla förvaltningsmyndigheter-

  39. -verkar inom en "skyddad zon"
    som regeringen inte får påverka.

  40. Det är viktigt. Politikernas möjligheter
    att missbruka polisen-

  41. -är mindre i Sverige
    än i många andra länder.

  42. Europakonventionens artikel 14
    handlar om diskriminering.

  43. Det gör även protokoll 12,
    men Sverige har inte anslutit sig.

  44. Det innebär att om man anser sig
    ha blivit diskriminerad-

  45. -måste man åberopa sina rättigheter
    enligt konventionen.

  46. De viktigaste här är artikel 5,
    rätt till frihet och säkerhet-

  47. -artikel 8, skydd för privatlivet-

  48. -och artikel 2 i protokoll 4,
    rätten att röra sig fritt.

  49. Det är de mest relevanta rättigheterna
    inom det här området.

  50. Vi går till relevanta lagar, även om det
    inte blir en uttömmande genomgång.

  51. Diskrimineringsombudsmannen utövar
    tillsyn över diskrimineringslagen.

  52. Enligt 2 kap. 17 §-

  53. -gäller den även den som
    bistår allmänheten - "bemötande"-

  54. -eller har andra kontakter
    med allmänheten.

  55. Diskrimineringsombudsmannens
    befogenheter är begränsade här.

  56. Det är viktigt att betona att
    befogenheterna inte är långtgående.

  57. När det gäller polislagen finns det
    en rad relevanta bestämmelser.

  58. Det finns bestämmelser
    som täcker polisingripanden generellt-

  59. -och de finns i 8 §.

  60. En polisman ska under iakttagande
    av vad som föreskrivs i lag-

  61. -alltså andra juridiska regler
    som måste följas-

  62. -"ingripa på ett sätt
    som är försvarligt"-

  63. -"med hänsyn till åtgärdens syfte
    och övriga omständigheter".

  64. Tvång får användas i den utsträckning
    som behövs för att nå resultat.

  65. Här finns alltså
    en proportionalitetsprincip.

  66. Liknande uttryck för proportionalitet
    återfinns i rättegångsbalken-

  67. -som handlar om tvångsmedel.

  68. "Coercive measures" låter hemskt,
    men det är alltså "tvångsmedel".

  69. "Kronofogdemyndigheten" blir för övrigt
    "Execution authority" i översättning.

  70. "Om du inte sköter dig hamnar ärendet
    hos 'The execution authority'."

  71. Utlänningslagen har vi berört tidigare.

  72. Den viktigaste bestämmelsen
    är 9 kap. 9 §.

  73. Den reglerar polisens rätt - och här
    krävs inte alltid rimlig misstanke-

  74. -att be en person
    visa sina identitetshandlingar.

  75. Eller snarare kräva att en person
    visar sina identitetshandlingar.

  76. Det är viktigt att betona
    att det inte krävs rimlig misstanke.

  77. Men Rikspolisstyrelsen har föreskrifter,
    som ni har fått utdelade.

  78. Den viktigaste delen har jag översatt
    till engelska på sista sidan.

  79. Det gäller 5 §-

  80. -som slår fast att man först
    efter en helhetsbedömning-

  81. -har rätt att kontrollera en person.
    Helhetsbedömningen kan grundas-

  82. -på polismannens iakttagelser,
    spaningsuppgifter, tips-

  83. -eller annan tillförlitlig information.

  84. Även utlänningens "uppträdande och
    umgänge" kan föranleda kontroll o.s.v.

  85. Men den sista meningen är viktig:

  86. "Inre utlänningskontroll
    får inte genomföras"-

  87. -"enbart på grund av
    att en person har ett utseende"-

  88. -"som uppfattas som utländskt"-

  89. -"eller på grund av
    hans eller hennes språk eller namn."

  90. Befogenheterna
    i utlänningslagen 9 kap. 9 §-

  91. -begränsas alltså
    av de här föreskrifterna.

  92. Och de är välformulerade.

  93. Vissa tror att lagen är problemet-

  94. -men det tror inte jag.
    Föreskrifterna är välformulerade.

  95. Man kan förstås hävda att det här
    att tillåta kontroller av utlänningar-

  96. -är en dålig idé i sig.

  97. Men det är en konsekvens
    av Schengen.

  98. Man är skyldig
    att ha nån form av inre gränskontroll.

  99. Lagen och föreskrifterna
    är inte i sig dåligt formulerade.

  100. Man ska komma ihåg att poliser
    måste få göra bedömningar.

  101. Polisens arbete bygger på
    att poliser gör bedömningar.

  102. De ska förstås göra det klokt,
    men de måste få göra det.

  103. Jag är mycket skeptisk till
    att försöka "lösa" det här problemet-

  104. -genom att snäva in polisens
    befogenheter. Det kan man inte.

  105. Vad kan man då göra?
    Vi har fått höra en del bra förslag.

  106. Det första är utbildning
    för att öka medvetenheten.

  107. Nick Glynn sa
    att man måste förklara för poliser-

  108. -att det här
    är en integritetskränkande åtgärd-

  109. -och att den har ett pris,
    nämligen alienering.

  110. Man kan inte hitta illegala invandrare-

  111. -utan att åtgärderna drabbar svenska
    medborgare med utländskt utseende.

  112. Det kommer att hända om man
    använder de här befogenheterna.

  113. Man kommer att kontrollera
    medborgare med "utländskt" utseende-

  114. -vilket möjligen
    skulle kunna inkludera mig.

  115. Så kommer det att bli, och
    det kommer att leda till alienering.

  116. Man kan alltså utbilda svenska poliser.

  117. De har redan en väldigt lång utbildning
    jämfört med i England och i Skottland.

  118. Den är på 18 veckor i Skottland
    och ungefär samma i England.

  119. Här är den 2,5 år.

  120. Poliser får alltså 18 veckors utbildning
    och en vapenkurs-

  121. -och sen tilldelas de ett skjutvapen.

  122. Det ska vi komma ihåg.
    Det är överraskande-

  123. -att England, Wales och Skottland
    inte har ett större maktmissbruk.

  124. Här är utbildningen 2,5 år.
    Poliserna är mycket välutbildade-

  125. -jämfört med andra länder.

  126. Man kan även ha sambandspoliser.

  127. Vi diskuterade det på en konferens
    om polisens ansvar.

  128. Det görs mycket forskning
    om anmälningar mot polisen.

  129. Jag såg Rolf Granér i publiken.
    Han har forskat om det här.

  130. Sambandspoliser träffar allmänheten,
    förklarar och lyssnar på folk.

  131. Det är viktigt. Man måste inte
    hålla med, men man måste lyssna.

  132. Det är viktigt.

  133. Dokumentering.
    Det är nödvändigt att samla in data.

  134. Men som Johanna påpekade-

  135. -så finns det många problem med
    att samla in etniska data i Sverige.

  136. Det är ett svårlösligt problem.

  137. När man ber
    svenska poliser rapportera-

  138. -att svenska medborgare felaktigt
    tvingats visa identitetshandlingar-

  139. -ber man polisen dokumentera
    att de har begått ett misstag.

  140. Det är vad man gör,
    och det kommer inte att bli lätt.

  141. Finns det andra sätt
    att komma åt problemet?

  142. Ett sätt bör vara att man
    inte automatiskt ser ett samband-

  143. -mellan kontroll av utlänningar-

  144. -och det mer övergripande målet-

  145. -som är att avhysa illegala invandrare
    från svenskt territorium.

  146. Jag vet inte om nån har forskat på-

  147. -hur effektiva kontrollerna är med
    avseende på det övergripande målet.

  148. Finns det andra skäl till att Sverige
    inte kan avhysa illegala invandrare?

  149. Som sagt så har det knappast
    gjorts nån forskning i ämnet.

  150. Men polisen bör inte fokusera
    så hårt på sifferexercis.

  151. Man fullgör inte sin uppgift bara
    för att man gör ett antal kontroller.

  152. Ett stort problem här
    är regeringens regleringsbrev.

  153. Polisen ska inte utföra
    ett visst antal kontroller-

  154. -utan man ska påtagligt öka-

  155. -antalet utvisningar som genomförs.

  156. Om polisen känner det trycket-

  157. -kommer den att svara med
    att utföra fler utlänningskontroller.

  158. Här behövs det forskning.

  159. Finns det ett samband mellan
    kontroller och det övergripande målet?

  160. Jag misstänker att svaret är nej.

  161. Förmodligen leder de
    framför allt till alienering.

  162. Polisen bör i stället
    använda sin intuition-

  163. -och vara mycket återhållsam när det
    gäller att använda sina befogenheter.

  164. Till sist... Jag hinner inte
    gå in på polisdatalagen-

  165. -men den relevanta bestämmelsen
    är 2 kap. § 10.

  166. Säkerhets- och integritetsskydd-
    nämnden fattade ett beslut-

  167. -som följdes upp av Justitiekanslern-

  168. -rörande registret över "kringresande"-

  169. -och som drabbade romer.

  170. Det har jag inte alls tagit upp,
    men strunt i det.

  171. Jag trodde att om jag väntar länge nog
    så slutar folk använda Powerpoint-

  172. -men det har man inte gjort,
    så jag måste lära mig. Där slutar jag.

  173. Tack så mycket, Iain.

  174. Idaver, välkommen fram.
    Vi har tid för frågor.

  175. Iain måste gå kl. 14.30
    för att hinna med tåget.

  176. Om nån har frågor till lain
    så kanske vi kan börja med dem.

  177. Vi har en mikrofon...

  178. Här borta.

  179. Robin Harms. Jag arbetar för
    Minoritetsombudsmannen i Finland.

  180. Du sa att utlänningslagen
    ger polisen rätt-

  181. -att kontrollera utlänningars
    identitetshandlingar och så vidare.

  182. För oss i Finland verkar det underligt
    att man kan gå ut på gatan-

  183. -och utifrån utseendet-

  184. -avgöra vem som är utlänning
    i ett mångkulturellt samhälle.

  185. Bedömer du att det här är möjligt-

  186. -i till exempel Sverige, med tanke på
    vad som är tillåtet och lagligt?

  187. Jag var kortfattad, men befogenheten
    regleras i utlänningslagen-

  188. -och begränsas inte av "rimliga tvivel".

  189. Men Rikspolisstyrelsens föreskrifter,
    som ni fick ut-

  190. -begränsar den här möjligheten.
    Bara utseende är inte tillräcklig grund.

  191. Men utseende
    plus ett misstänkt beteende-

  192. -som att undvika polisen eller
    att inte se polisen i ögonen...

  193. Men som Janne Flyghed sa till mig-

  194. -så är det även misstänkt
    att se polisen i ögonen.

  195. Det är svårt att avgöra
    vad som är misstänkt beteende.

  196. Men polisen måste
    göra såna bedömningar.

  197. Problemet kan inte lösas
    enbart med formuleringar.

  198. Man måste samla in data
    och analysera dem-

  199. -och det måste finnas mekanismer
    för att framföra klagomål-

  200. -och det måste finnas mekanismer
    för att anmäla för tjänstefel.

  201. Men det viktigaste är att inte kräva-

  202. -att polisen ska utföra
    ett visst antal identitetskontroller.

  203. Tack. Victor Olisa nickade.
    Var är mikrofonen?

  204. Iain, tror du
    att språk påverkar beteende?

  205. Här pratar vi om "The aliens act".
    Såna uttryck skippade vi på 70-talet.

  206. Det är som att prata om utomjordingar.
    Påverkar det vårt tänkande?

  207. Som jag sa...

  208. Det finns några fantastiska
    översättningar av olika begrepp.

  209. "The execution authority", till exempel.

  210. "The aliens act" är inte så lyckat,
    men det är så det översätts.

  211. Men visst konstruerar vi identiteter med
    hjälp av språket.

  212. Du pratade om vikten av utbildning.

  213. Språket kanske är viktigt här.

  214. Fler frågor? Javisst, Johanna.

  215. Två korta frågor.

  216. Du avfärdade 2 kap. 17 §
    i diskrimineringslagen.

  217. Jag känner till förarbetena-

  218. -men vore det inte bra
    att få paragrafen prövad-

  219. -för att ta reda på
    vilka begränsningar som finns-

  220. -när det gäller etnisk profilering,
    särskilt med hänsyn till registren?

  221. Det finns straffrättsliga bestämmelser
    om olaga diskriminering.

  222. Är de relevanta
    även för polisens arbete?

  223. Visst kan man pröva 2 kap. 17 §.

  224. Ifråga om registren har vi ju SIN
    - en annan lustig förkortning-

  225. -som agerar expertinstans.
    Expertinstanser är viktiga.

  226. Vi har Säkerhets- och integritets-
    skyddsnämnden och Datainspektionen.

  227. Dessutom anser jag, vilket kanske är
    impopulärt, att beslutet var korrekt-

  228. -men formuleringen
    var för svårbegriplig.

  229. Det är min åsikt.
    Men det här kan diskuteras.

  230. Romerna är marginaliserade
    i samhället-

  231. -och beslutet var obegripligt
    för många romer.

  232. Beslutet formulerades på fikonspråk.

  233. Men SIN gör ett ganska bra jobb,
    och vi har Datainspektionen.

  234. Vad gäller brottsbalken...

  235. Nej, jag tror inte
    att 16 kap. 9 § duger här.

  236. Den är tillämplig när det gäller
    statliga och kommunala verksamheter-

  237. -och är viktig för att förhindra
    diskriminering av minoriteter.

  238. Men den hjälper inte mot polisen.

  239. Tack. Fler frågor?

  240. Ja, varsågod. Nej?

  241. En fråga till dig, Idaver. Du nämnde
    flera gånger den djupa misstro-

  242. -som romer känner mot polisen.

  243. Det finns historiska skäl för den.

  244. Hur ser du på utmaningen-

  245. -att bygga upp ett nytt förtroende
    visavi polisen?

  246. Det är en stor utmaning.

  247. Men det behövs rätt riktlinjer,
    rätt utbildning-

  248. -och ett ökat medvetande,
    även bland romer, om polisens roll.

  249. Det behövs en närpolisverksamhet
    i det romska samhället-

  250. -där polisen inte bara syns
    när det är problem.

  251. Polisen ska kunna bistå, till exempel
    om man behöver ett körkort-

  252. -eller andra id-handlingar.

  253. Då känner folk
    att de kan lita på polisen.

  254. Det är ett sätt att nå ut till romerna.

  255. Här är det också väldigt viktigt-

  256. -att romer ingår i poliskåren.

  257. Poliser som arbetar med romer
    bör lära sig språket-

  258. -och lära sig lite om kulturen.

  259. Då förstår de bättre
    hur de ska agera bland romer.

  260. Tack så mycket. - Nick, varsågod.

  261. Ett ögonblick. Du får prata efter Nick.

  262. Jag tänkte prata om nåt
    som jag inte tog upp i föredraget.

  263. I England lanserade vi "Best use of
    stop and search"-programmet.

  264. 43 poliskårer har skrivit på
    och det har fyra punkter-

  265. -bl.a. bättre datainsamling
    och förändrad misstankegrad.

  266. Men de två punkter som är relevanta
    med avseende på frågan är-

  267. -att alla poliskårer måste erbjuda
    allmänheten att följa med.

  268. Man kan följa med
    poliser som patrullerar-

  269. -för att bättre förstå
    hur polisarbetet går till.

  270. Vi har just infört det här-

  271. -och många har ifrågasatt säkerheten
    och såna saker.

  272. Men vi går vidare med det,
    och alla poliskårer är med.

  273. Det bryter ned en del hinder som finns
    hos många grupper i samhället.

  274. Det kan spräcka en del myter om
    vad polisen och vissa grupper gör.

  275. Intressant. Har ni redan börjat?

  276. Jag tittar på klockan...
    Från och med den 30 november-

  277. -ska alla poliskårer
    utom ett par stycken ha satt igång.

  278. Den andra punkten
    kallas "community complaint trigger".

  279. Knappt nån som har blivit kontrollerad
    anmäler polisen-

  280. -trots att vi vet
    att många är missnöjda.

  281. En anmälning kan föranleda
    allmänhetens representanter-

  282. -att bistå och övervaka
    utredningen av en anmälan.

  283. Det bygger förtroende.

  284. Tack så mycket.
    Två mycket tydliga strategier.

  285. Varsågod.

  286. Rosita Grönfors, Internationella
    romska och resande kvinnors forum.

  287. Vi har suttit i arbetsdepartementet
    som referensgrupp-

  288. -och gjort vitboken.

  289. Man pratar om diskriminering
    i Sverige-

  290. -och etnisk kartläggning av romerna.

  291. Det är inte historia,
    det har hänt i dag.

  292. En fråga:
    Vad tänker regeringen göra i dag?

  293. Romerna är en del av samhället.

  294. Man pratar om
    att de är diskriminerade.

  295. I Sverige har vi minoritetslagar,
    men bara på pappret.

  296. Vi blir slagna på fingrarna varje dag
    av diskriminering.

  297. Jag är blond och har blåa ögon-

  298. -men jag är stolt över att vara rom
    och över romsk kultur.

  299. Men jag blir diskriminerad varje dag,
    var jag än går.

  300. Ingen vill anställa romer.

  301. Det är inte romerna
    som inte är aktiva.

  302. I Sverige vill man assimilera
    romerna, inte integrera dem.

  303. Tack så mycket.

  304. -En kort kommentar.
    -Jag håller med om mycket av det.

  305. Förstå mig rätt angående Säkerhets-
    och integritetsskyddsnämnden.

  306. Rättsligt sätt
    var det ett korrekt beslut-

  307. -att registret var olagligt.

  308. Det är inget tvivel om detta.
    Registret var olagligt.

  309. Den enda tolkningen
    man kan diskutera-

  310. -är ordet "enbart".

  311. De gjorde en sträng tolkning
    och man behöver inte hålla med.

  312. Man kunde ha sagt
    att även om kärnan av registret-

  313. -avsåg vissa romska brottslingar-

  314. -så kunde det inte motivera
    den enorma kartläggningen.

  315. Det är som sagt en tolkningsfråga.

  316. Om tjugo år ska romerna
    vara lika mycket värda-

  317. -men Skånepolisen har registrerat
    en månad gamla barn.

  318. Man har dubbelmoral här.

  319. Jag håller med,
    det är totalt oacceptabelt.

  320. Det finns svårigheter med
    att kommunicera det rättsliga-

  321. -med dem som inte är vana vid det.

  322. Då pratar jag om alla
    som inte har juristexamen.

  323. Om man säger så här:

  324. Man måste inse att vi har
    samma skyldigheter och rättigheter.

  325. Det måste man inse i Sverige.

  326. Vi är födda i Skandinavien och har
    varit i Sverige i århundraden.

  327. Vi blir mest diskriminerade.

  328. Som du säger finns det ett glapp
    mellan praxis och lagstiftning.

  329. -Jag vet att du...
    -Ja, jag måste gå.

  330. Jag vill inte stressa dig,
    men du sa att du måste gå.

  331. Jag försöker inte undvika frågor,
    men jag måste undervisa.

  332. Hur stort - du får svara medan du går-

  333. -är det här gapet
    mellan praxis och lagstiftning?

  334. Det är en svår fråga.
    Hur stort är gapet?

  335. För svår, faktiskt.
    Det behövs mer forskning-

  336. -precis som advokater
    och alla forskare säger.

  337. Det finns utan tvekan en omfattande
    strukturell diskriminering av romer.

  338. Tveklöst. Det behöver man
    inte vara geni för att förstå.

  339. Tack för att du kom, Iain.

  340. Vi har tid till en sista fråga.

  341. Varsågod. Mikrofonen kommer.

  342. -Får jag kommentera?
    -Javisst.

  343. Jag vill kommentera diskussionen
    om registrering i Sverige.

  344. Det är farligt att börja föra register-

  345. -där nyfödda barn ingår.

  346. Och om det är lagligt
    att upprätta såna register-

  347. -så borde man ändra lagen
    för att förhindra det i framtiden.

  348. Det blir inte mer rätt
    för att det är juridiskt möjligt.

  349. Det gjordes
    på ett juridiskt korrekt sätt-

  350. -men säkerhetsspärrarna
    var tydligen otillräckliga.

  351. I registret finns det människor som...

  352. Det är etniskt baserat, och vissa
    människor borde inte finnas med alls.

  353. Tack. - Varsågod.

  354. Fred Taikon, ordförande
    för föreningen Romani Glinda.

  355. Det var synd att professor Iain gick.

  356. Jag skulle vilja uttrycka min
    beundran för arbetet i England.

  357. De har kommit väldigt långt,
    och Sverige bör ta efter.

  358. Jag är lite ledsen över
    att det på konferensen-

  359. -och allra helst
    när vi pratar om romer i dag-

  360. -inte finns nån svensk rom i panelen.
    Det här gäller ju ändå oss.

  361. Jag är rom. Jag heter Taikon,
    ett mycket välkänt namn.

  362. Därför borde nån ha funnits med.

  363. Angående det som sades om SIN.

  364. Ja, det var ett klumpigt formulerat
    dokument de lämnade ut-

  365. -och de sa också
    att det inte var etniskt baserat-

  366. -på grund av att det fanns
    icke-romska namn med i registret.

  367. Då är min fråga till SIN,
    som vi inte får tala med:

  368. Hur vet ni vilka namn
    som är romska eller inte?

  369. Det finns i Sverige många romer-

  370. -som heter Eriksson, Johnsson,
    Andersson och så vidare.

  371. Det var jättedåligt uttalat av SIN-

  372. -och det går inte
    att få deras beslut omprövat.

  373. Det andra är, precis som Rosita sa...

  374. Jag visste inte att hon hade begärt
    ordet, men det hon sa är sant.

  375. När vi nu pratar om romer-

  376. -så talade vi också
    om den här tjugoåriga strategin-

  377. -när man ska ha möjlighet
    att framföra sina synpunkter.

  378. Man talar också om egenmakt,
    och den finns inte för romer.

  379. Man har planerat det här mötet-

  380. -Idaver kommer och det är jättebra,
    vi samarbetade redan innan.

  381. Det är synd att man inte har
    nån svensk romsk representation-

  382. -i ett samtal som gäller romer.
    Vi har en policy här i Sverige-

  383. -att inte arbeta för romerna
    utan tillsammans med dem.

  384. -Jag efterlyser en plats vid podiet.
    -Tack så mycket.

  385. Victor och Johanna, bara mycket kort...

  386. Victor, hade du...? Varsågod.

  387. Den forskning som har gjorts
    om polisen, särskilt i Storbritannien-

  388. -tar upp hur polisen agerar
    mot olika kategorier människor-

  389. -så att politiker ska kunna
    påverka polisens arbete.

  390. Det finns en kategori
    som kallas underklass.

  391. Med tanke på allt som har sagts här-

  392. -skulle du säga att romerna behandlas
    som en underklass internationellt?

  393. Romer anses i alla europeiska länder-

  394. -vara en mycket sårbar
    och marginaliserad grupp.

  395. De blir diskriminerade
    på många olika sätt.

  396. Flera fall har hamnat
    i Europadomstolen-

  397. -när det exempelvis gäller utbildning.

  398. Europadomstolen klandrade Tjeckien-

  399. -i ett fall från 2007,
    som visade att romer...

  400. Här handlade det också om profilering.

  401. Romska barn
    placerades i specialskolor-

  402. -för barn med särskilda behov.

  403. Enligt den organisation
    som tog fallet till Europadomstolen-

  404. -var det 30 gånger mer sannolikt
    att romska barn hamnade där.

  405. De var överrepresenterade där.

  406. Det är en typ av diskriminering
    som finns i hela Europa.

  407. Tack.
    Kort från Rachel och sen Johanna.

  408. Sen har vi två...

  409. Jag håller inte med om-

  410. -att inskränkningen "enbart"
    på grund av ras är adekvat.

  411. Det finns starka belägg-

  412. -för att poliser alltid
    kan anföra andra skäl än ras.

  413. Jag tror
    att internationell rätt slår fast-

  414. -i Europadomstolen faktiskt,
    i fallet Timisjev mot Ryssland-

  415. -att man inte enbart eller ens
    huvudsakligen kan använda sig av ras.

  416. Rättspraxis är komplicerat-

  417. -men poliser ges ändå stort utrymme
    för egna bedömningar.

  418. Tack. Johanna.

  419. Jag håller med Rachel.
    Svensk lag är otillräcklig.

  420. Det finns inget förbud
    mot etnisk profilering.

  421. Det här är vad vi har,
    och det är väldigt svagt.

  422. När det gäller brottsbekämpning
    finns det inget uttalat förbud.

  423. -mot etnisk profilering. Det nämns
    i grundlagen, som Iain nämnde-

  424. -men hur ofta använder polisen
    grundlagen i sitt dagliga arbete?

  425. Det juridiska ramverket
    behöver stärkas.

  426. En kommentar
    angående polisregistret i Skåne.

  427. Det är oschyst att gå i polemik
    med nån som inte är här-

  428. -men det finns problem
    med de beslut som fattades-

  429. -av SIN och Justitiekanslern.

  430. De sa att registret var olagligt-

  431. -så det finns spärrar. Man får inte
    registrera folk hur som helst.

  432. Det var olagligt, men man duckade
    för frågan om etnicitet.

  433. Registret var olagligt på så sätt att
    för många hade tillgång till dem-

  434. -registrets syfte var inte tillräckligt
    konkret formulerat och så vidare.

  435. Men man undvek elefanten i rummet,
    alltså etnicitet.

  436. Det var ett register på etnisk grund.

  437. Ingen av instanserna lyckades
    hantera det på ett adekvat sätt.

  438. Vi hoppas kunna utmana detta juridiskt
    inom en snar framtid.

  439. Tack.

  440. En sista kommentar,
    sen måste vi avsluta.

  441. Om man i en sån här situation
    inte får veta vem som är ansvarig-

  442. -eller lär sig läxan
    från det här fallet-

  443. -skapar man en atmosfär av straffrihet,
    och det kan få konsekvenser.

  444. Inte bara för romer,
    utan även för andra etniska grupper.

  445. De kan också hamna i register.

  446. Tack så mycket för att du var med.

  447. Översättning: Niclas Balinder
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Etnisk profilering och svensk rätt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Iain Cameron är professor i juridik vid Uppsala universitet. Han går igenom vad Polismyndigheten får göra i sitt arbete med identitetskontroller och vilka skyldigheter de har att inte diskriminera civilbefolkningen. Inspelat den 21 november 2014 på Stockholm Waterfront Congress Centre. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet, Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Diskriminering, Juridik, Polisarbete, Polisväsen, Rättsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Etnisk profilering

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering: en diskrimingeringsfråga

Diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg föreläser om etnisk profilering och diskrimineringslagen. Broberg säger att diskrimineringslagen inte är tillräcklig, utan att det krävs en aktiv dialog mellan myndigheter, forskare och civilsamhället. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering: från USA till dagens Europa

Rachel Nield från The Open Society Justice Initiative berättar om bakgrunden till etnisk profilering i USA och Storbritannien. Hon resonerar kring vad som utgör rasism och vad som är rättvist och effektivt polisarbete. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering i Storbritannien

Nick Glynn från Polishögskolan i England föreläser om hur man arbetar med att motarbeta etnisk profilering inom polisen i Storbritannien. Han menar att man har fördomar även om man vill vara god, men att man måste erkänna dem för att komma åt problemet. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Hur kan polisen jobba utan etnisk profilering?

Victor Olisa är polischef i stadsdelen Haringey i London. Han berättar om hur polisen i London arbetar med att stoppa och undersöka enskilda individer. Han ger en bakgrund, talar om hur polisen arbetar i dag, och hur man kan förbättra arbetet i framtiden. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Ur ett svenskt polisperspektiv

2013 avslöjades att polisen i Skåne hade fört register över svenska romer. Här diskuteras hur man i Sverige kan genomföra kontroller utan etnisk profilering. Medverkande: Hans Nordin, Polismyndigheten i Skåne; Johanna Westeson, Civil Rights Defenders; Abby Peterson, professor i sociologi. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Polisen och romer inom OSSE

Idaver Memedov arbetar vid enheten för romska frågor inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Hon berättar om rekommendationer för hur medlemsstaterna kan bekämpa rasism och diskriminering inom polisen och andra rättsliga myndigheter. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering och svensk rätt

Iain Cameron är professor i juridik vid Uppsala universitet. Han går igenom vad Polismyndigheten får göra i sitt arbete med identitetskontroller och vilka skyldigheter de har att inte diskriminera civilbefolkningen. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Svensk polis och likabehandling

Jenny Sjökvist är HR-strateg på Rikspolisstyrelsen och berättar hur Likabehandlingsplanen blir en central del i polisens verksamhet. Stefan Martinengo är chef för polisens utlänningsenhet i Uppsala. Han förklarar hur en inre utlänningskontroll går till och berättar att polisen ska inventera sitt arbetssätt. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Kritiken mot svensk polis

Diskussion om svensk polis och etnisk profilering. Medverkande: Rolf Graner, polisforskare vid Linnéuniversitetet i Växjö; Michael McEachrane, nätverket Fight Racism Now; Stefan Martinengo, chef för polisens utlänningsenhet i Uppsala; Jenny Sjökvist, HR-strateg på Rikspolisstyrelsen. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Röster från civila samhället

Samtal om vad det kan innebära att utsättas för ras- och etnisk profilering. Medverkande: Marian Wydow, Romskt informations- och kunskapscenter; Fatima Doubakil, Muslimska mänskliga rättighetskommittén och Samson Beshir, Antirasistiska Akademin. Moderator: Gabriella Ahlström. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Är flyktingkris undantag eller ny norm?

Anders Danielsson är generaldirektör på Migrationsverket och berättar om flyktingsitutionen och hur den uppkommit. Han berättar om arbetet på Migrationsverket och situationen sådan den är nu och hur det kan komma att se ut längre fram i tiden. Karolina Lindholm Billing som är biträdande regionchef för Nordeuropa på UNHCR berättar om deras bild av situationen och hur de jobbar. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.