Titta

UR Samtiden - Promisedagen 2014

UR Samtiden - Promisedagen 2014

Om UR Samtiden - Promisedagen 2014

Promisedagen är en mötesplats för branscher som arbetar inom HR, utbildning, digital kommunikation och e-learning. Vi får veta mer om kunskapsöverföring inom organisationer och om arbetet med att utbilda elever i företagsekonomi, och hur det anpassas efter målgrupp. Inspelat den 5 november i Stockholm. Arrangör: Promise.

Till första programmet

UR Samtiden - Promisedagen 2014 : Företagsekonomi i skolanDela
  1. Jag kommer från organisationen
    Ung företagsamhet.

  2. Vi jobbar med utbildningar
    i utbildningsväsendet.

  3. Vi jobbar med skolan - grundskola och
    gymnasium. Det har vi gjort i 34 år.

  4. Vi finns i hela Sverige. Vi har
    samarbete med alla kommuner utom 25.

  5. Varje år utbildar vi mellan 22 000
    och 23 000 gymnasieelever-

  6. -i hur man startar,
    driver och avvecklar ett företag-

  7. -i mellan 100 och 400 timmar.
    Det är en väldigt stor verksamhet.

  8. Vi jobbar också på grundskolan.
    Där jobbar vi mer med företagsamhet:

  9. Mer fokus på kreativitet,
    samarbete, problemlösning.

  10. Vi har gjort det här jättelänge. Vi
    har primärt jobbat med ekonomielever–

  11. -och elever som går på handels- och
    administrationsprogrammet.

  12. Elever som har ekonomilärare, lärare
    som kan förklara det här för dem.

  13. Men det är inte de eleverna som blir
    företagare. På frisörprogrammet...

  14. 94 % av alla frisörer är företagare.
    Det är en jättestor målgrupp för oss.

  15. Byggindustrin - det är där
    de flesta manliga företagare finns.

  16. De har inte heller lärare som kan
    förklara de ekonomiska delarna.

  17. Vi stod inför en utmaning. Vi fick
    allt fler elever på dessa program.

  18. Och det fanns inga lärare
    som kunde lära dem om ekonomi.

  19. Vår utmaning var att expandera med
    bibehållen kvalitet i utbildningen.

  20. Vi vill ju fortfarande att
    eleverna ska få lika mycket kunskap.

  21. Vi vill också att de inte bara ska
    lära sig att rabbla det utantill.

  22. Att de ska kunna alla konton i
    kontoplanen är inte det intressanta.

  23. Vår pedagogiska idé bygger på att
    man ska ha ett självständigt lärande.

  24. Man ska ha "learning by doing".
    Man ska få göra det, inte bara läsa.

  25. Läraren ska inte stå och...

  26. Nu motverkar jag min egen pedagogiska
    idé genom att stå och berätta saker-

  27. -men målet med vår utbildning är
    att eleverna lär sig medan de gör.

  28. Läraren är där
    och hjälper dem att lära sig.

  29. Om man för in teknik här kan det inte
    bara handla om att leverera kunskap.

  30. Det kan inte bara handla om
    att de ska läsa sig till ny fakta.

  31. Läraren använder det här för att
    eleverna ska se vad de lär sig.

  32. Eleverna gör ju mycket.
    De driver ju ett företag.

  33. Då måste de genom läromedlen
    få veta vad de egentligen lär sig.

  34. Annars gör de saker
    utan att förstå varför de gör det.

  35. Genom teknik kan eleverna också få
    lära sig att göra saker på riktigt.

  36. Lösningen för oss var
    att samarbeta med One Day.

  37. De tog fram
    en utbildning i företagsekonomi-

  38. -där målgruppen är elever som inte
    har några förkunskaper i ekonomi-

  39. -och som inte har
    en ekonomilärare till hands.

  40. Detta är elever i svenska skolan, och
    ni har säkert läst om Pisaresultaten.

  41. Hur många här har inte hört talas om
    Pisaresultaten?

  42. Läskunnigheten i svenska skolan är
    oerhört låg.

  43. Det finns klasser där knappt hälften
    av eleverna kan läsa Aftonbladet.

  44. Att bygga ett läromedel för dem
    är en utmaning.

  45. Det går inte att göra en e-bok,
    för det kan de inte ta till sig.

  46. Lösningen blev att bygga nånting...

  47. Vi går igenom svåra moment.

  48. Vi går igenom vad företagsekonomi är,
    vad en resultatbudget är-

  49. -och vad likviditet och bokföring är.

  50. Det här är väldigt svåra begrepp,
    så utbildningen är omfattande.

  51. Det tar eleverna ungefär 10-12 timmar
    att lära sig det här.

  52. Och det är faktainnehållet. Övningen
    får de i vår ordinarie verksamhet-

  53. -där de startar,
    driver och avvecklar ett företag.

  54. Vi har försökt att göra det
    så visuellt tilltalande som möjligt.

  55. Jag sa hela tiden: "Vi använder inte
    de här begreppen. De är för svåra."

  56. Vi har försökt hålla nere antalet
    begrepp i stil med "likviditet"-

  57. -till under tio stycken.
    Tio begrepp på tio timmar.

  58. Det är en utmaning. Det är
    mycket fakta som ska in i det här.

  59. Det är otroligt mycket de ska förstå.

  60. Det finns ingen motsvarighet
    i skolan i dag.

  61. Det finns ingen annan här som är
    från utbildningssektorn, tror jag.

  62. Det finns inte mycket e-learning
    i skolan i dag, vilket är tråkigt.

  63. Det är också en utmaning...
    Skolan har ju en lång tradition.

  64. Utbildningssektorn har ju en...
    Det har ju funnits skolor i 2 500 år.

  65. Inom skolans värld hänvisar man
    fortfarande till Aristoteles.

  66. Man måste öva för att lära sig nåt,
    man måste veta innan man övar-

  67. -och man måste tänka.
    Vetande, görande, tänkande.

  68. Vygotskij, som är den stora
    utbildningsfilosofen i Sverige-

  69. -pratar om
    att utbildning aldrig är linjär.

  70. Du kan inte följa vart eleverna tar
    vägen, utan du måste följa eleverna.

  71. Hattie, den mest inflytelserika
    utbildningsforskaren i dag-

  72. -säger att feedback är nyckeln till
    allt. Formativ bedömning, samtalet:

  73. Det är där man lär sig, inte genom
    att läsa en bok eller se en film.

  74. Det är när man får ställa frågor,
    får feedback, får reflektera-

  75. -som man lär sig.

  76. Det var det här som
    lärandematerialet skulle uppfylla.

  77. Det skulle lära eleverna nånting
    som är väldigt svårt: ekonomi.

  78. Är det nån här som tycker
    att ekonomi lätt och roligt?

  79. Ingen brukar tycka att det är roligt.

  80. Jag är ekonom, så jag tycker det.

  81. Det var en målgrupp
    som är svår att jobba med.

  82. Vi vände oss till de elever som är
    minst motiverade, har högst frånvaro-

  83. -och sämst läskunnighet.

  84. Vi har en organisation
    som har en lång tradition-

  85. -och som är långt fram
    när det gäller lärande.

  86. Och hur gick det?
    Hur tror ni att det gick?

  87. Tror ni att eleverna tyckte att det
    här var ett bra sätt att lära sig på?

  88. Eleverna är störtförtjusta i det här,
    för det är nånting nytt.

  89. De får själva välja när, var och till
    viss del hur. Det finns olika sätt.

  90. Det finns olika lärkanaler i det här.

  91. Man kan höra det,
    se det, testa själv, backa tillbaka-

  92. -både se och läsa samtidigt...
    Och man kan göra det på sin telefon.

  93. Det är nog första gången som läraren
    uppmanar dem att ta upp telefonen.

  94. Fast det viktigaste är inte
    att tilltala eleverna-

  95. -utan att lärarna tycker
    att det här fungerar.

  96. Det är nästan här jag har fått
    mest positiv respons på det här.

  97. Lärarna säger att den här typen av
    läromedel gör att de kan vara lärare.

  98. Det här gör att eleverna kan lära sig
    innan de kommer till skolan.

  99. De kommer förberedda, och lärarna kan
    ha den roll som de ska ha.

  100. De får tid att svara på frågor
    och jobba med feedback-

  101. -och att jobba
    med formativ bedömning:

  102. Inte "du kan så här mycket",
    utan "det här behöver du lära dig".

  103. Lärarna säger att det här ger dem
    möjlighet att vara lärare.

  104. Det står i programmet att det
    lanserades 2013, men det var 2014.

  105. Utbildningen sker under ett års tid.

  106. Vi har hittills haft 1 400 användare,
    så det är många.

  107. Vi förstod att lärarna inte skulle
    vilja släppa ut sina elever-

  108. -i en utbildning
    som de själva inte förstår.

  109. Målgruppen är ju elever och lärare
    som inte har några förkunskaper-

  110. -så vi lanserade det här ihop med
    en klassrumsundervisning för lärarna.

  111. Lärarna tittar igenom det här och får
    en kort genomgång av företagsekonomi.

  112. Vi har också behövt kompetensutveckla
    vår egen personal-

  113. -för det här gör att eleverna ställer
    mer avancerade frågor till oss.

  114. Eleverna blir mer intresserade
    av den här typen av frågor.

  115. Det är så skönt, för det här är
    lite självlanserande bland elever.

  116. De tycker att det här är spännande,
    så det sprider sig från mun till mun.

  117. Vi har inte haft de ekonomiska
    resurserna för att lansera det.

  118. Man kan inte tvinga elever
    att göra nånting.

  119. På en normal arbetsplats kan man säga
    åt nån att gå igenom en utbildning.

  120. "Det ingår i din arbetssituation."
    Det kan man inte säga till en elev.

  121. Det måste vara så pass roligt
    och givande för eleverna-

  122. -att de tycker att de ska göra det.

  123. Vi ser ju att det här är en viktig
    del i utbildningssektorn i framtiden.

  124. Man ska inte ersätta lärare med
    e-learning. Det är ett komplement.

  125. Lärarna ska få vara lärare,
    inte bara förmedlare.

  126. Vem som helst kan ju stå och bara
    förmedla kunskap, stoff, innehåll.

  127. Men lärarna ska jobba med feedback.
    Vi ser stora framtidsmöjligheter här.

  128. Vi planerar att digitalisera
    vår grundutbildning för lärare.

  129. Vi planerar utbildningar
    för andra elevgrupper.

  130. Det finns 100 000 gymnasieelever
    på varje årskurs.

  131. Det är alltifrån elever som planerar
    att läsa teknisk fysik på KTH-

  132. -till elever som har drogproblem,
    så det är en stor målgrupp.

  133. Den här gjorde vi till de mest
    lässvaga och omotiverade eleverna-

  134. -men vi vill ta fram utbildningar för
    naturprogrammet och estetprogrammet-

  135. -och för elever som vill gå vidare
    till Chalmers eller till Konstfack.

  136. Och för lärare, en grupp
    som inte får mycket fortbildning.

  137. Vi tittar framför allt på nya ämnen.

  138. Ekonomi är kanske det ämne som är
    lättast att göra en e-learning för.

  139. Företagsekonomi är tacksamt att jobba
    med, för det finns rätt och fel.

  140. Du redovisar så eller så.

  141. Det finns inte så mycket
    att diskutera runt svaret.

  142. En likviditetsbudget ser ut
    på ett visst sätt.

  143. En resultaträkning likaså. Gör man
    fel blir Skatteverket jättearga.

  144. Men e-learning passar även för annat.

  145. Vi tittar på
    att göra en utbildning om hållbarhet.

  146. Hur gör man ett företag hållbart?

  147. Vårt mål är inte att alla ska starta
    företag, men att de har det i åtanke-

  148. -och då är det ju jättebra om de vill
    starta ett hållbart företag.

  149. Vi tittar på
    den kreativa skapandeprocessen.

  150. Vi håller på att inleda ett samarbete
    med Konstfack och One Day-

  151. -där vi ska titta på
    hur man kan leva på sin passion.

  152. Hur kan man göra sin hobby
    till ett yrke?

  153. Vi tittar på teknisk innovation, och
    där vill vi samarbeta med Chalmers.

  154. I Sverige är det för få innovatörer
    som kommersialiserar sina produkter.

  155. Och det roligaste av allt:

  156. Det finns enorma möjligheter med det
    här som vi inte ens börjat titta på.

  157. Vi har inte gjort det här förut.

  158. Läxläsning, nånting som inte är
    särskilt populärt i skolan.

  159. Vi började titta på att göra en
    läxpodd, också en form av e-learning.

  160. I stället för att eleverna
    bara tar med sig boken hem och läser-

  161. -kan de följa en poddradioserie,
    där det inte bara handlar om fakta-

  162. -utan också om att höra
    nån annans reflektioner runt nånting.

  163. Vi tittar på
    att göra interaktiva filmer.

  164. 22 000 elever hittar på affärsidéer.
    Tror ni att alla idéer är lagliga?

  165. Nej, det är de inte. Det finns
    rätt många som inte är lagliga.

  166. Därför samarbetar vi
    med Skatteverket, Tullverket, PRV...

  167. Konsumentverket har jag precis
    påbörjat ett samarbete med.

  168. Vi samarbetar med SKL,
    när det gäller miljötillstånd.

  169. Det här är ju en djungel, för alla.

  170. Det här är gymnasieelever, så
    myndigheterna är väldigt förstående.

  171. Vi vill göra filmer där man kan hitta
    affärsidéer som liknar ens egen.

  172. Då kanske man får höra
    att det inte var nån bra idé.

  173. Jag tittade på en i går,
    där de sålde Chanelväskor...

  174. ...för 100 kronor styck.

  175. Är det nån här som är
    från Konsumentverket? Nej, vad skönt.

  176. Det var ingen ångerrätt. Det stod typ
    "Betala och glöm sen att vi finns".

  177. Det var så många fel,
    men det där är lite av ett typfall.

  178. Hur många elever vet egentligen om-

  179. -att det där inte är
    en okej affärsidé-

  180. -och att man inte kan göra intrång
    på nån annans intellektuella ägande?

  181. Tekniken ger enorma möjligheter
    att jobba runt det här.

  182. Det mest spännande av allt vore
    att ta det här ett steg längre-

  183. -och göra nåt som inte vi har vågat
    än, för vi hanterar 22 500 elever...

  184. Skolan är ju medveten om att lärande
    sker i samtalet mellan individer-

  185. -i dialogen.

  186. One Day ville att jag skulle
    bygga in interaktivitet i det här-

  187. -men jag vågade inte det, för jag
    vågade inte svara på 22 500 mejl.

  188. Men det är ju att försöka koppla ihop
    näringsliv och gymnasieungdomar.

  189. Det är att försöka koppla ihop
    akademin med gymnasiet.

  190. Det finns många intressenter.

  191. Problemet är att det väldigt sällan
    finns tid för sånt här.

  192. Men den tiden och de möjligheterna
    ges genom e-learning.

  193. Man skulle kunna bygga in...
    Vi har ett embryo till ett samarbete-

  194. -med föreningen Unga forskare,
    där många unga doktorander är med.

  195. Elever som kommer på idéer ska kunna
    ställa frågan till forskare:

  196. "Går det här att göra? Om jag vill
    driva den här idén vidare"-

  197. -"vad ska jag plugga då?
    Var kan jag läsa om det här?"

  198. Alltså att man bygger in
    en form av interaktivitet i det här.

  199. Då tar man det ett steg längre,
    för då går man ifrån det här att...

  200. Nu måste interaktiviteten uppstå
    i gruppen av elever.

  201. Vi är beroende av interaktiviteten
    mellan vår egen personal och skolan.

  202. Men om man skulle bygga in
    interaktiviteten i e-learningen-

  203. -skulle man komma nog långt,
    och göra skolan en stor tjänst.

  204. Ett av problemen i dag är
    att det inte finns tid i skolan.

  205. Jag tänkte lämna rätt mycket tid
    till frågor...

  206. ...om det är nån
    som har några frågor.

  207. Den är i stort sett tillgänglig för
    alla gymnasieelever. Det är tanken.

  208. Men det måste finnas en lärare som är
    beredd att hjälpa eleverna med detta.

  209. Och den passar bättre på vissa
    program, t.ex. på frisörprogrammet.

  210. På naturvetenskapliga programmet
    har de så mycket annat.

  211. Tanken är att det ska vara
    tillgängligt för alla elever-

  212. -men det är ett val för eleverna.
    Men det sker på skoltid.

  213. Jag undrar lite hur ni jobbar.
    Jobbar ni med alla gymnasieskolor-

  214. -och tas in
    när nån vill jobba Ung företagsamhet?

  215. Vi jobbar
    med 55 % av alla gymnasieskolor-

  216. -och vi har en dialog
    med i stort sett alla gymnasier.

  217. Antingen ringer lärarna till oss-

  218. -eller så söker vi upp dem
    och frågar om de vill göra det här-

  219. -eller så föreslår rektorn det.

  220. Det står i gymnasieskolans värdegrund
    att man ska jobba med företagande.

  221. Men vi finns på ungefär hälften
    av alla gymnasieskolor i dag.

  222. Och då producerar ni material,
    utöver e-learningen...?

  223. Ja, vi har material som vi har gjort
    tillsammans med Skatteverket-

  224. -och vi har traditionella läromedel,
    tjocka böcker.

  225. Vi ordnar mässor som eleverna får
    ställa ut på och träffa kunder genom.

  226. Vi hjälper dem att hitta rådgivare.

  227. Vi har tävlingar för eleverna.

  228. Och det är anpassat till vad skolorna
    behöver, för det ser olika ut.

  229. Jag jobbar nu med en skola
    i Stockholm, ute i Tensta.

  230. Där handlar det mer om att eleverna
    ska förstå det svenska samhället.

  231. När de skulle starta företaget...

  232. De skulle registrera sitt företag
    på vår hemsida, och då sa eleverna:

  233. "Jag ska vara chef i företaget."

  234. Det finns ingen chef. Det står vd där
    - ett helt okänt begrepp.

  235. Där handlar det mer om
    språkinlärning.

  236. Men på en skola inne i stan,
    Östra real-

  237. -handlar det mer om att hålla dem, så
    att de inte tjänar för mycket pengar-

  238. -och, om de gör det, se till
    att de har koll på Skatteverket.

  239. Det är väldigt regionalt anpassat
    vad vi gör med olika skolor.

  240. Tack.

  241. Vi gör inga förtester på våra elever.

  242. Vi skulle aldrig kunna göra
    en självskattning på våra elever.

  243. Det här är en speciell målgrupp. De
    har lågt akademiskt självförtroende.

  244. Man kan inte fråga dem:
    "Kan du det här och det här?"

  245. Man kan inte ha ett utgångstest
    där man mäter hur mycket de kan.

  246. Man får lita på
    att materialet lär dem-

  247. -och sen får man mäta det genom
    observationsstudier och liknande.

  248. Ser de här eleverna ett prov
    säger de: "Tack, då går jag."

  249. Så det är väldigt annorlunda.

  250. Alla gymnasieelever har ju
    en kursplan.

  251. Ersätter det här annat eller
    bakas det in i befintliga ämnen?

  252. Om det här ersätter
    andra kurser på gymnasiet? Nej.

  253. Gymnasiet har
    en kurs som heter Entreprenörskap-

  254. -där det här till stor del sker.

  255. Entreprenörskap är obligatoriskt
    på ett antal gymnasieprogram.

  256. Annars väljer skolorna
    att jobba med kursen Entreprenörskap.

  257. Eller så gör man det som sitt
    examensarbete på gymnasieskolan-

  258. -men då är det
    på program som frisörprogrammet-

  259. -där företagande är
    den naturliga yrkesutgången.

  260. Det införlivas alltså
    med befintlig skolundervisning.

  261. Vi har ett nära samarbete
    med Skolverket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Företagsekonomi i skolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Olof Gränström från organisationen Ung företagsamhet berättar om arbetet med att utbilda elever i företagsekonomi och hur det anpassas efter målgrupp. Man utbildar främst elever med ekonomibakgrund, men även elever som läst frisör- eller byggutbildningar är intresserade av dessa företags- och ekonomiutbildningar. Man arbetar mycket med digitala hjälpmedel för att stimulera gymnasieelevernas kunskaper och självförtroende när det gäller företagsekonomi. Mellan 22-23000 elever får årligen lära sig hur man driver och avvecklar ett företag. Inspelat den 5 november i Stockholm. Arrangör: Promise.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Företagande och entreprenörskap
Ämnesord:
Entreprenörskap, Företagsekonomi, Företagsformer, Företagsledning, Företagsorganisation, Gymnasieskolan, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisning i ekonomiska ämnen, Undervisning i företagsekonomi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Promisedagen 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Promisedagen 2014

Kunskapsöverföring inom organisationer

Anna Jonsson, docent i företagsekonomi, berättar om sin forskning som innefattar kunskapsöverföring inom organisationer. För ett framgångsrikt företag är en av de viktigaste bitarna att behålla kompetensen samt hur man hanterar sin kunskapsöverföring. Inspelat den 5 november i Stockholm. Arrangör: Promise.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Promisedagen 2014

Företagsekonomi i skolan

Olof Gränström från organisationen Ung företagsamhet berättar om arbetet med att utbilda elever i företagsekonomi och hur det anpassas efter målgrupp. Man arbetar mycket med digitala hjälpmedel för att stimulera gymnasieelevernas kunskaper och självförtroende när det gäller företagsekonomi. Inspelat den 5 november i Stockholm. Arrangör: Promise.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.