Titta

UR Samtiden - Design of prosperity 2014

UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Om UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Föreläsningar från konferensen Design of prosperity som handlar om hållbar utveckling inom modeindustrin. Konferensen hölls på Marketplace Borås Arena den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Till första programmet

UR Samtiden - Design of prosperity 2014 : Modejättens stora utmaningDela
  1. Förställ er att ni går in i en affär.
    Ni ska handla kläder.

  2. Visst är det en härlig känsla?
    Det ska det i alla fall vara.

  3. Och ni är inte oroliga
    för att ert handlande stöder-

  4. -oansvariga metoder
    i leverantörskedjan.

  5. Och det vet ni
    för att det står på produkten.

  6. Och ni litar på informationen.
    Vore inte det fantastiskt?

  7. Jag heter Erik Karlsson,
    och jag jobbar med hållbarhet på H&M.

  8. Jag gör livscykelanalyser och studerar
    våra medvetna material och processer.

  9. Och jag jobbar med Higg-indexet.

  10. Jag tycker att jag har ett toppenjobb.

  11. Min presentation
    är uppdelad i tre delar.

  12. Först vill jag prata lite om H&M:s
    spännande hållbarhetsprogram.

  13. Sen vill jag prata om
    varför vi har det programmet.

  14. Och sen vill jag prata
    om möjligheterna som skapas-

  15. -med konsumenttillvänd kom-
    munikation och transparenta produkter.

  16. Låter det bra?

  17. Hur många känner till H&M?

  18. Alla, hoppas jag.

  19. Hur många har besökt en H&M-butik
    det senaste året?

  20. Nästan alla. Hur många köpte nånting?

  21. Ungefär hälften av er. Jag tror att alla
    har nåt slags förhållande till H&M-

  22. -och det kommer att hjälpa oss i dag.

  23. Utifall att ni inte vet vilka vi är...

  24. Vi är världen näst största butikskedja.
    Vi har runt 3 400 butiker.

  25. Vi finns på 55 marknader.

  26. Vi har runt 120 000 anställda,
    varav de flesta jobbar i våra butiker.

  27. Vi har kommit långt sen vi öppnade
    vår första butik i Västerås 1947.

  28. Och vi växer fortfarande.
    Förutom H&M-

  29. -äger vi & Other Stories,
    COS, Weekday, Monki-

  30. -och Cheap Monday -
    fem andra märken.

  31. Vi är ett jättestort företag,
    och det medför ett enormt ansvar.

  32. Fungerar den här?

  33. Härligt!

  34. Jag vill ge er tre exempel
    på hur vi jobbar med hållbarhet-

  35. -och jag ska börja
    med mer hållbara material.

  36. Vi har bara en planet,
    och vi vill respektera dess gränser.

  37. Därför har vi satt upp som mål
    att bara använda bomull-

  38. -från hållbara källor från år 2020.

  39. Med detta avses ekologisk bomull,
    bomull från Better Cotton Initiative-

  40. -och återvunnen bomull.

  41. Bomull är vårt vanligaste material,
    så det är ett viktigt mål för oss.

  42. Med sex år kvar ligger vi bra till-

  43. -men vi måste anstränga oss mycket
    på det här området.

  44. Vi vill även "sluta cirkeln"-

  45. -och med det menar vi att vi vill
    skapa nya textiler från gamla textiler.

  46. Vi samarbetar
    med en del forskningsprojekt-

  47. -men det krävs mycket forskning
    om vi ska lyckas med det här.

  48. Jag ska prata lite om arbetet
    med vår uppförandekod.

  49. Vi genomför
    ca 3 000 granskningar per år-

  50. -för att se till att våra leverantörer
    följer vår uppförandekod.

  51. Vi kollar bland annat
    antalet övertidstimmar per månad-

  52. -och att man följer våra riktlinjer
    för hanteringen av kemikalier.

  53. Vi granskar alla direkta leverantörer,
    och vi börjar nu gå längre än så-

  54. -för mycket händer längre ner i
    leverantörskedjan, precis som Greg sa.

  55. Vi är ungefär 200 människor som
    jobbar heltid med hållbarhet på H&M-

  56. -och de flesta jobbar med
    att kontrollera vår uppförandekod.

  57. Jag har gett er tre exempel
    på vårt hållbarhetsarbete.

  58. Vi jobbar med mer hållbara material,
    främst bomull och att "sluta cirkeln".

  59. Vi har en plan för skäliga löner
    och vi följer upp vår uppförandekod.

  60. Det avslutar
    del ett av min presentation.

  61. Den här konferensen handlar om
    att prata om elefanterna i rummet.

  62. Vi är ett gigantiskt företag.
    Vi är börsnoterade-

  63. -och våra aktieägare skriker efter
    utdelning på sina investeringar.

  64. Vi har ett tillväxtmål
    på 10-15 % per år.

  65. Varför är hållbarhet så viktigt för oss?
    För det är det.

  66. Och svaret är enkelt.
    Vi har starka affärsmässiga skäl-

  67. -för vårt hållbarhetsarbete.

  68. Jag återkommer till det om en stund.

  69. En annan sak
    som är tydligt på H&M är att hållbarhet-

  70. -är en av våra kärnvärderingar.

  71. Så har det varit ända sen
    Erling Persson, H&M:s grundare-

  72. -bildade företaget 1947.

  73. Han brukade säga att H&M
    hade ett större ansvar än bara affärer.

  74. Det har gått i arv till hans barnbarn,
    vår nuvarande vd Karl-Johan Persson.

  75. Hållbarhet börjar ofta med ledarskapet,
    och på H&M är det väldigt tydligt-

  76. -att Karl-Johan både brinner för
    och är intresserad av dessa frågor.

  77. Vanligtvis försöker hållbarhets-
    avdelningarna övertyga sina chefer-

  78. -att anamma vissa hållbarhetsinitiativ.

  79. På H&M är det tvärtom. Karl-Johan
    vill att vi ska nå våra mål snabbare.

  80. Så vårt första skäl att jobba
    med hållbarhet handlar om ansvar.

  81. Vi känner att vi har ett ansvar
    att göra det, eftersom vi är så stora.

  82. Mitt andra skäl handlar om det där
    med affärsmässighet jag pratade om.

  83. Att vara med
    i alla dessa hållbarhetsinitiativ-

  84. -innebär ganska stora investeringar,
    på kort sikt.

  85. På längre sikt kommer det att löna sig.

  86. Så det andra skälet
    är en sån utdelning.

  87. Alla ni studenter i publiken
    är våra framtida anställda, och vi...

  88. Jo. - Det var nån
    som skakade på huvudet.

  89. Att jobba för ett ansvarfullt företag
    blir allt viktigare för er.

  90. Ni vill inte göra karriär
    i vilket företag som helst.

  91. Ni vill göra det i ett företag
    som delar era värderingar.

  92. Och en sån värdering
    är ett trovärdigt hållbarhetsprogram.

  93. Så att jobba med hållbarhet
    kommer att vara väldigt viktigt-

  94. -för vår förmåga
    att rekrytera rätt människor.

  95. Det är viktigt för oss
    att ni är intresserade av det här-

  96. -för annars kanske vi tar in
    fel sorts människor på H&M.

  97. Det tredje skälet
    är ännu en sån utdelning.

  98. Vi ser hållbarhetsarbetet som en
    investering i vårt kunderbjudande.

  99. Det handlar om att höja uppfattningen
    om er som kunder om...

  100. Om att höja er uppfattning om H&M.

  101. Så H&M, ett enormt företag,
    engagerar sig i hållbarhet av tre skäl.

  102. Vi känner att vi som ett stort företag
    har ett ansvar.

  103. Vi vill locka rätt människor till H&M.

  104. Och vi vill höja
    folks uppfattning om H&M.

  105. Vad bryr man sig om som kund
    på H&M? Vad är viktigt för er?

  106. Förutom det senaste samarbetet
    med Alexander Wang?

  107. Det frågar vi ofta våra kunder,
    och när det gäller hållbarhet-

  108. -så är det fyra frågor som återkommer.

  109. Det här är de fyra viktigaste frågorna
    för våra kunder.

  110. Djurbehandling, arbetsförhållanden,
    förbrukningen av el och vatten-

  111. -och användandet av kemikalier.

  112. Vi har initiativ
    som täcker in alla dessa frågor-

  113. -men sen frågar vi kunderna
    vilka av dessa initiativ de känner till.

  114. Och svaren skiljer sig åt markant.

  115. De känner till vårt arbete med ekologisk
    bomull och klädinsamling-

  116. -samt vår medvetna kollektion.

  117. Det vi ser är
    att det som är viktigt för våra kunder-

  118. -och vad de känner till om vårt arbete,
    är två vitt skilda saker.

  119. Vi når våra kunder bäst
    när vi kommunicerar med dem-

  120. -via våra produkter
    eller genom deras egna handlingar.

  121. Om man går in i en affär och ser en
    etikett där det står "ekologisk bomull"-

  122. -eller om man lämnar in en hög gamla
    kläder i utbyte mot en kupong-

  123. -så kommer man ihåg det.

  124. Så om vi vill förmedla nånting
    inom hållbarhet eller transparens-

  125. -så måste det ske genom en kanal där
    vi redan har kundens uppmärksamhet.

  126. Annars lägger ni inte märke till det.
    Det är en viktig poäng-

  127. -och jag ska återkomma till det.

  128. Varför vill vi vara transparenta?

  129. Säger vi inte bara så
    för att framstå som goda?

  130. Nej. Vi har ingenting att dölja.

  131. Ni vill ha mer information
    om dessa produkter.

  132. Nu pekar jag på skärmen,
    det ska man ju inte.

  133. Jag kan göra
    flygvärdinnegrejen i stället.

  134. Ni vill ha
    mer information om produkterna-

  135. -och vi vill kunna ge er
    den informationen.

  136. Vi har redan ökat vår transparens.

  137. För två år sen publicerade vi
    vår leverantörslista.

  138. Men hur kan vi bli mer transparenta?

  139. Vi saknar ett verktyg som låter oss vara
    så transparenta som vi vill-

  140. -och det är komplicerat att ta fram
    ett sånt system, så det tar tid.

  141. Kanske kan vi göra det tillsammans
    med andra märken, som Patagonia.

  142. Det vore underbart om vi även fick med
    oss organisationer och universitet-

  143. -så att vi verkligen får fram ett system
    som är trovärdigt och relevant för alla.

  144. Och sen måste vi verifiera det
    och informera om det.

  145. Det är därför
    vi uppskattar SAC:s arbete så mycket-

  146. -och det är därför vi är starka
    förespråkare av Higg-indexet.

  147. Har nån druckit av det här? Okej.

  148. Tack.

  149. Det där är jag, i mitten.
    Med lösskägget.

  150. Det är en bild från det senaste SAC-
    mötet i Portland för några veckor sen.

  151. Det var ett kanonmöte, som ni ser.

  152. Här ser vi folk från REI, Brooks
    Footwear, Columbia Sportswear...

  153. Jag har liknande foton
    med folk från Inditex, som äger Zara.

  154. Adidas, Nike, Levis, Gap, med flera.

  155. Som ni ser gillar vi att jobba ihop-

  156. -och tillsammans fick vi
    en fantastisk idé: Higg-indexet.

  157. Ett verktyg för att kommunicera
    transparens. Och vi vill visa er-

  158. -hur vi presterar som märke,
    och hur våra produkter presterar.

  159. Det unika med SAC är att vi faktiskt
    sätter oss ned och pratar-

  160. -och samarbetar, och med oss finns
    även organisationer och universitet.

  161. Bland annat Borås universitet.

  162. Higg-index består av en märkesmodul
    och en anläggningsmodul-

  163. -och H&M använder båda två.
    Vi ser fram emot produktmodulen-

  164. -som släpps senare i vår.

  165. Vi har använt märkesmodulen på våra
    märken, och anläggningsmodulen-

  166. -har vi integrerat i vår nya metod
    för utvärdering av leverantörer.

  167. Vi tror
    att Higg-indexet har stor potential-

  168. -och tror att det kan bli en efter-
    längtad, branschomfattande standard.

  169. Vi vill använda dess märkes-,
    anläggnings- och produktmoduler-

  170. -för att skapa en branschstandard för
    konsumenttillvänd kommunikation-

  171. -om våra produkter.

  172. För vi vill visa er hur H&M presterar-

  173. -och hur våra produkter
    och anläggningar presterar.

  174. Vi vill ge er den där transparensen
    som både ni och vi är ute efter.

  175. Vi anser att informationen ska sitta
    på produkten, för att ge er...

  176. För det är så vi kommunicerar med er
    på bästa sätt, som ni kanske minns.

  177. Så varför kan inte bara bli
    mer transparenta?

  178. Den har fastnat.

  179. Det där såg inte bra ut.
    Det blir inte bra tv.

  180. Vi saknar
    en fungerande produktmodul.

  181. Vi utvecklar nu en produktmodul - "The
    Design and Development Module".

  182. Och vi saknar ett sätt att verifiera
    det här, och ett sätt att nå ut till er.

  183. Så det kommer att dröja några år
    innan det här kommer ut i butikerna.

  184. Det här är min vän Jon. Han är
    formgivare på jeansavdelningen.

  185. Han är även bra på att åka skidor,
    ville han att jag skulle säga.

  186. Hur som helst...

  187. Varför är produktmodulen så viktig?
    Om vi kan ge Jon och hans kollegor-

  188. -ett verktyg med vilket de kan mäta
    produktens hållbarhet-

  189. -så kan de poängsätta alla produkter
    inom en viss avdelning på H&M-

  190. -och sen kan avdelningarna
    få tävla mot varandra-

  191. -och vi kan sätta upp förbättringsmål.

  192. Vi kan alltså använda Higg-indexet
    för att driva på en positiv utveckling.

  193. Det här har vi lyckats bra med
    i vår Conscious Denim-kollektion-

  194. -där vi fick ett verktyg för att mäta
    våra jeanstvättars miljöpåverkan.

  195. Och så snart vi visade resultaten
    för våra formgivare och inköpare-

  196. -började de hitta på sätt
    att förbättra sina siffror.

  197. Så det är ett bra sätt
    att driva utvecklingen framåt internt.

  198. Externt sett vill vi kunna visa er
    vilka poäng våra produkter får-

  199. -så att ni genom er köpkraft-

  200. -får avgöra
    vilka produkter som ska tillverkas.

  201. Vi har pratat lite om lagstiftning-

  202. -och vi tycker att det är fantastiskt
    att stater runt om i världen-

  203. -börjar intressera sig
    för det här med transparens.

  204. Särskilt här i Europa.

  205. Och man börjar prata om lagstiftning.

  206. Men just nu har vi ett system
    i Frankrike och ett annat i Italien.

  207. Vi har ett system i Storbritannien och
    två system diskuteras på EU-nivå.

  208. Vi behöver en global standard-

  209. -för när det gäller
    globala företag som H&M-

  210. -blir det nästan omöjlig
    för oss att förse er-

  211. -med en standard för transparens
    som är relevant, meningsfull-

  212. -effektiv och skalbar
    på alla dessa olika marknader-

  213. -om vi har avvikande lagstiftningar.
    Och det blir svårt för konsumenterna-

  214. -att känna igen
    alla olika standarder och etiketter.

  215. Det är därför SAC:s arbete
    är så fantastiskt och ambitiöst.

  216. Man skapar en global standard
    för hela textilindustrin.

  217. Det är också bra att de samarbetar
    med Europakommissionen-

  218. -i deras pilotprojekt för skor,
    som även vi deltar i.

  219. Vi behöver en global standard-

  220. -och en EU-standard vore inte så tokig,
    för EU ligger i framkant på området-

  221. -och kan säkert påverka andra stater.
    Men en global standard vore allra bäst.

  222. Sammanfattningsvis så har vi ett
    riktigt bra hållbarhetsprogram på H&M.

  223. Ni fick tre exempel.
    Vi jobbar med mer hållbara material-

  224. -vi har en plan för skäliga löner
    och vi har en uppförandekod-

  225. -som vi gör uppföljningar på.

  226. Jag gav er tre skäl
    till varför vi jobbar med hållbarhet.

  227. Vi känner att vi som ett stort företag
    har ett ansvar att göra det.

  228. Det är viktigt för vår framtida förmåga
    att locka rätt folk till H&M.

  229. Och för att höja
    kundernas uppfattning om H&M.

  230. Vi pratade om att konsumenter minns
    information de får via produkten-

  231. -eller genom sina egna handlingar.

  232. Vi vill bli mer transparenta, men
    saknar systemet som krävs för det.

  233. Det är därför vi ser Higg-indexet
    som en potentiell branschstandard.

  234. En standard som kan driva på
    utvecklingen både internt och externt.

  235. Och vi är för lagstiftning
    när det kommer till transparens-

  236. -men vi behöver en global standard,
    för annars får den inte önskad effekt.

  237. Tack.

  238. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Modejättens stora utmaning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Erik Karlsson är hållbarhetskoordinator på H&M och berättar om företagets hållbarhetsprofil. Han säger att deras kunder har en bild av hållbarhetsprofilen som inte helt stämmer överens med de miljöaspekter som H&M själva jobbar med. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Företagande och entreprenörskap, Slöjd > Textil och mode
Ämnesord:
Företagens samhällsansvar, Företagsekonomi, Företagsetik, Marknadsföring, Textilindustri
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Mer hållbarhet i modebranschen

Lisbeth Svengren Holm är professor vid Textilhögskolan i Borås. Hon föreläser om transparens kring miljöfrågor bland klädföretagen. I dagens klädindustri produceras oöverskådliga mängder kläder och det krävs en gemensam kraftansträngning för att tala öppet om miljöfrågor och framtid. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Design, humanism och teknologi

Modeprofessor Simonetta Carbonaro föreläser om att vi behöver ett öppnare samhälle, men inte nödvändigtvis absolut transparens. I sin spaning efter framtidens samhälle varnar hon för flera tendenser och trender. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Socialt ansvar som utmaning

Gianmario Peretti är varumärkeskommunikatör på företaget Coop i Italien. Han berättar om företagets arbete med kommunikation på webbplatsen och i sociala medier. Peretti är övertygad om att mer samtal mellan företag och konsumenter kommer att leda till en social förändring. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

En djungel av ekomärkningar

Baptiste Carrier-Pradal föreläser om hållbart mode och definitioner kring det. Han säger att modebranschen måste bli tydligare i sin kommunikation för att förenkla för konsumenterna. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

De klimatsmarta konsumenterna

Imola Bedo är policyansvarig i Europakommissionen. Hon föreläser här om konsumism, klimat och hur EU kan bli bättre när det gäller handel och ekologiska varor. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Modets ekologiska fotavtryck

Gregory Peters är professor vid Chalmers tekniska högskola. Han presenterar här några analyser från ett projekt om hållbar textilhandel som bedrivs vid forskningsinstitutet Mistra. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Modejättens stora utmaning

Erik Karlsson är hållbarhetskoordinator på H&M och berättar om företagets hållbarhetsprofil. Han säger att deras kunder har en bild av hållbarhetsprofilen som inte helt stämmer överens med de miljöaspekter som H&M själva jobbar med. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Mer global transparens

Kavita Parmar är grundare av The IOU project. Hon berättar om shoppingkulturens baksidor och hur modevärlden måste förändras. Hon säger att ett system där man lyssnar till medvetna konsumenter, och framförallt respekterar textilarbetare, måste skapas. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Nästan Made in Sweden

Pål Dufva är produkt- och inköpschef på Woolpower och berättar här om företagets kommunikation kring hållbarhet. Hur kan ett litet företag i Östersund marknadsföra sig för att nå sin målgrupp? Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Det är människor som gör plaggen

Jill Dumain är hållbarhetsstrateg för klädföretaget Patagonia. Hon berättar om företagets tidigare kampanj där de uppmanade konsumenter att inte köpa plagg från dem. Det handlar om att det alltid är skadligt för människor och natur med tillverkning av kläder. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Ansvarsfrågor i textilbranschen

Panelsamtal om hur textilindustrin kan kombinera vinst med större miljöansvar och bättre arbetsvillkor. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Tre ord om tillit

Jan Mewes är forskare i sociologi och föreläser om innebörden av social tillit. Det handlar om många saker i vårt samhälle. Hur är det att leva i ett samhälle, med eller utan tillit? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Inför valet

Gör min röst skillnad? Morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton.

Fråga oss