Titta

UR Samtiden - Etnisk profilering

UR Samtiden - Etnisk profilering

Om UR Samtiden - Etnisk profilering

Föreläsningar och diskussioner från konferensen Etnisk profilering. Inspelat den 21 november 2014 på Stockholm Waterfront Congress Centre. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Till första programmet

UR Samtiden - Etnisk profilering : Kritiken mot svensk polisDela
  1. Det är Rolf Granér,
    lektor och forskare-

  2. -vid Linnéuniversitetets
    polisutbildning i Växjö.

  3. Vi har också Michael McEachrane
    från Fight Rasism Now.

  4. Ni är här. Bra.

  5. Varsågoda att ta plats,
    även Stefan och Jenny.

  6. Du hade en fråga,
    och jag återkommer till dig.

  7. Jag kanske gav
    en kortfattad introduktion till er-

  8. -så ni kan ju säga nåt kort.
    - Rolf, berätta om din forskning...

  9. ...och kommentera det som har sagts.

  10. Jag är forskningsansvarig
    vid polisutbildningen i Växjö-

  11. -så min tid går till att stimulera
    skandinavisk polisforskning.

  12. Själv har jag intresserat mig för-

  13. -informella delar
    av polisorganisationen.

  14. Jag har skrivit om
    patrullerande polisers yrkeskultur-

  15. -tittat på polisens organisation-

  16. -och tittat på
    anmälningar mot poliser.

  17. Jag har jobbat som lärare
    och forskare vid polisutbildningar-

  18. -sen 1993.

  19. Du har varit med här hela dagen-

  20. -så du får gärna säga nåt
    om Stefans och Jennys anföranden-

  21. -men vill du ta ett större grepp
    så går det också bra.

  22. Jag tar ett större grepp
    och sen har jag frågor.

  23. Det större greppet är...

  24. Det finns en myt om
    att när Rikspolisstyrelsen-

  25. -eller när man lagstiftningsmässigt
    fastställer vad poliser får göra-

  26. -så följer de det,
    d.v.s. direktiven följs.

  27. I Reva-debatten...

  28. Jag minns inte vad den heter, men det
    fanns ett inlägg av en intendent-

  29. -som sa: "Det förekommer inte
    såna kontroller på tunnelbanan"-

  30. -"för det är inte tillåtet. Punkt."

  31. Här har vi då-

  32. -en gedigen svensk, skandinavisk
    och internationell forskning-

  33. -inklusive myndighetsrapporter...

  34. Riksrevisionen konstaterade att det
    var oklart vem som styrde polisen-

  35. -Rikspolisstyrelsen eller nån annan-

  36. -men det var nog poliserna själva.

  37. Då pratar jag om "discretion",
    självständighet i yrkesutövningen-

  38. -och det finns
    en kultur bland poliskollektivet-

  39. -som handlar om
    att man tänjer på gränser.

  40. Man kan jämföra med fotboll. Alla
    erkänner att det måste finnas regler-

  41. -men väl på plan försöker man se-

  42. -hur långt man kan gå
    innan domaren reagerar.

  43. Det finns vidare en gedigen kunskap
    om att skriva sig fri.

  44. Man agerar på ett visst sätt-

  45. -och efteråt motiverar man
    hur man har agerat-

  46. -och det behöver inte vara
    grunden för beslutet.

  47. Om man tittar på paragrafen
    som du tog upp-

  48. -om de allmänna begränsningarna-

  49. -i rätten att genomföra
    etniska profileringar-

  50. -framhåller man att utlännings-
    kontroll inte får genomföras-

  51. -enbart p.g.a. att en persons
    utseende uppfattas som utländskt-

  52. -eller p.g.a. språk eller namn.

  53. Det tas som intäkt till att vi
    inte ägnar oss åt etnisk profilering-

  54. -men den självständiga polisen
    läser det och får klart för sig:

  55. "Jag kan inte motivera en kontroll"-

  56. -"med att vederbörande
    såg ut som en illegal invandrare"-

  57. -"utan måste grunda den
    på mina iakttagelser."

  58. Då tog nån upp att det handlar om-

  59. -att både de som inte ser en i ögonen
    och de som ser en i ögonen är skumma.

  60. Är man riktigt stark kanske man säger
    "Hur var det här då?".

  61. Då ser de skrämda ut,
    och har nåt att dölja.

  62. Jag vill säga att...

  63. Vi pratar om en idévärld
    och om en...

  64. -Praktik?
    -Ja. Jag beskriver inte hela den...

  65. ...men en förekommande praktik,
    och alla insatta vet om det.

  66. Jag stannar där
    med mina allmänna iakttagelser.

  67. Jag blev förtjust i Hans Nordin
    som erkände att det fanns problem-

  68. -eller hävdade att det fanns problem
    med etnisk profilering inom polisen.

  69. Det var ett glädjande perspektiv-

  70. -och jag tänkte att ni skulle
    spinna vidare på och fundera på-

  71. -problemet med etnisk profilering.

  72. Jenny, det du beskriver-

  73. -är det Rikspolisstyrelsens analys
    av problemet med etnisk profilering-

  74. -eller är det HR-avdelningens?
    Varför gör inte polisavdelningen den?

  75. Det är Riks...

  76. Det är Rikspolisstyrelsens
    ställningstagande för likabehandling-

  77. -uttryckt i de egna verksamhetsmålen.

  78. Det har uttryckts...

  79. Vi har gått igenom vart och ett
    av våra nationella verksamhetsmål-

  80. -och hittat
    några inledande exempel på-

  81. -vad det skulle kunna
    innebära i praktiken.

  82. Etnisk profilering skulle kunna vara
    ett sånt exempel.

  83. Det här är en ansats
    som är ett försök-

  84. -att bidra till
    att krympa gapet mellan teori...

  85. Vi hörde "värdegrund",
    "värdegrundsord" eller "värdeord"-

  86. -och vi måste beta oss ner från
    de högt stående principerna-

  87. -via våra nationella mål
    till konkret polisarbete-

  88. -så det skulle kunna omfamna
    den fråga som du frågar efter-

  89. -eller nämner, men det är
    inte enbart det som varit ursprunget-

  90. -utan det var ett arbete
    som vi inledde för några år sen.

  91. Vad är grunden till er analys
    av problemet med etnisk profilering?

  92. Jag vet inte vad du menar med
    "grunden till analys av problemet".

  93. Det har många aspekter-

  94. -alltifrån vad vi har för kompetens,
    arbetsmetoder, rutiner-

  95. -och utbildningsinsatser,
    men det här är en förklaringsmodell-

  96. -för kopplingen mellan likabehandling
    och polisens verksamhet.

  97. Jag vill fortsätta, Stefan,
    med att fråga:

  98. Är frågan om etnisk profilering
    ett problem för svensk polis?

  99. Ja, det är den om folk uppfattar
    att vårt arbetssätt är så.

  100. Och...

  101. Nu finns...

  102. Då finns det också en...

  103. Då finns det en möjlighet-

  104. -att vi försöker lämna ett avtryck
    i det arbete som ska ske.

  105. Vi har beslut om att en kartläggning
    ska ske av utlänningskontrollerna.

  106. Det ska syfta till-

  107. -att inte vara etnisk profilering,
    eller att det inte får förekomma.

  108. Om man är lite personlig,
    hur upplever du det själv-

  109. -som har jobbat mycket operativt
    med frågorna?

  110. Upplever du att det är ett problem?

  111. Jag kan tala utifrån min verksamhet
    som chef för polisen i Uppsala län.

  112. Där för vi en kontinuerlig diskussion
    kring problemen-

  113. -så det är en levande fråga hos oss-

  114. -men jag uppfattar det inte
    som ett problem hos min personal.

  115. Med det sagt, så diskuteras frågan.
    Vi berör den och analyserar-

  116. -hur vi ska förhålla oss till den
    för att inte upplevas så.

  117. En sekund. Vi får ta en i taget.
    Har vi en mikrofon här?

  118. Vänta tills du har fått mikrofonen,
    så hörs du bättre.

  119. Hej! Min fråga är:

  120. Om du inte tycker det är ett problem,
    varför diskuterar man då det?

  121. Man måste ha ett problem för
    att jobba med det med medarbetare.

  122. Svaret är motsägelsefullt.

  123. Jag uttryckte mig dåligt. Ursäkta.

  124. Jag ville säga-

  125. -att jag inte upplever att polisen
    i Uppsala med de medarbetare jag har-

  126. -utför vårt arbete på nåt sätt-

  127. -som skulle kunna uppfattas
    som etnisk profilering-

  128. -men då debatten finns i samhället-

  129. -är det viktigt för oss
    att diskutera det.

  130. Vi väntar där och tar en fråga till,
    om ni kommer med micken.

  131. Hej! Jag kommer från
    Afrosvenskarna i Stockholm.

  132. Jag har bott i Uppsala i två år-

  133. -och under den tiden
    har jag upplevt rasprofilering.

  134. Jag kan ge generella reflektioner
    på den svenska polisen.

  135. Man saknar den ödmjukhet och respekt
    för frågorna-

  136. -som finns på andra håll i världen.

  137. Det verkar finnas en stor diskrepans
    mellan idealen och era värdeord-

  138. -rättssäkerhet, likhet inför lagen
    och verkligheten-

  139. -som många här är drabbade av.

  140. Jag rekommenderar
    att ni erkänner problemet.

  141. Det stora problemet
    med den svenska polisen-

  142. -är att ni inte erkänner
    att det finns ett problem.

  143. Många upplever och har erfarenheter
    av att de utsätts för rasprofilering.

  144. Problemet är inte nytt.
    Det är inte heller okänt.

  145. Det har gjorts forskning-

  146. -och Sverige är inte
    annorlunda än resten av världen.

  147. Kom ihåg att det är
    som i många andra problemområden-

  148. -i Uppsala och i Sverige i stort.
    Ni borde erkänna problemet.

  149. Annars bör man gå förbi
    polisen som myndighet-

  150. -och kanske ge bollen till nån
    på regerings- eller riksdagsnivå-

  151. -så att man i nån form av lag-

  152. -kommer fram till att...
    Eller styr polisens arbete-

  153. -för att upphöra med verksamhet där
    man behandlar grupper på olika sätt.

  154. Det är bara en reflektion.

  155. Det är illa att man säger
    att det inte finns nåt problem...

  156. -...även om inte du blir drabbad.
    -Tack så mycket.

  157. Stefan, vill du kommentera?
    Vi har frågor från Michael och Rolf.

  158. Vill du kommentera kort först?

  159. Jag bara belyser vikten av att vi-

  160. -träffas och får diskutera
    på det här sättet.

  161. Michael, du har inte fått kommentera.
    Diskussionen är viktig-

  162. -så jag har gett plats för frågor-

  163. -men jag vill ge dig ordet, Michael.
    Varsågod.

  164. Tack ska du ha.

  165. Ja...

  166. Vad jag slogs av
    när jag lyssnade på Jennys föredrag-

  167. -och även efter att ha läst
    polisens plan för likabehandling-

  168. -som ligger till grund
    för föredraget-

  169. -och polisens värdegrund-

  170. -är att det saknas ett konsekvent
    icke-diskrimineringsperspektiv.

  171. Ordet "diskriminering"-

  172. -förekommer överhuvudtaget inte-

  173. -i fråga om etnicitet.

  174. Det förekommer i relation till
    kvinnor nån gång, men det är allt.

  175. Principen...

  176. Det kan tyckas vara hårklyveri,
    men det har att göra med-

  177. -en viss självförståelse
    för polisens verksamhet-

  178. -och kanske en bristande länk-

  179. -mellan polisens verksamhet-

  180. -och den lagstiftning som finns,
    bl.a. svensk grundlag.

  181. Likabehandling
    är oskiljaktigt från...

  182. Principen om likabehandling-

  183. -är oskiljaktig från
    principen om icke-diskriminering-

  184. -och principen
    om icke-diskriminering är-

  185. -vidare
    än principen om likabehandling-

  186. -och kan t.ex. vara en fråga om-

  187. -representation-

  188. -representationen av etniska
    minoriteter och rasminoriteter-

  189. -i poliskåren.

  190. Det är nåt som är väldigt slående...

  191. ...och det får konsekvenser
    för förståelsen...

  192. ...eller för verksamheten.

  193. Jag har bara en kort kommentar till-

  194. -vad gäller verksamheten. Inte nog
    med att ordet "diskriminering"-

  195. -inte förekommer
    i polisens plan för likabehandling-

  196. -eller knappt förekommer-

  197. -men det finns ingenting om-

  198. -att man ska arbeta med
    anti-diskrimineringsfrågor-

  199. -i polisens arbete.

  200. Också, vilket... Hette han
    som talade innan i dag Hansson?

  201. -Hans Nordin?
    -Ja.

  202. Och det angavs också här nyss-

  203. -att det inte finns nån medvetenhet-

  204. -eller ett erkännande av att etnisk
    profilering ens är ett problem.

  205. Än mindre
    är det inbyggt i verksamheten-

  206. -utifrån principen
    om icke-diskriminering-

  207. -så att det ska vara självklart-

  208. -att se till att utröna
    om det är ett problem-

  209. -och se till att det finns rutiner
    så att det inte ska vara ett problem.

  210. Det är en brist.

  211. Finns det en risk att skrivningarna
    blir för luftiga och uddlösa-

  212. -och att de präglas av
    en självblindhet för verksamheten?

  213. -Ja, självklart.
    -Är det nåt som ni diskuterar...

  214. ...och planerar att förändra?

  215. Polisens plan för likabehandling
    är att betrakta som en strategi-

  216. -som ska kunna ange en inriktning
    för samtliga 21 polismyndigheter.

  217. Med det sagt, är det inte så
    att den på nåt sätt är-

  218. -det enda eller det kompletta
    av det som görs eller ska göras.

  219. Bl.a. finns det
    i polisens nationella styrdokument-

  220. -"Polisens planeringsförutsättningar"
    med riktningen för hela verksamheten-

  221. -och det finns
    kompletterande skrivningar-

  222. -om varje polismyndighets ansvar
    med hänsyn till bl.a. diskriminering.

  223. Jag är absolut inte främmande för-

  224. -att vi behöver utvecklas
    också vad gäller språkbruk.

  225. Det kan handla om att...

  226. Som nämndes här
    är principen om likabehandling-

  227. -oskiljaktig från
    frihet från diskriminering.

  228. Det är ett ordpar som hänger samman-

  229. -och jag har varit inne på att
    likabehandling och polisens uppdrag-

  230. -är ett ordpar som hänger samman.

  231. Det finns också andra plattformar för
    styrning och förändring inom polisen-

  232. -som vi behöver se till
    i det här sammanhanget.

  233. Bl.a. finns utbildningsplanen för
    polisutbildningen på Polishögskolan-

  234. -där det anges som ett krav för att
    polisstudenten ska få ut sin examen-

  235. -att hen ska ha kunnat visa förmåga-

  236. -att motverka diskriminering
    och verka för likabehandling.

  237. Det finns plattformar för förändring,
    men jag tar till mig det som sägs.

  238. Tack. Vi ska snart bryta
    för vi ska ta en liten kafferast.

  239. Har du en konkret fråga, Rolf,
    eller en kommentar?

  240. Vi konstaterar i dag att...

  241. ...Skåne uppfattar att det finns
    ett problem med etnisk profilering.

  242. I Storbritannien och USA finns
    ett problem med etnisk profilering.

  243. I Uppsala uppfattar folk
    att det finns etnisk profilering-

  244. -men det finns inte
    i den egna praktiken.

  245. Om man kräver att man ska-

  246. -få tag på fler illegala invandrare
    och räknar i procent-

  247. -så kommer man att be om
    att få genvägar-

  248. -för att få fram
    så höga resultat som möjligt.

  249. Tack. Vi har en fråga här också
    som jag inte ska glömma.

  250. Hej! Jag har nyligen
    disputerat på en avhandling-

  251. -om mångfald inom polisutbildningen.

  252. Vi skulle ju ställa frågor och ta upp
    potentiella utmaningar för polisen-

  253. -och en utmaning
    utifrån mina resultat är-

  254. -att tolkningar
    av likabehandling och mångfald-

  255. -i polisens verksamhet men också
    i polisens sammansättning-

  256. -skiljer sig mycket, beroende på
    vem man frågar om vilka sakfrågor.

  257. En utmaning är då att äga begreppen.

  258. När ni på HR-avdelningen eller
    Rikspolisstyrelsen ska formulera-

  259. -grundföreställningen om
    vad mångfald och likabehandling är-

  260. -är det en utmaning,
    för vilka är "vi" inom polisen?

  261. Polisen som organisation eller
    de enskilda poliserna ute på gatan?

  262. Man måste vara medveten om
    att det finns många olika tolkningar-

  263. -av hur det ska omsättas i praktiken.
    Det kan man fundera på.

  264. Tusen tack! Victor Olisa
    begärde ordet, och vi är nyfikna på-

  265. -att få en kommentar, när vi har hört
    den svenska polisen.

  266. Jag ger dig slutordet.

  267. -Jag har räckt upp i fem minuter.
    -Jaha. Då tar vi den frågan snabbt.

  268. -Varsågod. Gärna kort och koncist.
    -Ja. Jag har en fråga till Stefan.

  269. Vilka är konsekvenserna för en polis
    som avviker från riktlinjerna-

  270. -om att identitetskontroll inte får
    göras enbart utifrån yttre attribut?

  271. Den riktlinjen verkar inte ha så stor
    kraft, med tanke på Reva-projektet-

  272. -och andra historier vi har hört-

  273. -där myndighetsutövning ska ha skett
    utifrån yttre attribut.

  274. Sen var du också inne på
    att "uppleva" rasdiskriminering-

  275. -och jag vill fråga om det är
    en etnisk profilering som pågår-

  276. -om man utsätts för identitets-
    kontroll utifrån yttre attribut-

  277. -eller om det bara är en upplevelse,
    som du försökte få det till.

  278. Sen hade jag en till sak.

  279. Kort! Vi måste bryta snart, så du
    får formulera en sista kort fråga.

  280. Jag ska bara hitta det.

  281. Ska vi ta de här två frågorna
    om konsekvenser och ordval?

  282. Det har vi också
    varit inne på här i dag.

  283. Man begår ett tjänstefel om man
    inte följer de riktlinjer som finns.

  284. Brottsutredande forum.

  285. Har polismannen begått ett brott
    ska han eller hon utredas internt.

  286. Då är det alltså ett brott
    att bryta mot den riktlinjen?

  287. Det ska inte jag bedöma,
    utan åklagaren.

  288. Vilka konsekvenser kan det få?

  289. Är det en rekommendation
    eller vad är det?

  290. Det finns flera olika vägar.

  291. Om polismannen begår ett brott
    ska han lagföras för det.

  292. Är det inte ett brott kan man ändå få
    en tjänsterättslig repressalie.

  293. Då går det till polisens ansvarsnämnd
    och de avgör påföljden.

  294. Sen var det en fråga om "upplevelse",
    som har en subjektiv klang.

  295. Det är inte min avsikt
    att förringa nåt av det.

  296. Jag kan prata utifrån min upplevelse
    som chef för gränspolisen i Uppsala.

  297. Där har vi inte fått in nån anmälan
    och jag har inte pratat med nån-

  298. -som har upplevt att man har blivit
    etniskt diskriminerad av oss.

  299. Jag ber om ursäkt
    om du uppfattar det som nåt annat.

  300. Hur skulle du uppleva det om du blev
    kontrollerad utifrån yttre attribut?

  301. Polisens uppgift är...

  302. Skulle det vara etnisk profilering
    eller en ringa upplevelse?

  303. Om man utsätts för etnisk profilering
    ska man kalla det för vad det är-

  304. -men det är inget som polisen
    har för avsikt att göra.

  305. Vi har ett regelverk, och vi ska inte
    profilera utifrån det.

  306. Enligt utlänningslagen 9:9 finns
    inga begränsningar om att polisen-

  307. -inte får göra en identitetskontroll
    utifrån yttre attribut.

  308. Det är bara riktlinjen,
    och hur mycket kraft har den?

  309. Vilka rättsliga konsekvenser sker
    om en polis bryter mot den?

  310. Det finns inga begränsningar i lagen-

  311. -om att utföra identitetskontroller
    utifrån yttre attribut.

  312. Vi har inte tid att gå djupare
    just i den frågan här och nu.

  313. Tack!

  314. Har du nåt att tillägga?

  315. Jag har försökt förklara
    vad som blir påföljderna.

  316. Det kan se ut på olika sätt.

  317. Victor Olisa, varsågod.

  318. -Du ville kommentera nåt.
    -Jag har bara en snabb fråga.

  319. I Storbritannien har vi forskat
    om polisbeteende och poliskultur.

  320. Nåt som styr polisers agerande är
    att de känner att de har ett uppdrag.

  321. Vi har pratat om etnisk profilering
    och om problemets omfattning.

  322. Rolf, du arbetar med polisen.
    Har ni diskuterat eller frågat-

  323. -varför poliser beter sig som de gör-

  324. -när det kan uppfattas
    som diskriminerande?

  325. Det är ju till polisen här.

  326. Att man pratar om den egna rollen
    lite mer självreflekterande.

  327. Har ni såna fördjupade diskussioner?

  328. Det är nåt som jag tog till mig:

  329. Behovet av att se...
    Även om det finns ett regelverk-

  330. -finns behovet att se att polismannen
    faktiskt förstår och agerar därefter.

  331. Det räcker inte med lagregler.
    Vi måste agera därefter.

  332. Det är en intressant diskussion
    som vi ska ta till oss och jobba med.

  333. Bra. Tack till panelen.

  334. Översättning: Sofie B. Granqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kritiken mot svensk polis

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Diskussion om svensk polis och etnisk profilering. Finns det en blindhet inför den egna verksamheten? Rolf Graner, polisforskare vid Linnéuniversitetet i Växjö och Michael McEachrane, nätverket Fight Racism Now, ställer kritiska frågor till företrädare för den svenska polisen: Stefan Martinengo, chef för polisens utlänningsenhet i Uppsala; Jenny Sjökvist, HR-strateg på Rikspolisstyrelsen. Inspelat den 21 november 2014 på Stockholm Waterfront Congress Centre. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet, Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Diskriminering, Etnisk diskriminering, Juridik, Polisarbete, Polisväsen, Rättsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Etnisk profilering

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering: en diskrimingeringsfråga

Diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg föreläser om etnisk profilering och diskrimineringslagen. Broberg säger att diskrimineringslagen inte är tillräcklig, utan att det krävs en aktiv dialog mellan myndigheter, forskare och civilsamhället. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering: från USA till dagens Europa

Rachel Nield från The Open Society Justice Initiative berättar om bakgrunden till etnisk profilering i USA och Storbritannien. Hon resonerar kring vad som utgör rasism och vad som är rättvist och effektivt polisarbete. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering i Storbritannien

Nick Glynn från Polishögskolan i England föreläser om hur man arbetar med att motarbeta etnisk profilering inom polisen i Storbritannien. Han menar att man har fördomar även om man vill vara god, men att man måste erkänna dem för att komma åt problemet. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Hur kan polisen jobba utan etnisk profilering?

Victor Olisa är polischef i stadsdelen Haringey i London. Han berättar om hur polisen i London arbetar med att stoppa och undersöka enskilda individer. Han ger en bakgrund, talar om hur polisen arbetar i dag, och hur man kan förbättra arbetet i framtiden. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Ur ett svenskt polisperspektiv

2013 avslöjades att polisen i Skåne hade fört register över svenska romer. Här diskuteras hur man i Sverige kan genomföra kontroller utan etnisk profilering. Medverkande: Hans Nordin, Polismyndigheten i Skåne; Johanna Westeson, Civil Rights Defenders; Abby Peterson, professor i sociologi. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Polisen och romer inom OSSE

Idaver Memedov arbetar vid enheten för romska frågor inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Hon berättar om rekommendationer för hur medlemsstaterna kan bekämpa rasism och diskriminering inom polisen och andra rättsliga myndigheter. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering och svensk rätt

Iain Cameron är professor i juridik vid Uppsala universitet. Han går igenom vad Polismyndigheten får göra i sitt arbete med identitetskontroller och vilka skyldigheter de har att inte diskriminera civilbefolkningen. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Svensk polis och likabehandling

Jenny Sjökvist är HR-strateg på Rikspolisstyrelsen och berättar hur Likabehandlingsplanen blir en central del i polisens verksamhet. Stefan Martinengo är chef för polisens utlänningsenhet i Uppsala. Han förklarar hur en inre utlänningskontroll går till och berättar att polisen ska inventera sitt arbetssätt. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Kritiken mot svensk polis

Diskussion om svensk polis och etnisk profilering. Medverkande: Rolf Graner, polisforskare vid Linnéuniversitetet i Växjö; Michael McEachrane, nätverket Fight Racism Now; Stefan Martinengo, chef för polisens utlänningsenhet i Uppsala; Jenny Sjökvist, HR-strateg på Rikspolisstyrelsen. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Röster från civila samhället

Samtal om vad det kan innebära att utsättas för ras- och etnisk profilering. Medverkande: Marian Wydow, Romskt informations- och kunskapscenter; Fatima Doubakil, Muslimska mänskliga rättighetskommittén och Samson Beshir, Antirasistiska Akademin. Moderator: Gabriella Ahlström. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Forskningscirklar och design som lärande

Utifrån begreppen design och forskningscirklar diskuterar forskarna Per-Anders Hillgren och Magnus Johansson hur man som lärare kan genomföra utbildning utifrån behov, problem och utmaningar. Vi får inte fastna i lösningar som bara passar in i rådande strukturer och system. Vi måste också våga utforska idéer som inte fungerar idag men som skulle kunna fungera om vi påverkar strukturer högre upp. Hur löser vi problem och hur håller vi fast vid nya idéer utan att falla in i rådande strukturer? Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Att vara barn

Under 1800-talet föddes idén om barnens rättigheter, men samtidigt arbetade mängder av barn på livsfarliga fabriker. Vi betraktar 1800-talet ur arbetarbarnets perspektiv.