Titta

UR Samtiden - Att bygga hållbart

UR Samtiden - Att bygga hållbart

Om UR Samtiden - Att bygga hållbart

En nordisk konferens om hållbart byggande. Moderator är Tomas Kåberger. Inspelat den 10 november 2014 på Stockholm Waterfront. Arrangör: Sweden green building council och Stockholms stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Att bygga hållbart : Hållbarhet ger städer självförtroendeDela
  1. Välkomna.

  2. I titeln frågar vi
    om urban hållbarhet-

  3. -ger självförtroendet och viljan
    att överleva i städerna.

  4. Ni representerar alla olika projekt
    i stora städer-

  5. -som har försökt
    ta några steg i en hållbar riktning-

  6. -med vissa framgångar.

  7. Kan ni kort berätta vad ni har gjort
    och varför det är bra?

  8. Jag är från London. Storstäder är en
    bra nivå för arbete med hållbarhet.

  9. Sen 2001 har vi
    ett tvärsektoriellt samarbete:

  10. London Climate Change Partnership.

  11. Man försöker bryta ner silotänkande
    och hjälpa sektorer att arbeta ihop.

  12. I London vet vi att vi är sårbara
    för global såväl som lokal inverkan-

  13. -så kunskapsutbyte
    med andra städer är viktigt.

  14. Hållbarhet är inte bara nödvändigt,
    det är även ett tillfälle.

  15. Londons gröna ekonomi värderades
    i fjol till 25,4 miljarder pund.

  16. Den växer med fem procent per år
    - mycket bättre än andra sektorer-

  17. -under finanskrisen.

  18. Vi ser att det är fördelaktigt
    att investera i hållbarhet.

  19. Tack. - Jan, representerar du
    ett företag eller en del av staden?

  20. Berätta vad du gör.

  21. Bådadera, faktiskt. Det är
    ett företag som staden äger, IBA.

  22. Alla bildar sig en uppfattning
    om en stad-

  23. -och den inre bilden
    är svår att förändra-

  24. -särskilt när man är från stora
    huvudstäder som London eller Paris.

  25. Men hållbarhet kan ge människor
    en viss inre bild av städer.

  26. För mig gjorde Malmö det
    för några år sen.

  27. En del associerar Hamburg med
    hamnen och kanske med St. Pauli.

  28. Sen började vi bygga HafenCity.

  29. Sen blev vi Europas miljöhuvudstad-

  30. -och förra året hade vi
    en internationell utställning.

  31. Det var trevligt att många besökare
    kom till projektet-

  32. -och såg våra hus. Nästan
    en halv miljon såg vår "energibunker".

  33. Den representerade vårt tema:
    städer och klimatförändringar.

  34. Många internationella
    delegationer kom.

  35. Det förändrade nog bilden
    av Hamburg en aning-

  36. -och av området där utställningen
    hölls, hos Hamburgs invånare.

  37. Det blev mer innovativt och modernt.

  38. Det lockar förstås fler människor
    och företag till staden-

  39. -för att kanske investera
    och göra staden bättre att leva i.

  40. Tack. - Arnaud.

  41. Paris röstade fram
    sin egen klimatplan 2007-

  42. -med mål att uppnå till 2020.

  43. En del av målen är högre
    för den offentliga förvaltningen-

  44. -eftersom vi vill vara en förebild
    för resten av området.

  45. Bland dessa olika åtgärder
    som vi ska driva igenom-

  46. -finns ett särskilt projekt för skolor.

  47. Skolor utgör en stor del
    av alla kommunala byggnader.

  48. Nästan en tredjedel
    av våra byggnader är skolor.

  49. Det mål som vi måste uppnå-

  50. -är att minska energiförbrukning
    och gasutsläpp med 30 procent-

  51. -i alla våra skolor.

  52. Projektet som jag leder går ut på
    att göra energieffektiviseringsavtal-

  53. -för att uppnå de här resultaten
    så fort som möjligt.

  54. Än så länge har vi skrivit på
    ett första avtal om hundra skolor-

  55. -och ska snart inleda en andra våg
    med ytterligare tvåhundra.

  56. Tack.

  57. Jørgen, Köpenhamn är berömt
    för cykling och hållbar transport.

  58. -Lönar det sig?
    -Jadå, liksom det lär vara i framtiden.

  59. Liksom Stockholm och Oslo ser vi
    nämligen en befolkningsökning-

  60. -inte lika stor som i dessa två städer
    men nästan.

  61. Först och främst efterfrågar
    Köpenhamns invånare en grön stad.

  62. Det är ett krav som
    kommunfullmäktige måste tillmötesgå.

  63. De vill ha en stad som bra att leva i-

  64. -och därför baseras
    alla våra planer på tre pelare:

  65. Livskvalitet, tillväxt och hållbarhet.

  66. Med hållbarhet avses miljö såväl
    som social och ekonomisk hållbarhet.

  67. Vi i statsförvaltningen måste lägga
    fram argumenten till kommunen.

  68. När det gäller miljö frågar de alltid
    om de ekonomiska aspekterna.

  69. Vad kostar det här?

  70. Vi måste övertyga kommunfullmäktige
    att det är ekonomiskt sunt.

  71. Vi har genomfört olika studier om det-

  72. -inte minst ihop med Stockholm
    och London School of Economics.

  73. De visar att hållbarhet
    innebär sund ekonomi för staden.

  74. Det är också viktigt
    att övertyga kommunen om det.

  75. Nästan alla använde ni
    ekonomiska argument.

  76. Projekt för hållbar utveckling-
    och förbättrad energieffektivitet-

  77. -är ekonomiskt gynnsamma.

  78. Är det motivationen eller ett medel
    för att få rätt beslut att bli tagna?

  79. Lite av båda.

  80. Politiskt sett måste man visa
    att det håller ekonomiskt-

  81. -men det är inte det enda skälet.

  82. Alla fördelar för
    hälsa, välbefinnande och livskvalitet-

  83. -är mycket bredare
    och svårare att värdera i pengar.

  84. Men det kan vara viktigt att omvandla
    de här fördelarna till belopp.

  85. -Vad säger du?
    -Också bådadera.

  86. Många sektorer är effektiva
    och lönsamma-

  87. -som vindkraft, förnybar energi
    och tjänster kring dessa.

  88. De ger nya tillfällen för företag
    att investera och tjäna pengar.

  89. Men för att uppnå verkliga förändringar
    vad gäller energi-

  90. -måste vi nog inse att det är
    en utmaning för samhället.

  91. Men även allmänheten
    har nog nytta av alla verksamheter.

  92. Det är ju bättre att ha pengarna
    i lokala företag-

  93. -än att ge dem till storföretag
    eller andra länder långt bort.

  94. Det är bra för att få in mer skatt
    och spara välfärdspengar-

  95. -att låta folket jobba för hållbarhet
    i stället för att ge bort pengarna.

  96. Drevs ni i Paris av den ekonomiska
    nyttan av bättre effektivitet-

  97. -eller var klimatproblemen
    det främsta argumentet?

  98. Det beror på vilken åtgärd vi pratar om.

  99. En åtgärd som vi ska utveckla
    under de kommande åren-

  100. -är att installera system för solenergi
    i våra hus.

  101. Där är pengar nog inte
    den centrala frågan-

  102. -men mitt projekt
    är inriktat på pengarna.

  103. Våra politiska ledare-

  104. -vill hålla energiräkningen på en stabil
    nivå under de kommande åren-

  105. -vilket kan bli svårt, men fokus
    ligger helt klart på pengarna.

  106. Jørgen, hur ser du på
    de två argumenten?

  107. Ja, det är bådadera.

  108. Det är lite av ett moment 22.

  109. Kommer hönan eller ägget först?

  110. Men vi har några exempel
    i Köpenhamn.

  111. Du nämnde cyklar. Mer än 40 procent
    av Köpenhamnsborna cyklar dagligen.

  112. Vi gör enkäter,
    och folk cyklar inte av miljöskäl.

  113. Det är bara det mest praktiska sättet
    att ta sig omkring. Det är snabbast-

  114. -även i snö och regn.

  115. Vi har fjärrvärme.
    Det är billigare än allt annat.

  116. 98 procent av all värme
    som konsumeras är fjärrvärme-

  117. -och det är billigare. Så det är mer
    praktiskt och bra för invånarna.

  118. Vi vill göra likadant med byggnader:

  119. Komma på sätt att visa att vi kan vara
    hållbara och även göra det billigare.

  120. Det är viktigt.

  121. Det måste gå hand i hand. Man
    ska minnas att detta är hållbarhet.

  122. Hållbarhet syftar på miljön,
    sociala frågor och ekonomin.

  123. Alla tre steg måste vara med.

  124. Några av er nämnde också
    stadens attraktivitet.

  125. Man attraherar människor, företag
    och ekonomisk verksamhet-

  126. -genom de här nya, hållbara inslagen.

  127. Hur utvärderar ni detta?

  128. Du var tydligast med det.
    Har du ett svar?

  129. Det var tydligt att folk
    ville se innovativ teknik förra året.

  130. Vi försökte kombinera det med
    att göra staden bättre att bo i.

  131. Att öppna en gammal krigsbyggnad
    och en gammal soptipp-

  132. -och kombinera allt det här-

  133. -det gav folk en annan bild
    av sig själva-

  134. -och en annan identitet
    för människorna i det här området.

  135. Det var bra för dem
    och för människorna som kom dit-

  136. -och fick intryck
    som kanske gav dem nya idéer-

  137. -om investeringar eller boende.

  138. Gamla militärbaser och en soptipp
    blev till projekt för hållbar energi.

  139. Ja, det går inte att göra överallt,
    det var bara till utställningen-

  140. -men det finns andra sätt
    att kombinera bra livskvalitet-

  141. -och hållbarhet.

  142. Och ni kände att det var en förbättring
    och att folk blev stolta.

  143. Ni nämnde också inströmningen
    av kapital-

  144. -och att tillväxten i sektorn är större
    än i jämförbara sektorer.

  145. Är det en utveckling på lång sikt?
    Var kommer det att sluta?

  146. Ja, det är ett tillväxtområde, inte bara
    vad gäller traditionella miljömarknader-

  147. -utan även anpassning
    till effekterna av klimatförändringarna.

  148. Vi tittar på en studie som uppskattar
    hur stor denna marknad är.

  149. Men städer i hela världen arbetar
    med samma problem.

  150. Om vi agerar snart och bygger upp
    vår kapacitet inom staden-

  151. -kan vi exportera våra tjänster
    och tjäna pengar åt staden.

  152. Det är ett tillfälle att konkurrera,
    och det lockar stora företag.

  153. De vill vara hållbara och visa
    att de tar sitt samhällsansvar.

  154. Vår borgmästare har precis startat
    en "energiutmaning" till företagen.

  155. Företag ska lämna ut uppgifter
    om hur effektiva de är.

  156. 56 storföretag har redan lämnat
    uppgifter från tusen platser i London.

  157. Vi väntar oss att det växer. Det är för
    att visa att vi gör ett bra arbete-

  158. -och för att få mer kunskap
    om hur hållbara företagen är.

  159. I sessionen med svenska experter
    var en av de kontroversiella frågorna-

  160. -transportsektorn.

  161. Det fanns ett stort behov och ett
    tillfälle för transporten i städerna-

  162. -men det verkade ändå inte
    lika enkelt ekonomiskt som fjärrvärme.

  163. Hur tar ni itu med det i era städer?

  164. Ja.

  165. Långsiktig planering och inte minst
    ambitioner är oerhört viktigt.

  166. Annars blir man kanske galen i bilen,
    nån gång i framtiden, åtminstone.

  167. Vi kan till exempel prata om
    alla cyklister i Köpenhamn.

  168. Det är så viktigt
    för all rörlighet i staden.

  169. Eftersom befolkningen förväntas växa
    kommer vi att få fler cyklister.

  170. Så vi måste verkligen lägga mer fokus
    på infrastruktur och säkerhet.

  171. Vi har hamnområdet och bygger broar
    för enbart cyklister och fotgängare-

  172. -så att man lättare kan ta sig runt.

  173. Det blir också mindre industri
    och fler bostäder i staden.

  174. Folk bor och arbetar i staden
    på nya sätt.

  175. Det måste man planera för.

  176. Samtidigt ska man fokusera
    på att bygga ut kollektivtrafiken-

  177. -och kanske också i framtiden stänga
    innerstaden för trafik.

  178. -Biltrafik.
    -Vi måste göra nåt åt det.

  179. -Arnaud?
    -Ett stort problem i Paris också.

  180. Men det går inte att lösa-

  181. -om man bara funderar
    över Parisområdet.

  182. En ny offentlig institution har skapats,
    vid namn "Storparis".

  183. Det handlar om Paris
    och kringliggande städer.

  184. Man ska arbeta med olika frågor.

  185. Hållbarhet är en av dem
    och även transport.

  186. Det finns många företag i Paris
    men även runtomkring Paris.

  187. Det är så illa ställt att folk som
    bor i en förort och jobbar i en annan-

  188. -måste åka genom Paris,
    vilket är orimligt.

  189. Kollektivtrafiken borde förbättras-

  190. -så att man kan ta sig mellan förorter
    utan att åka via Paris.

  191. Tyskland är det enda land jag vet där
    mina vänner har familjefoton-

  192. -där bilen tillhör familjen.
    Går det att lösa i Hamburg?

  193. Det hör nog det förflutna till.
    Vi vill förstås vara som Köpenhamn-

  194. -så vi försöker göra om bilvägar
    till cykelbanor-

  195. -längs vår sjö, till exempel.

  196. Det pågår en stor debatt.

  197. Bilälskarna vill köra
    var och när de vill-

  198. -men vi försöker förändra det.

  199. Kollektivtrafik, förstås. Vi försöker
    koppla samman olika transportmedel-

  200. -som cyklar, tåg, bussar och bilpool.

  201. Kanske börjar folk tycka
    att det inte är viktigt att äga en bil-

  202. -utan att kunna använda en bil när
    man måste, kanske till tunga saker.

  203. I framtiden lär man kombinera olika
    sätt att ta sig mellan platser.

  204. Man kanske tittar på sin app
    och hittar färdsätt.

  205. Det finns nav med förbindelser
    mellan alla transportmedel.

  206. Tack. - Juliette, London
    har en fin gammal tunnelbana.

  207. Ja, den fyllde 150 år i fjol,
    vilket är en imponerande bedrift.

  208. Vi diskuterar nu vår investeringsplan
    för infrastrukturen 2050.

  209. London och dess infrastruktur
    är mycket gamla.

  210. Invånarna använder redan
    uteslutande kollektivtrafik.

  211. Man kör inte till jobbet i London.
    Och folkmängden förväntas öka.

  212. Nu bor 8,4 miljoner i centrala London.

  213. Vi förväntar oss
    att det blir tio miljoner före 2030.

  214. Vi har alltså expansion
    utöver klimatbelastningen.

  215. Vi uppmuntrar cykling,
    tittar på att bygga ut tunnelbanan-

  216. -och göra bussar
    och taxibilar koldioxidfria.

  217. Tror du på framsteg?

  218. Ja, det är ett måste. Om London
    ska fortsätta vara konkurrenskraftigt-

  219. -är transport
    en av de viktigaste sakerna.

  220. Anna Joelsson, har du några frågor
    eller kommentarer från publiken?

  221. Ja, vi har en fråga här: Om folk
    väljer cyklar för att det är snabbt-

  222. -och fjärrvärme för att det är billigt,
    räcker då miljöargumenten aldrig?

  223. Bara för 15-20 procent av
    befolkningen. Det får vi acceptera.

  224. 80 procent eller mer
    behöver fler argument.

  225. Det måste man räkna med
    och vara medveten om-

  226. -både som politiker
    i kommunfullmäktige-

  227. -och inom statsförvaltningen.

  228. Fler kommentarer? Har vi en fråga till?

  229. Ja, en fråga om:

  230. Nu när ni har kommit så långt,
    vilken är då er nästa stora utmaning?

  231. Jag vill betona nåt som har nämnts
    förut: frågan om organisation.

  232. Jag vill lägga till en viktig fråga,
    nämligen strategi.

  233. Nån sa tidigare-

  234. -att man har pengar
    men saknar det politiska beslutet.

  235. Tur för er. I Paris
    är det tvärtom - vi saknar pengar.

  236. Den verkliga frågan
    är vad vi börjar med.

  237. Det jobbar vi på.

  238. Arbetet för oss statstjänstemän
    har förändrats mycket.

  239. Vi ses mer som rådgivare.
    Våra politiska ledare måste veta-

  240. -vilka de bästa besluten är
    på kort, medellång och lång sikt-

  241. -enligt kriterier
    som vi måste definiera.

  242. Så vi skapar en energistrategi
    för de kommande åren.

  243. Det är faktiskt klurigt.

  244. Vi måste hitta rätt kriterier
    och övertyga våra politiska ledare om-

  245. -att det är rätt väg att ta
    inför framtiden.

  246. Även vad gäller budgeten
    är det ett problem-

  247. -och vad gäller organisation. Vi är
    utbildade för att hitta rätt lösningar-

  248. -men vi måste också organisera
    vår administration-

  249. -enligt dessa nya mål.

  250. Det är inte så lätt.
    Paris administration är gammal-

  251. -och byggdes upp kring frågor
    som inte gällde hållbarhet-

  252. -vilket i hög grad är en tvärfråga.

  253. Vi måste ha en mer projektinriktad
    organisation än nu.

  254. Ja.

  255. Vi har pratat om infrastruktur
    och transport-

  256. -men vi bör också ta upp
    konferensens tema, byggnader.

  257. Det är viktigt att våra byggnader är
    effektiva, de nya såväl som befintliga.

  258. Upprustning av byggnader
    är en fråga i hela världen.

  259. Hur kan vi fokusera mer på energi
    och klimatförändringar?

  260. Certifiering är ett sätt,
    även för befintliga byggnader.

  261. Det jobbar vi också på i Köpenhamn-

  262. -inte minst med intressenter och
    organisationer inom branschen.

  263. För nya byggnader...
    Det diskuteras även i Sverige-

  264. -så därför tar jag upp det.

  265. Vi har ett regelverk
    för byggande i landet-

  266. -och frivilliga regler
    för 2015 och 2020-

  267. -och bara ett certifieringssystem, som
    har utvecklats ihop med branschen-

  268. -både byggföretag-

  269. -och företag som förser branschen
    med olika verktyg och material.

  270. Men kan kommuner eller städer
    införa mer ambitiösa byggregler?

  271. Ja, de kan ta de frivilliga reglerna
    för 2015 och 2020-

  272. -men vi har bara ett regelverk.

  273. Upplever ni andra några svårigheter
    för era städer-

  274. -att vara progressiva?

  275. Är ni begränsade av nationell
    eller europeisk lagstiftning-

  276. -som förhindrar att lokala,
    demokratiska ambitioner förverkligas?

  277. Nationell lagstiftning
    kan vara till hjälp-

  278. -för att driva fram lokala åtgärder.

  279. Climate Change Act 2008 hade en
    stor inverkan på mängden aktiviteter.

  280. Det gav de lokala orterna
    en tydlig anledning att agera.

  281. Det kan ha lett till strategier
    för anpassning, begränsning-

  282. -och mer konkreta åtgärder.

  283. En stor utmaning
    är överhängande finansiella problem.

  284. När man har ekonomiska svårigheter
    som land eller stad-

  285. -blir hållbarhet lätt nedprioriterat.
    Man talar om 2050 eller 2080-

  286. -och nu tänker man på att finansiera
    offentliga tjänster nästa år.

  287. Man måste alltid göra det aktuellt.

  288. Du sa ju precis att det var lönsamt!

  289. Det stämmer,
    och så måste man argumentera.

  290. Så ni fick hjälp av klimatlagstiftning
    på riksnivå.

  291. I Tyskland, då?

  292. Har ni konflikter med nationella eller
    europeiska regler eller hjälper de er?

  293. Återigen bådadera. Framsteg vore
    omöjliga utan nationell finansiering-

  294. -inmatningspriser, nationella lagar
    för energiövergång och så vidare.

  295. Men det finns alltid detaljer
    som är komplicerade.

  296. Kanske finns det en hyreslag som gör
    det svårt att förändra energisystemet.

  297. Det finns allt fler detaljer, men man
    måste börja med stora projekt-

  298. -och med visioner och koncept.

  299. När man försöker genomföra dem
    hittar man de små sakerna-

  300. -som måste förändras.

  301. Om staden ska bli smart måste förstås
    stadens styrelse vara smart.

  302. Internt, som hur man kommer fram
    till beslut inom administrationen-

  303. -jämfört med regional, lokal
    och nationell nivå-

  304. -och förstås vad gäller
    att folkets deltagande.

  305. En framtida utmaning blir
    att få alla ombord.

  306. Paris, hjälper eller hindrar
    lagstiftningen er?

  307. Vi blir inte förhindrade.

  308. Den nationella lagstiftningen
    tvingar inte på kommunerna nåt-

  309. -men Paris egna regler ligger ändå
    i linje med nationell lagstiftning.

  310. Det som är positivt nu är
    att Paris ska vara värdstad-

  311. -för klimatkonferensen COP21
    i december 2015.

  312. Det kommer utan tvekan
    att ha en positiv inverkan-

  313. -på den politiska viljan
    hos Paris kommun-

  314. -vad gäller riktlinjer
    för energieffektivitet.

  315. Kontexten är positiv.

  316. Jørgen?

  317. Visst vill vi ha mer stöd
    av regeringen och EU.

  318. Ett problem är att lagstiftningen
    inte utgår från städer-

  319. -utan från landet i allmänhet.

  320. Om man ser på finansieringsprogram
    i EU handlar det om olika teman.

  321. Städer har fått en större plats
    i Horizon 2020-

  322. -men vi behöver mer fokus på städer,
    och där måste vi fortsätta trycka på.

  323. Vi har utmaningar
    som vi måste ta itu med-

  324. -på nya sätt.

  325. Vi bör vi få möjligheter att göra det
    och stöd för det som vi behöver.

  326. Okej, tack. Där finns också potential
    för samarbete mellan städer:

  327. Att försöka påverka hur lagstiftning
    på riks- och EU-nivå-

  328. -i vissa fall begränsar
    städernas möjligheter-

  329. -och att ni bör ha friheten
    att göra det som städer vill göra-

  330. -för att nå de europeiska
    och nationella klimatmålen.

  331. Vi har haft en trevlig diskussion
    om era erfarenheter-

  332. -men jag vill att ni alla svarar på
    vilken annan stad i Europa-

  333. -ni tror förtjänar uppmärksamhet
    för att de har gjort nåt bra.

  334. Det är nog dags för Oslo. Vi bör
    uppmärksamma det som händer där.

  335. Men det finns många städer i Europa,
    och vi stjäl idéer från allihop.

  336. Nu vet organisatörerna
    vilka de ska bjuda in nästa år.

  337. Vilken annan stad bör vi lyssna på
    för att den har gjort nåt beundransvärt?

  338. Kanske Stuttgart i Tyskland.

  339. Det har provat en intressant strategi:
    interna kontrakt.

  340. Som jag sa handlar mitt projekt
    om avtal, men det finns nackdelar.

  341. Avtalen är väldigt komplexa och tunga.

  342. De är också kostsamma.

  343. Interna kontrakt kan vara en
    intressant lösning också för Paris.

  344. Vi tittar på det nu.

  345. Jan, vilken annan stad förtjänar
    att uppmärksammas?

  346. Vi har ett nära samarbete
    med många städer-

  347. -och har starka kopplingar
    till Köpenhamn och Stockholm-

  348. -men Amsterdam gör stora framsteg
    med sin strategi för en smart stad-

  349. -liksom Wien.

  350. -Men det finns många andra städer.
    -En räcker.

  351. Juliette, vilken annan stad föreslår du?

  352. Jag tänkte säga Rotterdam. De gör
    utmärkt arbete om klimatförändringar.

  353. Okej, tack för era bidrag och förslag
    om vilka vi ska bjuda in nästa gång.

  354. Ge panelen en applåd.

  355. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hållbarhet ger städer självförtroende

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Fler och fler städer världen över väljer att fokusera på miljö och hållbarhet. Här möts fyra företrädare för stora städer som kommit långt i sitt miljöarbete. De låter sig inspireras av varandras framgångar och berättar också hur de övervunnit svårigheter på vägen mot ett mer hållbart samhälle. De medverkande är Juliette Daniels, London, Jan Gerbitz, Hamburg, Jørgen Abildgaard, Köpenhamn och Arnaud Le Bel Hermile, Paris. Moderator är Tomas Kåberger. Inspelat den 10 november 2014 på Stockholm Waterfront. Arrangör: Sweden green building council och Stockholms stad.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Förvaltning, Hållbar utveckling, Samhällsplanering, Samhällsvetenskap, Städer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Att bygga hållbart

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga hållbart

Att förena globalt och hållbart

Debatt om bostadsbyggande och förtätningen av städerna. Medverkande: Alexander Ståhle, Viktoria Walldin, Johan Gerklev, Göran Greider, Katarina Pelin, Christel Gustafsson. Moderator: Tomas Kåberger. Inspelat den 10 november 2014 på Stockholm Waterfront. Arrangör: Sweden green building council och Stockholms stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga hållbart

Hållbarhet ger städer självförtroende

Företrädare för stora städer som kommit långt i sitt miljöarbete diskuterar vägen mot ett mer hållbart samhälle. Medverkande: Juliette Daniels, London, Jan Gerbitz, Hamburg, Jørgen Abildgaard, Köpenhamn och Arnaud Le Bel Hermile, Paris. Moderator: Tomas Kåberger. Inspelat den 10 november 2014 på Stockholm Waterfront. Arrangör: Sweden green building council och Stockholms stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga hållbart

Miljöbyggnad 3.0

Paneldiskussion om certifieringssystemet Miljöbyggnad, som garanterar att byggnader lever upp till särskilda miljökrav. Medverkande: Maria Brogren, Martin Erlandsson, Charlotta Szczepanowski, Jerker Nyblom och Kristina Gabrielii. Moderator: Catarina Warfvinge. Inspelat den 10 november 2014 på Stockholm Waterfront. Arrangör: Sweden green building council och Stockholms stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön i ett historiskt perspektiv

Östersjöns geologiska historia är full av dramatiska förändringar. Djupt under ytan ligger sedimenten arkiverade, som ett facit på människans miljömässiga inverkan på Östersjön. Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik samt ledamot av Kungl Vetenskapsakademien samtalar med Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Konsten att konsumera rätt

Hur påverkar egentligen vår konsumtion klimatet? Och hur mäter vi detta? Hanna Brolinson och Joanna Dickinson, båda klimathandläggare Naturvårdsverket, diskuterar här styrmedel för minskat bilresande, hur man ska bygga för att det ska vara nära till service samt rep-avdrag och miljömärkning på pensionssparande. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.