Titta

UR Samtiden - Design of prosperity 2014

UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Om UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Föreläsningar från konferensen Design of prosperity som handlar om hållbar utveckling inom modeindustrin. Konferensen hölls på Marketplace Borås Arena den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Till första programmet

UR Samtiden - Design of prosperity 2014 : Mer hållbarhet i modebranschenDela
  1. Först vill jag välkomna er
    till ett lite grått Borås-

  2. -men till ett skinande
    Textile Fashion Center-

  3. -där Textilskolan ligger.

  4. Och även Marketplace Borås
    och arenan där vi är i dag.

  5. Jag heter Lisbeth Svengren Holm,
    professor i fashion management.

  6. Min bakgrund är inom management,
    men mitt intresse och min forskning-

  7. -handlar om hållbarhet.

  8. På sistone har jag forskat
    om hållbarhetskommunikation.

  9. Detta är den fjärde
    Design of Prosperity-konferensen.

  10. Jag har varit på alla, men deltar jag
    som arrangör för första gången-

  11. -ihop med Simonetta Carbonaro, som
    också är professor här på universitetet.

  12. Hon är expert i konsumentpsykologi,
    strategisk marknadsföring-

  13. -och design management,
    områden som verkligen behövs-

  14. -för att kommunicera om hållbarhet.

  15. Även David Goldsmith, som sitter där,
    är medarrangör till konferensen.

  16. David är doktorand här på vår skola.

  17. Men jag är också glad för
    att vi har så många studenter-

  18. -som hjälper till med konferensen.
    Ni träffade dem på stationen.

  19. Då är vi äntligen här-

  20. -och jag är positivt överraskad-

  21. -över att så många
    har anmält sig till den här konferensen-

  22. -och på en fredag i Borås.

  23. Men det borde inte ha förvånat mig.

  24. Temat är verkligen intressant,
    och det är mycket viktigt.

  25. Och det måste diskuteras.

  26. Vi har också turen att ha
    så många framstående talare-

  27. -som har rest långväga-

  28. -och är väldigt engagerade
    i att utveckla och förmedla-

  29. -vad som uppnåtts och vad som ännu
    måste göras i fråga om hållbart mode.

  30. Vi känner alla till
    risken för grönmålning-

  31. -men motsatsen, "greenhushing",
    är inget alternativ.

  32. Vi behöver transparens
    när det gäller hållbarhet.

  33. Vi måste föra
    ett allvarligt samtal om det.

  34. Därför är vi här i dag,
    för att prata om elefanten i rummet.

  35. Jag borde klicka på den här också.

  36. Vi vet att medierna gör ett bra jobb.

  37. De letar upp dåliga saker
    och ifrågasätter företagens agerande-

  38. -och följderna av deras handlingar.

  39. Men medierna vill ofta skapa sensation
    hellre än att leta efter bra lösningar.

  40. Seriöst grävande är förstås värdefullt.

  41. Journalister har skrivit viktiga böcker
    och tvingat företag till förändring.

  42. Vi minns alla Naomi Klein,
    som skrev boken "No Logo" 2000.

  43. En inte lika berömd författare
    är Ellen Ruppel Shell.

  44. Hon har skrivit en bok
    som jag tyckte om:

  45. "Cheap: The High Cost
    of Discount Culture", från 2009.

  46. Hon visade varför handeln lyckas
    så väl i förbund med konsumenterna.

  47. Boken visar
    att det inte finns några gratisluncher.

  48. Det som vi tycker är billigt
    har en kostnad.

  49. Vi älskar att fynda, när vi kan få
    rabatt och inte betala fullpris.

  50. Problemet är: Vad är fullpris?

  51. Eller snarare att vi inte vet.

  52. Om det bara handlade om att höja
    priset vore hållbarhet inte så svårt.

  53. 86 procent av alla plagg
    köps i västländer-

  54. -och 90 procent av dessa produceras
    i fattiga länder-

  55. -ofta med avsaknad av social trygghet
    och miljöskydd-

  56. -och där man har stora problem
    med korruption.

  57. Samtidigt bidrar investeringarna från
    internationella textil- och modeföretag-

  58. -till utvecklingen av länderna.

  59. Så lösningen är inte
    att sluta producera i de här länderna.

  60. Det går bara för långsamt.

  61. Förra veckan, när tv rapporterade
    om H&M:s investeringar i Etiopien-

  62. -besökte en journalist
    några butiker i Stockholm.

  63. Han frågade konsumenter i butikerna-

  64. -om de frågade var plaggen kom ifrån.

  65. De såg alla lite förbryllade ut,
    och sen generade.

  66. De blev också förvånade över
    att de kunde eller borde ställa frågan.

  67. Nån sa: "Ja, det bör jag kanske göra
    i framtiden."

  68. Så blir det kanske,
    om personen i fråga minns det.

  69. Det här var förstås
    ingen vetenskaplig undersökning-

  70. -men forskningen bekräftar
    samma sak.

  71. Väldigt få klädkonsumenter
    försöker få information-

  72. -om var plaggen produceras-

  73. -eller om materialen är miljövänliga.

  74. Konsumenterna bryr sig
    om design, passform och pris.

  75. Om det är hållbart är det en bonus.

  76. Ett skäl är att det finns väldigt lite
    information om hållbarhet i butiken.

  77. Även på nätet är det få företag som
    informerar om vad de gör.

  78. Jag gjorde en undersökning
    av de största svenska märkena-

  79. -och tittade på
    hur de kommunicerar på nätet.

  80. Väldigt få företag
    hade kommunikation på första sidan.

  81. Det var gömt i företagsrapporter,
    som fanns under "Om företaget".

  82. Gissa hur många konsumenter
    som letar upp den här informationen.

  83. Men somliga företag
    har gjort hållbarhet-

  84. -till ett grundläggande element
    i sina varumärken.

  85. De påstår att de strävar efter att bli
    mer hållbara i sina verksamheter.

  86. En del av dessa företag finns här
    i dag, på scen och i publiken.

  87. Men de flesta företag anser inte
    att det är en bra strategi-

  88. -att förmedla vad man eftersträvar
    i fråga om hållbarhet-

  89. -exempelvis i valet av material
    eller tillverkare.

  90. Skälet är en oro över att
    medierna kan upptäcka misstag-

  91. -som sen blir framhävda
    och kan skada varumärkets rykte.

  92. Det är ett skäl att inte kommunicera.

  93. Men som forskare var vi intresserade
    av om det gick att skapa mer intresse-

  94. -och om mer kunskap
    kunde påverka konsumentval.

  95. Vi vet att information och kunskap
    inte automatiskt förändrar beteende.

  96. Då skulle ingen, särskilt inte
    läkare och sjuksköterskor, röka.

  97. Men det gör de, som vi vet.

  98. Men vi ville ändå veta om det gick
    att påverka modekonsumenter-

  99. -om vi väljer just det ögonblick
    då konsumenten står framför plaggen-

  100. -och gör ett val, i affären. När de
    tar fram plagget och tittar på det.

  101. Det krävdes att det var enkelt, som
    att läsa om energiklasser på kylskåp.

  102. Så vi gjorde ett test
    i vårt handelslabb...

  103. ...på universitetet.

  104. Vi ville se om information
    baserad på Higg-indexet-

  105. -som ni får höra mer om senare-

  106. -var lätt att förstå
    och om det påverkade valet.

  107. Sjuttio kvinnor och fyra män
    låtsades köpa en skjorta.

  108. De hade sexton att välja mellan.

  109. Efter att de hade valt en skjorta,
    skannade hälften av dem skjortan-

  110. -och fick information
    om dess hållbarhetsindex-

  111. -på den här datorskärmen.

  112. Sen kunde de välja en annan,
    om de ville.

  113. De andra fick ingen information
    utöver det som brukar stå på skjortan.

  114. Sen frågade vi båda grupperna
    om hållbarhet intresserade dem-

  115. -och om informationen
    påverkade valet av plagg.

  116. Det var bara en pilotstudie
    och ger inget vetenskapligt resultat-

  117. -men vi såg intressanta tendenser.

  118. De som fick information uppgav
    ett större intresse för hållbarhet-

  119. -och sa att hållbarhet
    påverkade deras beslut-

  120. -jämfört med
    dem som inte fick information.

  121. Här finns två teorier av intresse.

  122. Den ena är socialt tryck.
    Folk vill vara och framstå som goda.

  123. En annan teori gäller konsekvens.

  124. Folk vill göra rätt, och när andra
    såg dem ta emot informationen-

  125. -ville de agera i enlighet med det
    som de ansåg vara en god handling-

  126. -alltså göra ett bättre val
    ur hållbarhetssynpunkt.

  127. Men vi måste testa det
    i verkliga butiker och nätbutiker.

  128. Vi skulle vilja få fler inom handeln
    - och ni är kanske här i dag-

  129. -att testa olika former av transparens-

  130. -och informera om landvinningar
    och problem för hållbarhet.

  131. Är konsumenterna intresserade?
    Vi måste ha mod nog att testa det.

  132. Kommer medierna att straffa företagen
    som kommunicerar? Det måste testas.

  133. Kommer konsumenterna att belöna
    företag som kommunicerar?

  134. Det vet vi inte förrän det har testats.

  135. I dag ska några företag berätta om sina
    erfarenheter av att vara transparenta.

  136. Den legendariske redaktören
    på Washington Post, Ben Bradlee-

  137. -som stöttade Woodward och
    Bernsteins Watergate-artiklar-

  138. -sa en gång: "Sanningen är aldrig lika
    farlig som en lögn i det långa loppet."

  139. Modeföretagen ljuger inte,
    men de undanhåller ofta information-

  140. -som kan påverka
    vilka produkter folk köper.

  141. Greenhushing
    är i det långa loppet farligt.

  142. Många i publiken
    har säkert erfarenheter av-

  143. -att försöka kommunicera.
    Det vore intressant att höra om det.

  144. Där nere kan ni berätta om det-

  145. -eller så kan ni skriva
    om era erfarenheter på Twitter.

  146. Och ni kan förstås kontakta
    oss efteråt.

  147. Simonetta kommer att vara
    vår moderator i dag.

  148. Härmed ger jag mikrofonen till henne.

  149. Tack så mycket,
    och tack för att ni kom till Borås.

  150. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mer hållbarhet i modebranschen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lisbeth Svengren Holm är professor vid Textilhögskolan i Borås. Hon föreläser om transparens kring miljöfrågor och hållbar design bland klädföretagen. I dagens klädindustri produceras oöverskådliga mängder kläder och det krävs en gemensam kraftansträngning för att tala öppet om miljöfrågor och framtid. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Ämnen:
Slöjd > Textil och mode
Ämnesord:
Hållbar design, Kläder, Mode
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Mer hållbarhet i modebranschen

Lisbeth Svengren Holm är professor vid Textilhögskolan i Borås. Hon föreläser om transparens kring miljöfrågor bland klädföretagen. I dagens klädindustri produceras oöverskådliga mängder kläder och det krävs en gemensam kraftansträngning för att tala öppet om miljöfrågor och framtid. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Design, humanism och teknologi

Modeprofessor Simonetta Carbonaro föreläser om att vi behöver ett öppnare samhälle, men inte nödvändigtvis absolut transparens. I sin spaning efter framtidens samhälle varnar hon för flera tendenser och trender. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Socialt ansvar som utmaning

Gianmario Peretti är varumärkeskommunikatör på företaget Coop i Italien. Han berättar om företagets arbete med kommunikation på webbplatsen och i sociala medier. Peretti är övertygad om att mer samtal mellan företag och konsumenter kommer att leda till en social förändring. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

En djungel av ekomärkningar

Baptiste Carrier-Pradal föreläser om hållbart mode och definitioner kring det. Han säger att modebranschen måste bli tydligare i sin kommunikation för att förenkla för konsumenterna. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

De klimatsmarta konsumenterna

Imola Bedo är policyansvarig i Europakommissionen. Hon föreläser här om konsumism, klimat och hur EU kan bli bättre när det gäller handel och ekologiska varor. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Modets ekologiska fotavtryck

Gregory Peters är professor vid Chalmers tekniska högskola. Han presenterar här några analyser från ett projekt om hållbar textilhandel som bedrivs vid forskningsinstitutet Mistra. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Modejättens stora utmaning

Erik Karlsson är hållbarhetskoordinator på H&M och berättar om företagets hållbarhetsprofil. Han säger att deras kunder har en bild av hållbarhetsprofilen som inte helt stämmer överens med de miljöaspekter som H&M själva jobbar med. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Mer global transparens

Kavita Parmar är grundare av The IOU project. Hon berättar om shoppingkulturens baksidor och hur modevärlden måste förändras. Hon säger att ett system där man lyssnar till medvetna konsumenter, och framförallt respekterar textilarbetare, måste skapas. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Nästan Made in Sweden

Pål Dufva är produkt- och inköpschef på Woolpower och berättar här om företagets kommunikation kring hållbarhet. Hur kan ett litet företag i Östersund marknadsföra sig för att nå sin målgrupp? Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Det är människor som gör plaggen

Jill Dumain är hållbarhetsstrateg för klädföretaget Patagonia. Hon berättar om företagets tidigare kampanj där de uppmanade konsumenter att inte köpa plagg från dem. Det handlar om att det alltid är skadligt för människor och natur med tillverkning av kläder. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Ansvarsfrågor i textilbranschen

Panelsamtal om hur textilindustrin kan kombinera vinst med större miljöansvar och bättre arbetsvillkor. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer slöjd

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Sy, sy, sy

Jacka

Designern Jenny Hellström inspirerar åtta ungdomar till att sy sina egna unika favoritplagg. Vi får användbara sy-tips i vardagen. Vi följer Ylva som ska sy en jacka.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bäst klädd

Kläder av mjölk

Programledaren Sagal Hussein Omar reser till Textilhögskolan i Borås. Tillsammans med designstudenter undersöker hon hur framtidens kläder och textila material kan komma att se ut.