Titta

UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Om UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Sverige tog emot ungefär 45 000 flyktingar från koncentrationslägren i Europa åren efter andra världskrigets slut. Några få av dem lever fortfarande och berättar här sina egna historier från det största brottet mot mänskligheten. Samtalen spelades in av Föreningen Förintelsens överlevande.

Till första programmet

UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar : Erika Josefson - Att spåra sina judiska rötterDela
  1. När du tänker att du var född,
    för det vet du ju inte...

  2. När jag kom... Mina föräldrar-

  3. -har alltid berättat kvällssagan
    för mig-

  4. -om att alla föräldrar fick behålla
    det barnet som de gjorde själva.

  5. Hur det än var. Men de fick välja.

  6. Det är det stora i mitt liv
    - att jag är utvald.

  7. De var stolta över
    att de hade fått välja mig.

  8. Så när jag blev retad i skolan:
    "Du är adopterad."

  9. "Ja, jag vet!"
    Jag var stolt över det.

  10. Det har varit viktigt i mitt liv.

  11. Ingen har skämts över mig
    eller försökt dölja nånting.

  12. Utom att min pappa tyckte
    att jag nog var hans ändå.

  13. Papperen om adoptionen
    fick jag först se när han hade dött.

  14. Och det är 22 år sen ganska precis.

  15. -Hur gammal var du då?
    -Dra bort 22 från 70.

  16. Det är ett par stycken.

  17. -Då fick jag...
    -Du var 48.

  18. Jag visste att jag var adopterad och
    kom från eventuellt Tjeckoslovakien.

  19. Från ett ställe som heter Nitra.
    Främlingspasset har jag alltid sett.

  20. Berätta om främlingspasset
    och informationen där.

  21. Här är det då... Min pappa,
    som var fotograf, har tagit bilden.

  22. Här står det...
    Min pappa, förstås.

  23. Nån annan pappa eller mamma
    känner jag inte till.

  24. Utan det är "lilla Erikas" familj,
    det andra. Det är henne jag letar åt.

  25. Du talar om "lilla Erika"
    som var före adoptionen.

  26. -Och Erika efter adoptionen.
    -Erika har ju en familj.

  27. Hon har haft det bra alltid. "Lilla
    Erika" är hon som är ett mysterium.

  28. Kanske ska du berätta i stora drag
    om "lilla Erika" först.

  29. Det som du har fått reda på.

  30. "Lilla Erika" kom till Sverige -45.

  31. Jag har en tidsplan här.

  32. Jag kom alltså till Sverige
    -45 på hösten.

  33. Och vi var i
    koncentrationsläger i Bergen-Belsen.

  34. Där togs vi om hand av
    Luba Tryszynska-

  35. -som var en ung, polsk kvinna-

  36. -som hade vigt sitt liv åt
    att ta hand om barn.

  37. Hennes son
    hade tagits ifrån henne i Auschwitz.

  38. När hon kom till Bergen-Belsen hade
    hon möjlighet... Jag vet inte varför-

  39. -men hon fick ta hand om barn-

  40. -under förutsättning att
    hon inte bad om extra matransoner.

  41. Och hon tog hand om mig
    efter det att...

  42. Hon skriver i adoptionspapperen-

  43. -en beskrivning av
    hur hon kom i kontakt med mig.

  44. Hon fick mig av en kvinna
    som hade fått mig av min mamma-

  45. -som skulle dö.

  46. Sen kunde inte hon ta hand om mig
    för hon hade ett eget barn.

  47. Då fick Luba ta hand om mig.

  48. Och hon tog hand om mig ända tills vi
    kom till Sverige. Det var ett par år.

  49. Du vet inte,
    men ungefär hur gammal var du?

  50. Luba skriver i dokumentet
    inför adoptionen-

  51. -att jag var cirka två.

  52. Och sen...
    Det kan nog stämma rätt bra.

  53. När jag sen kom till Sverige-

  54. -var det en tandläkare som bestämde
    någorlunda hur gammal jag var.

  55. Jag var cirka två när hon
    tog hand om mig. Och det var...1945.

  56. Sen blev vi kvar i Bergen-Belsen.

  57. För Luba skulle åka till Holland
    först och lämna av holländska barn-

  58. -som hade
    rätt mycket släktingar kvar.

  59. Sen kom hon tillbaka-

  60. -och tog resten av oss som då
    hade haft det bra den sista tiden.

  61. Och så kom vi till Sverige.

  62. -När kom ni till Sverige?
    -I oktober -45, tror jag.

  63. -Har...?
    -Nej, nu ljuger jag.

  64. -Vi ska se. Vi kom i juli -45.
    -Juli -45.

  65. Då kom vi från Lübeck till Ystad.

  66. -Sen var det en lång radda tider här.
    -Berätta om tiderna som du har där.

  67. Vi kom från Lübeck till Ystad-

  68. -i juli -45.

  69. Sen var jag i karantän
    på Sundsgården.

  70. Exakt var det ligger vet jag inte.
    Allt det här har jag sen...

  71. Hälsokort.

  72. Sen var jag
    i Fiskeboda utanför Norrköping.

  73. Sen Bergsjö flyktingförläggning
    utanför Hudiksvall och Sundsvall.

  74. Sen kom jag till Lövsättra barnhem
    här i Täby.

  75. Och där fick vi besök av
    en journalist-

  76. -från Finland som hette Skurnik.

  77. Hon skulle göra ett reportage för
    den judiska tidningen i Helsingfors-

  78. -och berätta om barnen som hade
    kommit med den sista transporten.

  79. Hon hade två barn som
    hade varit krigsbarn hos min morfar-

  80. -nere i Göteborg,
    så hon hälsade på mina föräldrar-

  81. -som var nygifta.
    Och då så berättade hon-

  82. -att hon hade träffat de här barnen
    och hon skulle adoptera det yngsta.

  83. Min pappa visste då
    att han inte kunde göra barn-

  84. -för han hade haft påssjuka.

  85. Då sa han att det var orättvist, hon
    hade redan två. Då bestämde de så.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Erika Josefson - Att spåra sina judiska rötter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Erika Josefson kom som adoptivbarn till en svensk familj. I vuxen ålder får hon veta att hon som barn överlevt Bergen-Belsen. Hon togs om hand av en kvinna efter att hennes mamma dött. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 5 juni 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Andra världskriget, Historia > Efter ca 1900 > Efterkrigstiden
Ämnesord:
1939-1945 (andra världskriget), Förintelsen, Förintelsens överlevande, Historia, Judarnas historia
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Alexander Kwiatkowski - Att flytta till gettot

Alexander Kwiatkowski är polsk jude. Han berättar här om när han var fem år gammal och tvångsförflyttades till gettot i Warszawa i Polen tillsammans med sin familj. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 22 februari 2014. Intervjuare: Josef Ram.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Györg Fenyö - Med antisemitism som lag

Györg Fenyö föddes i en ickereligiös judisk familj i Budapest. Han berättar här att han är kristet döpt och inte ens hade hört ordet jude, men det hjälpte honom inte undan förföljelserna. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 27 april 2014. Intervjuare: Willy Silberstein.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Hania Rosenberg - Bara ta med det man kunde bära

Hania Rosenberg föddes i polska Oswiecim, i dag känt som Auschwitz. Vid första deportationen fick familjen bara ta med det den kunde bära. Redan där fanns tecknen på att de snart skulle till en plats där de inte behövde någonting. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 24 oktober 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Marina Hoff - Vi blev angivna

1944 hamnade lettiska Marina Hoff som åttaåring i centralfängelset i Riga. Nästa station blev ett förintelseläger där det fanns flera hundra barn, men inga vuxna. När ryssarna närmade sig ville myndigheterna likvidera alla lägerinvånare. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 21 juni 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Györg Fenyö - Jag godtog det likgiltigt

Györg Fenyö berättar om när han var barn i Budapest då de ungerska nazisterna pilkorsarna tog makten. Han har många skarpa minnen, men minnesluckorna kring det fasansfulla som hänt är lika många. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 27 april 2014. Intervjuare: Willy Silberstein.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Eugenia Göndör - Att växa upp med döden

Polskfödda Eugenia Göndör levde som barn i ett getto. Hon berättar om hur Gestapo ibland sköt ner människor utan anledning. Döden och skottkärror med uppsvällda, döda människokroppar blev vardag. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 10 maj 2012. Intervjuare: Lucien Brongniart.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Marina Hoff - Bara en förevändning för att mörda

Lettiska Marina Hoff minns när familjen blev utkörda ur huset i förorten till Riga när SS kom. Och det var bara början. Snart kördes männen bort på lastbil och försvann. Judiska kvinnor och barn utan davidsstjärna sköts ihjäl utan förvarning. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 21 juni 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Alexander Kwiatkowski - hela intervjun

Alexander Kwiatkowski är polsk jude och var fem år gammal när han och hans familj tvångsförflyttades till gettot i Warszawa i Polen. Därefter tvingades de ofta flytta mellan olika platser för att gömma sig. När kriget var slut fortsatte förföljelsen av familjen, trots att de inte var religiösa. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 22 februari 2014. Intervjuare: Josef Ram.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Andras Agoston - hela intervjun

Andras Agoston föddes i Budapest i Ungern 1938 i en judisk familj. Han berättar här bland annat om hur hans pappa blev tvångsinkallad till arbetstjänst 1941. Mamman lät Andras bli kristet döpt vid 6 års ålder i hopp om att det skulle kunna skydda honom. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 21 februari 2013. Intervjuare: Gudrun Igra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Bruno Frister - hela intervjun

Bruno Frister berättar här om hur han mot alla odds överlevde Auschwitz. Han berättar också om hur han återförendes med sin syster efter att ha sett hennes namn på en lista över överlevande. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande 24 april 2013. Intervjuare: Lucien Brongniart.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Erika Josefson - hela intervjun

Erika Josefson kom som adoptivbarn till en svensk familj. I vuxen ålder får hon veta att hon som litet barn överlevt Bergen-Belsen. Hon togs om hand av en kvinna efter att hennes mamma dött. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 5 juni 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Eugenia Göndör - hela intervjun

Polskfödda Eugenia Göndör levde som barn i ett getto. Hon berättar om hur Gestapo ibland sköt ner människor utan anledning och att döden blev vardag. Hennes familj slets itu, men mamman fick hjälp att fly till Sverige och gav aldrig upp sökandet efter sina barn. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 10 maj 2012. Intervjuare: Lucien Brongniart.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Györg Fenyö - hela intervjun

Györg Fenyö föddes i en ickereligiös judisk familj i Budapest. Han är kristet döpt, men det hjälpte inte undan förföljelserna. Här berättar han om när han var barn och de ungerska nazisterna pilkorsarna tog makten. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 27 april 2014. Intervjuare: Willy Silberstein.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Halina Hoffman - hela intervjun

Samtidigt som Halina Hoffmans föräldrar tvingades ombord på tåg till Treblinka så gömdes hon på en gård på polska landsbygden av en vän till familjen. Föräldrarnas fortsatta öde kan hon bara gissa sig till. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 4 september 2012. Intervjuare: Lucien Brongniart.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Hania Rosenberg - hela intervjun

Hania Rosenberg föddes polska Oświęcim, i dag känt som Auschwitz. Vid första deportationen fick familjen bara ta med det den kunde bära. Redan där fanns tecknen på att de snart skulle till en plats där de inte behövde någonting. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande 24 oktober 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Lappskattelanden och deras innehavare

Gudrun Norstedt berättar om den historiska indelningen av den svenska lappmarken, de så kallade lappskattelanden. Marken tillhörde ursprungligen samer som utnyttjade fiskevatten, renbetesmarker och andra resurser med ensamrätt men betalade skatt för detta. Succesivt övertogs landet av bönder under 1700- och 1800-talen. I skattelängder och andra källor kan man följa landens innehavare från 1600-talet och framåt. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.