Titta

UR Samtiden - Design of prosperity 2014

UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Om UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Föreläsningar från konferensen Design of prosperity som handlar om hållbar utveckling inom modeindustrin. Konferensen hölls på Marketplace Borås Arena den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Till första programmet

UR Samtiden - Design of prosperity 2014 : Socialt ansvar som utmaningDela
  1. Jag börjar med att presentera oss.

  2. Vi är Italiens främsta detaljhandels-
    företag med över 1 400 butiker.

  3. Vår marknadsandel är cirka 19 %.

  4. Den italienska marknaden
    skiljer sig från andra marknader-

  5. -men vår omsättning är intressant.

  6. Coop Italia är inköps- och marknads-
    centrum för ett kooperativsystem.

  7. Vi har nio stora kooperativ
    liksom några små och medelstora.

  8. Vår styrka är att alla kooperativen är
    kopplade till området de verkar i.

  9. En annan styrka är egna märkesvaror.

  10. Runt 25 % av vår omsättning
    kommer från egna märkesvaror.

  11. Jag vet att det är mindre
    än i andra europeiska länder-

  12. -men med hänsyn till
    det italienska genomsnittet-

  13. -förstår ni att det är en viktig del
    av vårt arbete.

  14. Vi på Coop kan skatta oss lyckliga.

  15. Vi har en stark position
    bland italienska konsumenter.

  16. Vår varumärkeskännedom är 95 %.
    Dessutom har vi uppmärksammats-

  17. -för socialt ansvarstagande
    och respekt för miljön.

  18. Vi är det enda detaljhandelsföretaget
    i Italien med den här styrkan-

  19. -och ett sådant rykte.

  20. Som Simonetta nämnde tidigare
    är det utmärkande för oss-

  21. -att vi ägs av våra medlemmar.

  22. Vi har runt sju miljoner medlemmar,
    och de äger kooperativen.

  23. Det är tydligt att vi måste handla
    i ägarnas intresse.

  24. Våra egna märkesvaror
    och alla produkter vi utvecklar-

  25. -måste efterfölja våra värderingar.

  26. Produkter måste ha ett rimligt pris,
    alltså rätt pris för rätt kvalitet.

  27. De måste vara bra.

  28. Våra livsmedelsprodukter
    måste givetvis vara av bra kvalitet.

  29. Säkra. Vi har en stark
    och stor kvalitetsavdelning-

  30. -som dagligen kontrollerar miljontals
    av våra egna märkesvaror.

  31. Etiska. Vi är SA8000-certifierade.

  32. Det garanterar att våra leverantörer
    uppfyller krav på goda arbetsvillkor.

  33. Ekologiska. Om möjligt,
    ska våra produkter vara ekologiska.

  34. Till exempel när det gäller förpackning
    eller produktion.

  35. Allting kan inte vara ekologiskt
    och hållbart-

  36. -men vi försöker
    att alltid välja ekologiskt.

  37. Vad betyder då öppenhet för Coop?

  38. Öppenhet hjälper oss
    att spara på kostnader-

  39. -men framförallt att spara på ord.

  40. Vi föredrar att visa öppenhet
    genom våra handlingar-

  41. -i stället för med ord.

  42. Vi etablerade en ny kommunikations-
    paradigm i våra butiker-

  43. -vilket är det första projektet
    jag vill berätta om.

  44. Vi vet att näthandel kommer att bli-

  45. -eller är, nästa stora utmaning
    för detaljhandeln.

  46. Men vi tror att traditionella butiker
    har en fortsatt viktig roll-

  47. -i förhållandet till människor.

  48. Vi föredrar att kalla våra kunder
    människor i stället för konsumenter.

  49. Vi beslutade att börja
    med en ny strategi i våra butiker.

  50. Vi försöker använda enklare
    och färre ord i beskrivningen-

  51. -av syftet med våra produkter.

  52. Vi försöker förklara hur vår produkt-

  53. -kan tillfredsställa ett visst behov.

  54. Vi berättar inga sagor. Det krävde
    en stor förändring i vår attityd.

  55. Före den här förändringen sågs Coop-

  56. -som en "irriterande lärare".

  57. Vi sa alltid: "Ni måste göra
    si eller så eftersom..."

  58. Vår attityd har förändrats enormt.

  59. Vi började med våra egna varumärken.

  60. Vi kallar dem "våra hjältar".

  61. Vi använder få ord för att understryka
    det viktiga för kunden.

  62. Både på livsmedel
    och andra produkter.

  63. Vi försöker beskriva en fördel kopplad
    till produkten.

  64. Inte kommersiella fördelar,
    utan huvudsakligen värderingar.

  65. Ta toalettpapper som exempel.

  66. Det är svårt att kommunicera om.

  67. Vi valde att framhäva
    papprets FSC-certifiering.

  68. Liksom mjölkens biologiskt nedbryt-
    bara och komposterbara förpackning.

  69. Vi betonade även djurvälfärd.

  70. Coop säljer inga ägg från burhöns.

  71. Jag går vidare med italiensk design
    i fråga om köksredskap.

  72. Här är våra hjältar i butikerna.

  73. Utplaceringen är originell.
    De hänger i taket och skyddar oss.

  74. De är väldigt stora.

  75. Folk som kommer in i våra butiker-

  76. -är väldigt nöjda de stora skyltarna.

  77. De placeras inte vinkelrätt
    på hyllorna-

  78. -utan hänger i 45 graders vinkel.

  79. Det är också en ny strategi.

  80. Vanligtvis är gångar, hyllor
    och alla vinklar i butiken räta.

  81. Strategin är effektiv
    eftersom skyltarna syns-

  82. -från alla zoner i butiken.

  83. Utöver enskilda produkter
    arbetar vi även med principer.

  84. Principer med koppling
    till våra produkter, som ni ser.

  85. Inga färgtillsatser, inga djurförsök.

  86. Men också i förhållande
    till hela vårt utbud.

  87. Till exempel säljer vi inte
    blåfenad tonfisk.

  88. I fjol slutade vi sälja foie gras.

  89. Ur en kommersiell synpunkt
    innebär det minskad försäljning.

  90. Men vi fattade beslutet
    med hänsyn till djurvälfärd.

  91. Vi beslutade även att informera
    om något som vi nog hade förbisett.

  92. Som till exempel namnen
    på herrtröjornas olika stilar-

  93. -eller namnen på öl- och vinglas.

  94. Även om glasen inte säljs i butiken får
    konsumenterna information.

  95. Vid butiksingångarna förklarar vi
    vad vi är på ett enkelt sätt:

  96. Ett konsumentkooperativ.

  97. Det är vårt välkomstbudskap.

  98. Vi sprider även glädjande budskap.

  99. I frukt- och grönsaksdelen
    informerar vi om säsongsvaror-

  100. -och vår kvalitetskontroll.

  101. All information är inte svart
    eller vit, utan även glädjande.

  102. En annan viktig sak är att kunder,
    så fort de kommer in i butiken-

  103. -informeras om var reavaror finns.

  104. Ur en vinstsynpunkt
    är det egentligen inte särskilt bra.

  105. Vi föredrar att kunder köper varor till
    ordinariepris.

  106. Men det är viktig information
    för konsumenten.

  107. Det här arbetar vi med i butikerna.

  108. När det gäller våra egna märkesvaror-

  109. -beslutade vi att införa en strategi-

  110. -som är väldigt ny i Italien,
    men även i övriga Europa.

  111. Mycket information är vi skyldiga
    att visa på förpackningen enligt lag.

  112. Vi valde även att visa information
    som inte är obligatorisk.

  113. På våra egna märkesvaror
    visas därför materialens ursprung.

  114. Vi arbetar med över 1 500 produkter-

  115. -för att informera folk
    om våra ingrediensers ursprung.

  116. Sådan information
    kan inte visas på märkningen-

  117. -av utrymmesskäl
    och bytet av leverantörer.

  118. Så vi fokuserar på hemsidan-

  119. -och att utveckla en webbapplikation
    avsedd för ändamålet.

  120. Det var ett krävande projekt
    som omfattade hela vår organisation.

  121. Vi arbetar med handels-, kvalitets- och
    marknadsavdelningarna.

  122. Den juridiska avdelningen.
    De arbetar vi konstant med.

  123. Sedan godkänns det
    av vår kommunikationsavdelning.

  124. Beslutet togs i anseende till
    att vi är ett konsumentkooperativ.

  125. Vi måste skydda kundens intressen,
    och vi vill vara öppna.

  126. Vi kallar projektet för
    "Operation Transparency".

  127. Vi vill inte vänta på att informationen
    ska göras obligatorisk-

  128. -av Europeiska Unionen.

  129. Projektet krävde också mycket arbete
    med våra leverantörer.

  130. Vi arbetade kraftfullt
    tillsammans med leverantörerna-

  131. -för att få information
    om varornas ursprung.

  132. Vi vägledde leverantörer dagligen.

  133. Vi byter ibland leverantörer,
    så det var en utmaning.

  134. Vi skapade en intern hemsida-

  135. -där leverantören kan lämna
    relevant information.

  136. Innan vi drog i gång arbetet-

  137. -ändrade vi på några produkter.

  138. Vi insåg att vissa kunde förbättras.

  139. Vi ville kommunicera beslutet
    inom organisationen-

  140. -och höll många informationsmöten
    med våra kollegor.

  141. Vi lanserade kampanjen på hemsidan.

  142. Jag ska visa en kort film
    om hur hemsidan fungerar-

  143. -och försöka förklara innehållet
    eftersom den är italiensk.

  144. Här är webbplatsens landningssida.

  145. Här finns vetenskapliga videoklipp som
    förklarar vårt arbete-

  146. -och information om huruvida
    produkter är italienska eller inte.

  147. De flesta kunder förstår att
    alla produkter inte kan tillverkas-

  148. -med enbart italienska ingredienser.

  149. Lite information
    om certifierade produkter.

  150. Hela den här delen av webbplatsen
    ägnas åt information.

  151. Här är lite kuriosa om produkter-

  152. -som inte odlas i Italien.

  153. Här är vanliga frågor och svar.

  154. Man kan bläddra igenom
    många frågor.

  155. Ett av våra mål-

  156. -är att informera folk om
    hur livsmedelsproduktion går till.

  157. Och framförallt att förklara frågor.

  158. Till exempel förväntar sig kunder bönor
    som producerats i Italien.

  159. Toscana är fullt av små bönodlare,
    så varför kommer de inte därifrån?

  160. Men kvantitet är ett problem för oss.

  161. Här kan man söka efter produkter.

  162. Man skriver in produktnamnet och ser
    huvudingrediensernas ursprung-

  163. -och var produkten har producerats.

  164. Den gröna ikonen är producenten.

  165. Här finns många exempel.

  166. 65 % av ingredienserna
    kommer från Italien-

  167. -och 90 % av våra leverantörer
    finns i Italien.

  168. Mycket, men inte all,
    livsmedelproduktion sker i Italien.

  169. Här finns även underlag
    till vetenskaplig information-

  170. -som man kan ladda ner och läsa
    när man har svårt att somna.

  171. Vi går vidare. Här är information
    om butikerna och så vidare.

  172. Coop tog ett viktigt initiativ-

  173. -som var det första i sitt slag i
    Italien och bland de första i Europa.

  174. Nu till resultaten.

  175. Vi har inga bevis på ökad försäljning av
    egna märkesvaror-

  176. -i förhållande till initiativet.

  177. Men jag är övertygad om
    att det gynnar vår varumärkesimage.

  178. Vi har även fått ta emot kritik.

  179. Konsumenter har ställt frågor
    om valet av våra produktionsorter.

  180. Eftersom hela processen är öppen-

  181. -har vi möjlighet att besvara dem.

  182. Vi arbetar inte enbart med produkter.

  183. Varför?

  184. Vi anser oss vara en kraft
    för social förändring.

  185. Framförallt inom hållbar utveckling.

  186. Vårt varumärke har ett gott rykte inom
    det här området.

  187. Vi är medvetna om att vatten
    är en viktig naturresurs för oss.

  188. Vi vet att vår produktion
    av flaskvatten-

  189. -kräver en icke hållbar process.

  190. Varför? Jag ska visa
    några italienska marknadssiffror.

  191. Vi producerar tolv miljarder liter
    flaskvatten i Italien.

  192. Vår konsumtion är högst i Europa-

  193. -fastän Italien är rikt
    på naturliga vattenkällor.

  194. Men så ser siffrorna ut.

  195. Till förpackningen av flaskvatten-

  196. -använder vi 240 000 ton plast.

  197. I transporten av förpackat vatten
    använder vi 480 000 lastbilar.

  198. Uppradade skulle lastbilarna
    täcka sträckan från Rom till Moskva.

  199. Det ger en uppfattning om transportens
    miljöpåverkan.

  200. I Italien sker 99 % av all varutransport
    med lastbil.

  201. 2010 beslutade vi att lansera
    en vattenkampanj.

  202. Syftet var att stimulera konsumtion av
    vanligt kranvatten.

  203. Vi upplyste folk om att de faktiskt
    kunde dricka sitt eget kranvatten.

  204. Om det inte var möjligt på grund av
    olika problem med dricksvattnet-

  205. -förespråkade vi förpackat vatten-

  206. -från lokala naturliga källor.

  207. Så här såg kampanjen ut i butikerna.

  208. På pressidan till exempel-

  209. -informerade vi om
    vattnets långa transportväg.

  210. Alltså vägen från källan till glaset.

  211. I butikerna var det viktigt
    att informera konsumenten-

  212. -om vårt utbud av förpackat vatten.

  213. Vi markerade naturliga källor
    på en karta över Italien-

  214. -för att ge människor ett val.

  215. Kartan visar om produkten
    kommer från norr eller söder.

  216. Kunden väljer vilken de vill köpa.

  217. Vi är ett detaljhandelsföretag-

  218. -och har rabatt på vatten.

  219. Samtidigt ville vi strukturera
    våra rabatter på förpackat vatten.

  220. Vi beslutade att endast rabattera
    förpackat vatten-

  221. -från producenter
    som vidtagit åtgärder-

  222. -för en miljövänligare produktion.

  223. Vi har rabatterat flaskvatten
    från naturliga källor nära butikerna.

  224. Det sköts på lokal nivå.

  225. Vi rabatterade även produkter som
    underlättar konsumtion av kranvatten.

  226. Vi genomförde en kampanj som
    handelsavdelningen inte uppskattade-

  227. -eftersom de förutspådde
    en minskad vattenförsäljning.

  228. Försäljningssiffrorna har minskat.

  229. Producentorganisationen
    uppskattade inte heller kampanjen.

  230. De gav oss nästan hjärtslag,
    men det blev vår framgång-

  231. -eftersom allmänheten förstod
    syftet med kampanjen.

  232. Öppenhet måste bygga på samarbete.

  233. Annars blir den för teknisk.

  234. I år beslutade vi att anamma-

  235. -en ny kampanjstrategi.

  236. Vi har avslutat samarbetet
    med vår varumärkesambassadör-

  237. -en italiensk kändis.

  238. Fastän hon ökade
    vår varumärkeskännedom.

  239. I stället valde vi vanliga människor som
    våra nya ambassadörer.

  240. Kampanjnamnet är "Chiediloallacoop",
    som betyder "fråga Coop".

  241. Vi inledde kampanjen i traditionella
    medier som tv och så vidare-

  242. -men framförallt på sociala nätverk och
    ute på nätet.

  243. Slutligen vill jag berätta om
    ett projekt som vi genomförde-

  244. -inom textilmarknaden.

  245. Varför? 1994 var Coop det första
    detaljhandelsföretaget-

  246. -att lansera en ekologisk
    och rättvisemärkt klädkollektion.

  247. Under tre år, med början 2011-

  248. -lanserade vi en ny klädkollektion-

  249. -med namnet "Vesto come penso",
    eller "Jag klär i mina åsikter".

  250. Kollektionen togs fram
    tillsammans med en pionjär-

  251. -inom rättvisemärkt mode,
    Katharine Hamnett.

  252. Bilden ger en uppfattning
    om hur arbetet såg ut.

  253. Vi satsade på ett naturligt koncept, och
    använde inga fotomodeller-

  254. -utan vanliga människor med barn.

  255. Ni känner igen Hamnetts slagord.

  256. Jag vill avsluta med ett par ord-

  257. -från vår administrativa chef:

  258. "Vi förknippar inte mode
    med färger, stilar"-

  259. -"eller ständigt föränderliga trender
    som följer modesystemets säsonger."

  260. Vårt projekt handlar inte enbart om
    att sälja modevaror-

  261. -utan om att främja värdiga
    arbetsvillkor och respekt för miljön.

  262. Därför valde vi Katharine Hamnett.

  263. Tack.

  264. Översättning: Elisabeth Lantz
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Socialt ansvar som utmaning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Gianmario Peretti är varumärkeskommunikatör på företaget Coop i Italien. Han berättar om företagets arbete med kommunikation på webbplatsen och i sociala medier. Information om olika livsmedels ursprung har blivit bättre, men det har också lett till mer kritiska frågor från kunderna. Peretti är övertygad om att mer samtal mellan företag och konsumenter kommer att leda till en social förändring. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling, Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Företagande och entreprenörskap
Ämnesord:
Företagens samhällsansvar, Företagsekonomi, Företagsetik, Marknadsföring
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Mer hållbarhet i modebranschen

Lisbeth Svengren Holm är professor vid Textilhögskolan i Borås. Hon föreläser om transparens kring miljöfrågor bland klädföretagen. I dagens klädindustri produceras oöverskådliga mängder kläder och det krävs en gemensam kraftansträngning för att tala öppet om miljöfrågor och framtid. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Design, humanism och teknologi

Modeprofessor Simonetta Carbonaro föreläser om att vi behöver ett öppnare samhälle, men inte nödvändigtvis absolut transparens. I sin spaning efter framtidens samhälle varnar hon för flera tendenser och trender. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Socialt ansvar som utmaning

Gianmario Peretti är varumärkeskommunikatör på företaget Coop i Italien. Han berättar om företagets arbete med kommunikation på webbplatsen och i sociala medier. Peretti är övertygad om att mer samtal mellan företag och konsumenter kommer att leda till en social förändring. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

En djungel av ekomärkningar

Baptiste Carrier-Pradal föreläser om hållbart mode och definitioner kring det. Han säger att modebranschen måste bli tydligare i sin kommunikation för att förenkla för konsumenterna. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

De klimatsmarta konsumenterna

Imola Bedo är policyansvarig i Europakommissionen. Hon föreläser här om konsumism, klimat och hur EU kan bli bättre när det gäller handel och ekologiska varor. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Modets ekologiska fotavtryck

Gregory Peters är professor vid Chalmers tekniska högskola. Han presenterar här några analyser från ett projekt om hållbar textilhandel som bedrivs vid forskningsinstitutet Mistra. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Modejättens stora utmaning

Erik Karlsson är hållbarhetskoordinator på H&M och berättar om företagets hållbarhetsprofil. Han säger att deras kunder har en bild av hållbarhetsprofilen som inte helt stämmer överens med de miljöaspekter som H&M själva jobbar med. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Mer global transparens

Kavita Parmar är grundare av The IOU project. Hon berättar om shoppingkulturens baksidor och hur modevärlden måste förändras. Hon säger att ett system där man lyssnar till medvetna konsumenter, och framförallt respekterar textilarbetare, måste skapas. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Nästan Made in Sweden

Pål Dufva är produkt- och inköpschef på Woolpower och berättar här om företagets kommunikation kring hållbarhet. Hur kan ett litet företag i Östersund marknadsföra sig för att nå sin målgrupp? Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Det är människor som gör plaggen

Jill Dumain är hållbarhetsstrateg för klädföretaget Patagonia. Hon berättar om företagets tidigare kampanj där de uppmanade konsumenter att inte köpa plagg från dem. Det handlar om att det alltid är skadligt för människor och natur med tillverkning av kläder. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Ansvarsfrågor i textilbranschen

Panelsamtal om hur textilindustrin kan kombinera vinst med större miljöansvar och bättre arbetsvillkor. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och miljön

Östersjön är en av världens mest förorenade innanhav. Här berättar fem forskare om sin syn på Östersjöns miljöarbete, från mikroorganismer till algblomning och miljöfarlig djurhållning. Medverkande: Ragnar Elmgren, professor i brackvattensekologi, Birgitta Bergman, professor i växtfysiologi och ledamot av Kungl Vetenskapsakademien, Georgia Destouni, professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser vid Stockholms universitet, Markus Hoffman, agronomie doktor, LRF och Kai Myrberg, ledande forskare vid Finlands miljöcentral och professor vid Klaipeda universitet. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

En liberals syn på klimatet

Den liberala debattören och författaren Mattias Svensson har bland annat skrivit boken "Miljöpolitik för moderater". Han blev ganska sent i sin karriär intresserad av miljöfrågor. Här talar han om sitt klimatengagemang ur ett liberalt perspektiv. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.