Tre nobelpristagare fick priset i år.

Priset är ganska ovanligt.

Bara en sån sak att alla bär spår
av det här priset i sina fickor.

Använder ni såna lampor?
Det gör ni säkert i telefonen.

Det här är vitt ljus.

Som ni ser är priset
för att ha skapat blå lysdioder-

-som ledde till
att vitt ljus kan produceras.

Nu ser ni Alfred Nobels testamente
en gång till.

Läser man väldigt noga och kan läsa
skrivstil så står det faktiskt saker-

-som motiverar att det här årets pris
verkligen är i Alfred Nobels anda.

Det här testamentet
skrevs 27 november 1895.

Nästan exakt ett år senare
dog Alfred Nobel.

När var det? Några som vet vad vi
firar den 10 december varje år-

-med prisutdelning
och den stora banketten?

Det är Alfred Nobels dödsdag,
10 december 1896.

Så här skrev han då.

Priset eller fonden
ska delas ut varje år-

-och belöna dem som under året gjort
mänskligheten den största nytta.

Den uppfinning som får pris i år-

-är lätt att förstå att den
kvalificerar sig enligt testamentet-

-och är ovanlig på det sättet.

Därför att en blå LED-lampa-

-där LED står för
"light-emitting diode", lysdiod-

-faktiskt innebär en ljusrevolution.

Numera ser de inte ut
som på den här bilden.

Man kan åka till IKEA
och välja bland 40 olika former.

De ska passa in i våra fattningar
hemma men är fortfarande diodlampor.

Varför är det så revolutionerande?

Jag måste titta
på mina anteckningar här.

Varför är det en revolution
i belysningstekniken?

Det här är en skissartad bild
av belysningens historia.

Den första oljelampan som har hittats
är från tiden för 15 000 år sen.

Då var det fett
som man smälte och brände.

Det gav ljus, men inte så mycket.

Det dröjde till slutet av 1800-talet
när elen kom och elnäten utvecklades-

-och glödlampan uppfanns av Edison,
sägs det. Det är omdiskuterat.

Även lysrörslamporna
dök upp så småningom.

Här är ett väldigt brott
från den sortens belysning-

-fram till 1990-talet och
lysdioderna. Varför det?

Ni ser att lysdioderna
är otroligt effektiva-

-och ger mycket mer ljus än
glödlampan och lysrörslampan-

-per tillförd energi i lumen/watt.

Jämfört med glödlampans
16 lumen/watt-

-kan de bästa lysdioderna i dag
ge 300 lumen/watt.

Men de har också
väldigt mycket längre livstid.

En diod ska i princip leva i tusen
år. Nej, tio till elva år. Förlåt.

10 000 timmar, brukar man säga.
Hundra gånger längre än glödlampor.

Varför är det så lång livstid?

Det är där
som den stora revolutionen har skett.

Sättet att skapa ljus med ljusdiod
är helt annorlunda än tidigare sätt.

Varför dog glödlampor så tidigt?
Det var värmen som producerade ljus.

För att inte tala om oljelampor
och alla andra fram till 1800-talet.

Även lysrörslampan
bygger på lysande gas.

I värmen försvinner
en väldigt stor del av energin.

Glödlampan har ungefär
fyra procents effektivitet.

Av den tillförda energin
får man ljus av fyra procent.

Så är det inte med LED-lampor.

Det ljus som de producerar
kommer från halvledare.

Här är en bild på hur det fungerar.
Det kanske ni vet redan?

Hur vissa halvledare producerar ljus.

Olika halvledare ger ljus
i enstaka färger.

Blå lysdioder
är halvledare som ger blått.

Andra ger rött och grönt
och så vidare.

Här står det tyvärr på engelska,
men det är två material.

Det är två kristallina material.

När man i kristallen
ersätter vissa atomer med andra-

-som t.ex. har fler elektroner
än kristallmaterialet-

-så skapar man ett n-skikt där det
finns överskott av elektroner-

-och om det är för få elektroner
skapar man ett p-skikt.

När man med ett batteri
kör elektricitet igenom det-

-så träffar elektronerna hålen
där det fattas elektroner-

-och i den kombinationen
avges energi i form av ljus.

Ljuset är som sagt av enkla vågor.
Det är inte vitt ljus.

Det som är belönat i år
är blått ljus.

Det här är kunskaper
från Isaac Newton på 1600-talet.

1672, tror jag.

När man sänder ut rött, grönt
och blått ljus, då ser man vitt.

Lättlurade kan man säga att vi är.

Röda lysdioder har funnits länge,
sen 1960-talet.

Även gröna kom på sent 1960-tal,
kanske början av 1970-talet.

I början kostade en lysdiod 1500 kr,
250 dollar ungefär.

I dag kostar de en krona.

Problemet var väldigt länge-

-att grönt och rött inte räcker
för att producera vitt ljus.

Vi är tvungna
att använda vitt till belysning.

Det blå ljuset var ett problem länge.

Det är just det som er forskning
har lett fram till.

Jag har kallat det
för avancerad labbkonst.

Vilka problem fanns det? Vi får höra
lite närmare i era föreläsningar.

Dels att skapa materialet.

Man visste att galliumnitrid
kunde producera blått ljus.

Men det säckade ihop ganska snabbt.

Det var en lättförorenad kristall.
Jag har nån jämförelsesiffra här.

Halvledare av kisel
som vår elektronik bygger på-

-har ungefär 100 defekter
per kvadratcentimeter.

Galliumnitrid hade 100 miljoner
defekter per kvadratcentimeter.

Det går inte att använda i en lampa.
Det förstår vem som helst.

Dessutom var det svårt att skapa
ett fungerande p-skikt-

-där det finns
ett underskott av elektroner.

När man väl lyckades skapa
de här skikten-

-så var chippet från början-

-den lilla sandwichen, kan man säga-

-den var ganska ineffektiv.

Då handlar det om att jobba,
som för er i femton år kanske-

-med minst 1 500 misslyckade försök
under den tiden-

-inom ett område som alla övergav,
för galliumnitrid funkade inte.

Man prövade med annat,
och det var väldigt stora industrier-

-som satsade på att skapa halvledare
som vitt ljus kunde bygga på.

Det gick inte. Å andra sidan är det
kanske en fördel att jobba ensam.

Jag tänkte vi skulle fråga hur det
var att jobba länge och misslyckas-

-och vara väldigt ensam inom fältet.

Det här lilla sandkornet...

Här har jag en pekare, förresten.

Nej, det har jag inte.

Det här lilla sandkornet
är verkligen en pytteliten sak.

Man får tillverka flera material-

-som sitter inne i diodlampan.

Sen måste man förstås koppla på elen
och höja effektiviteten-

-och bygga speglar.
Det är en massa teknik kring det.

Det var i mitten på 1990-talet
som de här lysdioderna dök upp.

Det är ungefär då ni är födda,
antar jag, de flesta av er.

Med hjälp av den blå lysdioden
går det att skapa vitt ljus-

-enligt Einsteins idé för längesen.

Antingen har man en blå lysdiod
och lyser igenom fosforämnen-

-som avger grönt och rött.
Tillsammans blir det vitt.

Det är det vanligaste sättet i dag.

Där förloras en del av energin,
för man måste excitera fosforerna.

Eller så sätter man ihop tre
lysdioder, rött och grönt och blått-

-och så uppfattar vårt öga det som
vitt. Så ser de här lamporna ut.

LED-ljusen kan man säga
har tagit över världen.

De är energieffektiva,
har lång livstid-

-och innehåller inte
giftiga ämnen som kvicksilver.

Stockholm var en av de första
städerna i världen-

-som använde lysdioder
i trafiksignaler.

Ni hittar lysdioder nästan i varje
hörn. Bilar använder också lysdioder.

Det känner ni igen, eller hur?

Det används både av nödvändighet
och som nöje.

Här är en bild från Ljusfestivalen,
där en konstnär skapat en gångväg.

Det här är från England. Man kan leka
med lamporna som blir allt billigare.

Att spara energi kan man tänka på
i såna situationer-

-där vi kanske använder ljus
mycket mer än vi skulle behöva.

Besparingarna går vi miste om.
Det här är för nöje också.

Sen finns förstås ett hopp om att de
som inte har tillgång till elnätet-

-och inte har fattningar
för glödlampor-

-att de kan ha nytta av LED-lampor.

Det finns ett projekt som bygger på
att en solpanel laddar batterier-

-för LED-lampor
som kan lysa på kvällarna.

Här är en bild
från projektet Study after sunset.

Nästa år...

2015, har utropats till ljusåret.

Då ska projektet
sätta i gång på allvar.

Man ska dela ut det här kittet
med paneler.

Då förstår vi varför just de tre
nobelpristagarna fått priset i år.

De som under det gångna året gjort
mänskligheten den största nytta.

Här är en sammansatt bild från NASA
på världen när det är mörkt.

Ni förstår själva att det inte är
mörkt samtidigt på alla platser.

Haven är svarta, men det finns också
stora bebodda områden som är svarta.

Det är dit LED-lamporna kommer.
Tack så mycket.

Jag kanske inte skulle ha stängt.