Titta

UR Samtiden - Etnisk profilering

UR Samtiden - Etnisk profilering

Om UR Samtiden - Etnisk profilering

Föreläsningar och diskussioner från konferensen Etnisk profilering. Inspelat den 21 november 2014 på Stockholm Waterfront Congress Centre. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Till första programmet

UR Samtiden - Etnisk profilering : Svensk polis och likabehandlingDela
  1. Vår nästa programpunkt handlar om
    svenska polisen och likabehandling.

  2. "En central komponent
    för rättssäkerhet och utveckling"-

  3. -är rubriken.

  4. Vi har två personer här. Jenny
    Sjökvist från Rikspolisstyrelsen.

  5. Jenny är HR-strateg.

  6. Sen har vi Stefan Martinengo, som är
    chef för utlänningsenheten i Uppsala.

  7. De är här för att prata kring detta.

  8. Jenny kommer att ha ett övergripande
    perspektiv utifrån värdegrunder.

  9. Stefan
    kommer att prata mer operativt.

  10. Efter deras anföranden kommer vi
    att ha en ny paneldiskussion.

  11. Vem ska börja? Jenny kanske?

  12. Så. Hejsan! Jag vill börja med att
    tacka Diskrimineringsombudsmannen-

  13. -för det här initiativet.
    Det är det här vi behöver.

  14. En dialog om vad likabehandling
    betyder apropå myndighetsutövning-

  15. -i det här fallet
    med fokus på polisen.

  16. Jag heter Jenny Sjökvist.

  17. Jag arbetar
    på Rikspolisstyrelsens HR-avdelning.

  18. Där arbetar jag
    med att utveckla strategier-

  19. -för hur polisen kan arbeta
    mer systematiskt för likabehandling-

  20. -och mer med integrering
    av likabehandling i verksamheten.

  21. Jag tänkte inleda med att prata lite,
    sen lämnar jag över till Stefan.

  22. Jag kommer som nämndes att prata
    mer övergripande inledningsvis-

  23. -om vad vi har sett
    som särskilt viktigt-

  24. -för att stärka den här systematiken-

  25. -och stärka förutsättningarna för att
    få mer genomslag i vår verksamhet-

  26. -vad gäller likabehandling.

  27. Då ska vi se.

  28. Det här är utgångspunkten.

  29. Likabehandling är en central del
    i polisens verksamhet.

  30. Punkt slut, skulle man kunna säga.

  31. Det är här vi har gjort en bedömning-

  32. -att vi inte kan sätta punkt slut.

  33. Vi måste uppehålla oss lite längre
    vid det här konstaterandet.

  34. Vi måste ta oss tiden,
    och ha kraften och modet-

  35. -att bottna i frågor
    om varför det är på det här sättet-

  36. -och vad det betyder
    för vår verksamhet.

  37. Vad betyder det
    för polisens arbetsuppgifter?

  38. När man ställer de frågorna,
    får man en mängd olika svar.

  39. Ett svar är ju givet.

  40. På frågan varför polisen
    ska arbeta för likabehandling...

  41. Ja, det är vårt jobb.

  42. Likabehandling kan inte plockas bort
    ur ekvationen om polisens uppdrag.

  43. Då faller hela korthuset.

  44. Polisen ska...
    Det var någon tidigare som sa:

  45. "Vad är trygghet? Trygghet för vem?"

  46. Polisen ska verka
    för trygghet för alla människor.

  47. Rättssäkerhet för alla människor.

  48. Gripa in när människors rättigheter
    blir kränkta.

  49. Och tillse likhet inför lagen.

  50. Plockas likabehandling bort ur
    den ekvationen finns ingenting kvar.

  51. Ett annat svar på frågan varför
    polisen ska verka för likabehandling-

  52. -är för att vi kan.
    Polisen är en organisation som berör.

  53. Vi har möjlighet att göra skillnad.

  54. Det som kanske kan uppfattas
    som en vardaglig arbetsuppgift-

  55. -för en polis,
    nånting man har gjort hundra gånger-

  56. -kan för den enskilde
    lämna ett stort avtryck i livet.

  57. Den här påverkansmöjligheten
    manar till eftertanke och ansvar.

  58. Den är också en positiv kraft,
    en potential.

  59. Nånting att förvalta.

  60. Men för att vi ska få genomslag...

  61. ...så är det fortfarande på
    en lite för allmänt gällande nivå.

  62. Vi behöver fortsätta borra vidare i-

  63. -vad det här betyder
    för polisens verksamhet.

  64. Gjuta ännu mer liv i de här orden.

  65. Nästa steg då...

  66. ...blir att titta
    på de fem befintliga nationella mål-

  67. -som i dag är gemensamma
    för landets alla polismyndigheter.

  68. För om vi säger och menar-

  69. -att likabehandling är en central del
    av vår verksamhet...

  70. ...behöver vi kunna förklara det
    utifrån vart och ett av de här målen.

  71. Det är självklart inte särskilt svårt
    egentligen.

  72. Vi kan ta vilket som helst här,
    men vi väljer ett exempel.

  73. "Fler brott ska klaras upp."

  74. "Polisen ska genom sin utredande
    verksamhet verka för"-

  75. -"att fler brott klaras upp."

  76. Vi har hört mycket tal hittills
    under dagen om behovet av fakta.

  77. Fakta
    som ett sätt att faktiskt förstå...

  78. ...och ta till oss av det samhälle
    som vi nånstans ska tjäna-

  79. -och verka för.

  80. För att vi ska kunna göra det,
    behöver även polisen-

  81. -i faktainsamling och analyser
    av samhälls- och brottsutveckling-

  82. -risker, trygghet, säkerhet
    och utsatthet-

  83. -ställa sig frågor
    om "säkerhet för vem?".

  84. "Trygghet var då?"

  85. Vi vet att svaren kan variera-

  86. -och att de ibland varierar
    tillsammans med faktorer-

  87. -såsom kön, ålder-

  88. -funktionsförmåga,
    utländsk bakgrund...

  89. Det här kan exemplifieras mer konkret
    förstås.

  90. Låt oss ta barnperspektivet.

  91. Det har inte alltid varit en
    självklarhet i Sverige eller världen-

  92. -att barn har rättigheter.

  93. Det kan ha lett till att barn har
    osynliggjorts där brott har begåtts.

  94. Men med den kunskap vi har i dag...

  95. ...vet vi att det är en sida av saken
    som vi behöver belysa.

  96. Finns det barn på brottsplatsen?

  97. I så fall har de rättigheter
    som vi måste värna.

  98. Det kan leda till
    mer konkreta åtgärder som handlar om-

  99. -hur vi utformar våra fysiska rum-

  100. -så att också barn som är brottsoffer
    kan känna sig trygga och säkra-

  101. -att berätta
    om vad de har varit med om.

  102. Det ställer andra krav när vi
    ska göra ett sånt utvecklingsarbete.

  103. Ett annat exempel
    är en annan grupp av människor-

  104. -som i sig är väldigt heterogen-

  105. -men som kan ha det gemensamt
    att de är mer utsatta-

  106. -för risker för brottslighet
    än andra.

  107. Det är personer
    med funktionsnedsättningar.

  108. Där har vi också börjat få
    mer kunskap om att det kan innebära-

  109. -att den som är brottsutsatt
    också är beroende-

  110. -av den som utsätter personen
    för ett brott.

  111. Det kanske inte alltid kommer i dagen
    att det är frågan om ett brott.

  112. Det kanske misstolkas
    som en vårdbrist till exempel.

  113. Här har polisen och övriga samhället
    ett ansvar-

  114. -att vara medveten om de aspekterna.

  115. Det följer med i hela spektrumet.

  116. Vi har pratat om att vi inte riktigt
    har de verktyg som kan finnas-

  117. -i Storbritannien
    vad gäller utländsk bakgrund.

  118. Men vi har en del verktyg på plats.

  119. Vi vet när vi tittar på
    nationella trygghetsundersökningen-

  120. -att förtroendet
    för polisen varierar...

  121. ...beroende på hur man upplever
    polisen om man har utländsk bakgrund.

  122. Det ger en mer nyanserad
    och ackurat bild...

  123. ...av hur polisen
    behöver prioritera sin utveckling-

  124. -och rikta sitt fokus.

  125. Samtidigt
    som vi då diskuterar mer fördjupat-

  126. -vad likabehandling, de här
    stora begreppen och principerna...

  127. ...betyder för polisens verksamhet...

  128. Det kan man säga
    är ett sätt att erövra orden...

  129. ...göra dem till våra.

  130. Ta dem från det allmänt gällande-

  131. -till det
    som kommer så verksamhetsnära-

  132. -att vi hittar rätt verktyg
    för att utveckla vår verksamhet.

  133. Samtidigt som vi för den diskussionen
    om varför och vad det betyder-

  134. -behöver vi också föra diskussionen
    om vad det är som står på spel.

  135. Det här har föregående talare
    varit inne på.

  136. Ni i publiken
    har också vittnat om-

  137. -att det är ganska höga värden
    som står på spel.

  138. Vad händer om vi bortser
    från likabehandling i vår verksamhet?

  139. I vårt agerande.
    Vad riskerar vi för nånting?

  140. Ja, vi riskerar
    bristande legitimitet förstås.

  141. Varje gång
    människor i sitt möte med polisen...

  142. ...har upplevelsen
    av att mötet inte har grundats-

  143. -på respekten för allas lika värde...

  144. ...så är det ett avsteg
    från det som polisen står för.

  145. Det som polisen måste stå för
    i ett rättssamhälle.

  146. En polis som är till för alla.

  147. Det får konsekvenser
    för rättssamhället.

  148. Det får också konsekvensen
    att polisen inte klarar sitt uppdrag-

  149. -om människor inte kan, vill
    eller törs samarbeta med polisen.

  150. Det är en ganska stor sak
    som står på spel.

  151. Vi riskerar också en verksamhet
    som inte tar hänsyn till folks behov.

  152. Det är återigen kopplat
    till vår verklighetsbild.

  153. Hur normstyrda vi är, hur nyanserat
    vi ser på oss själva och världen...

  154. ...och vår förmåga att uppfatta
    och bygga vår verksamhet-

  155. -på medvetenheten
    om att alla människor är olika.

  156. Alla människor har lika värde,
    men alla har olika förutsättningar.

  157. De förutsättningarna kan innebära
    att trygghet och säkerhet-

  158. -och möjligheten
    att utöva sina rättigheter-

  159. -faktiskt påverkas och ser olika ut.

  160. Det är vårt ansvar och vår uppgift...

  161. ...att bygga vår verksamhet
    med den lyhördheten.

  162. Det är allvarliga saker, men
    samtidigt finns i de här frågorna-

  163. -och de här svaren-

  164. -just den drivkraft
    och det incitament-

  165. -som vi har möjlighet att bygga på-

  166. -när det gäller fortsatt arbete
    för likabehandling.

  167. Om tiden medger tänkte jag återkomma
    när min kollega har fått säga sitt-

  168. -till några av de utmaningar vi ser,
    några av de möjligheter vi ser.

  169. Jag tar gärna del av era tankar
    och reflektioner kring det.

  170. -Jag lämnar över till dig Stefan.
    -Tack.

  171. Jag heter Stefan Martinengo och är
    chef för gränspolisen i Uppsala län.

  172. Det är där jag tar avstamp
    i det jag pratar mer om i dag.

  173. Jag ska uppehålla mig
    vid den inre utlänningskontrollen.

  174. Syftet med inre utlänningskontroll är
    att identifiera utländska medborgare-

  175. -som vistas på svenskt territorium
    och inte får det.

  176. Det är en del
    av de kompensatoriska åtgärderna-

  177. -som infördes när Sverige
    gick med i Schengen-samarbetet.

  178. Det medförde att vi avskaffade den
    inre gränskontrollen mellan länderna.

  179. I stället utökade vi möjligheterna
    att kontrollera utländska medborgare-

  180. -inne i landet, för att säkerställa
    vilka som är här och får vara här.

  181. Vilka personer är det polisen söker-

  182. -när man letar
    utifrån en inre utlänningskontroll?

  183. Det är en utländsk medborgare-

  184. -som antingen inte har legaliserat
    sin rätt att vistas i Sverige...

  185. Alltså inte sökt asyl
    eller sökt tillstånd.

  186. Det kan vara en utländsk medborgare
    som vistas i landet-

  187. -efter att den visering
    som man har haft har gått ut-

  188. -eller att man har sökt asyl och
    har fått avslag på den asylansökan.

  189. Det kan vara utländska medborgare som
    har begått så pass allvarliga brott-

  190. -att rättsväsendet har dömt personen
    till utvisning och återreseförbud.

  191. Vad är vår uppgift när vi påträffar
    nån som inte har rätt att vara här?

  192. Antingen ska polisen se till
    att han eller hon lämnar Sverige-

  193. -eller så har vi skyldighet att
    se till att hans eller hennes rätt-

  194. -att söka asyl i Sverige tillvaratas,
    så att man får den möjligheten.

  195. En utmaning för polisen i
    det här arbetet är ju att vi söker-

  196. -utländska medborgare
    som inte har rätt att vara här-

  197. -och, om förutsättningarna
    är uppfyllda, kontrollera personen-

  198. -samtidigt som vi inte får hamna
    i ett diskriminerande sätt-

  199. -att identifiera dem.

  200. Det är viktigt att polisen inte
    hamnar i stereotypa kategoriseringar-

  201. -av personer.

  202. Det för med sig en stor risk för
    att diskriminering kommer att ske.

  203. Därför är det viktigt
    med såna här forum-

  204. -där polisen får möjlighet
    att prata med andra myndigheter-

  205. -andra organisationer
    och framförallt medborgarna-

  206. -och få en konstruktiv dialog
    i hur ett arbete ska utföras-

  207. -utifrån medborgarnas perspektiv.

  208. Det är viktigt
    att inte bara prata om arbetsmetoder-

  209. -utan även,
    som Rachel Nield tidigare sa-

  210. -att utvärdera de resultat
    som vi får av de här kontrollerna.

  211. Det är viktigt att framhålla att
    när en inre utlänningskontroll sker-

  212. -får den inte ske
    på ett slumpartat sätt-

  213. -eller i form
    av en kollektiv kontroll av personer.

  214. Det i motsats
    till hur en gränskontroll fungerar.

  215. När vi reser in via Arlanda,
    så kontrolleras vi allihopa-

  216. -för att se
    om vi har rätt att vistas i Sverige.

  217. Så fungerar det inte här.

  218. Inre utlänningskontroll får bara ske
    om det finns grundad anledning-

  219. -att anta att utlänningen
    saknar rätt att vistas i riket-

  220. -eller om det finns nån annan
    särskild anledning till kontroll.

  221. Hur ska man tolka
    "grundad anledning"?

  222. Där kan polisen finna vägledning
    i Rikspolisstyrelsens föreskrifter.

  223. Där står att läsa att kontroll
    ska ske utefter en helhetsbedömning.

  224. Utifrån de objektiva förutsättningar
    som gäller vid varje enskilt fall.

  225. Vad kan då vara grund
    till en kontroll?

  226. Det kan vara
    en polismans iakttagelser.

  227. Det kan vara spaningsuppgifter. Det
    kan vara underrättelseinformation.

  228. Tips och annan tillförlitlig
    information sammanbakat-

  229. -som gör att polisen får
    en grundad anledning till kontroll.

  230. Vid kontrollerna är det självklart
    otroligt viktigt med rättssäkerheten-

  231. -likabehandlingen
    och att vi inte diskriminerar.

  232. Det är också avgörande att den
    som underkastas den här kontrollen-

  233. -får en förståelse för varför
    han eller hon har kontrollerats.

  234. Det var väl beskrivet
    från våra engelska kolleger-

  235. -hur man med "stop and search"
    återkopplar till personen.

  236. Jag tror att detta
    också ger en bättre förståelse-

  237. -för varför kontrollen sker.

  238. En bättre förankring
    hos den som kontrolleras.

  239. Jag återkopplar till vad Jenny sa om
    förtroendekapitalet från allmänheten-

  240. -som vi har att förvalta.

  241. Om vi inte sköter det på rätt sätt,
    så tappar vi vår legitimitet.

  242. Det är av oerhörd vikt för polisen
    att vi förvaltar det väl.

  243. Avslutningsvis vill jag säga
    att den första januari 2015-

  244. -blir svensk polis en myndighet.

  245. I dag har vi 21 stycken,
    men vi blir en.

  246. I och med detta har man beslutat
    att man ska processkartlägga-

  247. -den inre utlänningskontrollen.

  248. Det med syfte att skapa en mer
    enhetlig, effektiv och rättssäker-

  249. -kontroll, och arbetssätt.

  250. Genom processkartläggningen så kommer
    vi att kunna inventera arbetssättet-

  251. -och förhoppningsvis identifiera
    brister och rätta till dem.

  252. Som jag sa, är jag glad att få
    vara här. Jag är en av fyra stycken-

  253. -som har ansvar
    för den här processkartläggningen.

  254. Jag har tagit med mig mycket
    redan nu.

  255. Jag hoppas att även fortsättningen
    ger mig input-

  256. -till hur arbetet med process-
    kartläggningen ska vidareutvecklas.

  257. Jag tror
    att just den här konferensen-

  258. -har möjlighet att få avtryck
    om vi kan föra en konstruktiv dialog.

  259. Och vi behöver föra en konstruktiv
    dialog under en lång framtid.

  260. -Tack!
    -Tack.

  261. Ville du säga några avslutande ord,
    Jenny? Eller?

  262. Jag behöver inte gå igenom
    ännu en power point-bild.

  263. Jag tänkte bara säga att...

  264. ...det vore intressant
    att ta del av era tankar-

  265. -kring viktiga möjligheter,
    och viktiga utmaningar för den delen-

  266. -vad gäller den fortsatta
    utvecklingen för polisens del-

  267. -med avseende på likabehandling.

  268. Några saker som vi har reflekterat
    över på Rikspolisstyrelsen-

  269. -är behovet av, dels det här
    jag var inne på inledningsvis...

  270. ...att fullt ut äga begreppen.

  271. Alltså hitta ännu starkare
    in i organisationens drivkraft...

  272. Det finns ju inbakat i vårt uppdrag.

  273. Det är en möjlighet,
    men också en utmaning-

  274. -mot bakgrund av att polisens uppdrag
    är väldigt komplext.

  275. Arbetsuppgifterna är så varierande.

  276. Till syvende och sist måste
    varje anställd få förutsättning-

  277. -att själv skapa sin egen relation
    till de här begreppen-

  278. -utifrån sina arbetsuppgifter.

  279. En annan möjlighet
    som Stefan var inne på-

  280. -handlar om den nya polismyndigheten-

  281. -som också ska bli till
    utifrån perspektivet-

  282. -att komma närmare människorna
    i samhället som vi är till för.

  283. Bland annat
    genom ökade och mer systematiska...

  284. ...så kallade "medborgardialoger".

  285. Det kan vara en möjlighet
    att bygga vidare på.

  286. -I övrigt tackar jag för mig.
    -Tack.

  287. Innan jag presenterar kommentators-
    panelen så tar vi några frågor.

  288. Du viftade innan lunch.
    Varsågod, mikrofonen kommer till dig.

  289. Vi börjar här borta. Damen
    i blå tröja, tror jag att det är.

  290. Hej! Jag är från
    Diskrimineringsombudet i Norge.

  291. Jag tar det här på engelska.

  292. Det blir lätt missförstånd
    mellan norska och svenska.

  293. Det är intressant att vara här och
    lyssna på de svenska erfarenheterna-

  294. -liksom att lyssna på erfarenheterna
    från Storbritannien.

  295. När jag hör om det förhållningssätt
    som polisen har-

  296. -inser jag att ni försöker fokusera
    och styra arbetet på ett sätt-

  297. -som kommer att ge bra resultat.

  298. Jag känner mig väldigt otålig.

  299. Jag ser likheter i sättet att arbeta
    i Norge och Sverige.

  300. En sak som jag konstaterade
    när britterna talade-

  301. -är att det fina arbete som nu görs-

  302. -vilar på erfarenheterna
    av fyra upplopp.

  303. De tvingade fram den här utvecklingen
    och tvingade polisen att agera.

  304. Jag är säker på att
    det var stora kostnader inblandade.

  305. Det visar vilken hemsk erfarenhet
    upploppen måste ha varit-

  306. -när man nu har lagt ner
    så mycket arbete på det här.

  307. När polisen i Norge och Sverige
    ska göra samma arbete...

  308. Britternas erfarenheter borde vara
    relevanta. Vi borde vara rädda för...

  309. Om vi inte lyckas,
    så blir det upplopp.

  310. Då får vi en allvarsam situation,
    till ett högt pris.

  311. Kan ni säga i vilken grad ni använder
    er av erfarenheter från andra länder?

  312. Hur pass rädda är ni,
    att om ni inte lyckas-

  313. -så kommer ni att mötas av samma
    svårigheter som man har haft där?

  314. Okej. Tack.

  315. -Stefan och Jenny?
    -Jag kan börja i alla fall.

  316. Jag håller med om att händelser
    av den kaliber som har nämnts-

  317. -kopplat till Storbritannien,
    men också kopplat till Sverige...

  318. Nånstans är det så att de är-

  319. -för svensk polis del...

  320. De är inbäddade
    i vårt organisatoriska minne.

  321. Vi kommer inte att kunna varken
    blicka bakåt på polisens historia-

  322. -eller blicka framåt-

  323. -utan att relatera
    till den typen av händelser.

  324. Bland annat det här registret som
    har nämnts, men också andra saker.

  325. På så sätt
    är det klart att det blir både en...

  326. En uppdaterad...
    En nödvändigt uppdaterad självbild.

  327. Det blir också en drivkraft
    för utveckling.

  328. Jag skulle kanske
    inte använda ordet rädsla.

  329. Ja, kanske rädsla om jag knyter an
    till det som jag nämnde står på spel.

  330. Det är väldigt allvarliga saker.
    Det kan knappast bli mer allvarligt.

  331. Stefan, du nämnde att du var glad
    för möjligheten till dialogutbyte.

  332. Kunskap och information...
    Framför allt kunskap har lyfts upp-

  333. -och behovet av kunskap
    för att kunna påbörja ett arbete.

  334. I anknytning till frågan,
    känner du från svensk polis håll-

  335. -att ni har nåt att lära
    från polisen i Storbritannien-

  336. -och deras arbete där?

  337. Det tror jag.
    Det är min bestämda uppfattning.

  338. Även från övriga kolleger ute i
    världen och från enskilda medborgare-

  339. -finns det saker att dra lärdom av.
    Vi måste vara en myndighet-

  340. -som eftersträvar att utvecklas
    och vara lyhörda.

  341. Vi hörde från norska DO
    att man känner en otålighet.

  342. Det skriver många under på i Sverige,
    att utvecklingen måste snabbas på.

  343. Känner du en rädsla
    för att om man inte gör det-

  344. -så kan man ställas
    inför situationer-

  345. -som är väldigt farliga
    och alarmerande på olika sätt?

  346. Nej, jag har tillförsikt
    i arbetet som sker-

  347. -och skapandet av en myndighet.
    Jag tror det får positiva resultat.

  348. Nej, inte en rädsla på det sättet.

  349. Men vi måste aktivt jobba
    för att det inte ska kunna ske.

  350. Tack. Nu ska vi se.

  351. Varsågod. Formulera gärna korta,
    kärnfulla frågor.

  352. Säger jag lite diplomatiskt.
    Det är bara ur tidsaspekt...

  353. Hej! Mikael Lundh heter jag.

  354. Jag har jobbat som polis i 26 år.
    Lämnade polisen 2005.

  355. Kort lite råd till er.

  356. Som ung polis lärde jag mig
    att diskriminera romer.

  357. Som ung polis lärde jag mig
    att diskriminera romer-

  358. -när jag jobbade här i Stockholm.

  359. Det innebar inte
    att de vackra värdegrundsorden-

  360. -"engagerade, effektiva,
    tillgängliga", sa det.

  361. Vad jag vill säga är att bland annat
    när jag stoppade Taikon-

  362. -lärde jag mig att stoppa tändstickor
    i tändningslåset-

  363. -för att inte bilen
    skulle fortsätta rulla.

  364. Hur kunde jag bete mig så? Hur kan
    jag nu jobba med den romska gruppen?

  365. Det handlar om att få en möjlighet
    som polis att få ett möte.

  366. Gunno, jag vill tacka dig för det.
    Du gav mig möjlighet att i 15 år-

  367. -jobba ute bland folket och
    bland annat möta den romska gruppen.

  368. Om man inte jobbar bland människorna
    kan man inte skapa förändring.

  369. Svensk polis fotpatrullerar i dag ute
    1 % enligt en kartläggning.

  370. I den nya organisationen
    är det så ofantligt viktigt-

  371. -att poliserna ges möjlighet
    att möta människorna-

  372. -att möta romerna
    och få in dem i poliskåren.

  373. Tänk Rosita, att få möta dig
    i receptionen och krama dig. Tack.

  374. Tack för det.

  375. En fråga där? Då tar vi den innan
    jag presenterar kommentatorspanelen.

  376. Det var kanske ingen fråga. Jag
    tänkte på när Jenny prata om barn.

  377. Man ska ta hänsyn till barn.
    Jag förstår att du syftar på...

  378. ...barnen som var med i registret.

  379. Jag råkar känna familjerna
    med barnen.

  380. De är så långt ifrån
    man bara kan komma...

  381. ...händelsen i Staffanstorp.

  382. Jag håller inte med om
    att kartläggningen utav...

  383. Utav...

  384. Att man tog med barn i registret.
    Varför tog man då med de döda?

  385. Jag tänker på Stefan och...

  386. ...jakten på papperslösa.

  387. Alltså, du nämnde själv
    att det finns konventionella regler-

  388. -om hur man ska gå tillväga.
    Det gjorde man inte i Reva-projektet.

  389. I Reva-projektet hade man tagit fram
    att man i tunnelbanan-

  390. -skulle gå ut och leta reda på...

  391. Att stoppa och kontrollera dem
    som inte hade ett svenskt utseende.

  392. Det var på de grunderna
    man gjorde det här.

  393. Jag blev själv stoppad tre gånger
    och...

  394. När jag förklarade för dem:
    "Jag pratar väldigt bra svenska"-

  395. -"du måste förstå att
    jag inte vill visa min legitimation."

  396. Det gjorde jag inte
    vid de två fallen. Så att...

  397. Det måste finnas regler
    kring hur man arbetar.

  398. De reglerna som Reva hade...

  399. Det var ett regeringsuppdrag,
    där MP var med och var engagerade.

  400. Det var ett alldeles förkastligt sätt
    att arbeta på.

  401. Översättning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Svensk polis och likabehandling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jenny Sjökvist är HR-strateg på Rikspolisstyrelsen och berättar hur Likabehandlingsplanen blir en central del i polisens verksamhet. Stefan Martinengo är chef för polisens utlänningsenhet i Uppsala. Han förklarar hur en inre utlänningskontroll går till och berättar att polisen ska inventera sitt arbetssätt. Inspelat den 21 november 2014 på Stockholm Waterfront Congress Centre. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Diskriminering, Juridik, Jämlikhet, Polisarbete, Polisväsen, Rättsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Etnisk profilering

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering: en diskrimingeringsfråga

Diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg föreläser om etnisk profilering och diskrimineringslagen. Broberg säger att diskrimineringslagen inte är tillräcklig, utan att det krävs en aktiv dialog mellan myndigheter, forskare och civilsamhället. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering: från USA till dagens Europa

Rachel Nield från The Open Society Justice Initiative berättar om bakgrunden till etnisk profilering i USA och Storbritannien. Hon resonerar kring vad som utgör rasism och vad som är rättvist och effektivt polisarbete. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering i Storbritannien

Nick Glynn från Polishögskolan i England föreläser om hur man arbetar med att motarbeta etnisk profilering inom polisen i Storbritannien. Han menar att man har fördomar även om man vill vara god, men att man måste erkänna dem för att komma åt problemet. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Hur kan polisen jobba utan etnisk profilering?

Victor Olisa är polischef i stadsdelen Haringey i London. Han berättar om hur polisen i London arbetar med att stoppa och undersöka enskilda individer. Han ger en bakgrund, talar om hur polisen arbetar i dag, och hur man kan förbättra arbetet i framtiden. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Ur ett svenskt polisperspektiv

2013 avslöjades att polisen i Skåne hade fört register över svenska romer. Här diskuteras hur man i Sverige kan genomföra kontroller utan etnisk profilering. Medverkande: Hans Nordin, Polismyndigheten i Skåne; Johanna Westeson, Civil Rights Defenders; Abby Peterson, professor i sociologi. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Polisen och romer inom OSSE

Idaver Memedov arbetar vid enheten för romska frågor inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Hon berättar om rekommendationer för hur medlemsstaterna kan bekämpa rasism och diskriminering inom polisen och andra rättsliga myndigheter. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering och svensk rätt

Iain Cameron är professor i juridik vid Uppsala universitet. Han går igenom vad Polismyndigheten får göra i sitt arbete med identitetskontroller och vilka skyldigheter de har att inte diskriminera civilbefolkningen. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Svensk polis och likabehandling

Jenny Sjökvist är HR-strateg på Rikspolisstyrelsen och berättar hur Likabehandlingsplanen blir en central del i polisens verksamhet. Stefan Martinengo är chef för polisens utlänningsenhet i Uppsala. Han förklarar hur en inre utlänningskontroll går till och berättar att polisen ska inventera sitt arbetssätt. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Kritiken mot svensk polis

Diskussion om svensk polis och etnisk profilering. Medverkande: Rolf Graner, polisforskare vid Linnéuniversitetet i Växjö; Michael McEachrane, nätverket Fight Racism Now; Stefan Martinengo, chef för polisens utlänningsenhet i Uppsala; Jenny Sjökvist, HR-strateg på Rikspolisstyrelsen. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Röster från civila samhället

Samtal om vad det kan innebära att utsättas för ras- och etnisk profilering. Medverkande: Marian Wydow, Romskt informations- och kunskapscenter; Fatima Doubakil, Muslimska mänskliga rättighetskommittén och Samson Beshir, Antirasistiska Akademin. Moderator: Gabriella Ahlström. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Lawen Mohtadi om Ett gott hem för alla

Författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi berättar om kärnan i utställningen Ett gott hem för alla. Bilderna av fotograferna Anna Riwkin och Björn Langhammer fångar sin samtid. I dem går det att se en viss förändring när svenska politiker under 1950-talet börjar inse situationen. Reformer genomförs och romerna får medborgerliga rättigheter. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.