Titta

Våld mot kvinnor - en mansfråga

Våld mot kvinnor - en mansfrågaDela
  1. Välkomna till det här panelsamtalet-

  2. -som hålls på temat-

  3. -Våld mot kvinnor - en mansfråga?

  4. Jag heter Lars Åberg
    och är journalist.

  5. Jag ska hålla i samtalet
    som har ganska många deltagare.

  6. Vi är nästan ett helt fotbollslag
    på scenen.

  7. Efteråt finns möjlighet
    att ställa frågor-

  8. -och diskutera med panelen.

  9. Skälet till att Marie-Louise på
    kulturförvaltningen kontaktade mig-

  10. -var nog
    att jag har skrivit två böcker-

  11. -på teman som anknyter till ämnet.

  12. Den ena heter Heder och samvete och
    handlar om hederskultur i Sverige.

  13. Den andra
    heter Sommarens skiraste ljus.

  14. Det är en intervjubok med kvinnor
    som lever med skyddad identitet-

  15. -ofta med sina barn som också har
    skyddad identitet i de flesta fall.

  16. Det är verklighet-

  17. -för många fler än vi kanske tror.

  18. Man beräknar
    att 2 000 barn under fem år-

  19. -lever med skyddad identitet
    i Sverige.

  20. Det är inte en konsekvens av att de
    själva har utsatts för hot och våld-

  21. -utan framför allt deras mammor.

  22. 2 000 barn som växer upp i landet
    utan att kunna visa vilka de är-

  23. -och som alltid måste tänka på
    var de är och hur de visar sig-

  24. -med de konsekvenser det innebär.

  25. Vi har en mycket kunnig panel
    här i kväll.

  26. De har skiftande erfarenheter inom
    ämnesområdet, som är väldigt brett.

  27. Vi får se hur många frågor
    vi hinner med-

  28. -och hur många vinklar
    vi hinner få med på två timmar.

  29. Vi börjar till höger om mig.
    Längst bort sitter Kerstin Weigl.

  30. Sedan har vi Maria Scheffer Lindgren.

  31. Som är vadå?

  32. Jag har ägnat mig åt detta i många år
    och har skrivit en avhandling.

  33. Jag har föreläst och undervisat
    och gör det fortfarande-

  34. -så mycket jag kan
    med det här fokuset.

  35. Jag jobbar även åt Riksföreningen
    stoppa mäns våld mot kvinnor.

  36. Nästa person är Eva-Britt Svensson.

  37. Jag har dels själv varit utsatt.

  38. Jag fick livet tillbaka
    genom kvinnojouren.

  39. Efter det har jag
    ägnat mig åt att jobba politiskt-

  40. -mot mäns våld mot kvinnor,
    allt könsbaserat våld.

  41. Jag är kvinnofridsambassadör
    för kvinnojouren SKR.

  42. Jag har även jobbat i EU-parlamentet
    med mäns våld mot kvinnor.

  43. Lotta Agevall Gross.

  44. Jag har skrivit en avhandling
    på temat, Våldet och kärleken.

  45. Numera arbetar jag
    vid Linnéuniversitetet i Växjö.

  46. -Mette Berntsson.
    -Jag kommer från Borås kvinnojour.

  47. Jag arbetar till vardags med kvinnor
    och barn som varit utsatta.

  48. Så har vi Asgeir Persson.

  49. Jag representerar
    Föreningen Män för jämställdhet.

  50. Det är en ideell förening som jobbar
    mot mäns våld och för jämställdhet.

  51. -Kirsi Dufva.
    -Jag kommer från Utväg i Älvsborg.

  52. Vi jobbar med utsatta och förövare
    och med deras barn.

  53. Slutligen har vi Poul Perris.

  54. Jag jobbar psykoterapeutiskt
    sedan många år.

  55. Jag har jobbat med människor
    som är fast i destruktiva beteenden.

  56. Jag har jobbat mycket
    med par och familjer-

  57. -där det förekommer
    en hel del trassliga saker-

  58. -med våld och annan fysisk, psykisk-

  59. -och sexuell problematik.

  60. Nyligen kom en rapport från WHO-

  61. -Världshälsoorganisationen-

  62. -som uppskattade att en tredjedel
    av alla kvinnor i världen-

  63. -någon gång utsätts
    för fysiskt eller sexuellt våld.

  64. Det är en häpnadsväckande siffra
    om den ligger nära verkligheten.

  65. Jag tänkte börja med
    att låta alla svara på den uppenbara-

  66. -men inte så enkla frågan
    varför slår män kvinnor?

  67. -Jag tänkte börja med dig Kerstin.
    -Varför slår män kvinnor?

  68. Efter mina år med att studera
    dödligt våld mot kvinnor vet jag-

  69. -att det finns ett avsevärt
    kontrollbehov hos en våldsam man.

  70. En särskild sorts man
    kan också bli farlig.

  71. Han dödar,
    inte eftersom han är starkare-

  72. -utan eftersom han själv
    ofta mår väldigt dåligt.

  73. En mycket komplex fråga.

  74. Känt om män som dödar är att de
    nästan alltid har psykiska problem.

  75. Depressioner,
    personlighetsstörningar.

  76. De är inte som män i gemen.

  77. Vi går tillbaka hit, vad säger du?

  78. Varför slår vi varandra alls?

  79. Enligt min erfarenhet
    av att försöka hjälpa folk vidare-

  80. -gäller det som du sa kontroll.
    Men vad är kontroll?

  81. I all form
    av utagerande i relationer-

  82. -finns en underliggande rädsla.

  83. En rädsla hos den som slår
    att inte ha ett annat alternativ.

  84. Slår man inte så måste man
    blotta sig i sin sårbarhet.

  85. Ska man våga blotta sig måste man
    se sig själv och sin otillräcklighet.

  86. Det har människor i allmänhet svårt
    att göra om vi inte känner tillit.

  87. Personer som har hamnat
    i ett mönster av att slå-

  88. -är ofta känslomässigt väldigt rädda
    även om de inte uttrycker det.

  89. I behandling ser man-

  90. -att bakom den aggressiva, dominanta
    eller arroganta fasaden-

  91. -finns en person som har
    väldigt mycket osorterade känslor.

  92. Då skulle kvinnor
    lika gärna kunna slå män.

  93. Ja, kvinnor slår män.
    Kvinnor slår barn.

  94. Män slår barn. Barn slår vuxna.

  95. Vi har en tendens
    att ta till strategier-

  96. -vi känner
    att vi klarar av i stunden.

  97. Män tar ofta ett fysiskt övertag.

  98. De använder fysiskt våld
    som strategi.

  99. Av de par och familjer jag träffar-

  100. -är det inte bara män
    som slår kvinnor.

  101. Men som det ser ut i samhället-

  102. -får mäns våld mot kvinnor enorma
    konsekvenser för många familjer-

  103. -och för barnen i familjerna.

  104. Vilka erfarenheter har du, Kirsi?

  105. För att svara på frågan varför män
    slår, jag tror det är av vanmakt.

  106. Det kvittar vilket kön man tillhör.
    Jag tror också våldet har en avsikt.

  107. Man slår inte i blindo
    utan för att uppnå något.

  108. Det kan vara att få någon att stanna.
    Det brukar dock inte sluta så.

  109. -Man slår för att någon ska stanna.
    -För att kontrollera, disciplinera?

  110. Ja, och för att de
    ska stanna i relationen.

  111. Vi har även erfarenhet
    av att möta våldsutövare.

  112. Våldsutövare kan också vara kvinnor.

  113. Men hos oss på Utväg
    är den andelen väldigt låg.

  114. Mina kollegor brukar tala
    om ett par procent-

  115. -där våldsutövaren är kvinnor.

  116. -Berätta lite mer om Utväg.
    -Det är en myndighetssamverkan.

  117. Vi har som uppdrag att möta de som
    utsätts för våld, de som utövar våld-

  118. -och deras barn. Vi har även
    i uppdrag att utbilda och föreläsa.

  119. Men kärnverksamheten består av
    att möta de som drabbas av våldet.

  120. Maria, varför slår män?

  121. Det är en jättesvår fråga.

  122. Det är viktigt att ha ett könsmakts-
    eller jämställdhetsperspektiv.

  123. Det hade jag när jag påbörjade
    min forskarbana. Men det räcker inte.

  124. Det är viktigt att ha det
    som utgångspunkt-

  125. -men det är mer komplext än så.

  126. Det kan ha ett samband
    med det Kerstin sa om trasiga män-

  127. -med en taskig barndom
    och psykiska problem.

  128. I kombination med en taskig kvinnosyn
    kan det få förödande konsekvenser.

  129. Det märkligaste är
    att i en typisk misshandelsrelation-

  130. -så ser det så lika ut.

  131. Mekanismerna är desamma.
    Det upphör aldrig att fascinera mig.

  132. Man undrar om det i grunden
    är ett tecken på svaghet-

  133. -eller någon form av brist.

  134. Om det är så många kvinnor
    som råkar illa ut runt om i världen-

  135. -är det så många män
    som mår så dåligt?

  136. -Ska jag svara på det?
    -Ja. Vi börjar med dig.

  137. Det kan man verkligen fråga sig.
    Jag tror att en stark grundorsak-

  138. -är våra normer.

  139. Det historiska perspektivet
    tycker jag är jätteviktigt.

  140. Män hade laglig rätt fram till
    1864... Det låter kanske länge sedan.

  141. Fram till 1864 hade män laglig rätt
    att utöva våld i den privata sfären.

  142. Det är viktigt att veta.
    För vissa män lever det kvar.

  143. De kan inte göra sig kvitt
    den här synen.

  144. Det är även viktigt att nämna att
    de flesta typiska kvinnomisshandlare-

  145. -är inte våldsamma mot andra
    än kvinnan de lever med.

  146. Vad tror du, Asgeir? Har du
    någon teori om varför män slåss-

  147. -och varför så många
    verkar må dåligt?

  148. Om man i stället för att se det
    ur individens perspektiv-

  149. -och i stället ser på strukturen och
    de normer och förväntningar vi har-

  150. -kring hur en man ska vara och agera-

  151. -så ser jag att tekniskt sett
    så lär vi män att slå.

  152. Vår kultur uppfostrar män som slår.

  153. Det blir den slutgiltiga
    konsekvensen.

  154. I skolan tillrättavisar
    man killar som slår-

  155. -och vi har lagar emot våld.

  156. Samtidigt går vi på bio och ser
    actionhjältar lösa saker med våld.

  157. Det är det goda våldet
    för att omintetgöra en oförrätt.

  158. Eller det goda våldet
    för att göra något dåligt ogjort.

  159. Det ger två olika bilder.
    Den ena säger att våld är fel.

  160. Den andra säger att våld
    kan vara en lösning på problem.

  161. Sedan har vi vissa män
    som av någon anledning-

  162. -inte klarar av att skilja
    på rätt och fel i slutändan.

  163. De går över gränsen och använder
    våld.

  164. Jag tänker att för att förstå det
    måste vi även förstå samhället-

  165. -som de här männen växer upp i.
    Arbetsplats, skolgång etc.

  166. Det är där vi måste leta
    för att hitta svaret.

  167. Det handlar mycket
    om strukturer och normer.

  168. Medan Kerstin sa...
    - Du är inne på det extrema våldet.

  169. Det som leder till mord och dödsfall.

  170. Men att de personer som du hade
    stött på inte var särskilt typiska.

  171. Nej, det är faktiskt skillnad.
    Det är viktigt att göra skillnad.

  172. Mannen som dödar behöver inte ha
    varit våldsam tidigare, till exempel.

  173. När vi började titta på dödligt våld-

  174. -chockades jag först av övervåldet.

  175. Kniv är det vanligaste. Det var
    inte tal om några välriktade hugg.

  176. Det handlar nästan alltid
    om ett mycket grovt övervåld.

  177. 20-30-40 knivhugg
    och ytterligare kränkningar.

  178. Det kan vara en man som inte varit
    våldsam tidigare, något kraschar.

  179. Jag menar
    att det är viktigt att förstå det.

  180. Det är också så att nästan ingen
    vanlig våldsam man dödar.

  181. De här fallen är speciella.

  182. Även på så sätt
    att de har visat varningssignaler.

  183. En kvinna har, innan hon dödas,
    i de flesta fall sökt stöd och hjälp-

  184. -via kvinnojour och socialtjänst.

  185. Folk har vetat om att situationen
    hållit på att bli farlig.

  186. Även mannen har uppsökt psykiatrin,
    berättat för anhöriga-

  187. -sökt råd hos en präst,
    och så vidare.

  188. Om vi vill minska
    dödligt våld mot kvinnor-

  189. -måste vi intressera oss för dessa
    män. Vad ger de för varningssignaler?

  190. Kunde man ha ingripit tidigare?
    Jag tror det.

  191. Vi tittar på det just nu,
    därför blir jag så engagerad.

  192. Jag läser rättspsykiatriska
    undersökningar om 150 män i Sverige-

  193. -som har dödat,
    för att förstå lite bättre.

  194. -Maria ville säga något.
    -Det du säger är jätteviktigt.

  195. Vi måste titta närmare
    på männen som mördar.

  196. Men jag tycker inte
    att man kan skilja på...

  197. Du sa att de flesta misshandlande män
    inte dödar.

  198. De behöver
    kanske inte ens använda våld-

  199. -därför att de använder sig av
    åtbörder och annat.

  200. Det som utmärker mannen som dödar-

  201. -är att han inte har varit våldsam
    förr och inte klarar av separationer-

  202. -av olika anledningar som jag skulle
    vilja veta mer om. Det pajar totalt.

  203. Han har dessutom gjort sitt yttersta
    för att hon inte ska lämna honom.

  204. Men han blir inte brutal, aggressiv
    och försöker hålla fast henne.

  205. Han är snarare väldigt självömkande.
    "Jag kan inte leva utan dig."

  206. Han är en man som...

  207. ...har ett starkt behov
    av närhet till en enda människa.

  208. Många av de här kvinnorna
    som har levt länge med misshandel-

  209. -säger ofta att om de inte tagit sig
    ur relationen hade de blivit mördade.

  210. Eller kanske till och med att de
    själva hade tagit livet av mannen.

  211. Men när blir det farligt?

  212. Kan vi knäcka den gåtan?

  213. En kille som heter Hans Ekbrand skrev
    en avhandling om separationsvåld.

  214. Man brukar ge separationer
    som anledning till våldet.

  215. Han tittar på en mängd separationer
    som visar-

  216. -att om våld förekom vid separationen
    har det oftast förekommit även innan.

  217. Det är viktigt att säga.

  218. -Ja. Det är vanligt, men inte alltid.
    -Nej.

  219. Eva-Britt får svara på frågan
    varför män slåss eller misshandlar

  220. Först vill jag säga
    att man ska komma ihåg-

  221. -att det inte är så länge sedan
    som det inte föll under allmänt åtal-

  222. -när män slog kvinnor. Man ska
    komma ihåg att det har varit så.

  223. Jag tror det handlar
    mycket om makt och kontroll.

  224. Jag tror att makt- och kontroll-
    behovet bottnar i vanmakt och rädsla-

  225. -som flera har sagt.

  226. Det handlar om att ha makt
    och kontroll över "sin" kvinna.

  227. Man säger "sin" i det sammanhanget,
    det handlar om ägande.

  228. Det är även märkbart-

  229. -att i andra sammanhang-

  230. -kan mannen
    kontrollera sig väldigt starkt.

  231. Men han kan inte
    ta kontroll över våldet.

  232. -Du menar i sociala sammanhang?
    -Ja. Därför kan det pågå så länge.

  233. I andra sammanhang
    visar man inte de här tendenserna.

  234. Ute i samhället, på sin arbetsplats.
    Man gör det bara mot "sin" kvinna.

  235. Det handlar om makt och kontroll.
    Vi inte kan skilja mellan det våldet-

  236. -och annat könsbaserat våld. Det
    finns en orsak till att våldtäkter-

  237. -är ett inslag i krig och konflikter.

  238. Det handlar också
    om kontroll över kvinnor.

  239. När man våldtar kvinnor i krig
    drabbar det även partnern, menar man.

  240. Det finns många olika former
    för det här våldet.

  241. Jag ska bara tillägga en sak
    som man borde titta på.

  242. Det är hur våldet ser ut
    mot äldre kvinnor-

  243. -kvinnor som missbrukar,
    kvinnor med funktionshinder-

  244. -och vilket stöd
    de mest utsatta kvinnorna får.

  245. Jag vill tillägga
    angående det dödliga våldet -

  246. -att i mitt fall pågick en väldigt
    grov misshandel väldigt länge.

  247. Men det dödliga våldet
    kom just vid separationen.

  248. När jag visade
    att jag kunde ta mig ur det-

  249. -då blev det en form av dödligt våld,
    fast jag hade turen att överleva.

  250. Våldet hade pågått länge
    innan det blev ett dödligt våld.

  251. -Lotta?
    -Jag tänker så här...

  252. ...att i de fall
    där kvinnorna har dött-

  253. -utan att det förekommit våld innan
    är det svårare att göra bedömningar-

  254. -och att se varningssignalerna.
    Så båda kan ha rätt.

  255. Kan man visa upp skador och visa
    att man har utsatts för våld-

  256. -kan man
    kanske få en annan typ av skydd.

  257. Ja. En annan faktor det inte
    pratas så mycket om är missbruk.

  258. Det är också en jätteviktig faktor.

  259. Mette får också
    säga något om det manliga våldet.

  260. Jag tänker att man måste se det
    i ett större sammanhang.

  261. Mannen är fortfarande norm
    i vårt samhälle.

  262. Man måste även titta på om man
    lever i ett annat land eller här.

  263. Det handlar om makt och kontroll-

  264. -och att det har varit tillåtet
    att kontrollera kvinnan.

  265. Ekonomiskt våld är också mycket
    vanligt, det talas det sällan om.

  266. Man har kanske inga pengar.
    I den värld där jag arbetar dagligen-

  267. -är det mycket vanligt att kvinnorna
    inte har något eget bankomatkort.

  268. Det har ingen ekonomi.

  269. Sådana enkla saker
    som det förväntas att alla har.

  270. Man är kontrollerad, man får
    inte pengar för att handla mat-

  271. -eller kläder åt sina barn.

  272. Man måste titta
    både på könsperspektiv och genus-

  273. -och se hur det påverkar
    olika sårbara grupper.

  274. Det är inte lätt att svara på
    egentligen.

  275. -Eva-Britt och sedan Poul.
    -Frågan är komplex.

  276. Någon nämnde alkohol. Jag
    tycker också det är viktigt att vi...

  277. Det finns väldigt många myter om
    vilka grupper som drabbas av våldet.

  278. Det är väldigt lätt att man tror
    att det handlar om grupper-

  279. -där det förekommer missbruk-

  280. -arbetslöshet,
    dålig ekonomi eller annat.

  281. Det är viktigt att visa att det här
    våldet finns i alla samhällsgrupper.

  282. Det ska man vara medveten om-

  283. -för att få fler kunskaper om våldet.

  284. Man måste få bort
    skammen och skuldkänslorna-

  285. -som den utsatta ofta känner.
    Som offer skäms man.

  286. Därför väntar man ofta länge
    innan man söker hjälp, ämnet är tabu.

  287. Man har en bild av att det handlar
    om en speciell grupp människor.

  288. Om man säger att det finns
    i alla samhällsgrupper-

  289. -och det ser ungefär likadant ut
    på olika ställen-

  290. -blir det inte omöjligt
    att göra något åt det då?

  291. Det finns överallt,
    lite som luften vi andas.

  292. Jag tror tvärtom
    att ju mer kunskap vi har-

  293. -om att det kan förekomma
    i alla samhällsgrupper-

  294. -desto mer medvetna
    och observanta blir vi.

  295. Därmed blir det lättare-

  296. -att söka den hjälp som finns att få
    för att ta sig ur det.

  297. Jag vill ge några korta reflektioner
    kring makt och kontroll.

  298. Så fort man angriper ett problem-

  299. -till exempel våld i relationer
    och mäns våld mot kvinnor-

  300. -så kan man se på det
    på olika nivåer.

  301. Som ett mönster,
    på individnivå och så vidare.

  302. Men vad är det man vill ha makt över
    och kontrollera?

  303. Några av er var inne på-

  304. -det här med att ställas
    inför hotet att bli lämnad.

  305. Vi kan backa tillbaka och tänka
    att vi människor som spädbarn-

  306. -föds behövande. Finns ingen
    där för oss när vi föds så dör vi.

  307. Som spädbarn kan vi inte överleva.

  308. Vi behöver knyta an till någon.

  309. Alla människor
    har olika bra erfarenheter av det.

  310. Har man inte haft någon
    som finns där-

  311. -har man fått lära sig
    att vara självförsörjande.

  312. Då är man sin egen herre eller kvinna
    och måste ha kontroll.

  313. Låter man en person man lever med
    komma nära-

  314. -behöver man ha kontroll
    över den personen.

  315. Att blotta sig
    eller riskera att bli lämnad-

  316. -när man inte är van att ha
    en ömsesidig känslomässig relation-

  317. -då blir det knas.
    Man agerar ut rädsla.

  318. Man agerar ut att bli lämnad.
    Då kan det, precis som du sa-

  319. -övergå från att vara
    ett pågående bråk eller en dominans-

  320. -till att bli rent dödligt, när man
    ställs inför hotet att bli lämnad.

  321. Att bli lämnad
    är något som väcker den här skräcken-

  322. -att inte ha någon där.

  323. Nu placerar du det ändå
    på en individuell nivå.

  324. Du talar om svagheten och rädslan
    för att bli ensam eller lämnad-

  325. -och rädslan för att förlora
    kontrollen.

  326. Ja, men att vara människa handlar
    om att balansera jaget och viet.

  327. Vi är individer men vi föds
    behövande av en omgivning.

  328. Vi är individer-

  329. -men vi är även en del av ett vi
    som vi funkar mer eller mindre väl i.

  330. Vi funkar mer eller mindre som
    individer, mer eller mindre i ett vi.

  331. Livet handlar om den balansakten,
    att balansera jaget och viet.

  332. Har man inte vuxit upp
    i ett fungerande vi-

  333. -och sett hur man samspelar i ett vi
    utan har varit självförsörjande-

  334. -så blir man livrädd när man
    ger sig in i viet. Att då bli lämnad-

  335. -kan upplevas som förenat
    med livsfara och man agerar blint.

  336. Finns det alkohol eller droger
    med i bilden kan det bli förödande.

  337. -Kirsi?
    -Jag är också inne på det spåret.

  338. Det handlar om nära relationer
    och att våga släppa någon nära.

  339. Det handlar om en tidig anknytning.

  340. Vågar man släppa någon nära
    så har man visat sig sårbar.

  341. Det är en av många orsaker.
    Det är svårt att titta på orsaker.

  342. I stället bör man titta på risker.

  343. Vad finns det för risker för att
    mäns våld mot kvinnor ska uppstå?

  344. Jag tror att vi kan ganska mycket
    om risker, vi kan mindre om orsaker.

  345. Då handlar det
    om risker på individnivå-

  346. -olika strukturer i närmiljön-

  347. -vilken kontakt man har
    med sina närmaste och med samhället.

  348. Det handlar om risker. Har man
    de här problemen i nära relationer-

  349. -så ökar risken för våld.

  350. Det handlar mycket om omgivningen,
    vi ska återkomma till det.

  351. Omgivningen inkluderar även
    myndigheters arbete med dessa frågor.

  352. Hur pass observanta
    och kunniga vi och de är.

  353. -Du ville replikera?
    -Ja.

  354. Jag ville prata om vad
    som finns bakom makt och kontroll-

  355. -för att föra in det allmänmänskliga
    behovet av närhet.

  356. Om vi i samhället
    vill förändra det här-

  357. -på strukturell eller individuell
    nivå måste vi fråga oss-

  358. -vad vi vill med varandra i samhället
    och i våra relationer.

  359. Då ser vi att känslomässiga behov
    är allmänmänskliga.

  360. Det beror inte på etnicitet
    eller kön.

  361. Alla människor
    behöver en nära relation.

  362. Om vi vill främja
    hållbara relationer i samhället-

  363. -måste vi fokusera på empati,
    medmänsklighet, ömsesidighet-

  364. -och föra ut det i samhället.
    Det är en väg in.

  365. -Maria?
    -Nu har jag mycket att säga.

  366. Du är inne på det förebyggande
    arbetet som är jätteviktigt.

  367. Det är ju något som brister på vägen.

  368. Jag tänker även
    på varför det är svårt för kvinnor-

  369. -att lämna en våldsam relation.
    Man vet ju att det blir värre.

  370. Jag ville bara inflika det.
    Jag nöjer mig med det.

  371. Lotta?

  372. Om man skulle fråga de män
    som utövar våld om varför de slår-

  373. -så tror jag många skulle svara
    att de inte slår.

  374. Handlingarna de utför
    är något helt annat, de omdefinieras-

  375. -och kallas ett ömsesidigt gräl
    där man fördelar skuld och ansvar.

  376. Man knuffar,
    man tillrättavisar och så.

  377. Kontroll förvandlas till svartsjuka-

  378. -och svartsjuka
    bortförklaras med kärlek.

  379. Man rymmer den typen av kontroll-

  380. -inom ramen för det jag skulle
    kalla berättelsen om tvåsamhet.

  381. Alltså allas vår föreställning
    om viet.

  382. Därför blir det svårare att förstå
    handlingarna som våldshandlingar-

  383. -både för kvinnan som lever
    i relationen och för mannen.

  384. Relationen genomsyras av förnekelse,
    man bagatelliserar handlingarna.

  385. Man kanske rent av tror att det ska
    vara så. Man tror att det är normalt.

  386. Ja. Det kan vara så,
    men jag tror det finns en typ av...

  387. Man förvrider verkligheten.

  388. Det är ju de normer
    och värderingar vi har i samhället-

  389. -som möjliggör
    den betydelseförskjutningen-

  390. -för att föra upp det
    på en strukturell nivå.

  391. Asgeir?

  392. Jag tänkte på det som sades
    om allmänmänskliga behov.

  393. Alla behöver grundläggande saker,
    närhet, kärlek, förståelse.

  394. Men vi ser i statistiken att det
    brister och det brister mest hos män.

  395. Statistiken är entydig
    vad gäller vem som utför våldet.

  396. Det är mest män. Det är sorgligt
    att behöva säga det som man.

  397. Vi behöver fundera på varför det är
    så.

  398. Vi tänker att det hör ihop med hur vi
    uppfostrar män, vilka verktyg de får.

  399. Ger vi dem empatiska förmågor?

  400. Tränar vi deras förmåga
    att kommunicera verbalt med andra?

  401. Har de empatiska nätverk? Har de
    nära vänner att dela saker med?

  402. Vi tror att det är där det brister.

  403. Vi tror även att man
    behöver ha den grundidén-

  404. -ihop med förståelse för att vi
    uppfostrar män och kvinnor olika.

  405. För att skapa det förebyggande
    arbetet behövs det två komponenterna.

  406. -Mette?
    -Angående behovet av närhet.

  407. När man talar med män
    som genomgår behandling i fängelset-

  408. -så översätter de sitt behov
    av kontroll och makt till tillit.

  409. De visar tillit till sin kvinna.

  410. Och känner de
    att de har mycket kärlek-

  411. -så känner de att det är en förlust.

  412. Så det har att göra
    med hur man har upplevt anknytning-

  413. -när de som genomgår behandling
    kan sätta ord på det.

  414. Men jag tror också
    att vi måste se det i ett sammanhang.

  415. På män och nätverk och omgivningens
    förväntningar på män och manlighet-

  416. -och familjens traditioner.
    Man måste skapa en helhetsbild.

  417. Det är intressant att de säger-

  418. -att det handlar om tillit.
    För dem är kontroll och makt tillit.

  419. Jag vill tillägga när man talar
    om allmänmänskliga behov-

  420. -att närhet och empati är den ena
    delen av de allmänmänskliga behoven.

  421. Ni som eventuellt har barn vet om
    att ett centralt behov för ett barn-

  422. -är att få empatiskt satta gränser.

  423. Som förälder
    är det svåraste för många-

  424. -att sätta gränser för sina barn.

  425. Ska man sätta en gräns för ett barn
    som barnet upplever som meningsfull-

  426. -måste de förstå
    varför gränsen sätts.

  427. Som förälder
    måste man få barnet att förstå-

  428. -att gränsen sätts för barnets skull.

  429. Barnet ska inte känna
    att det blir styrt.

  430. Många av de som misshandlar-

  431. -har fått mycket kärlek
    under uppväxten.

  432. Men har man
    en impulskontrollsproblematik-

  433. -så har man i de flesta fall
    inte fått de gränser man behöver.

  434. En trygg anknytning handlar inte
    bara om att bli sedd och förstådd.

  435. Det handlar även om att någon sätter
    stopp. Ett viktigt tecken på kärlek-

  436. -är att sätta en gräns
    men en empatiskt satt gräns.

  437. Det handlar om att förebygga.

  438. Jobbar man som jag med behandling...

  439. Ni vet hur svårt det är att gräns-
    sätta en fyraåring som agerar ut.

  440. Tänk er då att gränssätta en två
    meter lång 45-åring i terapirummet.

  441. Även där
    behövs en empatiskt satt gräns.

  442. Personen ska inte känna att jag
    vill sätta dit den, jag vill förstå.

  443. Men det måste ändå få ett slut.
    Det är svårt.

  444. Så fort någon är våldsam
    så väcker det med rätta antipati.

  445. Man målar in personen i ett hörn.

  446. Svårigheten i samhället är att
    sätta gränser för det våld som pågår-

  447. -men visa förståelse
    för vad som finns bakom.

  448. Annars går det inte att lösa.

  449. Det du talar om har i grunden
    med värderingar att göra.

  450. Normer kan man prata om i familjen.

  451. Men det handlar även om vad man
    lär ut på ett övergripande plan.

  452. Man kan röra sig mellan olika nivåer.

  453. Man kan till exempel säga att vi ser
    att det finns en våldsammare kultur-

  454. -i vissa länder än i andra länder.
    Ni nämner gammal svensk lagstiftning-

  455. -men i många länder
    i världen är det tillåtet-

  456. -att slå både sin partner
    och sina barn-

  457. -och i princip vem som helst
    som kommer in på den egna tomten.

  458. Där har man samhälleliga värderingar
    som är något att tampas med.

  459. En annan sak du var inne på
    är underhållningsvåld.

  460. Det som vi bland annat låter våra
    barn titta på i olika former.

  461. Spel, filmer, det finns musik
    som är våldsam i sin attityd, och så.

  462. Är det här något som påverkar-

  463. -hur vuxna män
    ser på vuxna kvinnor i slutändan?

  464. Eller kan vi kalla det moralpanik?

  465. Vi kanske kan dra i gång en debatt...

  466. ...om utbudet
    för våra barn och ungdomar?

  467. Det är också en stor diskussion.
    Vi sätter barnen framför teven.

  468. Hänger det ihop
    med vad som händer sedan?

  469. Jag tror inte man kan hitta direkta
    orsakssamband men jag tror absolut-

  470. -att man ska börja med normer
    och värderingar redan för små barn.

  471. Det är lite tragiskt
    att vi har så snäva ramar-

  472. -för hur man får göra kön. Det talas
    om att killar ska få vara lucior.

  473. Men man bör även fråga sig
    varför det är mer problematiskt-

  474. -för pojkar och män
    att vara könsöverskridande.

  475. Och vice versa, det är enklare
    för en flicka att vara pojkflicka-

  476. -och spela fotboll och så. Varför
    är det så provocerande att pojkar...

  477. ...också vill göra saker
    som associeras med att vara tjej?

  478. Man måste fråga sig
    varför det som anses kvinnligt-

  479. -också värderas lägre
    än det som är maskulint.

  480. Det är en maktstruktur som finns
    inte bara i de här relationerna.

  481. Det skapas tidigt, som när barn kläs
    ut till Darth Vader för en maskerad.

  482. Jag måste fråga, är inte detta ett
    lyxproblem för vår del av världen?

  483. Rätta mig om jag har fel, men jag
    tycker mig se en global backlash-

  484. -mot kvinnor runt om i världen.
    En machokultur växer sig stark.

  485. Det är betydligt allvarligare än
    att pojkar inte får ha rosa kläder.

  486. Det ena utesluter inte det andra.

  487. Det är snarare en gradskillnad.

  488. Det kan kanske kallas
    ett lyxproblem i Sverige.

  489. Men man talar ju
    om en backlash även här.

  490. Det har blivit ännu mera rosa
    på flickavdelningen i leksaksaffären.

  491. Man tror att det inte är anmälnings-
    benägenheten för våld som ökar-

  492. -utan det faktiska våldet. Regeringen
    skrev i nationella handlingsplanen-

  493. -att man trodde
    att det faktiska våldet har ökat.

  494. Vi måste se om vårt eget hus
    även om det är relativt.

  495. Det finns ett hemskt kvinnoförtryck
    vi inte kan jämföra oss med globalt.

  496. Jag vill ändå ta fasta på det:

  497. Hur mycket hänger det ihop?

  498. Det säljs mer rosa kläder till
    flickor och blå kläder till pojkar.

  499. Hur hänger det ihop
    med våldet i samhället?

  500. Eller handlar det om andra saker?
    Har företeelserna något samband?

  501. Jag tror det. Det låter löjligt
    att prata om rosa och blå kläder.

  502. Men vi kan prata
    om andra saker också.

  503. Någon annan
    kanske kan förklara det bättre.

  504. Vi börjar med Asgeir,
    sedan Poul, Eva-Britt och Kirsi.

  505. Jag tänker vad gäller lyxproblem,
    det är svårt att sätta en gräns.

  506. Förr var det kanske ett "lyxproblem"
    om kvinnor skulle få rösta.

  507. Det som ser ut som ett lyxproblem nu
    kanske inte gör det om femtio år.

  508. "Vad höll de på med? Varför såg
    det ut så där? Det är helt absurt."

  509. Det är svårt att visa orsakssamband.

  510. Vi kan inte visa att försäljningen
    av My Little Pony till tjejer ökar-

  511. -och därför gör tjejer de här valen.

  512. Men vi tänker ändå
    att det är en del av samma normbygge-

  513. -samma kultur och samma koncept.
    Vi gör kön på ett visst sätt.

  514. Vårt sätt att göra kön
    har de här effekterna.

  515. Det blir så
    när vi gör kön på det sättet.

  516. För att få andra effekter
    måste vi göra kön på annat sätt.

  517. Jag vill kommentera två saker.
    Det ena är...

  518. ...du frågade tidigare
    om värderingar i samhället.

  519. Vi vet ju
    inom den psykologiska forskningen-

  520. -vad en människa behöver bemötas av
    och vara med om-

  521. -för en sund psykologisk utveckling.

  522. Alltså en känsla av grundläggande
    tillit, att känna sig värdefull-

  523. -och att vara en del i en gemenskap.
    Vi vet vilket bemötande vi behöver.

  524. Vi har allmänmänskliga behov
    som är lika över hela världen.

  525. Men värderingar är något
    vi människor konstruerar och väljer.

  526. Vi väljer vilka värderingar
    som ska finnas i samhället.

  527. Och de kan mer eller mindre
    möta de här behoven.

  528. Det var det ena. För det andra
    frågade du om det som visas på teve.

  529. Om våld på teve
    kan skapa mansvåld eller inte.

  530. Enligt min erfarenhet
    från min kliniska verksamhet-

  531. -har en del människor
    kanske föräldrar eller syskon-

  532. -som man kan dela upplevelser med.
    Man delar svårigheter och känslor.

  533. En del av oss lever liv där vi inte
    har någon att kommunicera med.

  534. Vi har ingen att prata med
    om sådant som är jobbigt.

  535. Om vi tvingas stänga av de behoven
    för att vi saknar en kanal för dem-

  536. -och sedan möts
    av våld och ytliga relationer-

  537. -via teve och tidningar-

  538. -då får man inga förebilder.

  539. För den gruppen blir det sårbart
    att matas med våld och så vidare.

  540. Så det beror på vad man
    som individ har för kanaler-

  541. -att kommunicera
    kring svårigheter och behov.

  542. Vissa ser ingen risk med tevevåld.

  543. Och för en del är det inte det. För
    andra kan det vara det enda man ser.

  544. Det är vi själva som producerar det-

  545. -och vi måste ta konsekvenserna om
    det skapar manligt våld mot kvinnor.

  546. Tycker du att man borde ha mer debatt
    i samhället om underhållningsvåld?

  547. Den som tar upp frågan
    ses ju som en moralist.

  548. Jag tycker det behövs mer debatt om
    vad människor behöver för att må bra.

  549. Vad behöver man i en relation?
    Vad får oss att växa?

  550. Vi behöver lära barn det och vi
    behöver lära blivande föräldrar-

  551. -hur man är en fungerande förälder
    i praktiken.

  552. Hur beter man sig kärleksfullt?
    Hur sätter man en empatisk gräns?

  553. Det är det vi behöver debattera.

  554. Problemet är
    att sådana samtal tar tid.

  555. Vi lever i en värld
    där allt ska gå snabbt.

  556. Vi har inte tid att stanna upp
    och vara de vi är, alltså människor.

  557. Att bli och att vara människa är en
    både tuff, jobbig och rolig process.

  558. Det måste vi prata mera om.

  559. Eva-Britt.

  560. Det sista vore intressant att prata
    mer om, vad vi behöver i samhället-

  561. -för att bli medmänniskor-

  562. -och för att kunna leva våra liv
    med medmänsklighet och förmågor-

  563. -som gör att vi är människor.
    Väldigt intressant.

  564. Frågan om färgerna blått och rosa.

  565. Vi måste inse att det har betydelse.
    Redan ett nyfött barn...

  566. Det första folk vill veta när det
    gäller ett nyfött barn är könet.

  567. Det har så stor betydelse.

  568. Vi behandlas hela tiden olika
    beroende på vårt kön.

  569. Vi lever i ett ojämställt samhälle-

  570. -där mannen sedan länge
    har varit normen.

  571. Vi måste förhålla oss till
    att det faktiskt ser ut så.

  572. Det finns en anledning-

  573. -till att näthatet
    projiceras just på kvinnor-

  574. -som vågar vara aktiva i debatten
    och så vidare.

  575. Det är just kvinnorna som näthatas.
    Varför?

  576. Jo, det är för att vi lever
    i ett samhälle med de strukturerna.

  577. Vi kan inte bortse från
    att det är så och att det påverkar-

  578. -när vi diskuterar
    mäns våld mot kvinnor.

  579. Spel, filmer, videor,
    hur mycket påverkar det?

  580. Det här våldet, mansvåldet-

  581. -har ju funnits långt innan
    vi hade de här våldsfilmerna.

  582. Man kan dock inte blunda
    för att det i vissa sammanhang-

  583. -självklart kan påverka. Vi påverkas
    ju av allt vi ser och upplever.

  584. Säkert påverkas man även av det. Men
    det är inte den utlösande faktorn.

  585. Det är strukturerna i samhället
    är jag mycket övertygad om.

  586. -Kirsi?
    -Nu hamnade vi någon annanstans...

  587. Jag tänkte på det här med att pojkar
    blir påverkade att utöva våld-

  588. -när de tittar på film och spelar
    spel. Men flickor påverkas ju också.

  589. Av de förebilder som finns i spelen,
    kvinnor som bara blir utnyttjade-

  590. -och bara är kurviga och så.

  591. Du sa att här i lilla Sverige
    kan vi inte göra något.

  592. Men Sverige är en del av världen.
    Och vad gör det att vara först?

  593. -Som vid förbudet mot barnaga.
    -Ja, till exempel.

  594. Det får inte vara en orsak till att
    inte göra något, att vi har det bra.

  595. Det har vi inte. Vi har mäns våld mot
    kvinnor även här, och drabbade barn.

  596. Man får inte glömma att det finns
    många barn i de här familjerna.

  597. Den här bilden
    av kvinnligt och manligt-

  598. -som två motpoler
    som är svåra att överskrida-

  599. -har också betydelse för vår
    föreställning om förövare och offer.

  600. Offerskap associeras med kvinnlighet-

  601. -vilket kan göra det svårt för män
    att bli sedda som offer.

  602. Det finns ju även
    våld i samkönade relationer.

  603. Där kan våld vara svårt att upptäcka
    då man inte ser kvinnor som förövare.

  604. Så det kan visst få konsekvenser.

  605. Kerstin?

  606. Jag blir intresserad av allt möjligt.
    Poul talade om män i nära relationer.

  607. Jag skulle vilja veta
    mycket mer om det.

  608. Vi undersöker män som har dödat-

  609. -och ser att det finns
    andra triggers också.

  610. Mannen har psykiska problem
    och missbruk-

  611. -och har kanske dömts för våld mot
    kvinnor. Så varför sker det just nu?

  612. Vi är inte klara med vår undersökning
    men det kan handla om-

  613. -att han har förlorat jobbet.
    Eller bostaden.

  614. Då ryker det.

  615. Dessutom har han ett väldigt dåligt
    nätverk, inga andra nära relationer.

  616. Angående tillståndet i världen,
    vi blir inte alls sämre.

  617. Det är inte min bild.
    Jag är optimist.

  618. I ett projekt med några kollegor
    reste vi till tio länder-

  619. -och analyserade dess tillstånd,
    Mexiko, Pakistan, Brasilien-

  620. -Sverige och flera andra länder.

  621. Hur är det här landet att leva i
    för en kvinna vad gäller hot om våld?

  622. Resultatet blev
    lite bättre eller likadant.

  623. Till och med i Kongo var det lite
    bättre. Man ser att det rör på sig.

  624. Det rörde sig uppåt, utom i ett land:
    Ryssland.

  625. Man måste ju börja uppifrån.

  626. I Ryssland i dag talas det
    inte alls om dessa frågor.

  627. Ryssland har övergivits
    av internationella organisationer-

  628. -som ville jobba i Ryssland
    när järnridån föll.

  629. Nu kommer andra frågor från det
    globala samfundet, HIV, Ebola etc.

  630. Kvinnojourerna fick stänga
    i brist på pengar.

  631. I övrigt är jag faktiskt
    superoptimist trots allt.

  632. Det finns lagstiftning på varje punkt
    man måste ju börja någonstans.

  633. Det gäller ju att den efterlevs också
    men det blir faktiskt bättre.

  634. Jag vill tala om kvinnor som offer
    och mäns svårighet med den rollen.

  635. Vi ser inte de kvinnor
    som kommer till oss som offer.

  636. De är starka, modiga kvinnor
    som vågar göra något åt sitt liv-

  637. -och tar ställning inför barnen
    och så.

  638. Det är också något man måste ändra
    på, att kvinnor ska vara passiva.

  639. Mannen är framåt,
    aggressiv och stark.

  640. Man måste lyfta att de har många
    resurser när de kommer till oss.

  641. Placera dem inte i offerrollen
    utan plocka fram det de har mist-

  642. -under många år i en relation med en
    man som utsatt dem för olika saker.

  643. Det är där vårt arbete börjar.
    Det är viktigt att tänka på.

  644. -Du får hoppa in.
    -Det där är intressant.

  645. Det är svårt. De är ju offer,
    framför allt brottsoffer.

  646. Men samtidigt får man inte
    stigmatisera och ge dem offerrollen.

  647. Det är inte helt enkelt.

  648. Givetvis tar man hand om krisen när
    de kommer. Sedan hjälper man dem-

  649. -att hitta de resurser de har
    men har lagt åt sidan.

  650. Apropå Ryssland.

  651. Vår organisation är en av de
    som har försökt jobba i Ryssland.

  652. Vi har jobbat med pappagrupper
    i samarbete med lokala grupper.

  653. Men i och med de hårdare reglerna-

  654. -har de satt upp gränser
    för utländska agenter.

  655. Vi får inte längre
    ha ekonomiska samarbeten-

  656. -med partners i Ryssland.

  657. De får inte ta emot pengar
    från utländska föreningar-

  658. -för att vi inte
    ska sprida fel värderingar.

  659. Till exempel om HBTQ-rättigheter.

  660. Vi funderar fortfarande
    på hur vi ska lösa det.

  661. Det finns en hel del problem
    just med Ryssland.

  662. Vi har i huvudsak talat om
    relationer.

  663. Om män som slår
    den kvinna de lever med-

  664. -och lite om normer och strukturer.

  665. När jag för den ena av mina böcker-

  666. -intervjuade kvinnor i skyddat boende
    var det en stor majoritet av dem-

  667. -som levde med en annan typ
    av strukturellt problem i Sverige:

  668. Hederskulturen, som vi har haft
    lite svårt att hantera i Sverige.

  669. Även i debatten
    har det funnits olika linjer.

  670. Där är det inte en ensam förövare.
    Det är en väldigt påtaglig struktur-

  671. -som människorna lever i. Det finns
    en ofta citerad undersökning-

  672. -av Ungdomsstyrelsen,
    som det hette då-

  673. -om att 70 000 ungdomar i Sverige
    inte anser att de kan välja-

  674. -vilken partner
    de vill vara tillsammans med-

  675. -eftersom det finns ett tryck
    från släkten på olika sätt.

  676. Det kan vara något outtalat-

  677. -men i förlängningen kan det vara
    farligt att leva ut personliga val.

  678. Det kan handla om vilken kille eller
    tjej man vill leva med, yrkesval-

  679. -eller annat. Det gäller inte
    bara den man vill bo ihop med.

  680. Och...

  681. Jag försöker komma in
    på hur vi hanterar detta-

  682. -på myndighetsnivå-

  683. -när det gäller
    att upptäcka vår förmåga-

  684. -som grannar och vänner
    men framför allt inom myndigheter-

  685. -att upptäcka
    den här typen av förtryck och våld-

  686. -som inte nödvändigtvis yttrar sig i
    att någon hugger någon med en yxa.

  687. Det är ett mer permanentat våld
    som lägger en våt filt-

  688. -över individernas
    vardag och livsval.

  689. Är det någon som har synpunkter på
    eller erfarenheter av detta?

  690. Är sociala myndigheter bra
    eller dåliga på att upptäcka sådant?

  691. Jag kan inte säga ifall de är bra
    eller dåliga, det är nog både och.

  692. Det vi gör i dag
    när det gäller ungdomar och skola...

  693. Det finns massor av tjejer
    som går till skolan-

  694. -och växer upp utifrån skolans normer
    och värderingar om vårt samhälle.

  695. Sedan går de hem till familjens
    struktur och tradition-

  696. -som genomsyras av en dubbelmoral
    som de måste hantera.

  697. Den 1 juli 2014 blev det brottsligt.

  698. Tvångsgifte blev brottsligt. Men
    frågan är också vem som ska åtalas.

  699. Är det familjen, eller mannen, som
    kanske också tvingats till giftermål?

  700. Redan i skolan tror jag att vi måste
    börja synliggöra hederskulturen.

  701. Poul?

  702. Det jag vill föra in-

  703. -är att om vi talar om kulturer-

  704. -och vad kulturer kan ha för inverkan
    på folk som lever under kulturen...

  705. Om vi tar kulturer utanför
    den västerländska som exempel-

  706. -så ser vi exempelvis tvångsgifte
    och så.

  707. Men det är viktigt
    att tala om empati.

  708. Alla i publiken och på scenen
    har vuxit upp i någon form av hem.

  709. Och varje hem
    är sin egen kulturella högborg-

  710. -som har sina spelregler där man gör
    som mamma gjorde eller pappa gjorde.

  711. Det finns tryck och förväntningar
    som ser olika ut-

  712. -i varje hus och lägenhet som finns.

  713. Vi behöver skaffa oss
    en empatisk nyfikenhet.

  714. Vilka värderingar
    och spelregler finns-

  715. -i personen jag har intill mig?

  716. Man bör inte bara tänka
    på det som andra nationaliteter.

  717. Vi som sitter här
    har olika förväntningar på oss.

  718. Vi måste göra oss nyfikna
    på att höra och leva oss in i-

  719. -vad som gällde hemma hos andra.

  720. Det kan socialtjänsten göra, men det
    gäller även på skolan och på jobbet.

  721. Vi behöver en nyfikenhet
    kring varandra och våra värderingar.

  722. Vi tycker att vi gör
    ganska bra ifrån oss här i Sverige-

  723. -i alla fall jämförelsevis-

  724. -vad gäller att synliggöra samhälls-
    problem och att diskutera dem.

  725. Det är en självbild
    vi har av vårt samhälle.

  726. Den kan vara överdriven-

  727. -men stämmer ganska bra
    om man jämför med avarter som finns.

  728. Men om man lever i ett våldsamt
    förhållande till exempel som kvinna-

  729. -eller om man är en flicka-

  730. -i en familj där det utövas tvång
    angående hur hon ska bete sig-

  731. -och där det finns hot om våld,
    hur upptäcker vi detta?

  732. Vem ska lägga märke till detta-

  733. -och vad ska hända
    när vi lägger märke till det?

  734. Är vi för dåliga på att reagera
    och på att se varningssignalerna?

  735. Vi har varit inne på de riktigt
    grova fall som du studerar, Kerstin.

  736. Det är inget som kommer
    som en blixt från klar himmel.

  737. -Väldigt sällan.
    -Tecknen har funnits länge.

  738. Så är det i de flesta fall
    där folk sätts under press.

  739. Hur får vi syn på detta
    bättre och tidigare?

  740. Kunskapen kan absolut öka.

  741. Störst brister finns hos social-
    tjänsten. Det är min erfarenhet.

  742. Du nämner hedersvåld. Jag har träffat
    ett antal flickor som blivit svikna.

  743. Under alltför lång tid var vi
    otydliga, tycker jag.

  744. Sådant här börjar också uppifrån
    med våra rikspolitiker.

  745. Vad blev egentligen sagt
    om hedersvåldet efter Fadime?

  746. Det var fortfarande otydligt.

  747. De flickor som jag möter
    som har suttit i skolan hos rektorn-

  748. -och fått örfilar inför rektorn
    som inte säger något-

  749. -eftersom det nog
    är kulturellt betingat.

  750. Lärare har sett flickor
    bli jagade av sina bröder-

  751. -och instoppade i en bil.
    Det har varit för otydligt.

  752. De har inte fått samma rättigheter
    som andra tjejer, anser jag.

  753. Det är fortfarande si och så med det.

  754. Flera stycken vill prata.
    Poul, Kirsi och Maria. Och Eva-Britt.

  755. Jag ville bara understryka
    det jag tidigare sa.

  756. Du frågade om myndighet,
    socialtjänsten eller inte.

  757. Vi måste ställa oss frågan om det är
    myndigheter som ska upptäcka det här.

  758. Eller ska civilsamhället, vi
    människor i samhället, upptäcka det?

  759. Det är därför jag menar att vi
    måste främja en generell nyfikenhet.

  760. Vill vi ha ett solidariskt samhälle
    i ordets rätta bemärkelse?

  761. Då måste var och en
    av oss som individer-

  762. -vilja upptäcka det.

  763. Lägger vi det på myndighetsnivå
    lägger man över ansvaret på andra.

  764. Vi behöver se att det är
    vi själva som måste hjälpa till-

  765. -för att få ett fungerande samhälle.

  766. Vi medborgare måste känna
    ett ansvar att stå upp för vår nästa.

  767. Absolut, men när man går till social-
    tjänsten och säger att man är rädd-

  768. -så måste kunskapen finnas där.

  769. Som svar på frågan
    hur vi ska upptäcka det:

  770. Det är viktigt att myndigheter
    finns där för att ta emot-

  771. -och också försöker upptäcka. Men vi
    måste även se vad vi kan göra själva.

  772. Pratar vi inte om att vi måste göra
    det själva fortsätter alla med sitt.

  773. De väntar sig
    att socialtjänsten sköter det.

  774. Det är viktigt
    att vi engagerar oss i varandra.

  775. Man måste våga fråga,
    jag håller fullständigt med.

  776. Ser man något måste man våga agera.

  777. Men man måste även
    veta vad man ska göra.

  778. Visst är det otydligt.
    Vilken hjälp kan man få?

  779. Även jag som jobbar med detta känner
    mig osäker vad gäller hedersvåld-

  780. -och vilken hjälp som finns att få.
    Det är svårt.

  781. Men frågan
    bör förstås ligga hos alla.

  782. Förvirringen ligger i att många
    har sagt, även på ministernivå-

  783. -att det inte är någon skillnad. Våra
    starka debattörer har också sagt-

  784. -att kontrollbehovet är detsamma när
    Svenne slår sin fru på lördag kväll.

  785. Men hedersrelaterat våld är speciellt
    då det handlar om familjestrukturer.

  786. Hela familjer lutar sig mot
    traditioner, andra i bakgrunden styr.

  787. Det är så speciellt.
    Det är synd att vi missade många år-

  788. -när det inte gick att säga
    att det är skillnad.

  789. Att det finns hedersrelaterat våld.

  790. -Maria?
    -Det där är lite knepigt.

  791. Det känns som att det är
    både lika och olika.

  792. Det är viktigt att se det
    som en del av det totala våldet.

  793. -Men det är även speciellt.
    -Är det så svårt att se?

  794. Vi har nog varit för otydliga.
    Vi har kanske varit mer tillåtande.

  795. "De är ju inte riktigt svenska.
    De gör ju så där."

  796. Vi kan inte tala om
    hur andra familjer ska leva.

  797. Ja. De är inte riktigt inkluderade
    på något sätt.

  798. -Det är en rasistisk hållning.
    -Absolut.

  799. Att alla inte har samma rätt till
    skydd.

  800. -Absolut.
    -Eva-Britt och Lotta.

  801. Jag vill tala
    om civilsamhällets ansvar.

  802. Som medmänniskor ska vi självklart
    reagera när vi ser någonting.

  803. Det tror jag att vi har missat.

  804. Det beror på att vi inte vet
    hur vi ska agera och reagera.

  805. Men när vi gör det
    måste myndigheterna ta sitt ansvar.

  806. Vi måste kunna känna trygghet
    i att när man reagerar-

  807. -så kommer myndigheterna att agera.

  808. Jag kan hålla med i diskussionen
    om hedersrelaterat våld-

  809. -att vi missade några år
    medan frågorna debatterades.

  810. Men de här strukturerna-

  811. -att man ger sig rätten att utöva
    våld mot någon, där har vi en likhet.

  812. Skillnaden är
    att när vi talar om det andra våldet-

  813. -så är det en person som utövar det.

  814. Är det hedersrelaterat
    är det mycket svårare-

  815. -eftersom det är en hel grupp,
    en hel släkt bakom.

  816. Även kvinnorna är aktiva.

  817. När man själv har levt
    i en utsatt situation-

  818. -kan man mycket väl föreställa sig
    hur mycket svårare det hade varit-

  819. -om det hade handlat om en hel släkt,
    en hel grupp som stod bakom.

  820. Det är mycket svårare
    för den som drabbas.

  821. Men för att samhället ska reagera
    måste vi få strukturer-

  822. -så man reagerar
    när man ser de här signalerna.

  823. Vi har ett medmänskligt ansvar
    att ta kontakt när vi ser det.

  824. Det måste vi alla ta vårt ansvar för
    och bli bättre på.

  825. Vad innebär det?
    Jag ställer frågan även till Poul.

  826. Ska man vara lite elak så låter det
    ju väldigt vackert och humanistiskt-

  827. -det här med att ta
    sitt ansvar som medmänniska.

  828. Men det är
    ju inte så lätt i praktiken.

  829. Om du hör att det pågår något
    på andra sidan väggen hos grannen-

  830. -någon form av övergrepp,
    ska man ringa på då?

  831. Eller ska man kontakta myndigheterna?
    Hur hanterar man det?

  832. Det är nog många som håller med
    om att vi behöver mer civilkurage-

  833. -och borde prata mer med varandra.
    Men det är ju jobbiga situationer-

  834. -där man riskerar att själv dras in
    i något man inte vet vad det är.

  835. -Börja du.
    -Humanism är vackert.

  836. Att finnas till för
    och stå upp för varandra är vackert.

  837. Men hur beter man sig konkret?
    Hur gör man?

  838. Om det är något jag vill verka för-

  839. -så är det att föra en debatt kring
    vad det är vi människor behöver-

  840. -och att låta det bli någon man
    i skolor och samhälle lär sig om.

  841. Det är ju först då man vet vad det är
    man kan behöva göra när något händer-

  842. -i en lägenhet intill.

  843. Om du kan tänka dig vad som pågår
    och vad det gör med en människa-

  844. -så är det lättare att veta om man
    ska gå in eller om man behöver hjälp.

  845. Det är inget man löser på en dag,
    det är ett pågående arbete-

  846. -som vi bör föra in i samhälls-
    debatten. Vad behöver vi människor?

  847. Det låter tjusigt om man bara pratar
    om det, men vi bör jobba med det.

  848. Det är något vi behöver föra ut
    i samhället för att ändra på trenden.

  849. Eva-Britt får svara,
    sedan har vi Lotta och Maria.

  850. Det handlar också
    om att synliggöra det här våldet.

  851. Så länge jag som medmänniska
    inte reagerar-

  852. -gör jag inget
    för att synliggöra det.

  853. Om jag hör att något pågår
    i min grannlägenhet-

  854. -så vet jag att jag i alla fall har
    stoppat det just då om jag ringer på.

  855. Jag har gjort förövaren medveten
    om att det inte går längre.

  856. Det är inte gömt längre.
    Någon mer vet.

  857. Jag begär inte att alla ska klara
    att gå in i en sådan situation.

  858. Men man har möjlighet
    att kontakta polis.

  859. Bara man gör någonting för att
    försöka synliggöra vad som pågår.

  860. Det är spännande med de projekt
    som pågår på olika bostadsföretag-

  861. -där man utbildar grannar, bovärdar
    och andra inom det här området-

  862. -så man ska kunna ringa på dörren
    när man märker sådant.

  863. Jag är aktiv i Hyresgästföreningen
    som har utbildningar för medlemmar-

  864. -för att man ska kunna agera.

  865. Då tar man i alla fall
    sitt medmänskliga ansvar.

  866. Man visar att det inte är
    något som sker dolt i hemmet.

  867. Det är någon mer som vet.

  868. Som utsatt känner jag också
    att när man inte själv-

  869. -vågade ta det sista steget för
    att man var rädd för dödligt våld-

  870. -så hade det varit lättare om någon
    hade visat att de visste om det.

  871. Då hade man inte upplevt
    att man var helt ensam.

  872. Jag tycker att vi ska försöka
    reagera.

  873. Lotta.

  874. Jag tänker att skolan
    är en viktig mötesplats.

  875. Dagens samhälle är segregerat, vilket
    kräver socialpolitiska lösningar.

  876. Men jag tror att skola och förskola
    kan fylla en viktig funktion-

  877. -för att uppmärksamma
    de utsatta barnens situation.

  878. -Maria?
    -Det var precis det jag tänkte.

  879. Man vill ju inte lägga större börda
    på förskola och skola.

  880. Det är också väldigt viktigt
    att det här med samverkan-

  881. -mellan socialtjänst och skola
    fungerar bättre.

  882. Och att man ger resurser
    och kunskaper för att hantera-

  883. -olika former av utsatthet hos barn.

  884. Både när det gäller hedersproblematik
    och annan utsatthet.

  885. Det tror jag är jätteviktigt
    när vi talar om förebyggande arbete.

  886. Vi kommer aldrig åt det
    om vi inte börjar väldigt tidigt.

  887. -Ja?
    -En kommentar till om civilsamhället.

  888. Kvinnoorganisationer framför allt
    och folkrörelser...

  889. Man bör lyfta fram hur de har
    ökat våra kunskaper och ställt krav-

  890. -på ny lagstiftning, och ställt krav
    på politiker och myndigheter.

  891. De framsteg som har gjorts
    har kommit som ett krav-

  892. -från engagerade människor
    som har tagit sitt civila ansvar-

  893. -och agerat och bildat organisationer
    som har jobbat med dessa frågor.

  894. Det handlar om medvetet arbete-

  895. -som har gjort att vi
    har lyckats flytta fram positionerna.

  896. När vi jobbade
    i Nationellt råd för kvinnofrid-

  897. -när forskare och organisationer var
    knutna till framstegs som gjordes-

  898. -och kunde belysa de olika formerna
    av våld i nära relationer.

  899. Det har betytt
    och kommer att betyda mycket-

  900. -för att göra ytterligare
    förbättringar.

  901. Vi har talat om grannar
    och civilsamhället-

  902. -och den påverkan
    som behövs i vardagen.

  903. Barnen, skolan etc.

  904. Men den dagen någon
    som har blivit slagen och hotad-

  905. -kontaktar myndigheterna,
    den dagen kommer förhoppningsvis-

  906. -det är där någon måste hjälpa till
    och lösa de akuta problemen.

  907. Vad har ni för erfarenhet där?
    Fungerar det någorlunda bra?

  908. Vad är det som brister när någon
    kontaktar socialen eller polisen?

  909. Ganska många av er
    har erfarenheter av det.

  910. -Jag kan börja.
    -Börja du.

  911. När de kontaktar oss
    kan det vara en krissituation.

  912. Men vi har inget akutintag.
    Vi kan inte heller erbjuda skydd.

  913. Vi jobbar på så vis att vi
    träffar människor och håller samtal.

  914. Vi har även gruppverksamhet. Hör
    man av sig till oss får man en tid.

  915. Beroende på hur många som ringer
    och på personal och resurser...

  916. -Det kan hända mycket på den tiden.
    -Vi är en lågtröskelverksamhet.

  917. Vi vill att de som söker
    snabbt ska få hjälp.

  918. Det är ju när man söker
    som man är villig att ta emot hjälp.

  919. Får man beskedet att någon kommer
    att höra av sig om tre veckor...

  920. Om tre veckor är det kanske inte
    aktuellt, då är läget ett annat.

  921. Det är tråkigt, men så är det för
    oss alla när det gäller resursbrist.

  922. Mette och Maria. Tjosan!

  923. Jag tänker på att när kvinnor
    kommer till vår kvinnojour-

  924. -så behöver man skyddat boende.
    Man är i akut kris.

  925. Det är jätteviktigt att det går fort
    och att man gör en skyddsbedömning.

  926. Man kan väl säga att det handlar om
    att socialtjänsten är en myndighet.

  927. Det tar lite tid
    innan man kan få veta-

  928. -om en kvinna kan få skyddat boende,
    om hon har det behovet.

  929. Vi är en ideell organisation-

  930. -men är man en utsatt kvinna och har
    barn når man oss via socialtjänsten.

  931. Vi måste alltid kontakta socialtjänst
    eller be kvinnan kontakta dem först.

  932. Där går det inte alltid fort.
    Det finns brister som vi jobbar på.

  933. Vi samverkar för att skaffa kunskap.

  934. Kvinnojourer har stor kunskap
    om kvinnor som utsätts för våld.

  935. Den kompetensen finns
    kanske inte på socialtjänsten.

  936. Den finns,
    men inte i det akuta skedet.

  937. Jag tänkte nämna
    att det här med kunskap är A och O.

  938. Jag undervisar blivande socionomer.

  939. När jag under deras tredje år
    i den kurs jag undervisar i-

  940. -får anledning att berätta om min
    forskning kommer de fram och säger:

  941. "Vi har inte hört något
    om det här förut. Vad intressant."

  942. Det behövs mycket mer. De ska hinna
    med mycket på tre och ett halvt år.

  943. Men alla som ska jobba
    inom socialtjänsten-

  944. -kommer i kontakt med detta.
    Då måste man ha kunskap.

  945. Hur ska man annars kunna upptäcka och
    bemöta-

  946. -både förövare, offer och barn?

  947. Där finns mycket att göra.
    Viljan är stor inom socialtjänsten.

  948. -Men det finns mycket kvar att göra.
    -Det låter som en farlig situation.

  949. Att det finns sådana kunskapsbrister
    hos en myndighet-

  950. -som man tror ska hjälpa en.

  951. Så ser den krassa verkligheten ut.
    Någon får säga emot mig.

  952. Socionomutbildningen
    har funnits ganska länge i Sverige.

  953. Det borde bli bättre. Men det verkar
    inte ha skett någon förbättring.

  954. -Lotta?
    -Det är viktigt att de aktörer...

  955. ...som är verksamma i det akuta
    skedet har utbildning.

  956. Vi har kommit ganska långt.
    Det är många som arbetar-

  957. -med olika metoder,
    det är olika i olika kommuner.

  958. Det finns mer specialisering,
    barnahus.

  959. Så jag tycker att kompetensen
    och kunskapsnivån har höjts.

  960. Men det tar ändå tid
    innan de som har kompetens når fram.

  961. Polis i yttre tjänst och sociala
    jouren måste också ha kompetens.

  962. Det är vad socialstyrelsen
    nu går ut med.

  963. Kompetensen
    har inte alltid funnits i kommunerna-

  964. -regeringen gav dem det i uppdrag.

  965. Här i Borås ligger man i start-
    groparna för att bilda ett våldsteam-

  966. -där man har en grupp som enbart
    jobbar med den typen av ärenden.

  967. Det är ett steg framåt
    vilket känns positivt.

  968. På frågan om erfarenhet
    kring hur det fångas upp:

  969. Jag har jobbat som handledare
    inom barn- och ungdomspsykiatrin.

  970. En reflektion jag bär med mig
    är att om vi tar...

  971. Du var inne på samverkan
    mellan olika institutioner.

  972. Om det har hänt något så har
    olika myndigheter olika uppdrag.

  973. Som polis har man som uppdrag
    att se vilket brott som har begåtts.

  974. Socialtjänsten kollar om ett barn
    ska omhändertas eller inte.

  975. Inom barn- och ungdomspsykiatrin
    ska man behandla barnet.

  976. Man har olika roller.

  977. Enligt min erfarenhet
    uppstår ofta en rollkonflikt.

  978. Vem ska göra vad? Har man förstått
    varandras uppdrag i processen?

  979. Om en kvinna blir slagen
    eller ett barn far illa-

  980. -så är det många olika myndigheter
    som har ett uppdrag i det som pågår.

  981. Men ofta är det nästan vattentäta
    skott-

  982. -mellan myndigheter som ska samverka.

  983. På en del ställen i landet
    är det mer välfungerande.

  984. Det är en utmaning-

  985. -att många olika perspektiv
    måste beaktas parallellt.

  986. Alla slåss för sitt perspektiv.
    Ibland blandas de ihop.

  987. Det har vi sett exempel på
    inom mitt område, psykoterapin.

  988. Det blandas ihop med rättsväsendet.

  989. Vad leder det till
    när saker och ting blandas ihop?

  990. Om några minuter tänkte vi
    släppa in publiken i samtalet.

  991. Men först vill jag
    spinna vidare på samma ämne.

  992. I en del av de fall som anmäls
    där man har en myndighetskontakt-

  993. -så blir det en utredning-

  994. -och så småningom blir det
    eventuellt ett åtal, ett rättsfall.

  995. Har ni erfarenhet av detta?

  996. Hur stor andel
    av de rapporterade misshandelsfallen-

  997. -går vidare och hamnar i domstol-

  998. -och leder till en fällande dom?

  999. Jag gjorde en undersökning som byggde
    på 2006 års förundersökningsmaterial-

  1000. -inom Stockholms län.

  1001. Där var åtalsfrekvensen 25,5 procent,
    om jag minns rätt.

  1002. Siffran var lite högre
    än i hela riket.

  1003. Där ligger det på drygt tjugo
    procent, om jag inte minns helt fel.

  1004. Det kan man diskutera. Man brukar
    säga att de fall som leder till åtal-

  1005. -oftast även leder till fällande dom.
    Det kan man utgå ifrån.

  1006. -Inte i sexualbrottsmål.
    -Nej, man får skilja på dem.

  1007. Oh, nej. Det är förskräckligt.

  1008. Statistiken avskräcker säkert många
    från att inleda en sådan process.

  1009. Att anmäla mannen och vara med om
    förhör, utredningar, och så vidare.

  1010. Eländet är inte slut i och med
    att man lämnar hemmet bakom sig.

  1011. Det är inte det man vill
    som utsatt kvinna.

  1012. Man vill inte
    polisanmäla barnens pappa.

  1013. Man vill att allt ska vara så bra som
    han lovar efter varje våldstillfälle.

  1014. Många känner även skam.

  1015. Det finns många orsaker
    till det stora mörkertalet-

  1016. -och till att det är så få
    som anmäler.

  1017. Nu tappade jag tråden.

  1018. Vi kommer fram till-

  1019. -att uppklarandeprocenten
    inte är så jättehög.

  1020. Särskilt inte om man inte ens
    tar in den misstänkte.

  1021. I ärendena jag gick igenom var det så
    att i över 36 procent av fallen-

  1022. -tog man inte ens in
    den misstänkte förövaren till förhör.

  1023. Vid vilka andra brott gör man så?

  1024. Vi ser fortfarande lite speciellt
    på den här typen av brott.

  1025. Vi måste tala om det för vad det är:
    Det är ett brott.

  1026. Det ska hanteras därefter.

  1027. En sak som förundrar mig
    och som är typisk-

  1028. -är att brottsoffren sitter inlåsta
    medan förövarna är fria.

  1029. Kvinnor och barn som behöver skyddas
    och som lever i ett skyddat boende-

  1030. -sitter inlåsta vilket får svåra
    konsekvenser för barnen.

  1031. Samtidigt kan det dröja innan den
    misstänkte förövaren frihetsberövas.

  1032. Jag har precis samma erfarenhet
    av de kvinnor jag intervjuade.

  1033. De tvingas överge sitt hem,
    sin trygghet och sin vardag.

  1034. Varför är det inte männen
    som flyttas i stället?

  1035. Det positiva är något som står att
    läsa i en rapport av Carin Götblad:

  1036. Hon föreslår att man i första hand-

  1037. -ska försöka ge mannen ett boende.

  1038. Skyddat boende för männen?

  1039. Barnen och kvinnan
    ska kunna ha sin vardag kvar.

  1040. Det finns redan i Göteborg.
    Det är ett erbjudande till mannen.

  1041. Det är inte så att man tvingar honom.

  1042. Man frågar om han kan tänka sig
    att flytta för barnens skull.

  1043. -Är mot villkor på behandling?
    -Det vet jag faktiskt inte.

  1044. Men det är inte tomt där.

  1045. De har inte jättemånga platser,
    men det är ändå ganska fullt där.

  1046. Det är en början.

  1047. Vi ska spara våra röster.
    Här sitter någon-

  1048. -som har en del kunskap
    och erfarenhet av rättsprocesser.

  1049. Jag ser dåligt i lampornas sken...

  1050. -Där är du!
    -Jag heter Diana.

  1051. Jag jobbar som målsägandebiträde
    för en advokatbyrå.

  1052. Jag har sysslat ganska mycket
    med våld i nära relationer. Hörs det?

  1053. Jag har en del erfarenhet
    av rättsprocessen.

  1054. Om det uppstår frågor kring det
    så kan jag svara på frågor.

  1055. Jag undrar en sak.
    Det allmänna intrycket-

  1056. -är att om man är utsatt för våld
    och anmäler det-

  1057. -och hamnar i rätten
    så är man väldigt ensam.

  1058. Man kan känna sig
    väldigt oskyddad och ensam.

  1059. Det kanske du kan säga något om.

  1060. Ja. Det beror på.
    Ja, man är ganska ensam.

  1061. Det beror på ens bakgrund. Är det
    hedersrelaterat är man väldigt ensam.

  1062. Är det inte hedersrelaterat
    kan familj stå bakom.

  1063. Jag som målsägandebiträde
    hjälper till och erbjuder stöd-

  1064. -för den utsatta personen.
    Vårt uppdrag är förstås begränsat.

  1065. Men man hjälper till väldigt mycket.

  1066. Både med praktiska
    och juridiska saker.

  1067. Det finns stöd att få. Man är
    välkommen att ringa och höra av sig.

  1068. Vi vet ju att de befinner sig
    i en väldigt utsatt situation.

  1069. Det är ett väldigt bra stöd.

  1070. Om det dyker upp en fråga som handlar
    om ditt område så finns du här.

  1071. Ni får räcka upp handen.

  1072. Om någon vill fråga eller säga något
    så är ni mycket välkomna.

  1073. Vi har en mikrofon som skickas runt.

  1074. Här finns många kloka huvuden
    och jag har många frågor.

  1075. Men jag begränsar mig till två.

  1076. Eva-Britt talade
    om det här med äganderätt.

  1077. Jag vill koppla det till normer,
    kultur och religionens påverkan.

  1078. När en gud säger så här ungefär
    översatt till svenska:

  1079. "Kvinnor är som åkrar."

  1080. "Plöj dem, så det du vill
    och skörda det som passar dig."

  1081. Hur påverkar det här synsättet
    mäns reaktion-

  1082. -och det våld som utövas mot kvinnor-

  1083. -om kvinnorna gör något
    som går emot männens vilja?

  1084. Alltså religionens, kulturens
    och normernas påverkan på människor.

  1085. Det andra handlar om bristerna
    hos socialtjänsten.

  1086. De borde ha haft en representant
    i panelen. Där görs en hel del.

  1087. Men där finns allvarliga brister
    vad gäller resurser.

  1088. Socialsekreterarna i dagens samhälle
    har blivit både Robin Hood-

  1089. -och Spider-Man.
    De måste klara av allt möjligt.

  1090. Men vad gäller vilka resurser
    som socialtjänsten ska ha-

  1091. -för att kunna jobba, det pratas det
    inte om varken på regeringsnivå...

  1092. Dagens samhälle är sjukt, människorna
    blir sjukare på grund av politikerna.

  1093. Individen är så utsatt.
    Poul har flera gånger försökt nämna-

  1094. -det här med civilsamhällets ansvar,
    att medborgarna har ett eget ansvar.

  1095. Vad är det för samhälle vi vill ha?

  1096. Utvecklingen går tvärtemot en
    humanistisk syn i ett fritt samhälle.

  1097. Så det är ett ganska sjukt samhälle
    där det saknas resurser.

  1098. En del politiska partier stoppar
    medvetet de här resurserna.

  1099. Vad förväntar vi oss av de 1-2
    procent ganska sjuka individer-

  1100. -som utgör den här problematiken?

  1101. Det andra är det som du nämnde som
    har jobbat med hedersrelaterat våld:

  1102. Det här att man flyttar på offret,
    man utsätter offret för ett trauma-

  1103. -genom att rycka upp dem
    från sin vardag, sitt liv-

  1104. -och en brottsling
    får stanna kvar i hemmet.

  1105. Vid hedersrelaterat våld går det ett
    halvår så har han importerat en ny.

  1106. Så startar samma process igen. Tack.

  1107. Vi tar någon mer.

  1108. Vi ser om det är någon
    som reagerar i panelen.

  1109. Här har vi någon längst fram.
    På första raden.

  1110. Jag funderar på det här
    med vad samhället kan göra.

  1111. Jag får en paranoid tanke-

  1112. -att om alla vet att man
    skulle kunna hjälpa dessa män-

  1113. -så skulle man ju kunna
    gå ut med en stor reklamkampanj:

  1114. "Lever du i en relation
    och är rädd för att bli lämnad"-

  1115. -"och det finns våld i relationen,
    sök hjälp här."

  1116. Stod det på alla tunnelbanestationer
    och man pratade om det i skolorna-

  1117. -så kanske man kunde göra något.
    Men det kostar ju.

  1118. Frågan är om man
    vill lägga ut de pengarna.

  1119. Men att straffa eller ge dagsböter
    eller vad det nu kan röra sig om-

  1120. -gör ju ingen skillnad.

  1121. Varför inte erbjuda behandling
    i stället? Vad tänker ni om det?

  1122. Jag kan svara.
    Det är en jättebra idé.

  1123. Problemet är att man inte
    identifierar sig med affischen.

  1124. Man ser inte sig själv
    som en våldsam person.

  1125. -Spela på rädslan att bli lämnad.
    -Eller att ha problem i sin relation.

  1126. Som man vet man inte
    vart man ska vända sig.

  1127. Nu finns Utväg i Borås, vill jag
    bara säga. Så här finns hjälp att få.

  1128. Om ni inte vet vart ni ska vända er,
    så... Det ska stå överallt.

  1129. Och inte vara tre veckors väntetid.

  1130. Nej, det bör inte vara tre veckors
    väntetid. Så tycks det vara överallt.

  1131. -Asgeir.
    -Det vi ser generellt...

  1132. ...är att män i de flesta sammanhang
    är sämre på att söka hjälp.

  1133. Även om man har en kampanj så kommer
    inte så många att söka hjälp-

  1134. -just för att män har svårt att
    gå med på att de har behov av det.

  1135. Män har svårt för att vara sårbara,
    att vara offer eller att vara rädda.

  1136. Inte alla män, självklart.

  1137. Men generellt sett är män
    sämre på att söka vård-

  1138. -oavsett hur de mår.

  1139. Sedan är det kontroversiellt också.

  1140. Det finns ju brottsoffer här.
    Jag tänker på min grupp.

  1141. Det är inte ett enkelt budskap
    att skriva om i media.

  1142. Att de här männen
    behöver hjälp och vård.

  1143. Allt som andas medlidande
    blir väldigt svårt för anhöriga-

  1144. -som har förlorat någon i ett mord.

  1145. Finns det något element i förslaget
    som man skulle kunna...

  1146. Det är kanske svårt
    att löpa linan ut, men...

  1147. -Poul.
    -Jag hakar på det du sa.

  1148. Det är svårt för oss människor
    generellt sett-

  1149. -att hålla två perspektiv samtidigt.

  1150. Då hamnar man i det här att...
    Jag har försökt att tala om empati.

  1151. Att sätta sig in och vara förstående.

  1152. Det är lätt att tänka
    att de ska sättas dit.

  1153. Empati betyder inte
    att man håller med om beteendet.

  1154. Det är att sätta sig in i och förstå.
    Samtidigt måste man sätta gränser.

  1155. Det vi behöver kommunicera-

  1156. -både i civilsamhället
    och i olika mediekanaler-

  1157. -är att visa att vi människor
    inte är endimensionella.

  1158. Den som är förövare i den bemärkelsen
    att den slår sin fru-

  1159. -är säkert en jättebra kompis
    till någon på jobbet.

  1160. Vi måste förstå att vi människor
    har olika sidor.

  1161. En del sidor är inte socialt
    acceptabla, andra är det.

  1162. Det borde vara möjligt
    att ha två perspektiv samtidigt.

  1163. Men går man ut och säger att man
    ska bry sig om en grupp människor-

  1164. -som beter sig illa mot andra
    så blir det ramaskri.

  1165. Man behöver jobba
    för att kommunicera både och.

  1166. Får jag komma in här?

  1167. -Här är jag, i mitten.
    -Där!

  1168. -Jag ville inte bara hoppa in.
    -Jag visste inte var mikrofonen var.

  1169. Jag syntes kanske inte.

  1170. Jag heter Lina Lundborg
    och kommer från socialtjänsten.

  1171. Jag jobbar som verksamhetsutvecklare.

  1172. Politikerna i Borås tycker att det
    här är något vi måste prioritera-

  1173. -vilket är väldigt bra.

  1174. Jag tänker på det som är rubriken
    för hela det här samtalet:

  1175. "Våld mot kvinnor - en mansfråga."

  1176. Ni har gått in på det
    under diskussionen, men...

  1177. Det som både WHO, socialstyrelsen
    och regeringen slår fast-

  1178. -är att vi måste tillämpa
    en socioekologisk modell.

  1179. Våld kan förklaras
    på många olika nivåer.

  1180. Men en riskfaktor oavsett nivå
    är maskulinitetsnormen.

  1181. Det är inte kontroversiellt
    att påstå det.

  1182. Det är vad vi behöver satsa mer på
    om vi ska få bukt med det här.

  1183. Det har Borås stad tagit fasta på.
    Många var här från socialtjänsten-

  1184. -kvinnojouren i Borås, skolan
    och Kultur Fritid Förebyggande-

  1185. -för att lyssna på erfarenheter
    från USA.

  1186. I USA, i samband med skolskjutningar-

  1187. -så valde man på några skolor-

  1188. -att i stället för att placera ut
    fler kontroller, larm och vakter-

  1189. -att tvärtom
    jobba med att förebygga våld.

  1190. Man har i tio års tid jobbat
    med att påverka normer och attityder-

  1191. -det professionella och civila
    samhället har gått ihop.

  1192. Innan Maria Arnholm avslutade sitt
    uppdrag som jämställdhetsminister-

  1193. -bad hon om stöd för implementering
    av den typen av program.

  1194. Det vill vi se här i Borås.

  1195. Vi behöver också göra mer från
    myndigheters sida för att samordna.

  1196. Vi är på gång med att starta upp
    en relationsvåldsenhet.

  1197. Frågan har varit aktuell ganska länge
    och det har kommit en hel del pengar.

  1198. Men det kommer
    att hända mer framöver-

  1199. -utifrån den strategi
    som regeringen ska ta.

  1200. Jag har en förhoppning om att man
    ska börja jobba mer förebyggande.

  1201. Delbetänkandet från
    nationella strategin berörde det.

  1202. Att man borde satsa på maskulinitet
    och normer för maskulinitet.

  1203. I det långa loppet behöver vi
    få den helheten att fungera.

  1204. Nu har jag försökte klämma in-

  1205. -ett helt panelsamtal
    på några minuter.

  1206. Jag ville bara säga något
    från socialtjänstens sida.

  1207. Det finns mycket mer att göra och
    i Borås har vi börjat satsa på det-

  1208. -både från tjänstemännens
    och politikernas sida.

  1209. Har du någon fråga till någon?
    Eller vi kanske kan fråga dig?

  1210. Ja, just det.
    Jag ville mest leverera ett svar...

  1211. Nej, jag har ingen fråga. Men det är
    fantastiskt med en sådan bred panel.

  1212. Det säger ju att det är
    ett växande kunskapsfält.

  1213. Alla möjliga dimensioner
    finns representerade-

  1214. -från det individuella till
    det strukturella. Ett viktigt arbete.

  1215. Jag ger en eloge till panelen
    för detta viktiga samtal.

  1216. Tack ska du ha.

  1217. För att avrunda så handlar det
    förstås om flera frågor samtidigt.

  1218. Egentligen är det två ämnen.
    Dels det här med barn och normer-

  1219. -empati och att skapa en miljö-

  1220. -där man blir en mänsklig människa.

  1221. Det andra är det mer akuta.

  1222. När kvinnor drabbas av våld-

  1223. -hur hanterar vi det
    och vad ska till?

  1224. En kvinna som jag intervjuade
    i boken Sommarens skiraste ljus-

  1225. -boken om kvinnor
    med skyddad identitet, sa:

  1226. "Alla säger att de tycker synd
    om mig, men det vill jag inte."

  1227. "Jag vill ha skydd. Jag vill
    överleva. Jag vill leva i morgon."

  1228. Det är lätt att väcka sympati
    hos omgivningen.

  1229. Men det är ofta en väldigt akut
    situation man befinner sig i.

  1230. Då gäller det bara
    att rädda livet på den människan.

  1231. Där finns säkert
    mycket att göra långsiktigt också.

  1232. I ett skyddat boende bor man under
    kort tid. Sedan fortsätter livet.

  1233. Man lämnar boendet.

  1234. I många fall
    är förövarna ganska långsinta.

  1235. Det handlar inte om att sitta inlåst
    i ett år och sedan leva som vanligt.

  1236. Är det någon som vill säga
    något för att runda av?

  1237. Sedan drar vi streck,
    tiden är på väg att rinna ut.

  1238. Jag vill bara helt kort lyfta fram-

  1239. -vikten av att se barnen
    i de här familjerna.

  1240. Se barnen. Jag känner också
    när vi har diskuterat samverkan-

  1241. -att man inte får hjälp
    när man har ett akut behov.

  1242. Jag känner att kvinnor
    och barns liv är för värdefulla-

  1243. -för att vi inte ska ha en samverkan.
    Kvinnor och barns liv-

  1244. -ska inte behöva bero
    på om de får stöd eller inte.

  1245. Det är väldigt oroväckande
    att det ibland är så.

  1246. Man bör även tänka på att ta
    till vara kvinnojourernas erfarenhet.

  1247. Det är bra när socialtjänst
    och kvinnojourer samarbetar.

  1248. Kvinnojourerna
    var de som gick i bräschen-

  1249. -för att öka kunskaperna
    och för att skaffa skyddat boende.

  1250. De har räddat så många kvinnor
    och barns liv genom sin verksamhet.

  1251. De har en bred erfarenhet.

  1252. Vi hinner inte svara på frågorna
    om normer och dess betydelse.

  1253. Men självklart har normer betydelse
    för frågan som vi har diskuterat.

  1254. När jag växte upp var det
    inte ovanligt att man fick höra:

  1255. "Med ett rejält kok stryk
    så blir det kvinna av henne också."

  1256. Vi har haft strukturer
    där det inte har varit så konstigt-

  1257. -med mäns våld mot kvinnor.

  1258. Så vi har kommit en bra bit på vägen
    i alla fall.

  1259. Okej,
    det var uppmuntrande ord som avslut.

  1260. Tack ska ni ha, allihop.
    Tack till panelen.

  1261. Och tack till publiken.

  1262. Textning: Elisabeth Enström
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Våld mot kvinnor - en mansfråga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal mellan nio personer med olika kunskap om våld mot kvinnor, eller som själva har varit utsatta för våld. I Sverige dödas årligen sjutton kvinnor av sin nuvarande eller före detta man och tusentals kvinnor blir misshandlade. Den farligaste platsen är hemmet. Medverkande: Eva-Britt Svensson, kvinnofridsambassadör, Poul Perris, psykoterapeut, Asgeir Persson från föreningen Män för jämställdhet, Maria Scheffer-Lindgren, jurist och genusvetare, Lotta Agevall Gross, rättssociolog, Kerstin Weigl, journalist på Aftonbladet, Kirsti Dufva från Kompetenscenter mot våld i nära relationer, Mette Berntsson från Kvinnojouren i Borås. Moderator: Lars Åberg. Inspelat på Kulturhuset i Borås den 24 november 2014. Arrangör: Kulturhuset i Borås.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Juridik, Kriminologi, Kvinnomisshandel, Könsroller, Mansfrågor, Medicin, Misshandel i parrelationer, Män som misshandlar, Rättsvetenskap, Samhällsmedicin, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Socialmedicin, Våld i nära relationer
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

De finska romernas invandring och deras kamp

Diana Nyman är sakkunnig i romska frågor och föreläser om de finska romernas historia. Finska romer kom som socialpolitiska flyktingar till Sverige i slutet av 1950-talet och har fått kämpa hårt för sina rättigheter. Nyman ger en kronologi över viktiga händelser. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Hör om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. René León Rosales, fil doktor i etnologi, tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska.