Titta

UR Samtiden - Design of prosperity 2014

UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Om UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Föreläsningar från konferensen Design of prosperity som handlar om hållbar utveckling inom modeindustrin. Konferensen hölls på Marketplace Borås Arena den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Till första programmet

UR Samtiden - Design of prosperity 2014 : Modets ekologiska fotavtryckDela
  1. Jag ska prata
    om några olika saker i dag.

  2. Jag ska ge er ett ingenjörsperspektiv
    på vissa hållbarhetsproblem.

  3. Jag ska börja med att prata om
    programmet Mistra Future Fashion.

  4. Jag ska prata om vår inställning
    till transparens inom projektet-

  5. -lite om Higg-indexet samt ge er några
    preliminära resultat från vårt program.

  6. Vad är då Mistra?

  7. Mistra står för Stiftelsen
    för miljöstrategisk forskning.

  8. Det är i stort sett
    en stor hög med statliga pengar-

  9. -som några kloka människor delar ut till
    forskningsprojekt runt om i landet.

  10. Och...

  11. För några år sen beslutade sig
    några av dessa människor för-

  12. -att det saknades bra forskning
    med syfte att förbättra hållbarheten-

  13. -inom modeindustrin,
    så de anordnade en tävling-

  14. -där vinnaren tilldelades
    40 miljoner kronor, fördelat på fyra år.

  15. Och jag var en del av det konsortium
    som lyckades vinna det stödet.

  16. På de två vänstra bladen
    ser vi forskningsinstitutionerna.

  17. Universitet och forskningsinrättningar
    fulla av skandinavisk talang.

  18. Vi har även med oss
    University of the Arts London-

  19. -som både är en forskningsinstitution
    och en aktiv modedesigner.

  20. Så vi har ett bredd utbud av skolor
    inom vårt konsortium.

  21. Vi har även ett stort antal deltagande
    företag med oss i projektet-

  22. -som ni ser längst till höger.

  23. De representerar olika delar i en
    möjlig, framtida leverantörskedja.

  24. Allt från
    den skogsbaserade cellulosaindustrin-

  25. -fram till vad som händer med avfallet
    från textilindustrin.

  26. Så vi har stor bredd.

  27. Vi siktar på att inleda fas två
    inom kort-

  28. -och sammansättningen av våra
    samarbetspartners kan förändras.

  29. Om ni är intresserade av
    att delta i projektet-

  30. -så vill vi gärna höra av er.
    Så gör det.

  31. Vårt program är ganska brett.

  32. Vi tror inte att en enskild lösning
    kommer att förändra klädindustrin-

  33. -och skapa
    en systemomfattande förändring.

  34. Vi måste ta itu
    med dessa frågor och aktiviteter-

  35. -från en rad olika perspektiv.

  36. En sak vi måste titta på
    är hur det kommersiella-

  37. -inom modeindustrin fungerar. Kan vi
    organisera våra företag på ett sätt-

  38. -som är lönsamma,
    men samtidigt mer hållbara?

  39. Vi känner att modedesignern
    kan behöva hjälp-

  40. -med att få bättre information
    när denne designar ett nytt plagg.

  41. Vi tror inte att de har tillräckligt
    med användbar information.

  42. Så det försöker vi åtgärda.

  43. Konsumenten är kung, och till viss del
    kontrollerar konsumenten-

  44. -hur industrin utvecklas
    med hjälp av konsumentens pengar.

  45. Att förändra konsumentbeteenden kan
    leda till en genomgripande förändring.

  46. Staten har en viktig roll när det gäller
    de delar av leverantörskedjan-

  47. -som textilindustrin inte
    själv kontrollerar.

  48. Främst avfallshantering, men även
    andra delar av ett plaggs livscykel-

  49. -skapar möjligheter för staten och
    andra institutioner att spela en roll.

  50. Så politiska åtgärder är viktiga.

  51. Och sist, men absolut inte minst-

  52. -så finns det en del tekniska lösningar.
    Tekniken löser inte alla våra problem-

  53. -men den kan göra det lättare
    att lösa några av dem.

  54. Så vi ägnar oss även åt tekniken.

  55. Programmet omfattar många områden.
    Jag ska inte gå igenom alla-

  56. -men jag vill bara säga att programmet
    är uppdelat i åtta olika projekt-

  57. -som vart och ett består av
    ett slags kraftsamling av forskare-

  58. -som samarbetar i respektive projekt.

  59. I mitt projekt, nummer två, som handlar
    om att förtydliga hållbart mode-

  60. -så har vi forskare från SP, Swerea
    och Chalmers tekniska högskola-

  61. -som arbetar tillsammans
    mot ett gemensamt mål.

  62. Men här finns
    massor med annat folk också.

  63. Vi har statsvetare,
    beteendeekonomer...

  64. Massor med intressanta yrken.

  65. Dessa områden måste samarbeta
    för att hitta varaktiga lösningar.

  66. Ta konstellationen uppe till vänster.

  67. Om vi vill ha en bättre kemisk åter-
    vinning av cellulosabaserat material-

  68. -så räcker det inte
    att prata med kemisterna-

  69. -och materialforskarna i projekt fem.

  70. Vi måste även prata med
    beteendeekonomerna i projekt sju-

  71. -för att ta reda på hur vi kan få till
    en renare återvinningsström-

  72. -tillbaka till fabriken. Ett av de
    största hindren mot fiberåtervinning-

  73. -är att vi ofta måste hantera väldigt
    blandade återvinningsmaterial-

  74. -som sen ska lösas upp
    i en kemisk process.

  75. Så om vi kan påverka
    återvinningen i butik-

  76. -för att få fram ett bättre råmaterial-

  77. -och även justera våra kemiska
    processer, så ökar våra chanser.

  78. Jag går inte igenom konstellationerna,
    men vi har starka forskningsområden-

  79. -och goda samarbeten
    över ämnesgränserna.

  80. Besök vår hemsida
    om ni vill veta mer om programmet-

  81. -och läs vår årsrapport, som beskriver
    allt det här mycket mer detaljerat.

  82. Hur var det nu
    med transparent kommunikation?

  83. Tillåt mig delge er
    en personlig anekdot.

  84. När jag var sju bodde jag på en gata
    där det bodde en annan sjuåring-

  85. -några dörrar längre ner på gatan.
    Han hette Nick.

  86. Vi brukade göra sånt
    som små pojkar brukar göra.

  87. Vi cyklade,
    kastade sten på getingbon och skröt.

  88. Jag minns speciellt en gång
    när vi skröt, då Nick påstod-

  89. -att hans pappas bil
    var bättre än min pappas bil.

  90. Kanske det, för hans pappa hade
    en sportbil. Min pappa hade en Ford.

  91. Men hur som helst
    så inledde han med:

  92. "Vår bil är snabbare än er."

  93. "Jaså?", sa jag.
    "Ja, för den kan köra 260 km/h."

  94. "260 km/h?", undrade jag.
    Det lät löjligt mycket, även om...

  95. En bil skulle nog inte hålla sig kvar
    på en australisk väg i 260 km/h.

  96. Men så sa han, och jag kontrade med:
    "Hur vet du det?"

  97. "Det står ju på hastighetsmätaren",
    sa han.

  98. Bevis.

  99. Han vann givetvis debatten, för min
    pappas bil gick bara upp till 240 km/h.

  100. Vad har nu det här med transparent
    kommunikation att göra?

  101. Låt oss fundera över
    vad Nick egentligen sa.

  102. Å ena sidan var han transparent.
    Han hade en uppriktig åsikt-

  103. -han lät meddela den,
    han beskrev den kvantitativt-

  104. -han förklarade hur han hade resonerat
    och han avslöjade sin källa.

  105. Kan det bli bättre?

  106. Men om jag hade varit en bättre
    debattör hade jag kanske sagt:

  107. "Att man har ett ledningssystem
    som visar när man kör i 260 km/h"-

  108. -"betyder inte att man nånsin
    har uppnått denna hastighet."

  109. Det är relevant när man pratar om-

  110. -att förmedla hållbarhetsbegreppet
    inom klädindustrin-

  111. -för vi fokuserar väldigt ofta
    på fel saker.

  112. I en perfekt värld skulle en transparent
    kommunikation om hållbarhet-

  113. -grundas på det vi vill förändra.

  114. Vi vill minska vattenförbrukningen
    vid tillverkningen.

  115. Vi vill minska koldioxidutsläppen-

  116. -som föranleds av
    att man köper och använder en tröja.

  117. Det är de viktiga sakerna-

  118. -och vi behöver
    ett flertal indikatorer längs vägen.

  119. Men vi måste fortfarande vara öppna
    med vad vi måste förändra.

  120. I en perfekt värld
    skulle även andra saker hända.

  121. Datainsamlingen som krävs
    för att ha en sån här kommunikation-

  122. -skulle vara billig, alla relevanta
    system och problem skulle täckas-

  123. -och bedömningen
    skulle baseras på lämpliga-

  124. -geografiska och tekniska
    specifikationer. Det är vår önskelista.

  125. Jag ska prata lite mer
    om de sista två punkterna.

  126. Det har varit kul att se
    de två senaste presentationerna-

  127. -för de sa samma sak
    som den här bilden.

  128. Om vi vill täcka in alla miljöfrågor-

  129. -så måste vi fundera på flera olika
    frågor inom den här s.k. miljöaspekten.

  130. Det kan handla om klimatförändringen
    eller effekten av giftiga kemikalier.

  131. Vi måste även fundera
    på vår sociala påverkan-

  132. -eftersom textil- och klädindustrin
    är så arbetskraftsintensiv.

  133. Och så har vi vår resurspåverkan.
    Jag tog upp vattenförbrukning tidigare.

  134. En del förnyelsebara resurser
    är hårt pressade-

  135. -och andra, icke förnyelsebara resurser
    vill vi förbruka mindre av.

  136. Så vi måste få med
    ett brett spektrum av olika frågor.

  137. Vi måste även anta
    ett livscykelperspektiv på systemen-

  138. -som använder dessa resurser-

  139. -som inte bara fokuserar på
    fabriksfasen eller användarfasen-

  140. -utan även vad som händer efter
    plaggets livstid, transporter, etc.

  141. Man kan kalla det
    för ett livscykelperspektiv-

  142. -och det ligger inbyggt i idéerna
    som föregående talare talade om-

  143. -om en produkts ekologiska fotavtryck.

  144. Vad menas med lämpliga geografiska
    och tekniska specifikationer?

  145. Bilden har tyvärr glidit upp lite.
    Hur som helst...

  146. Specifikationerna är inte desamma
    i alla studier, ville jag få sagt.

  147. Vilka data man behöver beror på
    vilken sorts fråga man ställer.

  148. I det här diagrammet,
    som bara innehåller fiktiv data-

  149. -ser vi en tröjtillverknings
    miljöpåverkan-

  150. -på olika nivåer av geografisk relevans.

  151. Man ser
    att det globala genomsnittet är tio-

  152. -för land Y är siffran femton
    och för mr X fabrik är den sjutton.

  153. Vad nu skalan gäller - det kan handla
    om koldioxid, vatten eller dylikt.

  154. Så om jag ska försöka kommunicera
    den produktens miljöpåverkan-

  155. -den där T-tröjan, till exempel -
    så måste jag vara lite försiktig.

  156. Om jag vill beskriva
    de globala utmaningarna-

  157. -inom klädindustrin, så måste jag...

  158. Det duger inte att bara hänvisa
    till datan för mr X fabrik.

  159. Den är så specifik att den inte
    ger svar på en sån fråga.

  160. Även det motsatta är sant. Om jag vill
    sätta en etikett på tröjan i min butik-

  161. -så duger det inte att använda
    ett globalt genomsnitt-

  162. -för det är inte relevant
    för just den tröjan.

  163. Så det gäller att veta vilka
    grundläggande data man ska använda.

  164. Och sen måste de tolkas rätt.

  165. Om vi har kunskap om mängden
    kemikalier som släpps ut-

  166. -längs med leverantörskedjan så måste
    vi ta reda på om de har nån påverkan.

  167. Och att bedöma kemikaliers påverkan
    är svårt.

  168. Använder man en klassisk, kvantitativ
    riskbedömning för kemikalier-

  169. -måste man bygga en modell med
    alla möjliga sätt som folk eller miljön-

  170. -kan utsättas för kemikalierna.
    Just det här diagrammet-

  171. -handlar bara om avloppsvatten.
    Har man en lång leverantörskedja-

  172. -med saker som färgning
    och olika skördeprocesser-

  173. -så blir diagrammet mycket större,
    och i stort sett omöjligt att använda.

  174. Så i stället
    får vi använda oss av nåt enklare.

  175. Det här är en bild på en av de
    mest intressanta modellerna i dag-

  176. -när det gäller utvärdering
    av kemikaliepåverkan - Usetox.

  177. Pilarna mellan rutorna
    är flöden som måste uppskattas-

  178. -för att man ska kunna säga: "Om jag
    släpper ut dessa kemikalier här"-

  179. -"hur stor påverkan
    har de på havsmiljön?"

  180. Så det är en konsensusmodell
    som man jobbar på nu-

  181. -och det verkar lovande,
    men i detta nu-

  182. -omfattar Usetox
    bara 4 000-5 000 kemikalier-

  183. -och på marknaden
    finns det minst 80 000 kemikalier.

  184. Så vi har långt kvar.

  185. Det är alltså väldigt svårt
    att kommunicera hållbarhet.

  186. Datan kan vara hemlig eller obefintlig -
    ingen har gjort mätningar på det ännu.

  187. Ett annat problem är att det
    i leverantörskedjan fram till butiken-

  188. -kan ske en massa leverantörsbyten
    från år till år.

  189. Och om man som designer
    funderar över en framtida produkt-

  190. -så vet man kanske inte
    var produktionen hamnar.

  191. Och som den senaste bilden antydde-

  192. -kan hållbarhet vara komplext, och
    många kunder vill ha enkla budskap.

  193. I den senaste presentationen såg vi-

  194. -många olika sätt att förmedla
    hållbarhet, och vi måste prova alla.

  195. Vissa vill bara se
    att plagget är godkänt-

  196. -medan andra inte nöjer sig med det.

  197. De vill kunna få tillgång
    till mer detaljerad information.

  198. När vi nu tänker på det här-

  199. -så är det intressant att få reda på
    hur Higg-indexet fungerar.

  200. Higg-indexet är ett av
    de intressantaste initiativen-

  201. -för det har gett upphov till massor med
    studier och ny information.

  202. För tillfället kan Higg-indexet
    användas på tre nivåer.

  203. Fabriksnivå,
    produktnivå och märkesnivå.

  204. Och det finns ambitioner som syftar till
    att kombinera dessa så småningom-

  205. -och göra det mer konsumenttillvänt,
    men så är det inte i nuläget.

  206. Nu handlar det om kommunikation
    inom företagen eller mellan företag.

  207. Jag har dragit ett svart streck
    runt den första rutan-

  208. -och korta streck runt de andra, för
    datan de använder är annorlunda.

  209. När man pratar om fabrikerna,
    till exempel-

  210. -handlar mycket om huruvida man
    mäter energiförbrukningen eller inte.

  211. Man får poäng
    om man kan sätta en siffra-

  212. -på sin energiförbrukning,
    oavsett hur stor den är.

  213. Och att ha mål för den
    får man också poäng för.

  214. På märkesnivån frågar man om det
    finns en lista över förbjudna ämnen.

  215. I så fall är det bra. Om allmänheten
    kan se det får man fler poäng.

  216. Har man satt upp mål?
    Ännu fler poäng.

  217. Så det här
    är användbara mätinstrument-

  218. -som avslöjar om företagen i fråga
    har lyckats hitta en väg framåt-

  219. -och om de har vidtagit
    några viktiga initiativ längs den vägen.

  220. Det är en kvalitativ utvärdering-

  221. -av fabriken eller märket,
    i det här fallet-

  222. -som görs med hjälp av en
    analytisk process med flera kriterier.

  223. Vi ska titta lite på vad de där
    bokstäverna på produktsidan betyder.

  224. Som ni kanske minns betyder MSI
    "Material Sustainability Index".

  225. Det är ett riktigt trevligt ställe
    att surfa runt på.

  226. Det är en riktig pärla.

  227. Det finns massor med information
    för datatörstande människor som jag.

  228. Det är härligt att se
    hur öppen och transparent-

  229. -den webbplatsen är.

  230. MSI-datan ingår nu även i
    The Rapid Design Modul Beta-

  231. -och där hittar man även andra inslag-

  232. -som försöker studera
    andra delar av produktens livscykel.

  233. Till exempel
    kvalitativa frågor om emballering.

  234. Finns det en emballeringsstrategi?
    Då får man 5 % extra.

  235. Och sen finns det kvantitativa delar,
    som vi ser längst upp där.

  236. De femton procenten från MSI,
    uttryckt i påverkan per kilo produkt.

  237. Och inte bara nåt slags indelning
    av olika färdigställandemetoder-

  238. -eller olika behandlingsprocesser.

  239. Så... Jag ska inte
    döma Higg-indexet för hårt.

  240. Jag är glad över att idén med
    ett livscykelperspektiv på kläder-

  241. -har kommit så här långt,
    och att Higg-index och SAC-

  242. -är så öppna med vad de gör.

  243. Bara att jag kan få tag på
    den här informationen på internet-

  244. -är en hyllning till den öppenheten.

  245. Jag tar upp det här för få ut
    informationen till några helt andra.

  246. Det här är inget nytt för SAC-

  247. -men ibland hör jag den här åsikten,
    både på universiteten och i branschen:

  248. "Vi behöver inte
    bry oss om hållbarhet längre."

  249. "Vi har ju Higg-index.
    Problemet är redan löst."

  250. Men om man går till Higgs webbplats
    eller lyssnar på Baptiste-

  251. -så ser man att mycket är på gång,
    och det är mycket kvar att göra.

  252. Och det är inte så förvånande
    när man tänker på var vi befinner oss-

  253. -när det kommer till livscykelanalyser
    inom klädindustrin.

  254. Livscykelanalys
    är på stark frammarsch.

  255. Det här är en logaritmisk skala, så
    ämnet har vuxit exponentiellt i 20 år-

  256. -när det kommer till antalet studier
    som publiceras i ämnet.

  257. Tro inte att det bara är nåt akademiker
    sitter och pysslar med på kammaren.

  258. Vi behöver industrins medverkan,
    och vi fick redan tidigt intressenter-

  259. -inom vattenindustrin, kemikalie-
    industrin och byggnadsindustrin.

  260. Så livscykelanalysen har växt stadigt-

  261. -under de senaste 20 åren,
    som vi ser i diagrammet.

  262. Livsmedels- och jordbruksindustrin
    började sent. De har öppna system-

  263. -som är svåra att modellera.

  264. Klädindustrin var sist ut
    med den här exponentiella tillväxten-

  265. -och om man ser den här datan-

  266. -som en indikation på det arbete
    som klädindustrin har lagt ned-

  267. -så ser det lovande ut, men man
    kom igång mycket senare än de andra.

  268. Så det är inte så förvånande-

  269. -att den mest kvantitativa delen
    av The Rapid Design Module-

  270. -handlar om råmaterial som andra
    industrier och den akademiska världen-

  271. -har studerat sen länge.
    Det här tyder på-

  272. -att vi kan få fram mycket mer
    kvantitativa data i framtiden.

  273. En del av datan
    kommer från Mistra Future Fashion.

  274. Jag tänkte ge er ett litet smakprov
    på vad vi håller på med.

  275. Den här datan är preliminär, så
    betrakta den inte som huggen i sten-

  276. -som vi säger på svenska.
    Vi försökte skapa en överblick-

  277. -över vilken påverkan
    fem viktiga plagg i Sverige har.

  278. En T-tröja, ett par jeans, en klänning-

  279. -en sjukhusrock och en bomberjacka.

  280. Vi genomför detaljerade
    livscykelanalyser på dessa fem plagg-

  281. -och som ni ser studerar vi
    en rad olika livscykelindikatorer.

  282. Vi kan se om skadan sker under
    tillverkningen av tyg och plagg-

  283. -under användarfasen
    eller nån annanstans.

  284. Den här ger oss ett hum om var den
    största förbättringspotentialen finns-

  285. -inom klädindustrin.

  286. Vi kan även gå in på större detalj
    och se var denna miljöpåverkan sker.

  287. När det gäller T-tröjans
    koldioxidavtryck ser vi här-

  288. -att tygtillverkningen
    är en ganska viktig faktor.

  289. En sak som förvånade oss var hur
    viktig konsumenttransporterna var.

  290. Det vill säga transporten av plagget
    från affären till hemmet.

  291. Eller kundens transport
    till och från affären.

  292. Vi hittade inga studier-

  293. -som hade med
    den delen av produktens livscykel-

  294. -så vi bestämde oss för att ha med det.
    Till och med konservativa antaganden-

  295. -om hur konsumenten tar sig dit -
    allmänna transportmedel inräknade-

  296. -gjorde detta till en betydande del
    av plaggets livscykel.

  297. Men det här är preliminära data
    som antagligen kommer att ändras-

  298. -i den slutgiltiga rapporten, som jag
    hoppas att ni kan få läsa nästa år.

  299. I enlighet med vårt åtagande
    att vara transparenta och öppna-

  300. -så består rapporten...
    Den är runt 100 sidor lång-

  301. -och hälften av sidorna innehåller
    tabeller och källhänvisningar.

  302. För vi anser att andra ska kunna
    kontrollera våra antaganden.

  303. Jag ska avsluta med några mål
    för vår öppenhet i framtiden.

  304. För en akademiker handlar
    transparens om att ange sina källor.

  305. Man ska kunna ta reda på hur man
    kom fram till ett visst antagande.

  306. Men det innebär även att man
    diskuterar kvantitativa prestanda-

  307. -och inte bara
    förekomsten av ett ledningssystem.

  308. Att man har bättre koll på de aktuella
    frågorna och de tekniska systemen-

  309. -än vi tidigare har sett.

  310. Och att man anpassar datans allmän-
    giltighet till den aktuella frågan.

  311. Jag avslutar med ett inspirerande-

  312. -och halvreligiöst citat
    av Kenneth Boulding.

  313. "Mellan det meningslösa specifika
    och det innehållslösa generella"-

  314. -"måste det för varje syfte finnas
    en optimal nivå av allmängiltighet."

  315. Här ser ni mina källor.

  316. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Modets ekologiska fotavtryck

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Gregory Peters är professor vid Chalmers tekniska högskola. Han presenterar här några analyser från ett projekt om hållbar textilhandel som bedrivs vid forskningsinstitutet Mistra. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Ämnen:
Miljö > Hållbar utveckling, Slöjd > Textil och mode
Ämnesord:
Beklädnadsindustri, Hållbar design, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Teknik, Textilier, Textilindustri
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Mer hållbarhet i modebranschen

Lisbeth Svengren Holm är professor vid Textilhögskolan i Borås. Hon föreläser om transparens kring miljöfrågor bland klädföretagen. I dagens klädindustri produceras oöverskådliga mängder kläder och det krävs en gemensam kraftansträngning för att tala öppet om miljöfrågor och framtid. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Design, humanism och teknologi

Modeprofessor Simonetta Carbonaro föreläser om att vi behöver ett öppnare samhälle, men inte nödvändigtvis absolut transparens. I sin spaning efter framtidens samhälle varnar hon för flera tendenser och trender. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Socialt ansvar som utmaning

Gianmario Peretti är varumärkeskommunikatör på företaget Coop i Italien. Han berättar om företagets arbete med kommunikation på webbplatsen och i sociala medier. Peretti är övertygad om att mer samtal mellan företag och konsumenter kommer att leda till en social förändring. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

En djungel av ekomärkningar

Baptiste Carrier-Pradal föreläser om hållbart mode och definitioner kring det. Han säger att modebranschen måste bli tydligare i sin kommunikation för att förenkla för konsumenterna. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

De klimatsmarta konsumenterna

Imola Bedo är policyansvarig i Europakommissionen. Hon föreläser här om konsumism, klimat och hur EU kan bli bättre när det gäller handel och ekologiska varor. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Modets ekologiska fotavtryck

Gregory Peters är professor vid Chalmers tekniska högskola. Han presenterar här några analyser från ett projekt om hållbar textilhandel som bedrivs vid forskningsinstitutet Mistra. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Modejättens stora utmaning

Erik Karlsson är hållbarhetskoordinator på H&M och berättar om företagets hållbarhetsprofil. Han säger att deras kunder har en bild av hållbarhetsprofilen som inte helt stämmer överens med de miljöaspekter som H&M själva jobbar med. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Mer global transparens

Kavita Parmar är grundare av The IOU project. Hon berättar om shoppingkulturens baksidor och hur modevärlden måste förändras. Hon säger att ett system där man lyssnar till medvetna konsumenter, och framförallt respekterar textilarbetare, måste skapas. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Nästan Made in Sweden

Pål Dufva är produkt- och inköpschef på Woolpower och berättar här om företagets kommunikation kring hållbarhet. Hur kan ett litet företag i Östersund marknadsföra sig för att nå sin målgrupp? Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Det är människor som gör plaggen

Jill Dumain är hållbarhetsstrateg för klädföretaget Patagonia. Hon berättar om företagets tidigare kampanj där de uppmanade konsumenter att inte köpa plagg från dem. Det handlar om att det alltid är skadligt för människor och natur med tillverkning av kläder. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Ansvarsfrågor i textilbranschen

Panelsamtal om hur textilindustrin kan kombinera vinst med större miljöansvar och bättre arbetsvillkor. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Hur ska vi kunna återvinna begagnade kläder?

Forskaren Tom Nilsson talar om hur konsumtionen av kläder har ökat dramatiskt under senare årtionden. Detta trots att kläder har ett högt miljöavtryck som innebär att det går åt stora mängder kemikalier, vatten, landareal och energi för att framställa. Hur ska denna trend kunna brytas och istället skapa ett kretslopp där kläderna återvinns och blir till kläder igen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Sopor - en miljöbov och resurs

Bara i Peking kastas varje dag 11 000 ton matrester. Men allt hamnar inte på soptipparna - en del av avfallet omvandlas till gödningsmedel och biogas. Det svenska företaget Purac bygger biogasanläggningar i flera kinesiska storstäder.

Fråga oss