Titta

UR Samtiden - Design of prosperity 2014

UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Om UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Föreläsningar från konferensen Design of prosperity som handlar om hållbar utveckling inom modeindustrin. Konferensen hölls på Marketplace Borås Arena den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Till första programmet

UR Samtiden - Design of prosperity 2014 : Det är människor som gör plaggenDela
  1. Tack. Det är kul att vara här
    och få berätta om våra upplevelser.

  2. Jag vill ge er lite sammanhang först.
    Många känner till Patagonia, tror jag.

  3. Får jag be om en handuppräckning?
    Jag ska inte fråga vilka som äger oss-

  4. -för vi är ett utländskt företag.
    Men vårt ägande är ganska ovanligt.

  5. Vi är inte börsnoterade, och det gör
    det lättare att uppnå det vi vill.

  6. Våra ägare värnar oerhört mycket om
    miljön och om sociala förhållanden.

  7. Precis som Erik Karlsson på H&M
    är mitt jobb att bromsa ägarna lite-

  8. -för att få en affärsmässig balans. Så
    de här värderingarna är viktiga för oss.

  9. Utan en frisk planet
    tjänar man inga pengar.

  10. För de som inte alltid är helt
    övertygade om att hållbarhet-

  11. -hör hemma i affärsvärlden,
    börjar nog läget klarna allt mer.

  12. Torkan som vi upplever, och bomullen
    som inte kan odlas på grund av den-

  13. -har en direkt påverkan
    på vår bransch, och på våra vinster.

  14. Jag ska berätta lite om vårt ursprung
    och varför det här är viktigt för oss.

  15. Det här är Yvon Chouinard som ung.

  16. Han var falkenerare, och det fick
    honom att börja med klättring.

  17. Men han var inte nöjd med kvaliteten
    på dåtidens klätterutrustning-

  18. -så han lärde sig att arbeta med järn -
    en riktig entreprenör, med andra ord-

  19. -och började tillverka egen utrustning.

  20. Han började tillverka pitonger under
    vintern i Ventura, där man kunde surfa.

  21. Det är för de fina vågornas skull som
    vi håller till i Ventura i Kalifornien.

  22. De tillverkade pitonger på vintern-

  23. -och på somrarna reste de runt
    och sålde dem till andra klättrare.

  24. Och om man själv och ens vänner
    använder sakerna man har tillverkat-

  25. -för att bestiga Yosemites höga väggar-

  26. -så är kvaliteten
    det första man tänker på.

  27. Så vårt kvalitetstänkande började
    med Patagonias klätterutrustning.

  28. Men 1972 insåg de hur mycket
    pitongerna skadade klippan.

  29. Det var ett litet företag på den tiden-

  30. -men 50-60 % av intäkterna
    kom från pitongerna-

  31. -och man slutade sälja dem.

  32. Det här var ett tidigt exempel på
    hur vi fattade ett beslut-

  33. -på grund av ett externt,
    miljörelaterat skäl.

  34. Sen började man sälja kilar i stället,
    en ny innovation inom klättringen.

  35. Tack vare dessa kunde man klättra
    utan att göra åverkan på klippan.

  36. 1973 bildades Patagonia-

  37. -och vår första produkt var en rugby-
    tröja som importerades från Skottland.

  38. De flesta tror inte att våra första
    produkter var tillverkade av bomull-

  39. -men så var det. Yvon hittade
    rubgytröjan på en klätterresa-

  40. -och insåg att den var
    näst intill omöjlig att förstöra.

  41. Perfekt för klättring,
    så han började importera dem.

  42. Han inspirerades av Patagonien
    i Sydamerika, därav namnet.

  43. Klätterutrustningsföretaget Chouinard
    Equipment så gick bra-

  44. -och man ville inte att ett misslyckande
    skulle befläcka det företagsnamnet.

  45. Så man tog ett annat namn. Chouinard
    Equipment såldes till de anställda-

  46. -och heter nu Black Diamond.
    Och Patagonia blev ett klädföretag.

  47. Vår målbeskrivning är rätt ovanlig,
    för den nämner inte vad vi tillverkar.

  48. Den handlar mer om vad vi gör,
    och hur vi vill göra det.

  49. Den är där för att vägleda oss
    i det dagliga arbetet-

  50. -och man tar den nästan för given-

  51. -men nyligen träffade vi ett gäng chefer
    som ville ställa lite frågor-

  52. -och nästan varenda en av oss
    nämnde vår målbeskrivning.

  53. De blev imponerade,
    fast för oss är det vardag-

  54. -och en vägledning
    för vårt dagliga arbete.

  55. Det här med att inte orsaka onödig
    skada är en stor del av mitt jobb-

  56. -men det här med att vara en
    inspirationskälla är också viktigt.

  57. Det har att göra med att vi ser till
    att åtminstone några av idéerna-

  58. -som kommer från ägare och chefer
    är affärsmässigt gångbara.

  59. Ett företag som inte är lönsamt
    är ingen vidare inspirationskälla-

  60. -och då är det ingen
    som bryr sig om vad man gör.

  61. Så det tar vi på största allvar.

  62. De anställda ska ju ha lön, så jag
    gillar inte det där med nakenvandring.

  63. Vi vill att folk
    ska behöva våra produkter.

  64. Men Paul, du får gärna hålla på
    med det uppe i norra Sverige.

  65. Men det här vägleder oss,
    och vi måste vara lönsamma-

  66. -för att kunna inspirera andra företag,
    så det är nåt vi håller kärt.

  67. Över till det här med transparens.

  68. Vi brottades med det här-

  69. -i början av 2000-talet,
    fram till 2005 ungefär.

  70. Det var så mycket prat i branschen-

  71. -om hållbarhetsarbete-

  72. -men allt gjordes i form av en
    rapport om företagets sociala ansvar.

  73. Nån nämnde tidigare att de
    kan vara svåra att kommunicera.

  74. De är inte alltid så dynamiska, men vår
    VD bestämde att vi skulle skriva en.

  75. Så vi skrev en, och de är till stor del
    baserade på finansiell information.

  76. Vi är inte börsnoterade, så vi hade
    ingen erfarenhet av liknande arbete.

  77. Vi tryckte upp tolv exemplar
    av vår första rapport-

  78. -och jag har elva av dem,
    och ingen fick se dem.

  79. Det var inte så
    vi pratade med våra kunder.

  80. Vi var bra på att berätta historier, och
    det här var bara siffror och diagram.

  81. Och det enda som kom fram
    var det vi var bra på.

  82. Alla som har jobbat med hållbarhet
    ett tag vet-

  83. -att om man bara vet vad som är bra,
    så vet man bara en tredjedel.

  84. Eller kanske hälften. Men det finns
    massor med problem i branschen-

  85. -och vi ville ha nåt mer transparent
    än en typisk ansvarsrapport.

  86. Nåt som fick folk
    att känna att de var delaktiga.

  87. År 2007 lanserade vi projektet
    The Footprint Chronicles-

  88. -och det var
    ett experiment i transparens.

  89. Folk tror att det är lätt för oss att
    vara transparenta, men det är det inte.

  90. Det är inte lättare för oss än för
    nån annan. Vi har kanske vant oss-

  91. -vi har fått lite skinn på näsan och vi
    har den där amerikanska djärvheten-

  92. -som kanske beror på att vi är från
    Kalifornien. Men det är inte lätt.

  93. Och vi vet att vi närmar oss
    rätt nivå av transparens-

  94. -när det börjar kännas riktigt obekvämt.
    Då vet vi att vi har träffat rätt.

  95. Och det har hänt mycket de senaste
    åren. Konsumenterna förväntar sig det.

  96. Dagens unga bryr sig mer om var
    saker kommer ifrån än min generation-

  97. -och mina föräldrars generation.

  98. Så pressen är större
    att lägga korten på bordet.

  99. Vi har nu 25 produkter där vi
    redogör för vår leverantörskedja.

  100. Varje ruta representerar en länk,
    och vi börjar med designen i Ventura.

  101. Vi rör oss genom kedjan och berättar
    historier med videor och intervjuer-

  102. -och vi pratar även om den
    miljörelaterade informationen.

  103. 2,5 kg koldioxid -
    ja, vad betyder egentligen det?

  104. En viktig grej blev att omvandla det
    till nåt man kan förstå-

  105. -och det mest effektiva
    var att jämföra med själva plagget.

  106. Om plagget väger 500 gram,
    men skapar 2,5 kg koldioxid-

  107. -så är det inte hållbart.

  108. Även om man inte förstår hur mycket
    2,5 kg koldioxid är så vet man-

  109. -att det är dåligt
    om plagget väger 500 gram.

  110. Vi började
    med att studera de här siffrorna-

  111. -och försökte komma på
    vad en konsument skulle vilja se.

  112. Och vad som skulle kunna leda till
    förändringar i leverantörskedjan.

  113. Alla som har samlat data
    vet att man kan hålla på i evigheter-

  114. -och sen gäller det att kunna använda
    datan, för det är väldigt dyrt.

  115. Inte alltid i pengar, men det
    kostar tid, resurser och energi.

  116. Så vi fick hitta en balans.

  117. Och vi bestämde oss för att vara riktigt
    transparenta med det som var dåligt.

  118. Och det var där vi stod ut, för vi
    skrev sånt som verkligen var dåligt.

  119. Om man tittar på längden
    på de här texterna...

  120. Vi var bundna
    av designen på webbplatsen.

  121. Vad är det första man vill säga när man
    är transparent och avslöjar nåt dåligt?

  122. "Men...
    Det beror på... Vi hade inget val!"

  123. "För att..." Men inget sånt fick plats,
    så det dåliga fick stå för sig självt.

  124. Det var riktigt slående,
    och det lärde oss en viktig läxa.

  125. När man är transparent och försöker
    prata om sånt som är problematiskt...

  126. Försök inte alltid försvara det.

  127. Sen försökte vi...
    Det här var en helt egen webbplats-

  128. -och vi försökte få dit folk
    från vår försäljningssida.

  129. Det var svårt, och andelen besökare
    som klickade sig vidare var lågt.

  130. Webbplatsen uppmärksammades
    i bloggar och användes i skolor-

  131. -men det var mindre än en procent
    av våra besökare som klickade sig dit.

  132. Allt detta arbete, och så når vi inte
    fram till publiken vi skapade den för.

  133. Så vi försökte baka in den mer
    i själva handlandet.

  134. Vi hade en flik med produktinformation
    som var relativt framgångsrik.

  135. Sen fick vi en flik
    till vänster på skärmen.

  136. Den åkte ut om man klickade på den,
    men det var det ingen som visste-

  137. -så det var inte vidare framgångsrikt.
    Så vi har försökt med olika grepp-

  138. -och försökt ta reda på vad som är
    hållbart ur ett företagsperspektiv-

  139. -vad konsumenten vill veta och hur
    vi ska förmedla den informationen-

  140. -och hur vi sen får folk
    att titta på informationen.

  141. Det här är sånt
    vi inte har kommit till ännu-

  142. -men en intressant sak,
    som även Paul tog upp-

  143. -är att man kan använda datan till
    uppriktig och provokativ reklam.

  144. Så vi satte in den här annonsen
    i The New York Times-

  145. -på årets största shoppingdag i USA.

  146. Den kallas för Black Friday-

  147. -och det är då en stor andel
    av årets handel inträffar.

  148. All information kom från The Footprint
    Chronicles, och vi ville vara ärliga.

  149. Vi anklagades för att vara hycklare.
    "Ni försöker bara få oss att köpa nåt."

  150. Men vi ville verkligen säga:
    "Ta en titt på den påverkan"-

  151. -"som allt ni köper har -
    en påverkan som ni aldrig får se."

  152. Vi fick naturligtvis en hel del
    uppmärksamhet med annonsen.

  153. Men det riktigt intressanta var...

  154. Vad skulle vi göra nu? Folk gillade
    att få den här informationen-

  155. -och vi gjorde det med 25 produkter.
    Nu gör vi det med alla 800!

  156. Det var väldigt imponerande att Coop
    Italia gjorde det med 1 500 produkter.

  157. Jag var helt förbluffad,
    för jag vet hur svårt det är.

  158. Och vi misslyckades faktiskt
    när vi försökte.

  159. Vi hade våra 25 plagg-

  160. -som vi kunde vara väldigt
    noggranna och provokativa med-

  161. -men när vi försökte göra hundratals
    plagg blev det väldigt styltigt-

  162. -för det handlar
    om känslig information.

  163. Så nu har vi plockat ner alltihop-

  164. -för att försöka komma på ett sätt
    att presentera den informationen-

  165. -på ett tänkvärt och provokativt sätt,
    och där kommer Higg-indexet in.

  166. Det redan har förklarats så bra i dag,
    så jag behöver inte gå in på det.

  167. Det använder enhetliga mått-

  168. -som gör att det fungerar
    på systemomfattande nivå.

  169. Vi ser vilka av våra produkter som är
    sämst, och det kanske leder till nåt.

  170. Men det måste ske på ett sätt
    som är snabbt och affärsmässigt.

  171. Man har inte flera år på sig, för vid
    det laget är produkterna omoderna.

  172. Så det måste vara systemiskt
    om man ska göra det storskaligt.

  173. Och sen tog vi med oss det här
    in i Sustainable Apparel Coalition-

  174. -där vi varit engagerade medlemmar
    sen vi startade den med Wal-Mart.

  175. Den historien
    har vi tyvärr inte tid med i dag.

  176. Vi plockade ner vår statistik-

  177. -för det var en modifierad
    livscykelanalys för just vårt företag.

  178. Nu handlar det om branschen,
    och våra siffror ska kunna jämföras-

  179. -oavsett var eller hur man handlar.
    Det är bäst för konsumenten, tror vi.

  180. Så det håller vi på med,
    men vi vill inte tappa fart-

  181. -nu när folk
    börjar vänja sig vid det här.

  182. Så nu har vi gjort det lättare
    att hitta The Footprint Chronicles.

  183. Vi lanserade en ny, fin webbplats
    för ungefär ett halvår sen-

  184. -och nu finns vi på första sidan.
    Man scrollar ner-

  185. -och så ser man The Footprint
    Chronicles ovanför recensionerna.

  186. Det är väldigt många
    som läser recensionerna-

  187. -och nu måste man passera
    The Footprint Chronicles.

  188. Och det var
    vår webbplatsutvecklares idé.

  189. De ville få vårt arbete att synas.

  190. En annan förbättring är...
    Den här kartan har vi använt länge-

  191. -men nu kan man även se
    individuella odlingar.

  192. Vi är ett företag som är väl förtrogen
    med vår leverantörskedja.

  193. Vi har samarbetat länge med säljarna,
    så vi vet vilka de är.

  194. Vi jobbar med spårbarhet,
    och det ska jag snart prata lite om.

  195. Ner på gårdsnivå, vare sig det handlar
    om gäss på dunfarmar...

  196. Gåsfarmarna som vi får vårt dun ifrån,
    bomullsodlingar, ullproducenter-

  197. -och vi får Tencel från eukalyptus-
    odlingarna som Lenzing driver.

  198. Så vi känner vår leverantörskedja
    ner på jordbruksnivå-

  199. -och nu vill vi gå ett steg längre,
    ner på råmaterialsnivå.

  200. Några av oss pratades vid
    när vi gick runt på skolan.

  201. Vi pratade om nästa generation.
    "Var kommer X ifrån?"

  202. "Var kommer banen ifrån? Mataffären.
    T-tröjan då? Klädaffären."

  203. Och det är inte bara barn
    som inte vet det här.

  204. Vi har hållit massor med utbildningar
    för våra anställda genom åren-

  205. -för att komma ner
    på den här grundnivån.

  206. Vi vill även skapa transparens genom
    berättelser från leverantörskedjan.

  207. Ni har hört om det tidigare i dag.
    Att få en djupare förståelse för-

  208. -att det är människor som rör
    vid våra kläder och våra skor.

  209. Inte bara maskiner.

  210. Det är lätt att glömma, och vi vet inte
    så mycket om dessa människor.

  211. Så Kavita, du gör ett jättebra jobb.

  212. Tänk er att ni går till affären
    för att köpa ägg.

  213. I USA, och säkert här med, kan jag
    välja om hönsen är vegetarianer-

  214. -jag kan välja om de har en bur, och
    jag kan välja om de får vara utomhus.

  215. Jag väljer hönsens liv
    genom mitt val av ägg.

  216. Det finns massor av kriterier,
    men inte när det gäller människor.

  217. Och vi är ju en aning viktigare än höns.

  218. Ledsen, Peta, men jag bryr mig mer
    om människor än om höns!

  219. Det är ju galet
    att vi kan välja vilket sorts liv-

  220. -djuren ska ha,
    som vi får våra produkter ifrån-

  221. -men inte när det gäller människor.
    Och det vill vi synliggöra mer-

  222. -så bra jobbat, Kavita.

  223. Men hur ska detta synliggörande ske?

  224. I vår mobilapp har vi en QR-läsare-

  225. -och i vår ska det sitta QR-koder
    på alla våra produkter.

  226. Då kan man gå in i en affär och direkt
    få upp The Footprint Chronicles.

  227. Där kan man då läsa
    information om plagget.

  228. Vilka länder det är tillverkat i, etc.
    Så i takt med att det blir mer sånt här-

  229. -och Higg-indexet
    blir konsumenttillvänt-

  230. -vilket fortfarande
    är lite kontroversiellt...

  231. Så om ni vill det ska ni mejla Baptiste-

  232. -och skriva... Han skickar dem vidare
    till beslutsfattarna.

  233. Det är en stor fråga just nu-

  234. -och såna spänningar kan det finnas
    i en demokratisk organisation.

  235. Alla måste vara överens, så vi jobbar
    på det. Men vi vill ha Higg-indexet-

  236. -vare sig det finns på etiketten,
    i mobilen eller i affären.

  237. En sak till. Hur ser
    den nya transparensen ut?

  238. Allt vi har hört i dag låter jättebra,
    men hur gör vi sen?

  239. Och hur pratar vi med folk
    om allt det dåliga som händer?

  240. Vi har lärt oss att det
    som får oss att vilja ändra på saker-

  241. -inte nödvändigtvis
    är det som konsumenten vill höra.

  242. När vi bytte till ekologisk bomull
    för 20 år sen...

  243. Vi använder bara ekologisk bomull.

  244. Vi motiverades av alla kemikalier
    som hamnade i jorden-

  245. -och det här var innan
    det fanns genmodifierad bomull-

  246. -så man hade inte den minskning
    av kemikalier som finns i dag.

  247. Och när genmodifierade grödor blev
    problematiskt var vi redan ekologiska-

  248. -så vi slapp ta ett beslut om det.

  249. Vi motiverades alltså
    av alla föroreningar-

  250. -men det ville inte folk
    som var ute och handlade se.

  251. Vår butikspersonal kunde se glada par
    komma in med sina caffè latte-

  252. -och plötsligt möts de
    av en bild på ett besprutningsplan.

  253. Då vill de inte fortsätta handla, så vi
    behövde nya sätt att kommunicera.

  254. Vi lockade in dem med en romantisk
    bild av en bonde som plockar bomull-

  255. -som ju är ett väldigt oromantiskt jobb.

  256. Han såg ut som Marlboro-mannen,
    fast i pastellfärger.

  257. Men det fungerade. Folk slappnade av,
    och de kunde komma in i butiken-

  258. -och ta del av vår information.

  259. Just nu har vi problem med dun.

  260. Ni kanske har följt den rådande
    kontroversen, och vi var mitt i smeten.

  261. Vi har länge donerat
    en procent av våra intäkter-

  262. -till olika miljögrupper.

  263. Så vi är vana vid
    att ha goda relationer till dem.

  264. Men på sistone har vi utsatts
    för angrepp av dem, och 2010-

  265. -kom organisationen Four Paws
    till oss och sa:

  266. "Visste ni att det bland era
    dunleverantörer förekommer"-

  267. -"tvångsmatning för foie gras och
    eventuellt även levandeplockning?"

  268. Vi hade pratat med våra leverantörer
    om det här tre år tidigare-

  269. -och begärt en garanti för att sånt inte
    förekommer. De skrev på garantin-

  270. -och tre år senare
    var vi plötsligt illa ute.

  271. De protesterade vid en butik och hade
    vår logotyp med tjära och fjädrar på.

  272. Det var inte så många ute på stan då,
    för det var i februari och kallt-

  273. -men var inte vana
    vid den här pressen.

  274. Vad skulle vi göra?
    Och den här miljögruppen hade rätt.

  275. De kunde se på The Footprint
    Chronicles var vi köpte vårt dun.

  276. Först kändes det läskigt. Det är
    som sagt inte lätt för oss heller.

  277. Men vår VD sa åt oss
    att vara ännu mer transparenta.

  278. "Säg att vi begick ett misstag,
    och fixa det." Och det gjorde vi.

  279. Jag såg slutet
    för The Footprint Chronicles.

  280. Det var det värsta som kunde hända.
    Men nu, fyra år senare-

  281. -sitter vi på en ledarposition,
    för vi hade en sån stor press på oss-

  282. -att vi såg till att göra hela
    vår dunproduktion spårbar-

  283. -fri från levandeplockning
    och tvångsmatning-

  284. -och mina kollegor
    har slitit hårt med det här.

  285. Så nu måste vi fundera över
    hur vi ska berätta om det här-

  286. -på ett sätt som folk förstår. Tack.

  287. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det är människor som gör plaggen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jill Dumain är hållbarhetsstrateg för klädföretaget Patagonia. Hon berättar om företagets tidigare kampanj där de uppmanade konsumenter att inte köpa plagg från dem. Det handlar om att det alltid är skadligt för människor och natur med tillverkning av kläder. Men hur kan man göra för att minska sitt ekologiska fotavtryck? Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Företagande och entreprenörskap, Slöjd > Textil och mode
Ämnesord:
Företagens samhällsansvar, Företagsekonomi, Hållbar design, Marknadsföring, Textilindustri
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Mer hållbarhet i modebranschen

Lisbeth Svengren Holm är professor vid Textilhögskolan i Borås. Hon föreläser om transparens kring miljöfrågor bland klädföretagen. I dagens klädindustri produceras oöverskådliga mängder kläder och det krävs en gemensam kraftansträngning för att tala öppet om miljöfrågor och framtid. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Design, humanism och teknologi

Modeprofessor Simonetta Carbonaro föreläser om att vi behöver ett öppnare samhälle, men inte nödvändigtvis absolut transparens. I sin spaning efter framtidens samhälle varnar hon för flera tendenser och trender. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Socialt ansvar som utmaning

Gianmario Peretti är varumärkeskommunikatör på företaget Coop i Italien. Han berättar om företagets arbete med kommunikation på webbplatsen och i sociala medier. Peretti är övertygad om att mer samtal mellan företag och konsumenter kommer att leda till en social förändring. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

En djungel av ekomärkningar

Baptiste Carrier-Pradal föreläser om hållbart mode och definitioner kring det. Han säger att modebranschen måste bli tydligare i sin kommunikation för att förenkla för konsumenterna. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

De klimatsmarta konsumenterna

Imola Bedo är policyansvarig i Europakommissionen. Hon föreläser här om konsumism, klimat och hur EU kan bli bättre när det gäller handel och ekologiska varor. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Modets ekologiska fotavtryck

Gregory Peters är professor vid Chalmers tekniska högskola. Han presenterar här några analyser från ett projekt om hållbar textilhandel som bedrivs vid forskningsinstitutet Mistra. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Modejättens stora utmaning

Erik Karlsson är hållbarhetskoordinator på H&M och berättar om företagets hållbarhetsprofil. Han säger att deras kunder har en bild av hållbarhetsprofilen som inte helt stämmer överens med de miljöaspekter som H&M själva jobbar med. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Mer global transparens

Kavita Parmar är grundare av The IOU project. Hon berättar om shoppingkulturens baksidor och hur modevärlden måste förändras. Hon säger att ett system där man lyssnar till medvetna konsumenter, och framförallt respekterar textilarbetare, måste skapas. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Nästan Made in Sweden

Pål Dufva är produkt- och inköpschef på Woolpower och berättar här om företagets kommunikation kring hållbarhet. Hur kan ett litet företag i Östersund marknadsföra sig för att nå sin målgrupp? Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Det är människor som gör plaggen

Jill Dumain är hållbarhetsstrateg för klädföretaget Patagonia. Hon berättar om företagets tidigare kampanj där de uppmanade konsumenter att inte köpa plagg från dem. Det handlar om att det alltid är skadligt för människor och natur med tillverkning av kläder. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Design of prosperity 2014

Ansvarsfrågor i textilbranschen

Panelsamtal om hur textilindustrin kan kombinera vinst med större miljöansvar och bättre arbetsvillkor. Inspelat den 21 november 2014 på Marketplace Borås Arena. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Från rasism till rasifiering

Rene León Rosales är forskare och ordförande vid Imerförbundet och föreläser om rasismens utveckling genom åren och hur den uttrycks i dag. Han ger en kort historik och talar bland annat om Carl von Linnés kategorisering av människor utifrån "rasspecifika" egenskaper och hur kategorierna sedan har hierarkiserats. Han berättar om rasifiering, vardagsrasism och kritiska ras- och vithetsstudier. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Saknad

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss