Titta

UR Samtiden - Design of prosperity 2014

UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Om UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Föreläsningar från konferensen Design of prosperity som handlar om hållbar utveckling inom modeindustrin. Konferensen hölls på Marketplace Borås Arena den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Till första programmet

UR Samtiden - Design of prosperity 2014 : Design, humanism och teknologiDela
  1. För er som inte vet-

  2. -vill jag förklara initiativet
    "The Design of Prosperity".

  3. Det började för nio år sedan-

  4. -med en konferens.

  5. Vi samlade världsexperter
    med bakgrund inom ekonomi-

  6. -teknologi, humaniora och design.

  7. Vi talade med en stor publik
    under vår endagskonferens.

  8. Nästa dag fick vi sällskap
    av makthavare och beslutsfattare.

  9. De inledde en postdisciplinär
    diskussion med vår talarpanel-

  10. -om drivkrafterna som genom att
    påverka våra ekonomier, samhällen-

  11. -och kulturer har potential
    att forma en hållbar framtid.

  12. Vårt initiativ har fortskridit
    under det senaste året-

  13. -med seminarier och workshoppar.

  14. Lyckligtvis är det ännu vid liv,
    vilket den stora närvaron-

  15. -vittnar om i dag.

  16. Målet med The Design of Prosperity-

  17. -är att bli en ledstjärna
    för alla de förändringsmakare-

  18. -som bidrar till uppbyggandet
    av hållbara framgångsmodeller.

  19. Vårt mål är att förstå de etiska-

  20. -estetiska, ekologiska, teknologiska
    och ekonomiska utmaningar-

  21. -som är nyckeln till att förändra det
    globala samhällets nutid och framtid.

  22. Vi är inte ambitiösa.

  23. Projektets seminarietitel 2014 är:

  24. "Communicating
    Fashion Sustainability".

  25. Ni har säkert noterat undertiteln
    "The elephant speaks".

  26. Vad menar vi med "elefanten"?

  27. Maurizio Cattelan, en av världens
    mest kända, alternativa konstnärer-

  28. -gav oss lov att använda den-

  29. -som maskot för
    The Design of Prosperity 2014.

  30. Ni har säkert hört uttrycket
    "elefanten i rummet".

  31. Det syftar på något uppenbart
    som man vet är viktigt-

  32. -men inte låtsas om.

  33. I vårt fall
    är elefanten "hållbarhetsfrågan".

  34. Och de framtida och nutida krav
    på öppenhet som konsumenter-

  35. -och ansvarsfulla företag har ställt
    i ökande grad de senaste åren.

  36. Det är dags att tala om elefanten och
    sluta låtsas som om den inte finns-

  37. -medan vi fortsätter leva
    vår västerländska, rika livsstil.

  38. Liksom Banksy,
    en annan känd konstnär-

  39. -säger oss med sin talande bild.

  40. Skälet till att Lisbeth,
    David Goldsmith och jag-

  41. -valde att fokusera på öppenhet
    inom hållbarhetskommunikation-

  42. -är baserat på observationen
    att få ord nuförtiden-

  43. -dominerar den offentliga debatten
    lika mycket som "öppenhet".

  44. Under parollen om öppenhet har
    regeringar och aktörer världen över-

  45. -börjat eftersträva full insyn.

  46. I tidningar och på tv ser man
    en ivrig presskår eller aktivister-

  47. -tala för rättmätigt arga individer
    eller deras advokater.

  48. Alla kräver att korruption,
    slöseri med skattepengar-

  49. -arbetskraftsexploatering,
    konsumentbedrägeri-

  50. -och produktsäkerhet blottläggs.

  51. Att hemligheter avslöjas-

  52. -och omoraliska projekt
    kvävs in sin linda.

  53. Denna moral
    genomsyrar vår populärkultur-

  54. -i vilken nästan alla moderna filmer
    och romaner förordar samma budskap:

  55. Misstänksamhet mot maktstrukturer,
    tveksamhet till marknadsspekulation-

  56. -misstro till företag
    och tvivel på varumärkesintegritet.

  57. Medborgare och konsumenter kräver
    öppenhet från företag och politiker.

  58. Aktioner är allmänt förekommande,
    i dag mer än någonsin.

  59. Å andra sidan protesterar
    medborgare och konsumenter-

  60. -mot den kränkning av det privata
    som är inbäddad i begreppet öppenhet.

  61. Dessa protester blir allt starkare.

  62. Å ena sidan vill kunder se bortom
    företagens marknadskommunikation-

  63. -och ha full insyn
    i varifrån deras varor kommer-

  64. -och hur varumärken tillämpar
    sina principer i distributionskedjan.

  65. Detta med hänsyn till
    kvalitetskontroll, ren tillverkning-

  66. -etiska arbetsförhållanden, miljö
    och god djurhållning.

  67. Å andra sidan är folk bekymrade över
    den växande informationsmarknad-

  68. -som bygger på en ökning
    av stora databaser med information-

  69. -om våra liv, vanor, smaker
    och personliga bakgrund.

  70. Från kassans skanner i miljontals
    snabbköp, butiker och apotek-

  71. -genereras ett ständigt flöde
    av statistisk data och kundprofiler-

  72. -om kunder och deras inköp.

  73. Korreleras data av företag
    för att tjäna oss mer effektivt?

  74. Eller genereras och delas den
    mellan företag och organisationer-

  75. -som önskar veta mer om oss
    än vad vi gör om dem?

  76. Snart lagrar datorer information
    om vår privatekonomi och utbildning-

  77. -liksom juridiska dokument
    och läkarjournaler där vi analyseras-

  78. -ända ner på genetisk nivå.

  79. Allt det här kan utomstående
    få tillgång till utan vår kännedom-

  80. -eller till och med mot vår vilja.

  81. Opinionsbildare hävdar att Google,
    Facebook och andra sociala medier-

  82. -bara är harmlösa föregångare
    till en framtida storebrorsmarknad-

  83. -styrd av de som kontrollerar
    och har tillgång till information-

  84. -som påverkar vår samt
    våra barns och barnbarns framtid.

  85. Gott folk, en sak är oemotsäglig:

  86. Öppenhet kommer att hända,
    och händer redan-

  87. -för företag, politiker, polismän,
    underrättelsetjänster och så vidare.

  88. Liksom för medborgare
    och konsumenter.

  89. Anden har släppts ur flaskan -
    Öppenhet är här för att stanna.

  90. På gott eller ont.

  91. Futuristen och författaren David Brin
    tror på det förstnämnda.

  92. Han illustrerar sin poäng
    på ett tankeväckande sätt-

  93. -genom att beskriva
    två möjliga framtidsstäder.

  94. I stad nummer ett reflekterar inte
    genomsnittspersonen i sin vardag-

  95. -över mikrokamerorna ovanför dem.

  96. De kanske till och med
    köper myndigheternas påståenden-

  97. -om att alla spionkameror förbjöds
    och plockades bort några år tidigare.

  98. I själva verket blev de bara mindre
    och svårare att upptäcka.

  99. Genomsnittspersonen tror felaktigt
    att de har ett privatliv.

  100. Invånarna i stad två vet bättre.

  101. De inser att privatlivet
    alltid har varit en illusion.

  102. Alla i staden åtnjuter fördelarna
    med den förstärkta verklighet-

  103. -som mikroutrustning redan utlovar.

  104. De vet att all mänsklig interaktion
    i deras omgivning registreras-

  105. -men tar ingen särskild notis om det.

  106. Enligt David Brin inser de
    vad som verkligen är viktigt:

  107. De lever i en stad där polisen
    är effektiv och ansvarsskyldig.

  108. Hemmet är heligt,
    men på gatorna kan varje medborgare-

  109. -rik eller fattig, känna sig trygg.

  110. Och besitta den gudalika förmågan
    att zooma in på händelser-

  111. -i den enorma, men lättillgängliga by
    vår globala värld har blivit.

  112. Ibland frestas invånarna i stad två-

  113. -att drömma sig tillbaka
    till tiden före alla kameror.

  114. Innan tv:n invaderade hemmet
    eller telefonen och bilen uppfanns.

  115. Men invånarna i stad nummer två
    vet att de drömmer om svunna tider-

  116. -som aldrig kommer åter.

  117. Det är framförallt en sak
    som gör deras liv drägligt:

  118. Vissheten om att alla invånare
    är medvetna om vad som pågår-

  119. -och har inflytande över
    vad som händer i framtiden.

  120. Ett inflytande likvärdigt med
    en miljardärs, polischefs eller vd:s.

  121. Vi står inför ett vägval.

  122. Det första alternativet är att låta
    granskning, öppenhet och teknologi-

  123. -ligga kvar i statens
    och den mäktiga elitens händer.

  124. Alternativet är ömsesidig öppenhet-

  125. -där de övervakande övervakas
    och därmed kan ställas till svars.

  126. Allmänt utbredd öppenhet är inte
    det minst onda av två onda ting-

  127. -utan en strategi
    mot centraliserad, ensidig öppenhet-

  128. -hos mäktiga institutioner
    och företag.

  129. Brins allegori har en viktig poäng.

  130. Om stad nummer två blir global-

  131. -behövs inte konferenser som den här.

  132. Där vi bjuder in talare
    som diskuterar för- och nackdelar-

  133. -med att införa öppenhet-

  134. -med hänsyn till förbättringen
    av företagsprinciper och processer.

  135. Teknologin bakom webbkameror-

  136. -och den öppna, globala byn-

  137. -tillåter ingen av oss
    att verka i det fördolda.

  138. Varken tillverkare, leverantörer,
    varumärken, återförsäljare, arbetare-

  139. -konsumenter eller medborgare.

  140. Gott folk, som ni kanske vet-

  141. -har vi utöver design management
    på vår högskola...

  142. Mitt eget forskningsområde är-

  143. -humanistisk marknadsföring.

  144. Låt mig lyfta fram några frågor-

  145. -som tillhör diskursen om öppenhet.

  146. Frågor som ständigt diskuteras
    bland humanioraforskare i dag.

  147. Innan vi anammar retoriken
    och den nya mytologin om öppenhet-

  148. -i form av en silverkula
    som frigör oss från mörkrets krafter-

  149. -måste vi tillämpa filosofisk epokhê.

  150. Alltså suspension av omdömet
    och metodiskt tvivel.

  151. Låt mig påpeka en viktig skillnad
    mellan medborgares och kunders-

  152. -behov av öppenhet om institutioner,
    organisationer och företag-

  153. -och vad öppenhet betyder
    för enskilda medborgare.

  154. Ur ett freudianskt psykoanalytiskt
    perspektiv är själva påståendet-

  155. -om individens öppenhet felaktigt.

  156. Endast en maskin är öppen,
    och endast två maskiner-

  157. -kan utväxla information med varandra
    på ett öppet sätt.

  158. Inte ens krypterad data förändras.

  159. Data baseras på exakta processer.

  160. Det mänskliga minnet är historiskt.

  161. Det baseras på narrativa processer,
    och omstruktureras konstant.

  162. Också genom omedvetet avlägsnande,
    döljande och hemlighållande.

  163. Det gör mänsklig kommunikation
    i absoluta termer otillförlitlig-

  164. -men utgör också dess mänsklighet.

  165. Fastän medborgare ser öppenhet
    som en drivfjäder för ansvarstagande-

  166. -hos institutioner,
    organisationer och företag-

  167. -är de inte skapta för ett samhälle
    där öppenhet intar en central roll.

  168. Livet, det väsentliga hos människan,
    kan inte reduceras till öppenhet.

  169. Förförelse, erotik, tänkande
    och mänsklig kommunikation-

  170. -är till sin natur icke-transparent.

  171. Begreppet "öppenhet" förknippas
    i vardagligt tal med sanning.

  172. Antropologen Jonathan Marks säger:

  173. "Öppenhet är ett tillstånd i vilket
    vi upplever saker, oss själv"-

  174. -"och andra människor
    som de verkligen är"-

  175. -"i vilket det yttre
    stämmer överens med verkligheten."

  176. I motsats till det är avhandlingen
    "Transparency society"-

  177. -skriven av filosofen Byung-Chul Han-

  178. -ett manifest mot allmänt utbredda
    och okritiska krav på öppenhet.

  179. Bortom informationsfrihet och
    korruption tolkar Han öppenhet som:

  180. "...ett tvångssystem som mäter
    och omdanar alla samhällsprocesser."

  181. "Öppenhet är en kraft
    som homogeniserar", säger han-

  182. -"och har totalitära egenskaper."

  183. Han tolkar öppenhet
    i huvudsak som radikal exponering.

  184. Fastän öppenhet kan fungera
    som desinficerande solljus-

  185. -är den också alltid
    ett blottläggande strålkastarljus.

  186. Ur den synvinkeln har öppenhet
    inte frilagt den sanna verkligheten-

  187. -utan exponerat saker och människor-

  188. -och förvrängt deras utseende-

  189. -på ett märkligt sätt.

  190. Kulturen av frivillig självutlämning
    och omedelbar berömmelse-

  191. -som fostras av sociala nätverk,
    hemvideowebbplatser som Youtube-

  192. -eller otaliga dokusåpor-

  193. -har skapat en perfekt storm
    för sårbara människor.

  194. Den uppmuntrar dem att hänga ut
    sina fantasier på en global scen.

  195. Här kommer vi faktiskt in
    på Hans resonemang.

  196. Forskare som Joel och Ian Gold,
    psykiater och akademiker-

  197. -studerar det de kallar för
    "Truman Show-syndromet".

  198. Tänk till exempel på människor
    som lämnar ut sig själv-

  199. -i tv-program som "Moment of truth".

  200. Vanliga personer kopplas likt
    brottslingar till en lögndetektor-

  201. -för att besvara de mest intima
    och pinsamma frågor.

  202. Öppenhet tolkas i det här fallet
    som synonymt med sanning.

  203. Obekväma och överexponerade
    sanningar som ger vanliga människor-

  204. -en skymt av berömmelsen.

  205. Eftersom dagens sista
    inledningstalare, Jill Dumain-

  206. -företräder friluftsklädesbranschen
    är vi nyfikna på hennes kommentarer-

  207. -om den nya sporten "nakenvandring".

  208. Det är en ny, väldigt extrem sport-

  209. -som är förbunden med livsfara-

  210. -och producerar flest endorfiner.

  211. Här tolkas öppenhet
    som liktydigt med nakenhet.

  212. I själva verket finns det konstnärer,
    däribland Spencer Tunick-

  213. -som bokstavligt talat vill
    låta alla våra sociala slöjor falla-

  214. -i jakten på sanningen.

  215. Han arrangerar folkmassor villiga att
    blotta sina nakna kroppar-

  216. -på gator, tågstationer och i hamnar.

  217. Jag har medvetet valt ut
    extrema och provokativa exempel-

  218. -men vi återgår till ämnet öppenhet
    i mode- och klädbranschen.

  219. När sökandet efter öppenhet
    och autenticitet-

  220. -förvandlas till ett fenomen
    där öppenhet och autenticitet tolkas-

  221. -som en överdriven icke-begränsning
    och överexponering-

  222. -av nakna fakta inom en
    enorm kritisk massa av information-

  223. -som en orgie av information,
    har vi ett problem.

  224. Överexponering kan sluta i oklarhet.

  225. För varumärken, återförsäljare
    och leverantörer är oklarhet en risk-

  226. -när det gäller att efterleva
    alltför många och överkomplicerade-

  227. -tillverkningsstandarder, normer,
    regler och lagar.

  228. Oklarhet skapas hos konsumenter-

  229. -när de ställs inför ett överflöd
    av certifieringsmärkningar.

  230. Även i det här fallet skapar man
    förutsättningar för oklarhet.

  231. I ett globalt samhälle, som äntligen
    inser faran och inte bara risken-

  232. -med att redan ha överskridit
    minst tre av de planetära gränser-

  233. -som garanterar planetens överlevnad-

  234. -enligt Stockholm Resilience Centre.

  235. Regler och lagar bör vara få-

  236. -ytterst relevanta och kristallklara.

  237. Givetvis bör de som överträder dem
    beläggas med kraftiga sanktioner.

  238. Rapex, EU:s snabba varningssystem
    som larmar medlemsstater-

  239. -om hälsofarliga produkter,
    är ett tydligt verktyg.

  240. Klädbranschens Higg-index
    kan också bli ett unikt verktyg-

  241. -för öppenhet och förändring
    i riktning mot hållbarhet.

  242. Om Sustainable Apparel Coalition
    lyckas omvandla det här verktyget-

  243. -till ett likriktat och vedertaget
    instrument för självbedömning-

  244. -som låter den globala modeindustrin
    vidta omedelbara åtgärder-

  245. -för att förbättra sin miljömässiga
    och sociala påverkan.

  246. Men vi måste också förstå
    att hållbarhetskommunikation-

  247. -definitivt inte handlar om
    att utsätta konsumenter för-

  248. -"naken" öppenhet som de varken
    kan förstå eller använda.

  249. Alla vet till exempel
    att livsmedelsmärkning-

  250. -eller en näringsvärdesdeklarationen-

  251. -kan vara krånglig, förvirrande
    och svår att begripa.

  252. Det är inte av en slump som-

  253. -fastän EU-konsumenter
    har hyfsad kunskap om näringsvärde-

  254. -endast en minoritet
    tittar på informationen i butiken.

  255. Det visar Europeiska centrumet för
    livsmedelsinformation i sina studier.

  256. När vi talar om konsumentmärkning
    i relation till mode och kläder-

  257. -som ger tillgång till information-

  258. -om produktens miljömässiga
    och sociala påverkan-

  259. -bör en tydlig
    och enkel märkning tas fram.

  260. Det ger kunden möjlighet
    att fatta informerade beslut.

  261. Människor, de många konsumenterna,
    är de viktigaste allierade-

  262. -i en förändringsprocess
    av våra konsumtionssamhällen.

  263. Vi är inne på fel spår-

  264. -om vi öppet kommunicerar
    våra förbättringar-

  265. -först när vi uppnått
    100 procents hållbarhet.

  266. Det är en illusion.

  267. Det vi uppriktigt och öppet
    kan kommunicera till allmänheten-

  268. -är de framsteg vi ständigt gör
    i vår strävan mot hållbarhet.

  269. Annars kommer företag som uppriktigt
    strävar efter hållbarhet-

  270. -att överväldigas av
    konsumentorganisationers bojkotter-

  271. -som globalt kan förstöra
    varumärkets rykte över en natt.

  272. Att kommunicera åtgärder
    som minskar vårt fotavtryck-

  273. -är bra och nödvändigt.

  274. Men det är inte tillräckligt.

  275. Som professor Johan Rockström
    på Stockholm Resilience Centre säger:

  276. "Vi behöver en ny kommunikations-
    paradigm som påverkar och förändrar"-

  277. -"inte bara konsumentbeteende
    och människors livsstil"-

  278. -"utan framförallt våra uppfattningar
    och värdesystem."

  279. Det är hållbarhetsutvecklingens
    kulturella dimension-

  280. -som definitivt inte bör försummas.

  281. Konstnärliga och vetenskapliga verk
    som boken "Vår tid på jorden"-

  282. -av Rockström
    och fotografen Mattias Klum-

  283. -eller filmen som visas nu,
    och som jag rekommenderar-

  284. -"The salt of the earth" av
    Wim Wenders och Sebastião Salgado-

  285. -representerar en möjlig väg-

  286. -till mänsklighetens återupptäckt
    av sig själv i naturen.

  287. De är en hyllning
    till vår planets storslagna skönhet-

  288. -men också ett skrik mot människans
    orättvisor och självförstörelse.

  289. Gott folk, som ni ser är frågan
    om öppenhet mångfasetterad.

  290. I dag ska vi utforska den och försöka
    delvis avtäcka elefanten i rummet.

  291. Jag vill inte uppta våra talares tid,
    så låt mig avsluta med några punkter-

  292. -baserade på min praktiska erfarenhet
    som rådgivare.

  293. Punkt ett: Vi talar om sann öppenhet
    när den frigör information-

  294. -som är användbar för medborgare,
    konsumenter och allmänheten.

  295. När den finns i ett format
    som förstås och används av dem.

  296. Ett format baserat på klarhet,
    som är begripligt för mottagaren.

  297. Annars kan öppenhet förvandlas-

  298. -till systematisk förvirring.

  299. Öppenhet låter medborgare,
    konsumenter och allmänheten-

  300. -fatta informerade beslut.

  301. Dialog skapar meningsfullhet
    med informationsöppenhet.

  302. Öppenhet utan dialog
    är otillräckligt.

  303. Två: Öppenhet bör baseras
    på ett värdesystem.

  304. Ett värdesystem som baseras på
    korrekthet, förtroende-

  305. -och samstämmighet
    mellan vad vi säger och gör.

  306. Punkt tre: Öppenhet betyder handling.

  307. Handlingar som utgör en motsats
    till svindel och bedrägeri.

  308. Att agera mot människoexploatering,
    uttömmande av naturresurser-

  309. -och kränkningar
    av djurens rättigheter.

  310. Fyra: Öppenhet kan upplysa
    all vår produktion-

  311. -i förnuftighetens
    och delade värderingars namn.

  312. Om detta är innebörden av öppenhet-

  313. -kommer öppenhet att bli
    ett kraftfullt upplysningsverktyg-

  314. -i vår post-postmoderna tid.

  315. Därför bör den bli ett verktyg
    för regeringsarbete, underrättelse-

  316. -och relevant lagstiftning.

  317. Men låt mig säga
    ett par avslutande ord.

  318. Föreställ er hur mycket bättre
    världen vi lever i blir-

  319. -och vilken ren, bra, rättvis
    och vacker civilisation-

  320. -mänskligheten har uppnått
    dagen då vårt uppdrag är slutfört.

  321. När öppenhetsverktyg är överflödiga
    och värdelösa-

  322. -eftersom vi äntligen
    har börjat förlita oss på-

  323. -ett gemensamt förtroendesystem.

  324. Säg inte att det är önsketänkande.

  325. Ni kommer att få höra
    mycket bevis och optimism i dag-

  326. -om hur saker vi tror är omöjliga-

  327. -kan bli möjliga och lönsamma.

  328. Tack för er uppmärksamhet.

  329. Översättning: Elisabeth Lantz
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Design, humanism och teknologi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Modeprofessor Simonetta Carbonaro föreläser om att vi behöver ett öppnare samhälle, men inte nödvändigtvis absolut transparens. I sin spaning efter framtidens samhälle varnar hon för flera tendenser och trender i världen. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Ämnen:
Slöjd > Textil och mode
Ämnesord:
Informationsfrihet, Mode
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Mer hållbarhet i modebranschen

Lisbeth Svengren Holm är professor vid Textilhögskolan i Borås. Hon föreläser om transparens kring miljöfrågor bland klädföretagen. I dagens klädindustri produceras oöverskådliga mängder kläder och det krävs en gemensam kraftansträngning för att tala öppet om miljöfrågor och framtid. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Design, humanism och teknologi

Modeprofessor Simonetta Carbonaro föreläser om att vi behöver ett öppnare samhälle, men inte nödvändigtvis absolut transparens. I sin spaning efter framtidens samhälle varnar hon för flera tendenser och trender. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Socialt ansvar som utmaning

Gianmario Peretti är varumärkeskommunikatör på företaget Coop i Italien. Han berättar om företagets arbete med kommunikation på webbplatsen och i sociala medier. Peretti är övertygad om att mer samtal mellan företag och konsumenter kommer att leda till en social förändring. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

En djungel av ekomärkningar

Baptiste Carrier-Pradal föreläser om hållbart mode och definitioner kring det. Han säger att modebranschen måste bli tydligare i sin kommunikation för att förenkla för konsumenterna. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

De klimatsmarta konsumenterna

Imola Bedo är policyansvarig i Europakommissionen. Hon föreläser här om konsumism, klimat och hur EU kan bli bättre när det gäller handel och ekologiska varor. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Modets ekologiska fotavtryck

Gregory Peters är professor vid Chalmers tekniska högskola. Han presenterar här några analyser från ett projekt om hållbar textilhandel som bedrivs vid forskningsinstitutet Mistra. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Modejättens stora utmaning

Erik Karlsson är hållbarhetskoordinator på H&M och berättar om företagets hållbarhetsprofil. Han säger att deras kunder har en bild av hållbarhetsprofilen som inte helt stämmer överens med de miljöaspekter som H&M själva jobbar med. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Mer global transparens

Kavita Parmar är grundare av The IOU project. Hon berättar om shoppingkulturens baksidor och hur modevärlden måste förändras. Hon säger att ett system där man lyssnar till medvetna konsumenter, och framförallt respekterar textilarbetare, måste skapas. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Nästan Made in Sweden

Pål Dufva är produkt- och inköpschef på Woolpower och berättar här om företagets kommunikation kring hållbarhet. Hur kan ett litet företag i Östersund marknadsföra sig för att nå sin målgrupp? Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Det är människor som gör plaggen

Jill Dumain är hållbarhetsstrateg för klädföretaget Patagonia. Hon berättar om företagets tidigare kampanj där de uppmanade konsumenter att inte köpa plagg från dem. Det handlar om att det alltid är skadligt för människor och natur med tillverkning av kläder. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Ansvarsfrågor i textilbranschen

Panelsamtal om hur textilindustrin kan kombinera vinst med större miljöansvar och bättre arbetsvillkor. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer slöjd

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Byggänget

Ett tyg blir till

Reshin, Jens och Sebastian trycker ett helt unikt mönster på tyg med hjälp av Zafire. De använder sig av screentryckteknik, vilket eleverna tycker är lite kladdigt men roligt. Tyget ska de använda till kuddar och dynor i soffhörnan. Sedan går eleverna på grillfest på skolan, medan Zafire får sy ihop alla dynor själv. Eftersom invigningen av rummet närmar sig är det tur att han kan sy snabbt. Vi får också veta vad tyg är gjort av.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bäst klädd

Näthandel

Hur gör man om man vill köpa eller sälja kläder på nätet? Sagal Hussein Omar lär oss hur man lägger upp en profil. Peter Gustavsson, jurist på Konsumentverket, talar om vad man ska vara uppmärksam på när man handlar via nätet.