Titta

UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Om UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Föreläsningar från Skolans ledarkonvent 2014. Vilka krav ställs på skolledare? Vilka förutsättningar och verktyg behöver medarbetarna för att bedriva ett bra arbete? Inspelat den 26-27 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Till första programmet

UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld : Kommunikation som styrmedelDela
  1. Jag tänkte adressera några frågor
    runt det här med kommunikation-

  2. -som vi normalt inte tänker på
    rörande dess roll i ledarskap.

  3. Jag flyttar mig
    för att kunna se min egen slide.

  4. Det är en öppen dörr att säga-

  5. -att kommunikation är väsentligt för
    skolledarskap.

  6. I rapporter eller utsagor
    från folk som själva är rektorer-

  7. -beskriver man
    att man för samtal hela tiden.

  8. Man pratar, kommunicerar.
    Det känner nog några av er igen.

  9. Men i vilka avseenden är
    kommunikation direkt väsentligt-

  10. -och avgörande,
    när det gäller skolledarskap?

  11. Vad gör man i ledarskap i för-
    och grundskola eller gymnasium?

  12. Mina exempel i dag handlar mest
    om grund- och förskola.

  13. Jag ska försöka vara
    så abstrakt och generell-

  14. -så pass mycket
    att ni alla känner er berörda.

  15. I vilka avseenden förstås
    kommunikation som underskattad-

  16. -samtidigt som vi ofta i dag arbetar
    eller tänker om principen-

  17. -att vi måste kommunicera mer.

  18. Ofta när problem uppstår tänker
    vi: "Vi måste prata om det här"-

  19. -att saker blir bättre
    om vi kommunicerar mer.

  20. Så kanske det inte är alla gånger,
    det ska vi också adressera.

  21. I vilka avseenden är kommunikation
    avgörande eller underskattad?

  22. Det ska jag hålla mig till i dag, för
    just skolans ledarskap.

  23. Sen får vi se hur mycket jag
    går in på kommunikativt ledarskap.

  24. Det kommer att finnas med
    underförstått-

  25. -eller så får jag chans
    att tala mer explicit om det.

  26. Är ni med? Då kör vi.

  27. Det här kan vara en rektor.
    Låt oss kalla henne "Astrid".

  28. Nu är det här Stockholms Universitets
    rektor, som jag valt.

  29. Frågan är:
    Vad gör henne till rektor?

  30. Hon skulle kunna vara
    förskolechef också.

  31. Inget på bilden ger en ledtråd om
    att det är en rektor vi möter.

  32. Hon har glasögon, kort hår och kappa,
    det kan vi se och avgöra.

  33. Om vi förstår de begreppen, så ser vi
    att det är det hon har på sig.

  34. Men att vara rektor är nåt annat,
    för...

  35. Hur ska jag göra nu, då? Så, va?

  36. 2012 gjorde Skolinspektionen
    en kvalitetsgranskning-

  37. -av skolans ledarskap.
    Där förekommer några kommentarer-

  38. -som man också kan läsa
    på Skolinspektionens hemsida.

  39. Vissa utvecklingsområden behöver
    göras för svenska rektorer.

  40. Ett är att man ska kunna leda
    framgångsrik undervisning.

  41. En sak är att bli bättre på
    att tydliggöra roller-

  42. -uppdrag och processer. En annan är
    ledning av utbildningsarbetet.

  43. Om vi tittar på Astrid kan man
    fortfarande inte se på henne-

  44. -om hon just nu befinner sig
    i en tydlig roll-

  45. -i framgångsrik undervisning eller
    ledning av utvecklingsarbete.

  46. Om någon tycker sig märka det på
    bilden, så kommentera gärna det.

  47. Där framhäver man även relationen
    mellan huvudman och rektor.

  48. Det framhäver även Skolverket,
    när det gäller kvalitetsarbetet-

  49. -att nånting i skolan ska säkras,
    till exempel skolans kvalitet.

  50. I det här fallet goda för-
    utsättningar för rektors ledning-

  51. -eller förskolechef, får vi även
    inbegripa. Det heter dialog.

  52. Genom dialogen ska man alltså säkra
    saker i skolan.

  53. Det där är intressant,
    för nåt som kännetecknar dialog-

  54. -är att det är svårt
    att säkra nåt genom dialog.

  55. Det är svårt att säga att dialogen
    skall nå ett bestämt resultat.

  56. Dialoger är oftast öppna i slutet,
    annars blir det ingen dialog-

  57. -utan kanske mer instrumentell eller
    strategisk kommunikation.

  58. Beskrivningarna är luriga. Vad är det
    att kunna göra de här sakerna-

  59. -och att säkra saker med
    kommunikation och dialog?

  60. Och då kan man undra, när man läser
    Skolinspektionens rapport-

  61. -som blir utgångspunkten för
    hur komplext uppdrag-

  62. -jag tror att vi ska förstå
    jobbet att vara skolledare.

  63. Vet ens rektorerna själva
    vari rollen och uppdraget består?

  64. Läser man Skolinspektionens
    granskning kan man undra-

  65. -om "ni" begriper
    vad som förväntas av er.

  66. Nu tänkte jag berätta
    exakt vad som förväntas av er.

  67. För, det tycks vara så här, att...

  68. I kapitel 2.8 i läroplanen 2011 anges
    det väldigt tydligt-

  69. -för det är själva idén:
    tydliga och klara mål-

  70. -vad en rektor har för ansvar.
    En rektor kan ha många ansvar:

  71. Sociala, moraliska,
    etiska, politiska, pedagogiska-

  72. -didaktiska, estetiska ansvar,
    som kan vara luddiga-

  73. -så jag berör bara de saker
    man har särskilt ansvar för.

  74. Om det är nån av er som inte
    riktigt kommer ihåg det-

  75. -så låt mig börja
    med några korta utdrag här.

  76. Rektorn ansvarar särskilt för att:
    Skolans arbetsformer utvecklas-

  77. -så att aktivt elevinflytande
    gynnas.

  78. Att eleverna får tillgång till
    bra handledning och läromedel-

  79. -och annat stöd
    för att utveckla kunskaper.

  80. Undervisning och elevhälsa,
    så att eleverna får särskilt stöd.

  81. Kontakt upprättas mellan skola
    och hem om svårigheter uppstår.

  82. Resurser och stöd anpassas
    till elevernas utveckling.

  83. Undervisning i olika ämnesområden
    samordnas.

  84. Undervisning i olika ämnen
    integreras.

  85. Samarbete mellan förskola,
    skola och fritidshem.

  86. Sen kan vi väl stanna upp med ett
    av de här målen, i alla fall.

  87. Äh, vi kör några till: Samarbetet
    mellan hem och skola utvecklas-

  88. -och samverkan med skolor och...
    Ja, ni ser hur många de är.

  89. Så om vi skulle plocka
    bara ett av de här målen:

  90. Skolans internationella kontakter
    utvecklas-

  91. -och att skolpersonalen
    får kännedom-

  92. -om de överenskommelser som Sverige
    förbundit sig att beakta.

  93. Vad innebär endast detta ansvar-

  94. -för rektorn på en enskild skola? Det
    kan vi fundera på.

  95. De här målen
    är ju väldigt komplexa-

  96. -och det syns inte på Astrid om hon
    jobbar med nåt av de målen.

  97. Det här är en viktig aspekt,
    en poäng som jag ska försöka göra.

  98. Vi behöver ha tillgång till de
    målsättningarna på ett annat sätt.

  99. Vi har det inte genom våra sinnen,
    att vi erfar världen-

  100. -genom att kanske öka eller minska
    skärpan på våra kontaktlinser.

  101. Vi har tillgång till
    de här sakerna på ett annat sätt-

  102. -framförallt genom att
    vi har tilldelat världen mening-

  103. -funktioner och roller
    som beror av kommunikation.

  104. De som har deltagit i sån
    kommunikation kanske förstår-

  105. -men har man inte det, så kanske
    man har svårt att vara med.

  106. Även om hon på bilden
    skulle visa sig vara rektor-

  107. -så reflektera över det här.
    Tänk er ett sånt här mål.

  108. Man kan verkligen undra: "Vad är
    en internationell kontakt?"

  109. Har man fått ett mejl? Ja...

  110. Vad är
    en internationell överenskommelse?

  111. Vari består en sån?

  112. Vad är det att "förbinda sig"?
    Det är ju en juridisk term.

  113. Ni är ju faktiskt,
    enligt legalitetsprincipen här-

  114. -skyldiga att utöva
    er offentliga makt under lagen.

  115. Ni ska ju ha kännedom
    om de där sakerna-

  116. -så att de kan påverka
    era handlingar.

  117. Men vad är "att förbinda sig",
    i just nyansen "att beakta"?

  118. Vilka räknas som "skolpersonal"? Alla
    eller några?

  119. Är det bara lärarna vi räknar, etc.?

  120. Var är min poäng med den här
    första, våldsamma kaskaden av ord-

  121. -som jag hoppas slutar just nu?

  122. Det skulle vara det här:
    Vad gör Astrid till rektor?

  123. Kommunikation har inte bara
    en kunskapsöverförande funktion-

  124. -utan den kan även ses som
    konstituerande, medskapande-

  125. -avgörande för alla de här begreppen
    som jag nyss har berört-

  126. -alla de här målsättningarna-

  127. -som ni som rektorer och förskole-
    chefer förväntas kunna axla.

  128. På nördspråk kan jag säga: en
    funktion som väsentligen beror-

  129. -av ett omfattande nätverk
    av meningsfulla strukturer.

  130. D.v.s. sånt som berör språk. Att
    vi tilldelar kvinnan på bilden-

  131. -funktionen att vara rektor gör
    att hon får agera på vissa sätt-

  132. -och verkligen inte får agera
    på vissa andra sätt-

  133. -och bör agera
    på väldigt många olika sätt.

  134. De här meningsfulla strukturerna är
    osynliga för våra ögon-

  135. -men de är högst verkliga och får
    konsekvenser för vårt agerande.

  136. En rektor förutsätts vara
    en kompentent aktör-

  137. -i ett enormt djupgående
    och omfattande nätverk av mening.

  138. Och hur har man fått tillgång
    till detta nätverk-

  139. -och blivit deltagare i det?
    Det är en viktig fråga här i dag-

  140. -i alla fall för mig,
    på den här föreläsningen.

  141. Var det så, eller?

  142. Den första aspekt där vi ofta
    underskattar kommunikation-

  143. -det är just i den här
    konstituerande rollen-

  144. -att kommunikation inte bara överför
    kunskap. Den funkar så-

  145. -att den skapar många nya sätt
    att praktisera, samarbeta-

  146. -och vara på i världen. Det är en
    viktig aspekt av kommunikation.

  147. Skolan är ju väsentligen en
    kommunikativt konstituerad värld-

  148. -som beror av delad mening och ganska
    framgångsrik kommunikation-

  149. -mellan aktörerna
    som verkar i den.

  150. Annars skulle vi inte kunna dela de
    komplexa målbeskrivningarna.

  151. Har man inte erfarit
    sån kommunikation-

  152. -så kan man verkligen fundera på om
    man ens är en skola.

  153. Ett typiskt fenomen
    för att skolan bara kan finnas-

  154. -det är ett fenomen i den sociala
    världen som bara kan finnas-

  155. -om tillräckligt många aktörer
    förstår och agerar på sätt-

  156. -som är konstitutiva
    för skolverksamhet.

  157. Om vi skulle sluta tänka
    att det alls fanns skolor-

  158. -så skulle skolan sluta existera. Det
    är det luriga-

  159. -med de här kommunikativt
    konstituerade fenomenen.

  160. Det är ett viktigt villkor
    som jag vill beröra i dag.

  161. Från ett kommunikativt perspektiv
    står ganska mycket på spel.

  162. Om kommunikationen lyckas mellan
    deltagare i skolsamhället-

  163. -i stort - rektorer i Sverige,
    eller på den enskilda skolan-

  164. -så kan man säga
    att om kommunikationen lyckas...

  165. Alla de här fenomenen som vi inte kan
    se att Astrid är upptagen i-

  166. -som beror av att vi lyckas
    tilldela mening på samma sätt-

  167. -så att vi förstår
    innebörder och funktioner.

  168. Om man skulle råka vara,
    som jag tror att Zlatan är-

  169. -han är väl forward
    i Paris Saint-Germain.

  170. Han vet väl vad det är
    att acceptera den rollen-

  171. -så att det styr hans handlingar: att
    inte springa upp på läktaren-

  172. -utan i stället vara kvar
    på planen och göra vissa saker-

  173. -som är i enlighet med att räknas
    som forward i ett fotbollslag.

  174. På samma sätt räknas man
    som lärare eller rektor-

  175. -kunna vara med i skolspelet och
    känna till dess värden och regler-

  176. -så att det får faktiska konsekvenser
    för ens handlande.

  177. Det som står på spel,
    ur ett kommunikativt perspektiv-

  178. -det är det här: Om kommunikation
    lyckas mellan människor-

  179. -t.ex. att vi börjar dela vad
    internationella konventioner är-

  180. -så att vi förstår
    vilka av dem som är relevanta-

  181. -då kan vi bilda en organisation och
    en förståelse för målen-

  182. -börja dela dem
    och agera i enlighet med dem.

  183. Utan den akten vore det svårt
    att göra. Det kan tyckas trivialt-

  184. -men om vi inte lyckas
    med en framgångsrik kommunikation-

  185. -så kan man tänka sig att roller,
    funktioner, befogenheter-

  186. -och målsättningar
    som är väsentliga för skolan-

  187. -aldrig blir infriade,
    delade på något sätt.

  188. Det ligger nog bakom en del
    av Skolinspektionens kritik.

  189. Vi förutsätter ofta att vi delar det
    här komplexa uppdraget-

  190. -så att vi glömmer bort
    vikten av att kommunicera det.

  191. Så man skulle faktiskt,
    eftersom skolans existens-

  192. -faktiskt står och faller med att
    vi lyckas dela vad den betyder-

  193. -och vad det har för konsekvenser
    och funktion, så kan man säga-

  194. -och det har filosofen John Dewey
    skrivit om-

  195. -1916 kom hans bok
    "Democracy of Education"-

  196. -där den här idén om kommunikation
    som skolans livsnerv finns med.

  197. Jag ska ta ett exempel på det här.
    Här är tre citat-

  198. -som rektorer och förskolechefer har
    skrivit.

  199. De avslöjar nåt
    som många känner igen.

  200. "Vi som startade skolan
    vet vad poängen var"-

  201. -"men nu är det så många nya så jag
    vet inte längre vilka vi är."

  202. Vi tänker ibland att vi kan skapa nåt
    som är väldigt bestående.

  203. Men om det beror av kommunikation och
    att vi delar mening-

  204. -att vi förstår målsättningarna-

  205. -då inser vi att om jag här inne
    skulle skapa en överenskommelse-

  206. -så betyder det att när ni
    möter nya aktörer i nästa rum-

  207. -så förutsätter jag att jag
    delar den idén även med dem.

  208. Så det står och faller med att just
    den här gruppen delar mening.

  209. En annan person
    skrev ungefär så här:

  210. "Jag är besviken på att personalen
    inte tar ansvar för uppdraget."

  211. "Det står ju klart och tydligt
    i läroplanen."

  212. I de citat som jag nyss
    räknade upp från läroplanen-

  213. -så var inget klart och tydligt vad
    det ska innebära i praktiken-

  214. -utan nåt som behöver kommuniceras om
    vad det betyder just här-

  215. -med den här personalgruppen,
    på olika sätt.

  216. Den där personen hade förutsatt att
    vi alla, redan från början-

  217. -borde ha en delad mening om
    vad de olika projekten är för nåt.

  218. En skrev: "Jag chockades av
    att vi inte är en organisation"-

  219. -"att vi inte ens delar en
    grundläggande syn på uppdraget."

  220. Att vi förutsatt
    att vi delar saker räcker inte.

  221. Den personen förutsatte att:
    "Vi jobbar här på förskolan X"-

  222. -"där vi har en profil."
    Men där hade inte mycket gjorts-

  223. -för att alla skulle kunna dela
    vad profilen består av-

  224. -och vilka konsekvenser den ska
    få för våra handlingar, etc.

  225. Det kan vara en chock att märka...
    Vi pratade ju om kvalitetsarbete-

  226. -som många i dag är upptagna i.

  227. Det sägs vara viktigt
    för att utveckla en organisation-

  228. -men personerna
    som skrivit citaten här-

  229. -kan inte ens förstå
    sin organisation som en sådan.

  230. De är upptagna i nåt annat,
    att börja försöka etablera-

  231. -alla de här anställda så att
    det kan bli en organisation-

  232. -det vill säga
    några som samordnar sig själva-

  233. -mot ett hyggligt gemensamt mål som
    de alla erkänner som mål-

  234. -och strävar mot. Om det är
    definitionen av en organisation-

  235. -då är det många som skulle behöva
    först etablera en organisation.

  236. Det stämmer, eller?

  237. Nåt i det här är så spännande.
    Kommunikationen är så avgörande.

  238. Bakom våra slogans:
    "Vi är en organisation"-

  239. -och "vi har en värdegrund"
    och så vidare...

  240. Om det här är fenomen
    som måste kommuniceras, delas-

  241. -förankras, etc. bland människor-

  242. -då kanske vi inte kan ta
    för givet att vi delar de sakerna.

  243. Särskilt i ljuset av debatter,
    att vi blir mer och mer olika-

  244. -i vårt samhälle
    och inte kan ta såna här aspekter-

  245. -som vad som är en bra lärare eller
    en bra demokratiuppfattning.

  246. Eller ens vad lärande och
    kompetens är, att vi delar det.

  247. Nu låter det som att kommunikation
    skulle vara nån sorts "kungsväg":

  248. "Bara vi kommunicerar mer
    så ordnar sig allt."

  249. Men det här med kommunikation
    är verkligen en tveeggad slogan.

  250. Jag tycker att den framförs
    i mer eller mindre stark grad-

  251. -från både myndigheter
    och bland rektorer själva.

  252. Men det säger sig självt att
    kommunikation är konstituerande-

  253. -för våra sociala fenomen
    runt omkring oss.

  254. Men den är också medskapande till
    sånt som vi håller problematiskt-

  255. -i skola och samhälle.
    Jag ska ge några korta exempel.

  256. Meningsfull kommunikation
    kan bli problematisk i skolan.

  257. Vi känner t.ex. igen
    såna här fenomen.

  258. När vi börjar prata om
    varandra som objekt.

  259. Från början kanske du heter
    Gunnar-

  260. -men jag kanske börjar tänka på
    Gunnar som ett störande element-

  261. -eller ett rötägg. Hur skapar vi då
    vårt sätt att vara på i skolan?

  262. Så vi kan också se att sättet vi
    kommunicerar på får konsekvenser.

  263. Vi "instrumentaliserar" människor: Vi
    kan skapa relationer-

  264. -som gör att andra reduceras
    till medel för våra syften.

  265. I kommunikation kan vi exkludera,
    osynliggöra, diskvalificera-

  266. -så när vi säger att
    vi ska lösa nåt med kommunikation-

  267. -så gör vi nåt
    där det inte är säkert-

  268. -att vi alls gör det vi förväntar oss
    att göra med kommunikation.

  269. Som exempel på polarisering -
    "vi och de"-

  270. -är Tage Danielssons "Grallimatik"
    fantastiskt instruktiv.

  271. Han visar på skillnaden mellan jag-,
    du- och de-perspektiv.

  272. Jag "anser", medan du "tycker"-

  273. -men han och hon "har fått för sig".
    Att det är en distinktion.

  274. Men alla de här fenomenen
    finns i vår dagliga kommunikation.

  275. Även om kommunikation skulle vara
    konstitutivt för skolan-

  276. -så är den även konstitutiv
    för de saker vi inte vill se där.

  277. Det här med att kommunikation är
    mycket mer än att bara överföra-

  278. -det handlar om
    hur vi skapar en social värld-

  279. -uppdrag, identiteter,
    relationer, etc.-

  280. -dagligen i skolan och förskolan.

  281. En första reflektion: I vilken
    utsträckning styrs skolan-

  282. -på sätt som gynnar villkoren?

  283. Om vi accepterar att det här
    tycks vara ett villkor för skolan-

  284. -att de är konstituerande
    och beror av kommunikation-

  285. -i vilken utsträckning kan då
    våra uppfattningar om styrning-

  286. -främja eller gynna detta,
    eller ta på allvar?

  287. Nu ska jag göra nåt kanske
    lite slarvigt och översiktligt.

  288. Man kan ju säga "det beror på".

  289. Det görs många olika saker
    på många skolor-

  290. -under samma styrning,
    kan man säga.

  291. Styrning kan tolkas olika
    och se olika ut på olika platser-

  292. -men några saker här är relevanta för
    kommunikationens roll.

  293. Det handlar om nåt som man ofta
    tänker på gällande styrning:

  294. Instrumentell- rationalitet-
    och effektivitetsnormer-

  295. -som är väsentliga i skolan i dag.

  296. I ett forskningsprojekt om
    globalisering av högre utbildning-

  297. -om man började där,
    så kunde man tänka sig-

  298. -att det har ju hänt mycket
    i skolan de senaste 20-30 åren.

  299. Skolan tycks alltmer tillägnas
    ekonomiska målsättningar.

  300. Det blir mer och mer tydligt-

  301. -att skolans funktion
    väsentligen ska handla om ekonomi.

  302. T.ex. hur man gör flexibla
    och anställningsbara arbetstagare-

  303. -hur man står upp
    i internationell konkurrens.

  304. Ett bra exempel är
    de politiska partiernas hemsidor-

  305. -där arbetsmarknadspolitik och
    utbildningspolitik är snarlika.

  306. På Socialdemokraternas hemsida
    står det-

  307. -att utbildningen ska hjälpa till att
    minska rekryteringsgapet.

  308. Det är en tydlig förskjutning.
    Och som många påpekar i dag-

  309. -vad händer med kommunikation när
    de andra uppdragen tillgodoses?

  310. Det åläggs er.
    Oavsett hur skolan styrs-

  311. -så är ni skyldiga att realisera de
    lagar som styr den-

  312. -vilket man kan uppleva
    som en konflikt.

  313. Den andra nivån handlar
    om styr- och effektivitetsnormer-

  314. -hur vikten av att vara kostnads-
    effektiv i skolan påverkar.

  315. Den tredje aspekten är
    hur vi alltmer mäter skolor-

  316. -med internationella
    och globaliserade framgångsmått-

  317. -där vi ska konkurrera
    internationellt, och skolsystem-

  318. -och till viss mån även skolor
    ska jämföras.

  319. Den fjärde aspekten handlar om att
    se skolan som del av en marknad.

  320. I dag är det viktigt för staten
    att tänka att vi måste attrahera-

  321. -och göra skolan attraktiv
    för olika lärargrupper-

  322. -så att folk vill bli lärare.

  323. Min poäng är att många ekonomiska
    överväganden spelar roll i skolan.

  324. En av dem handlar om begreppet
    "instrumentell rationalitet".

  325. Fler exempel på ekonomiska
    överväganden finns-

  326. -på sajten fordetvidare.se-

  327. -där ni kan se vilket tilltal man
    vill ragga lärare till skolan med.

  328. "Håll dig ung" och såna saker.
    Hur gör man läraryrket attraktivt?

  329. Det är en viktig aspekt som
    man jobbar med över hela världen.

  330. Men nu går vi bara
    på den här aspekten.

  331. Effektivitet har blivit en
    dominerande styrnorm inom skolan-

  332. -bland annat genom införandet av
    det kluster av strategier-

  333. -som kallas
    "new public management" sen 20 år.

  334. En aspekt av det
    skulle kunna vara det här.

  335. Ett sånt styrbegrepp innefattar
    en instrumentell syn-

  336. -på rationalisering,
    som verkar i skolsamhället-

  337. -och som ofta härleds på nåt sätt
    från ekonomisk teori.

  338. I korta ordalag - det finns
    lite olika föreställningar-

  339. -tror jag att man kan säga så här:

  340. Den här idén bygger på
    att mål hålls som givna-

  341. -och uppfattningen att människors
    preferenser inte kan kritiseras-

  342. -människors preferenser
    hålls som givna.

  343. Däremot kan medel - våra förmågor,
    övertygelser och handlingar-

  344. -användas för att realisera
    de här givna målen.

  345. De kan kritiseras, i termer av
    hur man nyttjar resurser.

  346. D.v.s. målen uppfattas
    som klara, tydliga och givna-

  347. -och poängen med våra
    kognitiva förmågor och handlingar-

  348. -det är på nåt sätt att realisera
    de här olika målsättningarna.

  349. Målen i sig kan inte kritiseras,
    de ses som givna-

  350. -men det som är viktigt är att bli
    effektivare, mer ändamålsenlig.

  351. Att med färre resurser ändå försöka
    realisera målsättningar.

  352. Det här kan verka lurigt-

  353. -i relation till min nyss visade
    kommunikationsbild av komplexitet.

  354. Varför är de här föreställningarna av
    instrumentell rationalitet-

  355. -som verkar mycket inom styrningen av
    skolan - problematiska?

  356. Ett är att målen i skolan
    nog inte kan förstås som givna-

  357. -i en starkare betydelse. Att
    de är satta kan man ju tänka sig.

  358. Men dess betydelse
    är kanske inte så given.

  359. Dess legitimitet, hur utbredda
    de är i skolan är väl oklart.

  360. Och hur de ska tillämpas
    i en specifik skola-

  361. -tycks ju inte vara givet.

  362. En vanlig föreställning
    verkar vara-

  363. -det minns jag från min korta
    period som skolledare-

  364. -då hade vi en slogan om
    styrsystemet som var nytt då.

  365. Målen var givna-

  366. -men vi var fria att bestämma
    hur de skulle uppnås.

  367. Men även i den rationella normen
    är man inte fri.

  368. Vi upplever att våra medel -
    hur vi är effektiva i just skolan-

  369. -ska regleras av en massa saker som
    begränsar vår effektivitet.

  370. T.ex. ska vi vara rättssäkra,
    likvärdiga, syssla med lärande.

  371. Lärandet ställer krav på
    hur effektiv man kan vara-

  372. -i sin målproduktion,
    om man säger så.

  373. Sen är det väl så att våra medel
    samtidigt måste prövas:

  374. De strategier som vi sysslar med, är
    de effektiva?

  375. D.v.s. att överväga hur pass mycket
    vi agerar ändamålsenligt.

  376. Det kanske är så att våra medel att
    försöka göra kvalitetsarbete-

  377. -är ineffektivt. I så fall
    bör vi bli mer ändamålsenliga.

  378. Det här ger ingen större frihet, utan
    är en norm-

  379. -som ska reglera hur vi får agera.

  380. Man kan tänka sig att
    en sån här instrumentell syn-

  381. -på vad rationalisering
    skulle kunna få konsekvenser då-

  382. -som är lite luriga
    i ljuset av skolan-

  383. -som en kommunikativt konstituerad
    värld. Ni ska få några exempel-

  384. -innan vi går in på
    kommunikativt ledarskap.

  385. Kolla om ni känner igen det här från
    er verksamhet.

  386. Några poänger
    med den här instrumentella normen-

  387. -som gäller i skolans styrning-

  388. -eller som har anförts som ett sätt
    att rationalisera skolan-

  389. -skulle kunna vara det här: att
    kommunikation om visioner och mål-

  390. -i skolsätena riskerar att leda till
    oenighet och splittring-

  391. -för att inte bara tala om
    tidsåtgång.

  392. Då kan man förstå att det finns en
    poäng med att några sätter målen-

  393. -och de flesta andra fokuserar på hur
    de ändamålsenligt kan uppnås.

  394. Det är nog det som artikuleras
    i Lindensjös och Lundgrens bok-

  395. -att skilja mellan formulerings- och
    realiseringsarena.

  396. Några sätter målen och andra
    ska utföra dem, på nåt sätt.

  397. Men det där är lurigt, för hur
    ska man kunna motivera folk-

  398. -att uppfylla nåt
    man inte varit med och beslutat?

  399. Medlemmarna i skolan kan vara för
    löst kopplade till "vad"-frågan-

  400. -då begränsas deras förståelse
    och man måste hitta-

  401. -en annan sorts motivationsbas,
    som baseras på egenintresse.

  402. D.v.s. att
    instrumentell rationalitet-

  403. -nyttjar våra mest grundläggande
    motivationsstrukturer-

  404. -att undvika obehag
    eller bestraffningar-

  405. -och att sträva efter
    positiva upplevelser.

  406. De tycks ju hänga ihop.

  407. Det är viktigt att kunna styra utan
    att folk ändrar uppfattning.

  408. Det begränsade samarbetet, att man
    inte är delaktig i "vad"-frågan-

  409. -gör att den här alternativa
    motivationsbasen blir viktig.

  410. Den blir då effektiv. Men i en
    kommunikativt konstituerad värld-

  411. -kan frågan resas:
    "Hur funkar en sån där norm?"

  412. Frågan tål att undersökas
    i en institution-

  413. -som väsentligen ska syssla med
    kunskap, demokrati och lärande.

  414. I fråga om lärande, så låter det
    konstigt att motivera folk-

  415. -att tro på nåt bara för att
    man får en negativ sanktion.

  416. "Ni ska tro att jorden är rund,
    annars ringer vi era föräldrar."

  417. Det låter konstigt, det måste vara
    en annan motivationsbas.

  418. Var går gränsen i en organisation som
    ska syssla med lärande-

  419. -hur mycket man kan styra genom den
    alternativa motivationsbasen?

  420. Hur rimligt är det att man endast
    skapar incitamentsstrukturer-

  421. -för rektorer att acceptera
    nya organisationsformer-

  422. -utan att man egentligen
    är delaktig och begriper dem?

  423. Om man bara säger: "Säger ni ja,
    så får ni 1 500 kr mer i månaden."

  424. Och det brukar vi vilja ha,
    så då säger vi ja till det.

  425. Men det kan vara problematiskt
    för den som ska införa det här-

  426. -om man stannar
    vid incitamentsstrukturen.

  427. Problemet med den instrumentella
    normen i skolan verkar vara-

  428. -att en alltför ytlig förståelse
    för mål och visioner i skolan-

  429. -gör det svårare för er
    som ska delta i skolspelet-

  430. -i roller som rektorer
    eller förskolechefer-

  431. -ganska svåra
    att äga och motivera.

  432. Den som har deltagit
    i en mer omfattande kommunikation-

  433. -eller dialog kanske förstår,
    bakgrund, argument och skäl-

  434. -som gör att ni kan
    äga och förstå dem bättre-

  435. -som är relevant
    för måluppfyllelse.

  436. Skolpraktiken tycks göra motstånd mot
    den instrumentella normen-

  437. -att det är viktigt för just er
    att faktiskt delta-

  438. -i en omfattande kommunikation
    om vad skolan ska syssla med.

  439. Den instrumentella
    rationaliseringsnormen-

  440. -tycks också urholka den i skolor
    viktiga samarbetskulturen.

  441. Forskare talar om vikten av
    lärande kultur och klimat-

  442. -men om man styr mycket med hjälp av
    att åberopa folks egenintresse-

  443. -så kanske det är så
    att det även urholkar-

  444. -den samarbetskultur man beror av
    i skolan.

  445. Slutligen kan man säga att kvalitet
    och giltighet i mål-

  446. -normer, rektors uppdrag, etc.
    riskerar att urholkas-

  447. -då allt för få röster
    varit med och utformat dem.

  448. Mot den bakgrunden är det inte
    konstigt att Skolinspektionen-

  449. -givet hur komplext kommunikativt
    uppdrag ni - eller vi - har-

  450. -anmärker på bristande förståelse för
    roller och processer-

  451. -särskilt i ljuset av... Det har ju
    varit 10-15 stora reformer-

  452. -i skolsamhället de sista fem åren.
    Ny skollag, läroplaner, etc.

  453. Finns det då nåt annat sätt
    att förstå-

  454. -både styrning
    och framförallt ledarskap-

  455. -som kan utvidga
    den här instrumentella normen-

  456. -till att omfatta den här
    kommunikativa problematiken-

  457. -insikterna om hur kommunikativt
    komplex och skapande skolan är?

  458. Jag ska ge några korta idéer
    om vad det där kan vara-

  459. -och så får vi se
    hur långt jag hinner.

  460. Är ni fortfarande med?
    Vad spännande!

  461. Vad är framgångsrik kommunikation
    från ett aktörsperspektiv?

  462. Om kommunikation är dysfunktionell
    eller funktionell-

  463. -det kan man se från
    ett organisatoriskt perspektiv.

  464. Men aktörsperspektivet
    beror någonstans av-

  465. -att du och jag kommunicerar
    på ett sätt till vardags-

  466. -som gör att saker blir funktionella.

  467. Några aspekter som jag tror att
    vi underskattar i kommunikation-

  468. -kan vara just de här.

  469. Kommunicerar vi verkligen
    så att vi når förståelse-

  470. -om skolans väsentligaste
    målsättningar? Vad talas det om?

  471. Förutsätter vi förståelse
    av begreppen "demokrati"-

  472. -"kvalitet" o.s.v.?
    Eller ger vi oss verkligen in-

  473. -i innebördsdiskussioner?

  474. Om man skulle syssla enbart
    med kommunikationsforskning-

  475. -då skulle vi kunna vara nöjda med
    att ha förstått varandra.

  476. Men i en ledarskapskontext
    handlar det om-

  477. -att mot vissa kommunikativt
    konstituerade gemensamma mål-

  478. -också samordna många människors
    handlingar åt ett håll.

  479. Det ger en tuffare beskrivning
    av vad kommunikation är-

  480. -än vad vi kommunikationsforskare
    behöver bry oss som.

  481. Då kommer såna här begrepp in:
    Acceptans - hur når vi acceptans-

  482. -i oss själva och andra för just de
    målsättningar vi berörs av?

  483. Att ta ställning till
    vad någonting betyder.

  484. Lärare kritiseras
    för att de talar som läroplaner.

  485. Det är ganska osmält
    och man kan undra-

  486. -om de beskriver att de förstått men
    inte accepterat någonting?

  487. Är ni med? Att det kan vara
    skillnad på de sakerna.

  488. Och vilka konsekvenser får det för
    handlingar? Likt fotbollsexemplet:

  489. Har jag förstått att jag räknas som
    forward i ett fotbollslag-

  490. -och accepterat vilka konsekvenser
    det får för mina handlingar?

  491. Då förutsätts det att jag också ska
    agera i enlighet med dessa.

  492. Framgångsrik kommunikation för ledare
    involverar de här sakerna.

  493. Att uppnå förståelse och acceptans
    för någonting-

  494. -att acceptansen ger konsekvenser för
    handlingar för de berörda.

  495. Hur ofta tänker ni så om
    kommunikation? Min erfarenhet är-

  496. -att vi sällan uppfattar att
    de här tre sakerna är väsentliga-

  497. -i ledarskapskommunikation. De är
    nästan en definition av ledarskap:

  498. Förståelse, acceptans
    och konsekvens för handlingar.

  499. Jag tänkte avslutningsvis börja nysta
    vad det här handlar om.

  500. Låt mig kort beröra
    två vanliga samverkanstyper-

  501. -i ledarskap och lärande.

  502. En kan vi kalla dialogisk samverkan,
    vilken förekommer-

  503. -när Skolverket pratar om
    den horisontella aspekten-

  504. -av kvalitetsarbete-

  505. -och det Skolinspektionen pekar på
    när det gäller dialogen-

  506. -eller samverkan
    mellan huvudman och rektor.

  507. Dialogisk samverkan kännetecknar att
    man försöker förstå varandra.

  508. I fallet med jag och Gunnar här
    spelar inte bara min röst roll.

  509. Gunnars uppfattning av målsättningen
    är också viktig.

  510. Om vi för dialog är det även viktigt
    att vi försöker ge skäl:

  511. "Jag förordar den här strategin och
    jag ger skäl för det."

  512. Jag försöker inte manipulera
    eller hota Gunnar:

  513. "Om du inte håller med mig
    om hur vi ska organisera skolan"-

  514. -"så tänker jag
    göra punktering på din bil sen."

  515. Om det är viktigt, för att
    vi ska kunna förstå varandra-

  516. -att vi stöttar våra handlingar med
    goda skäl-

  517. -då är det även viktigt att ha
    jämlika, respektfulla relationer.

  518. Det tycks vara viktigt för dialog.

  519. Det finns en mer instrumentell syn på
    samverkan:

  520. "Det viktiga är
    att jag får Gunnar dit jag vill."

  521. Då kan jag koppla på
    hela verktygslådan med sanktioner-

  522. -för då är målet på förhand att få
    Gunnar att acceptera min agenda.

  523. Man nöjer sig med hans anpassning. Om
    man ser det här som en nidbild-

  524. -men en viktig distinktion
    mellan två kommunikationssätt-

  525. -så kan jag tänka mig
    att det är så här:

  526. När man är i en sån organisation -
    eller en potentiell organisation-

  527. -ibland måste den ju etableras - men
    om vi säger institution-

  528. -där man ska försöka samverka
    mot gemensamma målsättningar-

  529. -men det handlar om lärande,
    då blir dialogen viktig.

  530. Om man ska skilja på
    några gränsdragningar här-

  531. -mellan dialog och annan samverkan,
    så består de i det här.

  532. Det här är inte vad vi tänker på när
    vi säger "föra dialog"-

  533. -för dialogen ställer verkligen krav
    på samarbete.

  534. Det visar sig på nästa bild
    som jag har gjort.

  535. Jag ska nog börja landa snart,
    men vi kan ta det här.

  536. "Planera samtal,
    ledarskap och verksamhet"-

  537. -"enligt dialogiska villkor".
    Om man nu ska ta dialog på allvar-

  538. -så blir ömsesidighet
    mellan oss som är berörda viktig-

  539. -när det gäller
    hur vi förstår saker.

  540. Det kan också vara så att det inte
    räcker med förståelse på ytan-

  541. -utan man kan behöva förstå
    grundligare.

  542. Jag tänker på åtta år gamla barn -
    det här är mitt favoritexempel-

  543. -på att man har bristande bakgrund
    för att kunna ta ställning.

  544. En lärare bad åttaåringar välja
    mellan fysik, kemi och biologi.

  545. Barnen förstod ju inte konsekvenserna
    av att säga ja.

  546. Han försökte beskriva biologi: "Det
    handlar väl om naturen."

  547. Men det gjorde väl de andra också -
    svårt att säga vari de bestod.

  548. Man bad folk ta ställning till
    saker de inte begriper.

  549. Om det där upprepas
    i för stor utsträckning-

  550. -så är man inte
    speciellt dialogisk.

  551. Angående offentlighet - dialog kan
    inte ha för mycket dolda agendor.

  552. Om jag säger
    "Nu tar vi en kort paus"-

  553. -men sen muddrar era väskor
    under tiden-

  554. -så har jag inte varit uppriktig med
    skälen till pausen.

  555. I dialog förutsätter man agerande med
    en transparent agenda-

  556. -men det gör man inte alltid.

  557. När det gäller otvungen acceptans, om
    dialogen rör lärande-

  558. -ska man försöka avstå från våld,
    hot, manipulation och sanktioner-

  559. -och försöka ge goda skäl
    och lösningar-

  560. -som man kan godta frivilligt
    och förnuftigt.

  561. Så där ställer vi ändå krav.

  562. Dialogens villkor
    kanske kan infrias gradvis-

  563. -och inte som någon sorts
    "allt eller inget".

  564. Man kan ej heller garantera
    framgång i en dialog.

  565. Hur skulle man kunna förutbestämma
    att dialogen leder till enighet?

  566. Det beror ju på vad deltagarna gör.
    "Har vi förstått varandra?"

  567. Så att nu använda dialogen
    som ett verktyg-

  568. -för att nå enighet
    eller få alla dit man vill-

  569. -tycks inte vara helt förenligt.
    Dialog kan vara gynnsamt-

  570. -om man vill nå verklig enighet,
    där folk tar ställning-

  571. -till samma sak på samma sätt,
    eller gemensamt acceptera nåt-

  572. -trots att man kanske inte
    tänker lika om det.

  573. Den instrumentella betydelsen: "Vi
    har dialog, så att vi kan enas"-

  574. -verkar vara lite inkonsistent.

  575. Men om man nu accepterar en sån
    här förståelse för kommunikation-

  576. -då är det så att kommunikationen som
    konstituerande-

  577. -för alla möjliga sociala fenomen-

  578. -gör att vi måste ändra uppfattning
    om kommunikation.

  579. Det här är en vanlig uppfattning, som
    forskarna Sperber och Wilson-

  580. -som skrev "Relevance" för 30 år sen,
    som många accepterar i dag-

  581. -det är att kodmodellen
    där vi ser kommunikation-

  582. -som endast överföring...

  583. Ni vet, två enheter
    har olika saker i sig.

  584. Vi har en gemensam kod för alla. Om
    den ena skickar till den andra-

  585. -uppstår samma sak
    som fanns i den här enheten-

  586. -som skulle kodas för att kunna resa
    i tid och rum till den andra-

  587. -det är den matematiska teorin
    om kommunikation-

  588. -vilken vi tycks förutsätta
    när vi kommunicerar.

  589. Vi säger "jag har ju sagt", och
    tror att denna mirakelhandling-

  590. -ska få det att hända en massa saker
    i en publik på 100 personer.

  591. Själva idén om kodning
    kan man kritisera på många sätt.

  592. Den tycks felaktigt beskriva mänsklig
    kommunikation.

  593. Ett exempel: Vi tror inte längre
    att språket är-

  594. -en gemensam kod för alla,
    i någon större utsträckning.

  595. Så hur kan man tänka
    om framgångsrik kommunikation-

  596. -i skolan
    och särskilt i ledarskap-

  597. -om den här uppfattningen
    inte riktigt stämmer längre?

  598. När förståelse, acceptans
    och konsekvenser är viktigt-

  599. -då behöver vi se kommunikation
    i mer multidimensionella termer.

  600. Så här kan man tänka
    om framgångsrik kommunikation.

  601. Man kan skilja
    på avsikter och effekter.

  602. "Jag var ju klar och tydlig",
    tror vi.

  603. Men så accepterar inte föräldrarna
    det jag sa.

  604. Du kanske gjorde dig
    helt förstådd-

  605. -men de kanske tyckte
    att du hade dåliga argument-

  606. -eller så ville de inte ens
    lyssna.

  607. "Klar och tydlig"
    behöver inte gälla hos den andra-

  608. -men man kan inte förutsätta att
    "klar och tydlig = framgångsrik".

  609. "Om du bara förstod mig, så skulle du
    hålla med mig" är en annan.

  610. Skilja på att förstå -
    "jag kan nå förståelse"-

  611. -men att folk ska acceptera vad
    du säger, det är en annan värld.

  612. Ni kan ju mycket väl förstå
    att jag presenterar en teori-

  613. -men om ni håller med mig,
    det beror ju av helt andra saker.

  614. Det kan tyckas märkligt, det som
    skämtsamt kallas "hammarmodellen"-

  615. -där man hamrar samma budskap
    gång på gång-

  616. -för att folk till sist ska
    hålla med, det tycks inte funka.

  617. Så om vi ska syssla med framgångsrik
    kommunikation-

  618. -så borde vi börja tänka om det
    där, i ledarskap i det här fallet-

  619. -tror jag, som ett
    flerdimensionellt handlande-

  620. -där det är viktigt att vi
    i vad vi menar med våra ord-

  621. -börjar vara mer undersökande: "Vad
    menas egentligen"-

  622. -"och i vilken kontext?" Det andra
    handlar om handlingsdimensionen.

  623. Med samma sats som kanske egentligen
    menar samma sak-

  624. -kan man göra många olika saker.

  625. Tänk att jag ställer en fråga:
    "Står bilen fortfarande på gatan?"

  626. Men med mer hotfull röst: "Bilen
    står fortfarande på gatan?!"

  627. Då låter det som en befallning: "Gå
    och flytta på bilen."

  628. Vi gör en massa saker
    i vår kommunikation.

  629. Det är viktigt att se
    kommunikation som handlande.

  630. I vårt språk finns till och med det
    som kallas "performativa verb"

  631. Distinktionen "att göra" behövs för
    att förstå kommunikation.

  632. Vi säger inte bara "det regnar", utan
    "jag påstår att det regnar"-

  633. -"jag gissar" eller
    "jag hävdar att det regnar"-

  634. -för att tala om exakt
    vad vi gör i kommunikationen.

  635. Duktiga ledare brukar vara bra på
    det: "härmed fattar jag beslut"-

  636. -eller "jag argumenterar för"
    och så.

  637. Och det kan vara viktigt för
    personalen att veta vad ni gör-

  638. -och som ledare kan man skärpa
    den performativa dimensionen.

  639. Tala om vad ni gör och när ni gör
    det. Om era chefer skulle säga:

  640. "Det vore verkligen intressant att
    se dig i en helt annan tjänst."

  641. Det kan vara att personen uppskattar
    era förmågor-

  642. -och vill laborera med vilka
    framtidsmöjligheter du har-

  643. -eller så har du fått sparken.
    Men här kan vi vara oklara.

  644. Andra aspekter handlar om
    relationsdimensionen.

  645. I samtal är det inte bara meningen
    och vad vi gör som spelar roll.

  646. När vi söker acceptans, blir
    sättet att etablera relation på-

  647. -genom kommunikation,
    oerhört viktigt.

  648. Och... Jag kan ge
    en massa exempel på det.

  649. Är man ömsesidig eller ensidig?
    Tävlan eller samarbete?

  650. Hur formar jag samverkan
    genom kommunikation?

  651. Fundera på: "Hur relaterar jag till
    andra i kommunikation"-

  652. -"och hur relaterar de till mig?"

  653. Jag har ett exempel
    med min slöjdlärare-

  654. -som jag tycker är så talande.

  655. Han ska lära elvaåringar
    vad en rubank är. Vet ni det?

  656. Så där ska man aldrig fråga.
    Det är ett misstag.

  657. Det är en sorts hyvel. Nån
    slöjdlärare här kanske misstycker.

  658. När han ska demonstrera hyveln beter
    han sig mot elvaåringarna:

  659. "Den här är så vass, förstår ni.
    Aj, aj, aj, aj, aj!"

  660. Efter ett tag blir det för jobbigt
    för att de ska kunna lyssna.

  661. Eller hur?
    "Han tror att vi bara är småbarn."

  662. De kanske visserligen
    överskattar sin förmåga.

  663. Men det är sättet att etablera
    relation som inte accepteras.

  664. Som när en rektor säger: "Det här
    är min budget, min skola."

  665. Som om de vore folks ägodelar.
    Det kan personalen reagera på.

  666. Eller så är kropps-
    och jag-dimensionen väsentligt.

  667. "I min kommunikation, i vilken
    utsträckning är jag trovärdig?"

  668. Många brukar skriva att 90 %
    av kommunikation är kroppsspråk-

  669. -men det som menas är väl,
    om jag skulle säga till er att:

  670. "Den här grejen
    som jag nu presenterar för er"-

  671. -"den är jag...verkligen...
    helt tvärsäker på."

  672. Det vore inte så trovärdigt, för
    orden matchar inte handlingarna.

  673. Och det här kan bli lurigt
    för den som inte har smält-

  674. -det här omfattande
    kommunikativa uppdraget-

  675. -den här omfattande
    kommunikativa meningsstrukturen-

  676. -"Vad är det egentligen
    man ska göra?"-

  677. -och har en förankrad, fördjupad
    förståelse för vad det är.

  678. Den som pratar
    som ett policy-dokument-

  679. -men utan ställningstagande
    och förståelse-

  680. -är nog inte framgångsrik
    i sin kommunikation-

  681. -om den ska leda till
    att man både når förståelse-

  682. -acceptans och att det får
    konsekvenser för handlingar.

  683. Nu är min tid snart slut och jag
    tänkte ge utrymme för frågor-

  684. -men bara två minuter återstår.

  685. Jag har kort försökt adressera
    de här två frågorna-

  686. -och väcka några tankar
    runt varför kommunikation-

  687. -är både avgörande och extremt
    underskattat i skolans ledarskap-

  688. -och styrning. Om ni skulle vilja gå
    vidare med det här-

  689. -så finns det numera kurser
    i kommunikativt ledarskap-

  690. -som vill utveckla hur man kan stärka
    kommunikativa aspekter-

  691. -som jag tror är mer i linje med
    skolors uppdrag och etos-

  692. -än vad en osmält instrumentell syn
    på skolans ledning kan vara.

  693. Det är allt jag bidrar med,
    tack så mycket.

  694. Textning: Mikael Weichbrodt
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kommunikation som styrmedel

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Niclas Rönnström är utbildningschef för rektorsprogrammet och föreläser om vikten av kommunikation i skolans ledarskap. För att bli framgångsrik krävs att etablera en bra och sann relation med den man kommunicerar med. Inspelat den 26 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Kommunikation, Ledarskap, Skolan, Skolledare, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Tillsammans kan vi höja resultaten i skolan

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström föreläser om hur Sverige kan höja sina resultat i Pisa-undersökningen. I viktiga ämnen som matematik och svenska har svenska elever halkat efter. Men, i resultaten över elev- och lärarrelationer ligger Sverige i topp. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Ledarskap i ett mätfixerat samhälle

Professor Lars Strannegård föreläser om att mäta tillståndet i skolan. Går det, och mäts rätt saker? Aldrig förr har så mycket data om skolan samlats in som nu, men det finns en risk att man inte tar hänsyn till kunskap som inte är mätbar. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Sverige som stärkt kunskapsnation

Camilo von Greiff var tidigare forskningsledare för SNS Utbildningskommission. Han berättar om SNS skolforskning och arbetet med att ta fram underlag för beslutsfattare inom politik, näringsliv och offentlig förvaltning. Inspelat den 26 november 2014. Arrangör: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Ny syn på PISA-resultat

Anders Jakobsson är professor i naturvetenskapernas didaktik. Här föreläser han om att synen på Pisa-undersökningarna har förändrats under de senaste åren och att de har fått större medialt genomslag. Inspelat den 26 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Kommunikation som styrmedel

Niclas Rönnström är utbildningschef för rektorsprogrammet och föreläser om vikten av kommunikation i skolans ledarskap. Inspelat den 26 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Effektivare skola med data-team

Kim Schildkamp är docent vid beteendevetenskapliga fakulteten vid the University of Twente i Nederländerna. Hon föreläser här om framgångar man nått genom att låta speciella team analysera data som samlas in i skolan. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Vad är en framgångsrik skola?

Professor Jonas Höög från Centrum för skolledarutveckling föreläser här om vilka resultat från Pisa-undersökningarna som är värda att jobba vidare med. Hur skapar man en framgångsrik skola? Inspelat den 26 november 2014. Arrangör: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Rektors ledarskap vid skolutveckling

Med digitaliseringen som exempel talar utvecklingschefen Edward Jensinger om hur ett förändringsarbete i skolan kan genomföras och hur rektorer kan föregå med gott exempel. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Att göra skillnad i klassrummet

Ragnar Åsbrink och Sara Knöfel från Skolverket berättar om hur man bedriver förändringsarbete i skolundervisningen med bra resultat. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Den gode byråkraten

Tomas Brytting är professor i organisationsteknik. Han föreläser om att lärare, rektorer och skolledare inte bara har ett pedagogiskt ansvar, de är också tjänstemän i den offentliga sektorn. Vad är en god byråkrat? Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande

Cecilia Christersson, vikarierande rektor, berättar om Malmö högskola och arbetet för att studenter ska vara rustade för ett livlångt lärande och ett föränderligt samhälle. Vad innebär utmaningsbaserat eller entreprenöriellt lärande? Hon redogör för uppdraget för högre utbildning enligt FN och EU, men också vilken som är Malmö högskolas strategi. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.