Titta

UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Om UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Föreläsningar från Skolans ledarkonvent 2014. Vilka krav ställs på skolledare? Vilka förutsättningar och verktyg behöver medarbetarna för att bedriva ett bra arbete? Inspelat den 26-27 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Till första programmet

UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld : Vad är en framgångsrik skola?Dela
  1. Vi ska prata om skolan
    och skolans ledarskap.

  2. Och det knepiga med ledarskap-

  3. -är att man måste förstå
    vad en organisation är.

  4. En organisation skapar man
    om man behöver nå mål.

  5. Och då måste man förstå
    hur man ska nå de målen.

  6. Jag hörde
    att ni har hört mycket om PISA-

  7. -och att ni är less på det.

  8. Det blir lite siffror här också
    men på ett annat sätt.

  9. Hur man ska förstå vilka resultat
    man behöver jobba med-

  10. -för att skapa en framgångsrik skola
    och hur vi ska tolka det begreppet.

  11. Lite grann om mig själv.

  12. Några projekt
    som kan vara intressanta.

  13. Sen tar vi upp
    "Vadå - är skolan en organisation?".

  14. Sen kommer "Kvalitetsarbete
    - vad är en framgångsrik skola?".

  15. Där betar jag igenom
    det jag tycker är viktigt.

  16. Sen avslutar jag med "Hur förstår
    rektorer struktur och kultur?".

  17. Där har vi använt oss av intervjuer
    för att bedöma förståelsen.

  18. Vi har texter på gång:
    "Struktur, kultur, ledarskap."

  19. Boken börjar bli lite till åren,
    så vi har uppdaterat den nu.

  20. För det har ju hänt mycket
    sen vi skrev den 2010.

  21. Sen kom ju alla reformer
    och skollagar.

  22. Det kommer en andra upplaga
    och ska tryckas-

  23. -av våra medhjälpare
    på Studentlitteratur.

  24. Sen finns det en ny bok
    som bygger på samma idé.

  25. Den heter "Framgångsrika skolor".
    Det finns en flyer om den.

  26. Den har redan kommit ut,
    så köp den om ni vill veta mer.

  27. Några projekt: "Professional
    Learning through Reflection."

  28. Och ett annat som heter "European
    Policy Network on School Leadership".

  29. Och "International Successful School
    Principal Project".

  30. Det berör också de här frågorna
    som vi ska snacka om.

  31. De två första är Comenius-projekt
    som är ganska stora.

  32. I alla fall det ena.

  33. Det är ett nätverk med en massa
    länder, universitet, organisationer-

  34. -Europas skolledarföreningar,
    och sånt där.

  35. Och yrkesföreningar,
    ministrar, ministerier-

  36. -och associerade medlemmar
    som ville vara med.

  37. Det handlar om Bolognaprocessen,
    att skolväsendena-

  38. -i Europas gemensamma stater-

  39. -ska samarbeta och göra det
    likvärdigt mellan olika länder.

  40. Och där är frågan
    hur skolledarskapet ser ut.

  41. Idén är att utveckla en policy
    för skolledarskap.

  42. Det som vi jobbar med nu är vad vi
    tycker att skolledare ska arbeta med.

  43. "Autonomy, accountability,
    distributed leadership, education."

  44. Det jobbar vi med.

  45. Idén är att man ska komma överens om
    hur man ska förstå de här sakerna.

  46. Det jag har som uppgift för Sverige
    är ansvarsskyldighet.

  47. Hur gör jag en skola framgångsrik
    och vad måste jag leva upp till-

  48. -för mål och krav
    från alla intressenter?

  49. Det andra gäller rektorsledarskap.
    Tio länder har hållit på i tre år.

  50. 20 olika deltagare jobbar med
    ett självbedömningsinstrument-

  51. -som ska ge underlag för feedback,
    reflektion och handledning.

  52. Det är mått på motivation, maktbehov,
    relationsbehov o.s.v.

  53. Det ger en personlig feedbackrapport.

  54. Via den kan man identifiera vad
    man är stark och mindre stark på.

  55. Man jämförs med andra som har svarat.

  56. Men det är man själv som äger den.

  57. Sen jobbar vi med feedbackrapporten
    i förhållande till rektorsdilemman.

  58. Vi jobbar med två kommuner
    där vi har handledning i grupp.

  59. Det är upplagt på ett speciellt sätt-

  60. -för att rektorerna ska hjälpa
    varandra att förstå sina problem-

  61. -och kunna jobba vidare med dem.

  62. Och det är bra, för i det nya
    rektorsprogrammet har man lagt till-

  63. -förändringar i de mål
    som programmet har haft.

  64. Från 2009 till 2015
    gäller en målbild.

  65. Sen är den förstärkt
    från 2015 till 2021.

  66. Det är sex olika universitet
    som ska jobba med det framgent.

  67. Och där har professionhandledning
    förts in.

  68. Så vi funderar på att föra in det
    i våra rektorsprogramgrupper.

  69. De vi har jobbat med är nöjda-

  70. -för att de upplever,
    som rektor eller förskolechef-

  71. -att det aldrig finns tid
    att reflektera med andra.

  72. Därför gör vi det inte på skolorna,
    utan i grupper nån annanstans.

  73. Då får de prata, och vi hjälper dem.

  74. En coach ska inte säga
    vad man ska göra-

  75. -utan fråga:
    "Hur tänker du om det här?"

  76. "Om du ser problemet så där,
    hur ska du jobba då?"

  77. Och så försöker man utveckla
    den egna förmågan.

  78. Det är det coaching handlar om.

  79. Vi tror att det
    kan bli ett bra tillskott.

  80. Och man lär sig
    om skollag och statsstyrning.

  81. Skolledarskapet kräver den typen
    av närhet till sig själv, tror vi.

  82. Varför är det så viktigt?

  83. Skolan har förändrats,
    och det ändrar också ledarrollerna.

  84. I skollagen finns det 110 paragrafer
    som handlar om vad rektorn ska göra.

  85. Det kanske var femton såna paragrafer
    som utpekade det i förra skollagen.

  86. Så man har lyft fram skolledarna.

  87. De är huvudfaktorer för kvalitet
    och utveckling.

  88. Professionalisering
    av skolledarskapet-

  89. -men även urval, träning och stöd
    har blivit viktigare.

  90. Jag läser annonser
    för rektorstjänster-

  91. -för att se vad de frågar efter.
    Det kan bli intressant att se.

  92. Skolinspektionen är ganska hård-

  93. -när de pratar om hur skolan
    hanterar skolan som organisation-

  94. -och det systematiska
    kvalitetsarbetet.

  95. Jag tror att det här
    är väldigt viktigt.

  96. Det här är ett antal saker
    vi kan prata om.

  97. Båda rapporter visar på samma
    problematik som Skolinspektionen.

  98. Brist på analysförmåga
    och effekter av förändringar.

  99. "Är organisationsförståelse
    en förutsättning?". Jag tror det.

  100. Jag hoppas ni tänker så
    när vi går härifrån.

  101. Några som har pekat på det här
    är Larsson och Löwstedt.

  102. De är företagsekonomer
    och vana vid målstyrning.

  103. De gick igenom projekten som fanns-

  104. -organisationsförändringsprojekt,
    nätverk, IT... Känner ni till Itis?

  105. Lokalskoleutveckling... Fick nån
    pengar för projektet Attraktiv skola?

  106. Jaha.
    Ledarutveckling och fortbildning.

  107. De följde upp projekten
    för att se vad som hände.

  108. Det visade sig
    att det har inte hänt så mycket.

  109. Det finns inga påtagliga effekter
    av storsatsningarna.

  110. De använde sig
    av Karl Weicks "loose coupling"-

  111. -ett begrepp de brottas med
    för att förstå.

  112. "Education has loose couplings."
    Han blev berömd för den artikeln.

  113. Han pratar om "loose couplings". Det
    är pilar ditåt, men inga tillbaka.

  114. På "strong couplings"
    finns länkar till varandra.

  115. Han menar
    att skolsystem ofta är löst kopplade.

  116. Det är individer som går omkring
    i en skola och gör det de vill göra.

  117. Men att samarbeta och samverka...
    När vi coachar rektorerna-

  118. -tycker de att det är bra
    att de får sitta så.

  119. De är tillsammans på möten då de får
    information och ställer lite frågor.

  120. Men här pratar de om
    vad de egentligen gör.

  121. Det Karl Weick upptäckte var att när
    han frågade lärarna vad de gjorde-

  122. -och sen tittade på vad de gjorde -
    gjorde de inte som de sa.

  123. De sa så här, men de
    relaterade till varandra så här.

  124. Det finns sammanbundna nätverk, men
    påverkan mellan dem försvagas snabbt.

  125. Det är brist på samordning.
    Ingen återkoppling planeras.

  126. Sånt karaktäriserar "loose coupling".

  127. Det var ganska länge sen,
    och vi vet att vi har arbetslag.

  128. Det hade varit framgångsrikt
    att arbeta på det sättet.

  129. Men det kanske inte
    har kommit så långt.

  130. En del hävdar ju
    att arbetslagen inte fungerar-

  131. -som enhetlig, som samverkan.

  132. Vi kommer tillbaka till det.

  133. Jag har själv funderat på det där med
    hur man förstår organisation-

  134. -och om skolan verkligen är en
    organisation, kyrka eller familj.

  135. Skolan kom ju därifrån.
    Hur mycket har vi kvar av det?

  136. Att det egentligen inte ska vara
    en organisation som har mål-

  137. -och finansiella uppgifter.

  138. Skolan som Volvo. Det låter otäckt.

  139. Det kom ut nästan 600 avhandlingar
    om utbildning mellan 2005 och 2010.

  140. Jag har inte läst alla,
    men jag har tittat på dem-

  141. -ur ett organisationsperspektiv.

  142. Eftersom många av dem
    är skrivna om skolan.

  143. Om det nu är en organisation borde
    det avspeglas i avhandlingarna-

  144. -vad som menas med avhandlingarna
    och vad de vill med dem.

  145. Men ingen relaterar uttryckligen
    till organisationsteori.

  146. De är från Skolportens arkiv över
    avhandlingar om utbildningsvetenskap.

  147. Använder ni det?
    Det kan jag rekommendera.

  148. Där finns intervjuer med författarna-

  149. -abstract och hela avhandlingar.

  150. Men jag hittade inga som handlade
    om skolan som organisation.

  151. Och 42 % kan ändå placeras
    inom ett organisationsperspektiv.

  152. Struktur, kultur, politik,
    individ är organisationsperspektiv.

  153. Varför upptäcker man inte det själv?
    Jag intervjuade två sociologer.

  154. Jag tänkte att de skulle väl ändå
    veta. Den ena jobbar med oss nu.

  155. "Svårt att svara på.
    Jag har inte tänkt så."

  156. "Ni har ju skrivit avhandlingar
    som är organisationsavhandlingar."

  157. Men de har inte själva sett det så,
    utan det handlar om nåt ämne-

  158. -som är avgränsat.

  159. Men har inte
    de organisatoriska aspekterna-

  160. -nån betydelse för
    hur man ska förstå det som händer?

  161. Den ena handlar om normer,
    rektorsnormer.

  162. Normer skapas ju i en organisation.

  163. Så här blev resultatet.

  164. Struktur, kultur, politik, individ.

  165. Så här många olika inriktningar finns
    det. Kultur, struktur, politisk...

  166. Det är inte partipolitik, utan
    politik som "games people play".

  167. I alla organisationer
    finns det intressegrupperingar-

  168. -som vill vinna mark
    och få sin sak igenom.

  169. Det vet man om man har studerat
    en organisation.

  170. De flesta handlar om undervisning
    och lärande, naturligtvis.

  171. Men när jag läste avhandlingarna-

  172. -märkte jag
    att mycket stämde in på organisation.

  173. När jag gör såna analyser
    använder jag den här boken.

  174. Ni kan gå in och titta på den sidan.

  175. Den här Powerpoint-grejen
    ser inte likadan ut som utskicket.

  176. Här är den nyare varianten.

  177. De har en modell
    för skolan som organisation.

  178. Där finns förutsättningar listade:
    omvärldsbetingelser, uppdrag-

  179. -och det är mycket styrdokument,
    material och metoder.

  180. "Vi startar en skola,
    och det här är förutsättningarna."

  181. "Vi ska nå resultat, arbets-
    tillfredsställelse, allmän kvalitet"

  182. Man vill veta om man-

  183. -med sin förändringsprocess, utifrån
    förutsättningarna, kan skapa det här.

  184. Det här är enligt Hoy och Miskel,
    och andra författare.

  185. Det handlar om struktur, det formella
    systemet, kultur, makt, relationer-

  186. -individer och deras motivation.

  187. Det gäller både elever och lärare
    och andra aktörer som påverkar-

  188. -hur det här
    maktrelationssystemet blir.

  189. I mitten
    ligger lärande och undervisning.

  190. Det är kärnprocessen.
    Nu pratar jag industrispråk.

  191. Vad är "kärnprocessen"? Det börjar
    smyga in i skoldiskussionen.

  192. Det är på gott och ont, men man måste
    peka ut vad det är vi gör egentligen.

  193. Och hur ska vi forma den?

  194. Vad ska vi ha för tankemönster för
    att det ska stödja vårt uppdrag?

  195. Hur ska vi hantera maktrelationerna
    mellan människor?

  196. Om man tror starkt på nåt
    kan man bli besvärlig att hantera-

  197. -om det inte är det vi ska göra.

  198. Ni kommer säkert att tänka
    på nån person i er verksamhet-

  199. -som vill att man ska göra
    på ett visst sätt.

  200. Men ni andra tycker inte det och
    tycker att det avviker för uppdraget.

  201. De personerna är lite svårhanterliga.

  202. De dyker upp i coachingsamtalen
    vi har. Varje gång.

  203. Det är en hjälpreda för att analysera
    skolan som organisation.

  204. Där fanns inget ledarskap.
    Det måste väl finnas? Jo.

  205. Varför är rektorns jobb så komplext?

  206. Jo, för allt det här
    måste man förstå och hantera-

  207. -och se till att det man får
    ska leda till nåt bra.

  208. Det går tillbaka
    om det inte är så bra.

  209. Man kan ju också ändra
    i förutsättningarna.

  210. Efter vissa resultat
    har man infört förstelärare.

  211. Man tror att om man satsar på det-

  212. -kommer undervisning och lärande
    att bli bättre.

  213. Den vanligaste bilden av ledarskap
    är att det finns tre dimensioner.

  214. Uppgiften och uppdraget,
    relationer och forma kultur-

  215. -och förändringsledarskapet,
    som har olika former.

  216. "Transformational leadership"
    är det vanligaste uttrycket.

  217. Det forskas mest
    på "transformational leadership"-

  218. -som handlar om att förändra
    och se till att en kultur formas-

  219. -som stödjer de uppgifter man ska ha.

  220. Det är min idé om
    att skolan är en organisation.

  221. Vi måste börja tänka så.

  222. Då måste vi bena ut
    vad en framgångsrik skola är.

  223. Det vill vi ju ha klart för oss.

  224. Resultat,
    för vi vill ju att de ska bli bra.

  225. Hög trivsel på skolan.

  226. Det här är en gammal bild,
    men vi kan använda den ändå.

  227. Man ber ett antal rektorer prata om
    vad som är en framgångsrik skola.

  228. Då kommer saker som struktur
    och tydliga mål fram.

  229. Under en föreläsning var det nån chef
    från en skolutvecklingsmyndigheten-

  230. -som viskade till nån bredvid:
    "Var är resultaten då?"

  231. Just som hon sa det hade jag just
    klickat på den här bilden.

  232. "Vart tog resultaten vägen?" En
    framgångsrik skola ska ju ha det.

  233. Men om vi tittar på Hoy och
    Miskel-bilden och den processen-

  234. -som ska leda till det här, måste vi
    fundera på vad resultaten är.

  235. Det är kunskaper, stabilitet,
    det förändras ju från år till år-

  236. -bakgrundsfaktorer och betygsättning.
    Det ska vi prata om nu.

  237. Okej.

  238. Vilka kunskaper
    ska skolan frambringa?

  239. Det finns mycket att välja på.

  240. Här är de vanligaste. Betyg, andel
    som lämnar skolan med godkända betyg.

  241. Nu pratar jag om grundskolan,
    som är obligatorisk.

  242. Men det jag pratar om stämmer också
    för förskola och gymnasium.

  243. Övergång till gymnasiet, nationella
    prov, andel som fullföljer gymnasiet.

  244. "Value added" - förändring över tid.

  245. Övergång till högskolan
    och arbetsmarknaden.

  246. Det här används oftast.

  247. Men jag såg att begreppet
    "förädlingsvärde" har dykt upp.

  248. Har ni sett det nånstans?

  249. Skolverket har skrivit en rapport
    där de funderar på förädlingsvärde.

  250. Poängen med "value added"-

  251. -är att man jämför var varje elev
    är nu med ett år senare.

  252. I stället för att klumpa ihop hela
    skolan med ett meritmedelvärde.

  253. "Det är en bra skola,
    det är en dålig."

  254. En bra skola ska se till
    att elevens kunskaper stiger-

  255. -från en tidpunkt till en annan.

  256. Och det mäter man noga
    i USA och England.

  257. Dessvärre kopplade man det till
    "vem hade dig som elev?".

  258. Då jämförs den läraren
    med den som hade dig till elev.

  259. Och så sätter man lön efter hur
    mycket den lärde ut under året.

  260. Då blir det lite
    för mekaniskt och konstigt.

  261. Men det kommer att diskuteras, om man
    ska ha det i stället för genomsnitt.

  262. Problemet är att man inte riktigt
    tar hänsyn till var eleverna är.

  263. Men vi kör med meritvärdet.
    Det är 0-320 poäng.

  264. Fast det kan ju vara 340 också, om
    man räknar in det sjuttonde ämnet.

  265. Har ni varit med om det?

  266. Men det finns inte i statistiken,
    utan till sökning till gymnasiet.

  267. Moderna språk är sjuttonde ämnet
    och kan användas som extra poäng.

  268. Men 320 är det som oftast används.
    Den här är från 2011.

  269. Så här ser kurvan
    för meritvärdena ut.

  270. Det här var medlet 2011,
    det var lite högre 2013.

  271. Här är två skolor. Man pratar om
    att skolan är dålig i Sverige.

  272. Men den är inte så extremt dålig.
    Man kan ju ha 320 i meritvärde-

  273. -men alla kan ju inte kunna allting-

  274. -och ha MVG i alla ämnen.

  275. Men då hamnar man där uppe.

  276. Men det är ganska extremt. Och
    kunskap är oftast normalfördelad.

  277. Medlet på en skola är där
    och på en annan skola är det där.

  278. Här ser man skillnaden på 231,
    som är nummer 1212-

  279. -och meritvärdet på 191.
    Det är en skillnad på 40 poäng.

  280. Men det är många som ligger ganska
    nära, 67 % ligger mellan skolorna.

  281. Då kan man dra slutsatsen att om
    vi hittar åtgärder som kan hjälpa-

  282. -och som passar de flesta skolor-

  283. -får det en väldigt stor effekt.
    För många skolor har inte långt kvar.

  284. Det hade varit annorlunda om kurvan
    hade haft en stor uppförsbacke.

  285. Det här är nästan hanterbart
    om vi jobbar med förändring.

  286. Förstår ni min poäng? Det är viktigt
    att titta på hur fördelningen ser ut.

  287. Det andra målet
    som alltid är viktigt-

  288. -är att alla elever ska nå målen.

  289. Och det är sexton
    eller sjutton betyg, eller ämnen.

  290. Det går från 0-100 %.
    Kurvan ser nästan likadan ut.

  291. Medel låg på 78 %.

  292. 2013 hade det gått ner till 76 %.

  293. Och mellan de här två skolorna
    ligger 56 % av skolpopulationen.

  294. Här kan vi också åstadkomma mycket
    med små medel.

  295. Vi behöver inte sträva efter att alla
    ska ligga här, det är omöjligt.

  296. Med tanke på hur populationen ser ut.

  297. Men om vi slår ihop dem,
    vad händer då?

  298. Bilden kanske är svår att förstå.

  299. Det är alla skolor
    som nådde målen på den axeln-

  300. -och meritvärdena på den axeln.
    Begrips det?

  301. Jag pekar aldrig åt er.

  302. Andel som når mål och meritvärde.
    Se vad som händer.

  303. Här ligger en skola som når målen-

  304. -och en ligger där.
    Men de har samma meritvärde.

  305. Vad satsar den skolan på?

  306. Att eleverna ska nå målen.

  307. Om vi tittar på den skolan...
    Det ska ligga en skola där också.

  308. Vi tar en skola till.
    En där och en där uppe.

  309. Det finns skolor med lika meritvärde
    men olika värde på det andra måttet.

  310. Ska det vara så?

  311. Ska man satsa på meritvärdena
    och strunta i målen?

  312. Vad står det i skollagen?

  313. Den nya skollagen säger att man ska
    stödja elever med särskilda behov-

  314. -de som har svårt att nå målen,
    och de som har lätt att nå målen.

  315. Det betyder att man måste satsa
    både på elever som har det tufft-

  316. -och de som det går lätt för men inte
    blir tillräckligt stimulerade.

  317. De kanske inte går till skolan
    för att det är tråkigt.

  318. En del elever säger så i enkäterna
    som Skolinspektionen gör.

  319. Här är en enklare
    och mer förståelig bild.

  320. Det här är en svärm av skolor.
    Här är meritvärden på 201,9 och 202.

  321. Det är ungefär samma. Men här når
    97 % målen och här når 54 % målen.

  322. Axlarna är ändrade,
    men poängen är densamma.

  323. Tittar man på skolorna i detalj
    verkar de som satsar på målen...

  324. Var finns de nånstans i geografin,
    tror ni?

  325. På landsbygden,
    långt från universiteten...

  326. ...förmodligen med en lokal
    arbetsmarknad som vill bemanna-

  327. -och ha barnen kvar.

  328. Vi har intervjuat folk där, och de
    säger att höga betyg inte är viktigt.

  329. Det är viktigt att de klarar skolan
    och når målen i alla sina ämnen.

  330. "De ska stanna här." Det är ofta så
    att de ska ärva föräldrarnas jobb.

  331. Ta över traktorfirman.
    Och tjejer har hästar.

  332. Skolor med höga meritvärden
    men som tappar en hel del elever-

  333. -var ligger de?

  334. Nära universitetsorter, storstäder.

  335. Det finns två olika kulturer.
    Den ena vill nå målen-

  336. -och den andra
    vill ha toppmeritvärden.

  337. Vart tog likvärdigheten vägen?

  338. Det här är ett problem.

  339. Man pratar mycket
    om höga meritvärden och mål-

  340. -men titta på skolorna som drar
    åt ena eller andra hållet.

  341. Har ni tittat på det själva?

  342. Kanske inte. Vad gör man då?

  343. Man måste ju satsa på den del
    av skollagen som man inte följer.

  344. Be nån som kan plocka ihop värdena-

  345. -ur skolverkets statistikdatabaser
    och se var ni hamnar.

  346. Där kan man se fler värden
    från varje skola.

  347. "Sustainability" är väl ett begrepp
    ni har använt? Hållbarhet.

  348. Saker och ting ska vara hållbara
    över tid. Hur stabila är resultaten?

  349. Det här är från projektet
    från de där böckerna jag pratade om.

  350. Andel som nådde målen 2004 är blå.

  351. 2005 är rosa, och 2006 är grön.

  352. Det är skolor som ligger ganska nära.

  353. Den skolan är inte så långt ifrån.
    De är stabila. Nåt i deras struktur-

  354. -gör att oavsett vilka som kommer in
    presterar de ungefär likadant.

  355. Men andra skolor är väldigt känsliga
    för situationerna från år till år.

  356. Det är inte bara eleverna
    som förändras, utan också lärarna-

  357. -eller rektorn slutar,
    och det blir lite kaos ett tag.

  358. Det ska ju inte vara så att en elev
    som börjar skolan det året-

  359. -ska ha svårt att nå målen.

  360. Men det andra året går det jättebra.

  361. Här är antalet i procent, och den här
    skolan är nere på 64 %.

  362. Och det här året är det 92 %. Det är
    absurt att det kan vara sån skillnad.

  363. Vad beror det på? Är det olika
    arbetslag som levererar i nian?

  364. Eller är det elevsammansättningen?
    Den kan man sortera.

  365. Vi gjorde det
    med en skola i södra Sverige.

  366. Här är meritvärdena 1999-2013.

  367. Det finns minus här, där man tar
    hänsyn till elevsammansättningen.

  368. Då får man Salsa-värden,
    för att det inte ska handla om det.

  369. Men det är nåt annat som gör
    att det ser ut så här de åren.

  370. Det är nåt som skakar skolan.

  371. Det måste man hålla reda på.

  372. Det ska inte spela nån roll vilket år
    eleven börjar och går ut nian-

  373. -med hänsyn till resultaten.

  374. Har vi så här skakigt
    måste vi fundera på-

  375. -vad det är som gör att vi jobbar
    så olika med elevgrupperna.

  376. Det här är samma elevgrupp, jag
    kontrollerade med bakgrundsfrågor.

  377. Det är lite knivigt, men förstår ni?

  378. Kurvor och grejer. Men det är såna
    här ni måste göra och analysera.

  379. Att kunna analysera och sönderbryta.

  380. "Stabilitet över tid är väl
    samma sak." Nej, titta noga.

  381. Fundera på om det är nåt vi inte
    möter. Om vi får många elever-

  382. -som har det svårare i den årskullen,
    och klassen var stökig sen sjuan.

  383. Men vad har ni satt in
    för insatser till när de går i nian-

  384. -och ska få resultaten
    att de har nått målen?

  385. Då måste man ha de här analyserna-

  386. -och klara av att förstå dem
    och hänföra dem.

  387. Kommer ni ihåg Hoy och Miskel-bilden?

  388. "Oj! Det här året är det bara 64 %
    som når målen." Vad händer då?

  389. Det ska tillbaka in i processen, och
    vi ska fundera på vad som gick fel.

  390. Är det naturligt? Det är det aldrig.
    Om elever har svårt att nå målen-

  391. -är det er uppgift
    att se till att de gör det.

  392. Om det inte finns möjlighet att göra
    det är det en dålig organisation.

  393. En organisation ska alltid
    anpassa sig till förutsättningarna.

  394. Nu ska jag använda ett fult ord -
    "marknaden", föräldrar och elever.

  395. Det är kunderna. Om man tänker så-

  396. -förstår man ju att de kommer hit
    för att de ska få nånting.

  397. Och om vi har ruttna äpplen ena dagen
    och fräscha andra dagen-

  398. -vad säger kunden då?

  399. Man måste trycka på det här. Hur
    förklarar man såna svängningar?

  400. Meritvärdet har vi ju redan nämnt. Så
    här ser det ut i Stockholmsskolorna.

  401. Hur många är från Stockholm här?
    Rätt så många.

  402. Det här är från 1998-2011.
    De gröna är välutbildade föräldrar-

  403. -de gula medelutbildade,
    och de röda lågutbildade.

  404. Det är den här skalan
    man har i Salsa-analyserna.

  405. Att man har grundskola, gymnasium-

  406. -nån form av universitet
    eller högskola.

  407. Och så gör man ett medelvärde
    för vårdnadshavarna.

  408. Och det är väldigt stabilt.
    Meritvärdena går upp lite.

  409. Medan de här svajar omkring här nere.

  410. Det här är en ganska lång period.

  411. Skolverket har ju kommit ut med
    analyser av vad som påverkar.

  412. Det man ska se är att föräldrarnas
    utbildningsnivå påverkar mycket.

  413. Effekten är mätt i
    en regressionskoefficient.

  414. Men det ska vi absolut inte prata om.

  415. Pojkar och flickor sänker,
    högre utbildning höjer.

  416. Det här är intressant,
    för i början på perioden, 1997-1998-

  417. -var det inte så stor positiv effekt
    av de med utlandsfödda föräldrar.

  418. Men den positiva effekten
    stiger med åren.

  419. Barnen med föräldrar från Syrien
    men som är födda i Sverige-

  420. -klarar sig bättre och bättre.

  421. Och de bidrar positivt
    till en skolas resultat.

  422. Problemet är de elever
    som är födda utomlands.

  423. Och sen har vi de nyligen invandrade,
    som är en ny kategori.

  424. Det blir problem. Hur många av er har
    nykomna... Upp med händerna.

  425. Hur går det för de som inte kan
    språket och har det trassligt?

  426. Dessutom kanske de är ensamma.

  427. De får problem. Genomsnittligt
    meritvärde sjunker med 21 %-

  428. -för den gruppen.
    Det sänks för den gruppen.

  429. Faktorn med den sociala bakgrunden
    känner ni ju redan till.

  430. Men om ni ska analysera den kan ni ha
    nytta av såna här uträkningar-

  431. -och titta på vilket år ni har jobbat
    med, hur elevsammansättningen ser ut-

  432. -och hur de faktorerna
    kan ha påverkat.

  433. Har ni hört talas om begreppet
    "cruising schools"?

  434. ISSPP-projektet jag håller på med
    är jättestort.

  435. 20 länder över hela världen är med,
    det handlar om "cruising schools".

  436. Det heter "International Successful
    School Principle Project".

  437. Vi har hållit på med
    framgångsrika skolor.

  438. Men nu måste vi
    börja titta på "cruising school".

  439. Det är skolor
    som man kan förvänta sig mer av.

  440. De ligger högt på meritvärdet
    och ganska högt på att nå målen.

  441. Men tittar man på eleverna
    borde man kunna förvänta sig mer.

  442. Många gånger är det så.

  443. I min hemstad har jag en sån skola.
    Jag nämner inga fler detaljer.

  444. De säger att de är en bra skola.

  445. Men när man tittar på eleverna
    borde de vara 7 % bättre-

  446. -om man jämför med vad andra skolor
    har för genomsnitt i Sverige.

  447. Det måste man titta på
    när de skryter.

  448. Det är så med hockey och allting.

  449. Har man ett lag som Skellefteå hade i
    fjol vinner man, i år går det sämre.

  450. Det måste man ta hänsyn till och
    kräva av de med goda förutsättningar.

  451. Särskilt de som är "cruising". Stoll
    och Fink använde det begreppet först.

  452. De tyckte att det fanns skolor som
    svävade omkring med vind i seglen-

  453. -och kryssade fram.
    Det gick hur lätt som helst.

  454. Det blev tillräckligt bra
    med de elever som fanns där.

  455. Men om man tittar på vad de hade för
    kapacitet gjorde de inget bra jobb.

  456. Där är vi igen. De som har lätt att
    nå målen måste man höja målen för.

  457. Och det finns de med låga värden
    som får stryk.

  458. När man tittar på förutsättningarna
    är de fantastiska skolor.

  459. Och man förstår inte hur de bär sig
    åt att få eleverna att klara målen.

  460. Den sista här är lite besvärlig.

  461. Vi har bra meritvärden,
    men vad står de för?

  462. Är det inflation?
    I skolan är det ju det.

  463. Det här är en tidig analys
    av Skolverket.

  464. Den i toppen hade 94 % som fick högre
    slutbetyg än provbetyg.

  465. "Det hinner hända mycket
    efter matteprovet."

  466. Det gör det inte alls. Det är kort
    tid mellan rättning och betyg-

  467. -uppfattade Skolverket.

  468. Så kan det se ut i ett antal skolor.
    Den här är ganska ny, från 2012-2013.

  469. Det här har pågått i femton år,
    men det händer inget.

  470. Det är nåt i bedömningssystemet
    som är konstigt.

  471. Kommuner har jämfört elever
    från olika skolor på gymnasiet.

  472. Från en skola med bra resultat
    dyker resultaten på gymnasiet.

  473. För en skola med lägre meritvärden
    så stiger det.

  474. För de har verkligen grundat. Skolan
    som har fuskat och satt höga betyg...

  475. Och de eleverna-

  476. -som gick ut nian med Kajsa här och
    Pelle här, blev det tvärtom för.

  477. Det är inte så roligt för en ungdom-

  478. -att inse att "de sa att jag var bra,
    men det är jag inte".

  479. Det här är ett jobb som man måste
    göra och ha ordentlig koll på.

  480. Det vi ska rikta kvalitetsarbetet mot
    är meritvärden, mål-

  481. -resultat som motsvarar
    förväntningarna-

  482. -inga "cruising schools"-

  483. -och så ska det vara likvärdighet
    i alla avseenden.

  484. Om man är duktig på det här
    och skaffar bra underlag-

  485. -och funderar på vad man ska göra
    i processen-

  486. -med struktur, kultur,
    politik och individ.

  487. Då blir man en framgångsrik skola.

  488. Andra mål, då?

  489. Jag läste en kommuns inspektions-
    resultat, då stod det i alla:

  490. "Det finns ingen sammanställning
    över elevers ansvarstagande."

  491. "Inspektörerna bedömer att rektor
    och lärare bör skaffa sig en bild"-

  492. -"av skolans arbete
    med normer och värden."

  493. De klippte ut det och lade in det
    i varje skolrapport.

  494. Det har ni inte uppmärksammat.
    Gör ni det nu?

  495. Att skolan har sociala mål.
    Om man frågar skolcheferna-

  496. -hur man ska väga kunskapsmål
    och sociala mål säger de:

  497. "De väger lika."

  498. Hur vet man
    att man når de sociala målen?

  499. Ja, det vet man ju inte
    med nån säkerhet.

  500. BRUK-materialet har ändrats. Vi
    gjorde en elevenkät till projektet.

  501. Det är åtta olika dimensioner
    för normer och personlig utveckling-

  502. -som har det lagstöd som fanns då.

  503. Nu har vi nytt, men det
    är samma uppdrag som gäller.

  504. Vi ställde frågor om att sätta sig in
    i klasskamraters situation-

  505. -och att säga ifrån om nåt är fel,
    om man klarar av uppgifterna...

  506. Att lära sig själv att lära är
    en av skolans viktigaste uppgifter.

  507. När man går ut skolan ska man veta
    hur man utvecklar sina kunskaper.

  508. Vad betyder konstnärliga ämnen
    och kreativitet?

  509. Ifrågasätter de sanningshalten?
    Och så vidare.

  510. Vi gjorde en enkät
    och delade ut till 2 500 elever.

  511. Och så gjorde vi en skala över
    andel som nådde sociala mål-

  512. -och andel som nådde målen
    på meritvärde.

  513. Vi hittade fem skolor som var
    framgångsrika och fyra svaga.

  514. Åtta skolor var svaga i kunskapsmål
    men starka i sociala mål.

  515. Det var "nå målen"-skolor.

  516. Sju skolor var starka i kunskapsmål
    men svaga i sociala mål.

  517. De jämfördes med varandra.
    Och de var meritskolor-

  518. -som inte hade nån god miljö.

  519. Medan de här inte var så bra på
    att spetsa upp det kunskapsmässigt.

  520. Då får vi en sån här bild,
    över meritvärden och sociala mål.

  521. Sen har vi allt jag tycker att man
    ska ha i organisationsfiguren.

  522. Så här såg vårt projekt ut
    när vi skissade på det.

  523. Kultur, struktur
    och rektors ledarskap.

  524. Vi ville samla struktur och kultur,
    som var det centrala.

  525. En ledare borde vara komplett-

  526. -genom att både hantera struktur-
    och kulturförändring.

  527. Vad är struktur och kultur?
    Det ni väl, eller?

  528. Struktur är ju organisation,
    effektivitet, specialisering...

  529. Och kultur
    är grundläggande antaganden.

  530. Antaganden om tid.
    Ska man komma i tid?

  531. Finns det olika kulturer i Europa?
    Jo.

  532. På europeiska konferenser ser man
    vilka som sitter i bänkarna i tid.

  533. Normer för beteenden.

  534. Formell organisation,
    informell organisation.

  535. Men hur hänger det ihop?
    Har man styrdokument och regler-

  536. -måste man ju tänka ungefär samma
    om reglerna, annars gör man olika.

  537. I trafiken har vi ju regler.
    De flesta kör 150 på en 120-väg.

  538. Eftersom jag åkte dit en gång
    kör jag i 120.

  539. Och jag räknar alla andra
    som strålar förbi.

  540. Det är väl ingen som bryr sig.
    Det är ju en så bra väg.

  541. Men vi måste vara noga med
    att vi tänker-

  542. -ungefär som vi vill
    att man ska göra i en organisation.

  543. Har ni sett den här bilden? Det som
    är under är jättesvårt att hantera.

  544. Det är lätt att skriva regler.
    Kanske inte alltid så lätt, men...

  545. Sätta ett schema. "Vi börjar kl. 8."
    Men är alla med på att komma kl. 8?

  546. De som inte gör det och kommer
    sent... "Bilen krånglade", och annat.

  547. Hur påverkar man deras tänkande
    om tid?

  548. Vågar man jobba med sånt?
    Är inte det personligt?

  549. Folk måste få vara som de är.

  550. Nej, inte i trafiken.

  551. Och inte heller i en organisation
    av annan karaktär.

  552. Strukturen har ju ändrats.

  553. Det är inte så lätt att hänga med.

  554. Men kulturen vet vi inte riktigt
    hur den förändras.

  555. Vi ska ta några exempel här.

  556. Vi ska avsluta med hur man kan
    jobba med struktur och kultur.

  557. Arbetslag är en rekommenderad
    arbetsform. Många jobbar så.

  558. Det är nästan inga skolor
    som inte gör det.

  559. Men fortfarande är det så att man,
    enligt Blossing och andra forskare-

  560. -använder arbetslag för att befästa
    att var och en tar hand om sitt.

  561. Så många möten handlar om att vi
    befäster strukturen vi har haft.

  562. Även om rektorn har sagt
    att vi ska samarbeta-

  563. -så är vi "loosely coupled".
    Kommer ni ihåg Karl Weick?

  564. Det är ingen stark koppling
    bland individerna i arbetslaget.

  565. "Delaktighet och inflytande
    för elever är ett krav."

  566. "Många tror inte att eleverna
    klarar av att ta ansvar."

  567. När man frågar om alla kan nå målen-

  568. -så är det nästan 100 % av alla
    rektorer som säger: "Nej."

  569. De kan räkna upp de som inte
    kommer att klara målen.

  570. Det är möjligt att det är svårt,
    men det får egentligen inte vara så.

  571. Och det kommer här: "Alla elever
    ska nå målen i läroplanen."

  572. "Vissa har för stora brister
    och når aldrig målen."

  573. Det här är värderingar
    och bedömningar-

  574. -som ligger nånstans under ytan,
    nere i isberget.

  575. "Rektor ska vara pedagogisk ledare."

  576. En del forskare säger att rektorn ska
    sköta frågor... Gunnar Berg, t.ex.

  577. "Rektor ska sköta skolans resurser,
    undervisning är lärarens egendom."

  578. "Förskolan ska baseras
    på svenska grundlagar."

  579. "Politiker har för dålig kunskap
    och ska inte lägga sig i arbetet."

  580. "Vida ramar ska de ge, men sen
    ska de inte säga vad vi ska göra."

  581. "Frirum. Skolan har utrymme
    för variation inom styrdokumenten."

  582. "Vi håller oss till klassrum
    och schema, som vi alltid har gjort.

  583. Är det grundantagandet i skolan?
    Hur blir det då med förändring?

  584. "Skolan ska vara ett socialt system.
    En röd tråd ska finnas-"

  585. -"från förskola till gymnasium
    och högskola."

  586. "Min grupp, klass, förskola"-

  587. -"och mina kollegor
    är det enda jag ska ta ansvar för."

  588. Går det omkring folk med den typen av
    grundläggande antaganden om skolan?

  589. Tanken är ju egentligen det här.

  590. Om ni ser de här i er verksamhet,
    vad kan man göra?

  591. Man kan bli bättre på
    att jobba med det.

  592. Vi gjorde intervjuer med rektorerna
    i 24 skolor.

  593. Då gjorde jag en skala.

  594. De som får 1 på skalan förstår
    begreppen om struktur och kultur.

  595. Det var en fråga om hur de jobbade
    med struktur och kultur.

  596. En del förstår begreppen
    och får en 1:a.

  597. De som får en 6:a
    förstår inte begreppen-

  598. -och relaterar inte till
    skolorganisationsutvecklingen.

  599. De beskriver inga strategier.

  600. Det frågas vad man har för strategier
    för att inte det här ska hända-

  601. -att det är en konflikt mellan det
    vi ska göra och det vi tänker.

  602. Då blir det en skala från 1-6,
    och så bedömer jag dem.

  603. Jag vet inget om skolans resultat
    när bedömningen görs.

  604. En rektor på nivå 1 säger:

  605. "Detta diskuterade vi mycket
    när vi byggde om skolan."

  606. "Vi hade många intressanta
    diskussioner om detta."

  607. "Hur skulle vi göra för att behålla
    vår anda upp i de högre årskurserna"-

  608. -"för att det inte
    skulle bli nån delning?"

  609. "Att vissa i personalen satt här
    och andra där och tyckte olika."

  610. "Vi jobbade mycket med det.
    När vi rekryterar..."

  611. Rekrytering, så skapar man
    den kultur man vill ha.

  612. "Det här står vi för,
    och det är det som gäller."

  613. Det blir ju en 1:a. Den där
    verkar veta vad det handlar om.

  614. Sen är det en rektor på nivå 6:

  615. "Skolans struktur
    och alltså vad mera?" "Kultur."

  616. "Ja, alltså jag är väldigt
    mån om de här kringbitarna"-

  617. -"som vi nu ser i den mångkulturella
    sammansättningen som vi har."

  618. "Kulturbitar för att stötta
    många av de här barnen"-

  619. -"och mår bra när de har en liten...
    där de kan utifrån..."

  620. När man forskar
    ska man inte ändra citat.

  621. Det ska vara
    någorlunda spontant uttryckt.

  622. "Där de kan, utifrån sin bakgrund,
    utvecklas. Och musik och fotboll."

  623. "Vi jobbar mycket med de vanliga
    eleverna med kulturbitar."

  624. Det här är ju kultur på Kulturhuset.

  625. Det blir en 6:a.

  626. Vad blir resultatet
    om jag tittar på skolorna-

  627. -som är framgångsrika?

  628. De som når kunskapsmålen
    och de sociala målen-

  629. -ligger på 1,2 i medelvärde,
    de här rektorerna.

  630. De här har 3, 3, 1 och 4.
    Här är flera 4:or och 5:or.

  631. Där är en 6:a. Där hade de starkt på
    sociala mål men inte på kunskapsmål.

  632. Så det verkar slå ut. Då upprepar jag
    att det inte är nåt trick.

  633. Jag visste inte vilka som var
    i framgångsrika skolor.

  634. När vi gjorde kalkylen av sociala mål
    och kunskapsmål-

  635. -stoppade jag in rektorerna
    i varje enskild ruta-

  636. -och vad de fick för bedömning.

  637. Kan man det här
    med struktur och kultur...

  638. Vad står begreppen för?
    Har de läst Hoy och Miskel?

  639. Hur gör man när man ska länka dem?

  640. Vad är det för skola
    eller gymnasium jag är på?

  641. Hur ser kulturerna ut?

  642. Jag jobbar mycket med kulturanalys
    för att förstå det här.

  643. Vad är det folk tänker
    om vår verksamhet?

  644. Vissa uppgifter kräver
    ett visst tänkande och antaganden.

  645. Ska man komma i tid
    måste man tänka att tid är viktigt.

  646. "Jag ska komma i tid."

  647. För att hantera det där
    krävs en individuell utveckling.

  648. Vem är jag? Vad är mina värderingar
    i förhållande till vårt uppdrag?

  649. Vi ska inte förlänga det här, men
    det finns en till intressant grej.

  650. Det är att det finns
    några som har 1:or-

  651. -i en inte så framgångsrik
    grupp av skolor.

  652. Och 2:or... Och där är en 1:a också.

  653. Tittar man närmare på de rektorerna
    är de nyligt anställda.

  654. Och skolorna, vars resultat vi mätte-

  655. -har utvecklats väldigt starkt,
    meritmässigt.

  656. Det ser plottrigt ut, men de har ökat
    fyra enheter på en skola-

  657. -ökat sex enheter på meritvärdet-

  658. -och procent
    när det gäller att nå målen.

  659. Rektorerna har kommit för att sy ihop
    struktur och kultur och lyckades.

  660. Eftersom resultaten har förbättrats
    sen de låg i de sämre rutorna.

  661. Det tar jag som ett tecken på
    att det här är bland det viktigaste.

  662. De här individerna... Alltså vilka
    individer man rekryterar...

  663. Att förstå sig på de grundläggande
    dimensionerna i en organisation-

  664. -att kunna utforma
    en effektiv struktur och förstå-

  665. -hur man måste tänka
    för att det ska bli möjligt.

  666. Det var mitt budskap i dag.
    Tack ska ni ha.

  667. Textning: Marie Karlsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad är en framgångsrik skola?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Professor Jonas Höög från Centrum för skolledarutveckling föreläser här om vilka resultat från Pisa-undersökningarna som är värda att jobba vidare med. Hur skapar man en framgångsrik skola? Finns det ett samband mellan en framgångsrik rektor och en framgångsrik skola? Inspelat den 26 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Ledarskap, Skolan, Skolledare, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Tillsammans kan vi höja resultaten i skolan

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström föreläser om hur Sverige kan höja sina resultat i Pisa-undersökningen. I viktiga ämnen som matematik och svenska har svenska elever halkat efter. Men, i resultaten över elev- och lärarrelationer ligger Sverige i topp. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Ledarskap i ett mätfixerat samhälle

Professor Lars Strannegård föreläser om att mäta tillståndet i skolan. Går det, och mäts rätt saker? Aldrig förr har så mycket data om skolan samlats in som nu, men det finns en risk att man inte tar hänsyn till kunskap som inte är mätbar. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Sverige som stärkt kunskapsnation

Camilo von Greiff var tidigare forskningsledare för SNS Utbildningskommission. Han berättar om SNS skolforskning och arbetet med att ta fram underlag för beslutsfattare inom politik, näringsliv och offentlig förvaltning. Inspelat den 26 november 2014. Arrangör: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Ny syn på PISA-resultat

Anders Jakobsson är professor i naturvetenskapernas didaktik. Här föreläser han om att synen på Pisa-undersökningarna har förändrats under de senaste åren och att de har fått större medialt genomslag. Inspelat den 26 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Kommunikation som styrmedel

Niclas Rönnström är utbildningschef för rektorsprogrammet och föreläser om vikten av kommunikation i skolans ledarskap. Inspelat den 26 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Effektivare skola med data-team

Kim Schildkamp är docent vid beteendevetenskapliga fakulteten vid the University of Twente i Nederländerna. Hon föreläser här om framgångar man nått genom att låta speciella team analysera data som samlas in i skolan. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Vad är en framgångsrik skola?

Professor Jonas Höög från Centrum för skolledarutveckling föreläser här om vilka resultat från Pisa-undersökningarna som är värda att jobba vidare med. Hur skapar man en framgångsrik skola? Inspelat den 26 november 2014. Arrangör: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Rektors ledarskap vid skolutveckling

Med digitaliseringen som exempel talar utvecklingschefen Edward Jensinger om hur ett förändringsarbete i skolan kan genomföras och hur rektorer kan föregå med gott exempel. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Att göra skillnad i klassrummet

Ragnar Åsbrink och Sara Knöfel från Skolverket berättar om hur man bedriver förändringsarbete i skolundervisningen med bra resultat. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Den gode byråkraten

Tomas Brytting är professor i organisationsteknik. Han föreläser om att lärare, rektorer och skolledare inte bara har ett pedagogiskt ansvar, de är också tjänstemän i den offentliga sektorn. Vad är en god byråkrat? Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Att lära ut tillit

Hur kan man använda tillit i undervisning? Julia Romanowska har en konstnärlig master i musik och pedagogik och intervjuas av Eva Bojner Horwitz som är hälsoforskare. De samtalar om huruvida tillit är en känsla eller om det är något annat och om hur musik påverkar tillit. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.