Titta

UR Samtiden - Etnisk profilering

UR Samtiden - Etnisk profilering

Om UR Samtiden - Etnisk profilering

Föreläsningar och diskussioner från konferensen Etnisk profilering. Inspelat den 21 november 2014 på Stockholm Waterfront Congress Centre. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Till första programmet

UR Samtiden - Etnisk profilering : Röster från civila samhälletDela
  1. Vi har under dagen pratat en hel del-

  2. -om det civila samhället stora
    betydelse, avgörande betydelse-

  3. -vad det gäller kunskaper, perspektiv
    och erfarenheter-

  4. -i att få till ett bra samarbete.

  5. Vi ska nu få träffa tre personer som
    representerar det civila samhället.

  6. Jag vill välkomna upp på scenen:

  7. Samson Beshir
    från Antirasistiska akademin-

  8. Fatima Doubakil från Muslimska
    mänskliga rättighetskommittén-

  9. -och Marian Wydow,
    projektledare från RIKC-

  10. -som står för Romskt informations-
    och kunskapscenter i Malmö.

  11. Varmt välkomna alla tre.

  12. Ni har fått i uppgift-

  13. -att förbereda
    ett litet kort anförande, var och en.

  14. Sen tänkte jag att vi skulle ha
    ett gemensamt samtal efter det.

  15. Vi kan börja i den här änden.
    Varsågod.

  16. Tack så mycket. Mitt namn är
    Marian Wydow, som Gabriella sa.

  17. Jag jobbar på Romskt informations-
    och kunskapscenter i Malmö.

  18. Vi är en kommunal verksamhet,
    så jag är tjänsteman.

  19. I dag ska jag berätta lite
    kring den romska situationen.

  20. Det var diskussioner om hur romer
    upplever sin närvaro i samhället-

  21. -om vi enbart utgår från
    hur det ser ut här i Sverige.

  22. Benämningen som vi diskuterar
    i dag är etnisk profilering.

  23. Jag säger
    att det även är rasprofilering.

  24. Romer klassificeras
    under rasprofilering också.

  25. Hur möter romer dagens samhälle?

  26. Jag är själv rom, om vissa undrar.

  27. Även jag stöter på,
    i olika sammanhang-

  28. -rasprofilering
    och etnisk profilering.

  29. I mitt arbete
    möter jag även romer som skildrar-

  30. -sina erfarenheter
    och möten med majoritetssamhället.

  31. Då pratar vi inte enbart
    om polismyndigheten-

  32. -som vi i dag hade fokus på.

  33. Vi pratar egentligen
    om hela samhällsstrukturen.

  34. Hur ser det ut?

  35. Finns det i dag normer-

  36. -tolkningar och kulturer
    i dagens struktur-

  37. -där man egentligen bör tänka på
    att kulturen kommer från människorna?

  38. Det är inte den befintliga strukturen
    som utvecklar den.

  39. Det är människorna
    som befinner sig i den.

  40. Det är där vi bör tänka hur det
    egentligen påverkar vår mångfald.

  41. När det gäller romer
    vill jag hävda...

  42. Vi har några romer här-

  43. -som kämpar för att vi ska vara
    en del av befolkningen.

  44. En del av medborgarna.

  45. Vårt samhälle
    är till för att värna om oss alla-

  46. -oavsett etnisk bakgrund, religion,
    sexuell läggning och hudfärg.

  47. Trots det finns det utmaningar
    när det gäller vissa grupper.

  48. Jag pratar i detta fall om romer.

  49. Jag kom själv hit som barn.

  50. Redan tidigt, ska ni veta,
    fick jag lära mig att veta-

  51. -hur jag ska förhålla mig
    som rom i Sverige.

  52. Inte enbart från mina föräldrar,
    som omedvetet-

  53. -förde över olika strategier.

  54. När är det okej att jag berättar
    för min omgivning att jag är rom?

  55. Och när är det inte okej?

  56. Tänk er så här: att jag som barn
    ska behöva tänka på detta-

  57. -och behöva hitta den balansen
    i möten med vårt samhälle.

  58. I skolan, på lekplatsen-

  59. -bland klasskamraterna, bland lärare.

  60. Att behöva tänka, som barn...

  61. Jag tror inte att många tänker...
    Vi pratar om trygghet.

  62. Vi har lagar och bestämmelser
    som säger att vi ska vara skyddade.

  63. Lagen ska värna om oss som individer.

  64. Men redan som barn fick jag veta
    att lagen inte skyddar mig som rom.

  65. Ju äldre jag blev
    desto mer såg jag fördomar.

  66. Jag mötte, inte såg utan mötte,
    fördomar-

  67. -och tolkningar
    i hur man ser på romer.

  68. För mig var det alltid en utmaning.

  69. Varför i all världen ska de andra,
    som tolkar mig för "den andre"-

  70. -ha mer rätt...

  71. ...och känna sig tryggare?

  72. Varför ska min etniska bakgrund eller
    tillhörighet vara en belastning?

  73. Vad rättfärdigar det?

  74. Under hela min uppväxt i Sverige
    har jag fått kämpa med det.

  75. Jag var kanske en av de romer-

  76. -som hade
    de minimala förutsättningarna-

  77. -att lyckas bättre än många andra.

  78. Jag lyckades bättre än många andra
    för att jag kunde kamouflera mig.

  79. Jag talade inte alltid om
    att jag är rom.

  80. Vissa i vårt samhälle kan inte välja
    bort sin identitet, eller sin ras.

  81. Man ser om man är mörk eller svart.

  82. De kunde se att jag var
    från en annan härkomst, men inte rom.

  83. I vissa möten kunde jag säga:
    "Jag är från Slovakien."

  84. Jag är född där.
    Jag kom hit som barn, från Slovakien.

  85. Då fanns det nån form av acceptans.

  86. Ju mer jag tänkte,
    desto mer obekväm blev jag.

  87. Varför ska det vara okej
    att vara slovak, men inte rom?

  88. Vem är det som äger tolkningen,
    och har tolkningsföreträde-

  89. -över vem som är värd nåt
    i samhället-

  90. -och kan kategorisera in oss
    i olika fack-

  91. -utifrån en viss...
    Jag vet inte om det finns en skala.

  92. Vem har mer rätt, eller värdighet?
    Även i dag möter jag...

  93. När det gjordes den här övningen
    med våra vänner från England-

  94. -om hur ofta man stoppats av polisen
    var jag en av dem som stod längst.

  95. Jag har blivit stoppad
    x antal gånger.

  96. Jag kan inte ens räkna dem.

  97. På grund av att jag kanske signalerar
    en viss rasprofilering.

  98. Jag fick oftast ingen förklaring
    till varför man stoppade mig.

  99. I trafikkontroller, i samband med
    att jag var på stan med mina vänner-

  100. -i samband med att jag korsade
    gränsen till ett annat land-

  101. -så valde man att fråga ut mig
    mer än andra.

  102. Det har följt mig,
    och jag är inte ensam.

  103. Det jag vill ha sagt är också:

  104. Det jag har varit med om är inte...

  105. ...i samma omfattning
    som många andra romer-

  106. -som varit med om värre grejer.

  107. Eftersom jag lärde mig
    att kamouflera mig-

  108. -och förneka, eller inte tala om.

  109. Ju äldre jag blev desto mer
    tyckte jag att det inte var okej.

  110. Jag bestämde mig att det inte var
    okej. Det är därför jag är här i dag.

  111. Tack vare goda krafter här i Sverige,
    som man måste ge beröm för...

  112. Det finns en här i salen:
    Fred Taikon.

  113. En god förebild, som har kämpat
    mycket längre än vad jag har gjort-

  114. -för de romska rättigheterna.

  115. När jag väl gav mig in på att se-

  116. -hur vi gemensamt
    kan stärka romernas rättigheter...

  117. Jag vet inte hur lång tid jag har.

  118. -Du får prata.
    -Då så.

  119. Jag vill berätta en story.
    När jag började engagera mig-

  120. -i den romska frågan, på 90-talet,
    var det mycket tal om integration.

  121. Ni som varit med när vi pratar
    om hur samhället ska utvecklas-

  122. -och hur det ska knyta an mångfalden-

  123. -så använder vi än i dag
    olika begrepp.

  124. För mig var "integration",
    och är fortfarande i dag-

  125. -inte tydligt.

  126. Vad menar vi egentligen
    när vi pratar om integration?

  127. Vem äger normen
    och tolkningsföreträdet-

  128. -när jag som person är integrerad?

  129. Vem är det som ska tolka mig?

  130. Vilka kriterier
    ska jag i såna fall fylla?

  131. Det har jag kämpat med sen 90-talet,
    och har ännu inte ett tydligt svar.

  132. Ju mer jag gick in i den frågan desto
    mer väcktes ett intresse hos mig-

  133. -att skapa en förändring.

  134. Förändringen måste komma
    från oss alla.

  135. I dag har vi lätt
    att prata om olika begrepp-

  136. -utan att tänka oss för vad vi menar.

  137. Man kan dela upp integration
    i två delar.

  138. Det finns systemintegration.

  139. Sen finns det social integration.

  140. Det vi ska kämpa för, alla i
    vårt samhälle, är systemintegration.

  141. Alla i vårt samhälle ska ha rätt
    att vara med i alla system.

  142. Rätten till bostad, rätten till
    arbete, rätten till lagen.

  143. Man ska vara likvärdig.
    Rätten till arbete...

  144. Det ska vi alla kämpa för.

  145. Sen är det det andra vi pratar om:
    social integration.

  146. Det ska var och en avgöra
    hur vi vill ha den.

  147. Det ska inte samhället tvinga på oss.

  148. Om jag vill ha nån kulturell klädkod,
    om jag vill ha en speciell religion-

  149. -om jag vill fira högtider eller ej,
    det ska var och en avgöra.

  150. Problemet i dag, när det gäller
    romer, är att samhället signalerar-

  151. -att romer ska anamma en norm...

  152. ...som är tolkad
    av majoritetssamhället-

  153. -utan att involvera och knyta an
    till romer och deras kultur.

  154. Vi pratar om en assimileringsnorm.

  155. Många romer i dag-

  156. -väljer att neka, och talar inte-

  157. -i den mån de kan, om sin bakgrund.

  158. Rosita är här i dag. En stark kvinna.

  159. Hon är stolt över att vara
    en romsk kvinna, vilket glädjer mig.

  160. De signaler hon ger är inte enbart
    för majoritetssamhällets skull-

  161. -utan framför allt
    för den romska kvinnans.

  162. Att man ska
    stå upp för sig som kvinna.

  163. Man ska vara stolt
    och inte förneka sin identitet.

  164. Länge nog
    har romerna förnekat sin bakgrund-

  165. -vilket än i dag förföljer dem.

  166. Jag har många romer i Malmö
    som förnekar sin bakgrund-

  167. -på grund av att de riskerar
    att få nån form av repressalier-

  168. -i samband med att de söker bostad,
    arbete-

  169. -och i möten med myndigheter.

  170. I vissa fall, om man kan, förnekar
    man inför polisen att man än rom.

  171. Häromdagen hade jag en rom
    som skulle vända sig till polisen.

  172. Den här personen sa till mig:

  173. "Ska jag våga vända mig till polisen,
    och tala om att jag är rom?"

  174. "Riskerar jag
    att bli registrerad på nytt?"

  175. Förstår ni den oron?

  176. Att man har ständig oro-

  177. -över att man
    kommer att få repressalier-

  178. -på grund av att man är rom.
    Jag vet inte hur lång tid jag har?

  179. Det är jättebra. Lysande inledning,
    verkligen. Stort tack.

  180. -Kan vi återkomma med frågor?
    -Absolut.

  181. Jag lämnar...
    Ja, det är värt en applåd.

  182. -Jag lämnar ordet till dig, Fatima.
    -Jag heter Fatima Doubakil.

  183. Jag är från Muslimska mänskliga
    rättighetskommittén som arbetar-

  184. -med rättssäkerhet för svenska
    muslimer i kriget mot terrorismen.

  185. Jag ska lyfta tre grenar-

  186. -av det som kallas för
    "svensk terrorbekämpning"-

  187. -och hur detta
    leder till rasprofilering-

  188. -och hotar
    den svenska rättssäkerheten.

  189. Den första delen
    är lagen om terrorbrott som kom 2003-

  190. -som har lett till ungefär 26 stycken
    gripanden, frihetsberövanden-

  191. -varav tolv har åtalats
    och endast två har dömts i domstol.

  192. Tittar man på dem som har blivit
    frihetsberövade, åtalade och dömda-

  193. -så har majoriteten, eller
    nästan alla, varit svenska muslimer.

  194. Lagstiftningen i sig
    öppnar upp för rasprofilering.

  195. Den öppnar också upp
    för godtycklighet-

  196. -just för att det inte finns nån
    definition på begreppet "terrorist"-

  197. -vilket kan ändras över tiden.

  198. Rättegångarna mot svenska muslimer
    när de frihetsberövats godtyckligt-

  199. -är inte rättssäkra eftersom man
    inte får ta del av bevismaterialet.

  200. Hur har lagen tillämpats utifrån ras-
    eller religiös profilering?

  201. Ni kanske känner till ett fall
    i Göteborg, där fyra familjer-

  202. -blev utsatta för ett av de värsta
    frihetsberövandena man kan tänka sig.

  203. Man skickade ut den nationella
    säkerhetsstyrkan till fyra adresser-

  204. -varav en var en moské.

  205. Man brukade våld, både mot personen
    man ville frihetsberöva-

  206. -men även mot barn under arton år.
    Barn häktades.

  207. De togs till polisstationen
    och häktades.

  208. Man stängde in folk
    i en moské i flera timmar.

  209. Detta skedde under nåt som kan kallas
    gryningsräder, precis vid gryningen.

  210. Det fanns människor i moskén
    som skulle utföra bönen-

  211. -som blev isolerade medan
    nationella säkerhetsstyrkan var där.

  212. Det här är en av många gryningsräder.

  213. De här personerna släpptes ett dygn
    senare, då det blev ett missförstånd.

  214. Tittar man på hur man fick rätten
    att frihetsberöva-

  215. -och skicka säkerhetsstyrkan
    till de här adresserna-

  216. -ser man att det handlar om en kvinna
    som var i Göteborg, i Nordstaden.

  217. Ni som känner till Göteborg
    vet att Nordstaden är i centrum.

  218. Hon hade hört en man
    som först var svart och sedan arab-

  219. -säga
    att han skulle spränga Nordstaden.

  220. Polisen gick igenom avlyssningen-

  221. -av telefonsamtalen under den period
    som kvinnan befann sig i Nordstaden.

  222. Utifrån det
    kunde man utföra de här räderna.

  223. Det här är väldigt enkelt
    sammanfattat. Det är en aspekt.

  224. Den andra aspekten för svenska
    muslimer kring religiös profilering-

  225. -är den här dialogverksamheten
    som svensk säkerhetspolis för.

  226. Det vill säga att man uppvaktar
    svenska muslimska församlingar.

  227. Man kan dyka upp vid fredagsbönen-

  228. -eller dyka upp när församlingen
    är öppen, och ställa frågor.

  229. Man tar antingen kontakt
    med församlingens ledare-

  230. -eller med nån som jobbar på moskén,
    eller så kommer man utan att ringa.

  231. Man skickar aldrig brev eller så.

  232. Vi har gjort intervjuer med folk som
    blivit föremål för säkerhetspolisen.

  233. I de här samtalen
    är samtalsämnena väldigt breda.

  234. Det kan vara frågor som:
    "Vad tycker du om svensk demokrati?"

  235. "Vad anser du om kvinnors rättigheter
    och mänskliga rättigheter?"

  236. "Vad tycker du
    om det som sker i Mellanöstern?"

  237. Nyckelpersoner, det behöver inte bara
    vara muslimska församlingar-

  238. -utan nån som har förtroende
    bland svenska muslimer-

  239. -kontaktas av säkerhetspolisen
    som en del i dialogverksamheten.

  240. Man ska sitta ner och prata.
    Inte mer än så.

  241. Det kan låta ganska ofarligt-

  242. -men de som har ett förtroendekapital
    bland svenska muslimer-

  243. -kan pekas ut som informatörer
    och så vidare.

  244. Den tredje delen, som är en del av
    terrorbekämpningen som sker sen 2003-

  245. -är det som etableras nu
    och kallas för-

  246. -"Den nationella handlingsplanen
    mot våldsbejakande extremism."

  247. Där man också kommer att...

  248. Vi har inte fått nån garanti på-

  249. -att man inte kommer att ägna sig åt
    ras- eller religiös profilering.

  250. För att förebygga så kallad extremism
    och radikalisering-

  251. -så vill man bygga ett samhälle
    där kommun- och landstingsanställda-

  252. -ska vara med och kontrollera
    människor, oftast unga människor-

  253. -som är radikala
    eller är på väg att radikaliseras.

  254. Läser man handlingsplanerna
    som kommit från regeringen...

  255. Den förra regeringen men även den här
    regeringen vill genomföra dem.

  256. ...kan man fråga: Vilka är parterna
    som ska samla och utbyta information?

  257. Det är fritidsledare, lärare,
    sjukvårdspersonal-

  258. -socialsekreterare och polisen, som
    ska utbyta information med varandra-

  259. -när unga människor
    är på väg att radikaliseras.

  260. Undersöker man detta vidare-

  261. -ser man ingen klar definition
    på vad som är radikalt.

  262. En radikal åsikt.

  263. Om man är
    en kommunanställd socialsekreterare-

  264. -ska man alltså kontrollera
    och profilera de här personerna-

  265. -med begränsad kunskap om islam
    och geopolitiska intressen och så.

  266. Man ska samla informationen
    och ge den till polisen.

  267. Det är den tredje grenen.

  268. Jag tänkte ta
    ett exempel på hur det kan se ut.

  269. Vi hade ett fall med en man
    som var aktiv i en församling-

  270. -i en mellanstor stad i Sverige.
    Han var kassör i församlingen.

  271. Han kom till Sverige
    och behövde nya vänner-

  272. -och det var naturligt
    att han blev aktiv i församlingen-

  273. -eftersom många där pratade arabiska.

  274. Efter flera år i Sverige gick han
    i skolan och lärde sig svenska-

  275. -och blev duktig på att hjälpa till
    med myndighetspapper och så.

  276. Under tiden hade han en granne som
    var föremål för säkerhetspolisen.

  277. Han var hemma hos den här personen-

  278. -och hjälpte till med papper
    från Försäkringskassan.

  279. Eftersom han behärskade svenska bra-

  280. -fyllde han i papper och skickade dem
    till Försäkringskassan.

  281. Han pratade med den här mannen,
    eftersom de talade samma språk.

  282. Sen blev han
    kontaktad av säkerhetspolisen.

  283. Eftersom han var kassör i
    församlingen ville säkerhetspolisen-

  284. -att han skulle lämna ut uppgifter
    på alla som var medlemmar.

  285. Han förstod inte vad frågan var.
    De fick upprepa den flera gånger.

  286. Sen sa han:
    "Det kan jag inte gå med på."

  287. Sen sökte han ett jobb
    på en flygplats.

  288. När han hade gått igenom
    alla de här...

  289. Han fick jobbet, och skulle gå igenom
    den här säkerhetskontrollen.

  290. Då sa de att det blev stopp.
    Han kunde inte få jobbet.

  291. Mer än så
    fick han inte information om.

  292. Det visade sig att han hade
    en dossier hos säkerhetspolisen.

  293. Han fick, med sitt ombud, gå till
    säkerhetspolisen och läsa dokumenten.

  294. Det visade sig att han som person
    inte hade begått nåt fel.

  295. Han var inte ett hot mot säkerheten.

  296. Han hade inte haft nån verksamhet som
    var intressant för säkerhetspolisen.

  297. Däremot hade han varit hemma
    hos den här personen-

  298. -som var föremål
    för säkerhetspolisen.

  299. På det sättet blev han nekad
    jobbet på flygplatsen.

  300. Det var inget han själv hade gjort.
    Ser man på svensk terrorbekämpning...

  301. Jag hörde
    våra vänner från UK berätta.

  302. Sverige tar ju gärna efter
    engelsmännens arbete-

  303. -när det gäller "prevent strategy".

  304. Det finns många länkar mellan det
    svenska arbetet för terrorbekämpning-

  305. -och det engelska exemplet.

  306. Vi har ett samhälle som håller på att
    byggas upp där religiös profilering-

  307. -blir oerhört viktigt
    i kampen mot terrorismen.

  308. Stort tack, Fatima.
    - Jag lämnar över ordet till dig.

  309. Samson Beshir, varsågod.

  310. Jag är ledamot i styrelsen
    för Antirasistiska akademin.

  311. Jag med andra har skrivit afrofobi-
    rapporten hos Mångkulturellt centrum.

  312. Jag var redaktör för Afrosvenskarnas
    riksförbunds alternativrapport-

  313. -till FN:s övervakningskommitté
    om efterlevnaden av raskonventionen.

  314. Jag tänkte...

  315. Jag tänkte
    börja prata lite mer om forskningen.

  316. Vad forskningen säger
    om den afrosvenska situationen-

  317. -i det här sammanhanget,
    och ge lite siffror.

  318. Sen ska jag gå in mer på-

  319. -vad det finns för resonemang
    om varför det är som det är.

  320. Om vi börjar först kring det här-

  321. -med förtroendet som finns
    hos den afrosvenska gruppen-

  322. -för polisen.

  323. Jag vill säga, innan jag går vidare,
    att det är viktigt-

  324. -att komplettera
    de samtal som ofta sker-

  325. -kring hur saker och ting upplevs.

  326. De ska kompletteras med vad
    forskningen visar är ett faktum-

  327. -så att det inte blir enbart ett
    samtal om brobyggande och liknande-

  328. -utan att man diskuterar
    hur det ser ut. Det här är utfallet.

  329. Om det är icke önskvärt
    får man gå tillbaka till ritbordet-

  330. -och göra de justeringar som behövs-

  331. -tills man kommer närmare det utfall
    som faktiskt är önskvärt.

  332. Vi börjar med förtroendet.

  333. Det finns forskning som visar
    att 68 procent av afrosvenskar-

  334. -inte anmäler till polisen-

  335. -eftersom man inte tror
    att det leder till nåt.

  336. 31 procent svarar att de inte har
    förtroende för polisen alls.

  337. 23 procent är rädda för att anmäla.

  338. De anmäler inte på grund av oro
    för eventuella repressalier-

  339. -för dem själva.

  340. Brottsoffer anmäler inte, i rädsla
    för konsekvenser mot dem själva.

  341. Nåt som ofta lyfts upp
    i de här sammanhangen-

  342. -som en orsak till varför
    det ska vara så lågt förtroende-

  343. -är att det är nåt
    man har burit med sig till Sverige.

  344. Det vill säga
    att man har en misstro mot polisen-

  345. -på grund av dåliga erfarenheter
    i sitt förra hemland.

  346. Där tänkte jag berätta
    att hos barn som är födda i Sverige-

  347. -är missnöjet och bristen på
    förtroende till och med högre-

  348. -än hos föräldrar födda i Sverige.

  349. I jämförelse med deras föräldrar-

  350. -men i synnerhet jämfört med dem vars
    föräldrar båda är födda i Sverige.

  351. 33 procent av de tillfrågade
    i den här studien-

  352. -med invandrade föräldrar, inte bara
    afrosvenskar utan över huvud taget-

  353. -är missnöjda med bemötandet
    de har fått i kontakt med polisen.

  354. Det kan jämföras med arton procent.

  355. 33 procent kontra arton procent för
    de som har föräldrar födda i Sverige.

  356. Det är en enorm skillnad.

  357. Det här kommer inte enbart från
    föreställningar man har haft med sig-

  358. -utan det har att göra med
    hur man faktiskt blir bemött.

  359. Vi går vidare till hur det ser ut.

  360. Spontana poliskontroller
    utan nån egentlig grund-

  361. -tillhör afrosvenskars erfarenheter,
    särskilt för unga svarta män.

  362. Över en tredjedel...

  363. I en rapport som gjordes
    av Miklo 2013-

  364. -är en tredjedel av uppfattningen
    att polisen använder övervåld.

  365. Det är en väldigt skrämmande siffra.

  366. Det det kan handla om-

  367. -är att man övervakas
    och stoppas av butiksvakter.

  368. Man får visa ID onormalt ofta.

  369. I största allmänhet
    känner man sig ifrågasatt-

  370. -i och av det samhälle man lever i.

  371. Vad det gäller skepsisen är den
    som störst hos unga människor.

  372. Från femton till tjugotvå år-

  373. -är den grupp
    som är mest skeptisk till polisen.

  374. Sammantaget är det grundläggande
    i de här sammanhangen-

  375. -att förstå
    att polisens operativa arbete-

  376. -inte kan särskiljas
    från samhällets normer i stort.

  377. Det är ingen slump
    att de som är mest utsatta-

  378. -vad det gäller
    olika socioekonomiska faktorer-

  379. -råkar vara just romer, muslimer
    och svarta svenskar.

  380. Det är samma grupper
    som utsätts för rasprofilering-

  381. -i högst utsträckning.

  382. Det finns en koppling där
    som man måste ha en förståelse för-

  383. -för att komma till bukt
    med problemet.

  384. I går var jag på middag och pratade
    med kolleger från England.

  385. Något han sa som stämde överens
    med det som jag vill föra fram-

  386. -är att polisens arbete...

  387. Man kan tala om
    att de får "granted authority".

  388. De mer eller mindre får en rättighet-

  389. -att bete sig på ett visst sätt
    mot vissa grupper i samhället.

  390. Han, eller de två, tog upp-

  391. -ett exempel från 80-talet-

  392. -när IRA var ett problem för britter-

  393. -och när irländare
    kunde rasprofileras.

  394. Det var framför allt hur de pratar,
    vad de hade för efternamn och så.

  395. Det var nåt som var accepterat
    under den tiden.

  396. I dag skulle det väcka ramaskri
    om nån skulle intervjua irländare-

  397. -på samma sätt som på den tiden.

  398. I dag är det i stället muslimer,
    romer och svarta-

  399. -som får uppleva
    den här behandlingen.

  400. Det är inom polisen
    och i samhället i stort.

  401. Jag vill ta upp två exempel
    väldigt kort-

  402. -för att bekräfta det här, genom
    exempel som jag själv har upplevt.

  403. I Stockholm har jag blivit stoppad
    flera gånger, som sas tidigare.

  404. Jag har inte varit klädd på
    nåt visst sätt, utan ungefär så här.

  405. Jag har inte varit i nåt sammanhang
    som skulle kunna vara...

  406. Vad ska man säga?
    "Dubious", på nåt sätt.

  407. Jag var svart på fel plats
    vid fel tidpunkt, helt enkelt.

  408. Det har hänt i Stockholm,
    och när jag flyger utomlands.

  409. Det är mer regel än undantag
    att man blir stoppad-

  410. -när man kommer till incheckningen,
    eller till disken-

  411. -där man ska gå igenom med sitt pass
    och så vidare.

  412. Det har hänt mig i Storbritannien,
    i Frankrike och i Rom.

  413. Faktum är att jag, och många med mig,
    för att ge ännu ett exempel-

  414. -tvekar att åka till USA.
    Jag har aldrig varit i USA.

  415. En anledning är att jag inte vill
    gå igenom det som många har gjort.

  416. Man kan bli hemskickad,
    på grund av att de inte tycker-

  417. -att det är på sin plats att fråga
    om ens religiösa tillhörighet.

  418. Tack, alla tre. Jag tänkte att vi
    skulle få några korta reflektioner-

  419. -och vi fick tre fullödiga,
    högintressanta föreläsningar.

  420. Tack för att ni varit här
    och delat med er av dessa kunskaper-

  421. -och personliga erfarenheter. Tyvärr
    har vi ingen tid över till frågor.

  422. Man får helt enkelt, om man har
    en fråga, haffa er på vägen ut.

  423. Det känns som om
    de här tre korta föreläsningarna-

  424. -är ett utmärkt slut på den här
    dagen, som pekar rakt in i framtiden-

  425. -och väldigt mycket ringar in
    de viktiga frågor och utmaningar-

  426. -vi står inför
    och sånt som måste göras.

  427. Tack så mycket för mig.

  428. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Röster från civila samhället

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Samtal om vad det kan innebära att utsättas för ras- och etnisk profilering. Vad kan det få för konsekvenser för samhällets medborgare? Medverkande: Marian Wydow, Romskt informations- och kunskapscenter; Fatima Doubakil, Muslimska mänskliga rättighetskommittén och Samson Beshir, Antirasistiska Akademin. Moderator: Gabriella Ahlström. Inspelat den 21 november 2014 på Stockholm Waterfront Congress Centre. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet
Ämnesord:
Diskriminering, Etnisk diskriminering, Minoriteter, Rasism, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Etnisk profilering

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering: en diskrimingeringsfråga

Diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg föreläser om etnisk profilering och diskrimineringslagen. Broberg säger att diskrimineringslagen inte är tillräcklig, utan att det krävs en aktiv dialog mellan myndigheter, forskare och civilsamhället. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering: från USA till dagens Europa

Rachel Nield från The Open Society Justice Initiative berättar om bakgrunden till etnisk profilering i USA och Storbritannien. Hon resonerar kring vad som utgör rasism och vad som är rättvist och effektivt polisarbete. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering i Storbritannien

Nick Glynn från Polishögskolan i England föreläser om hur man arbetar med att motarbeta etnisk profilering inom polisen i Storbritannien. Han menar att man har fördomar även om man vill vara god, men att man måste erkänna dem för att komma åt problemet. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Hur kan polisen jobba utan etnisk profilering?

Victor Olisa är polischef i stadsdelen Haringey i London. Han berättar om hur polisen i London arbetar med att stoppa och undersöka enskilda individer. Han ger en bakgrund, talar om hur polisen arbetar i dag, och hur man kan förbättra arbetet i framtiden. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Ur ett svenskt polisperspektiv

2013 avslöjades att polisen i Skåne hade fört register över svenska romer. Här diskuteras hur man i Sverige kan genomföra kontroller utan etnisk profilering. Medverkande: Hans Nordin, Polismyndigheten i Skåne; Johanna Westeson, Civil Rights Defenders; Abby Peterson, professor i sociologi. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Polisen och romer inom OSSE

Idaver Memedov arbetar vid enheten för romska frågor inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Hon berättar om rekommendationer för hur medlemsstaterna kan bekämpa rasism och diskriminering inom polisen och andra rättsliga myndigheter. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Etnisk profilering och svensk rätt

Iain Cameron är professor i juridik vid Uppsala universitet. Han går igenom vad Polismyndigheten får göra i sitt arbete med identitetskontroller och vilka skyldigheter de har att inte diskriminera civilbefolkningen. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Svensk polis och likabehandling

Jenny Sjökvist är HR-strateg på Rikspolisstyrelsen och berättar hur Likabehandlingsplanen blir en central del i polisens verksamhet. Stefan Martinengo är chef för polisens utlänningsenhet i Uppsala. Han förklarar hur en inre utlänningskontroll går till och berättar att polisen ska inventera sitt arbetssätt. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Kritiken mot svensk polis

Diskussion om svensk polis och etnisk profilering. Medverkande: Rolf Graner, polisforskare vid Linnéuniversitetet i Växjö; Michael McEachrane, nätverket Fight Racism Now; Stefan Martinengo, chef för polisens utlänningsenhet i Uppsala; Jenny Sjökvist, HR-strateg på Rikspolisstyrelsen. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Etnisk profilering

Röster från civila samhället

Samtal om vad det kan innebära att utsättas för ras- och etnisk profilering. Medverkande: Marian Wydow, Romskt informations- och kunskapscenter; Fatima Doubakil, Muslimska mänskliga rättighetskommittén och Samson Beshir, Antirasistiska Akademin. Moderator: Gabriella Ahlström. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Paneldiskussion om Ett gott hem för alla

Panelsamtal om den romska historien. Hur kan kunskapen om historien påverka romernas framtid? Den politiska situationen och villkoren för romskt liv i Sverige diskuteras utifrån den aktuella situationen för romska EU-medborgare. Medverkande: Angelica Ström, specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon; Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor; författaren och journalisten Per Wirtén och författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi. Moderator: Fredrik Liew. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.