Titta

UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Om UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Föreläsningar från Skolans ledarkonvent 2014. Vilka krav ställs på skolledare? Vilka förutsättningar och verktyg behöver medarbetarna för att bedriva ett bra arbete? Inspelat den 26-27 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Till första programmet

UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld : Den gode byråkratenDela
  1. Den gode byråkraten...

  2. ...visar det sig att jag ofta bjuds
    in för att prata om.

  3. Det är en spännande
    kombination av ord, eller hur?

  4. Kan man vara god och byråkrat,
    undrar man.

  5. Det kan man ju förstås. Jag menar
    att det finns god byråkrati.

  6. Djupdykningen sker runt tre begrepp:
    Förtroende, integritet och lojalitet.

  7. Har man det
    är man väl en god byråkrat?

  8. Vi behöver gå djupare in
    och se vad det står för.

  9. Vi börjar med förtroende.

  10. Förtroende är inte samma sak
    som att ta ansvar.

  11. Det är inte samma sak
    som att vara trovärdig.

  12. Det ska jag försöka reda ut, bland
    annat genom att visa en intervju-

  13. -med en kille
    som säljer hembränningsapparater.

  14. Han blev intervjuad,
    1996 tror jag att det var.

  15. Då hade Sverige precis gått med i EU,
    så det kom in billig smuggelsprit-

  16. -eftersom tullens tillslag inte fick
    göras på lika lösa boliner.

  17. Han tappade 30 % av marknaden
    när vi gick med i EU.

  18. Då blev han intervjuad
    och ställdes till svars.

  19. Jag har förstorat svaren.

  20. Han får frågan: "Är inte både du
    och smugglarna lika goda kålsupare?"

  21. "Du understöder ju
    olaglig verksamhet."

  22. Vad gör man när man ställs till svar
    så? Han börjar med att säga så här:

  23. Jag var väldigt sen med att sälja
    aktivt kol och socker.

  24. Det gör vi. Vi pekar bort från oss
    själva och säger: "Många gör det."

  25. "De andra är värre, för de har hållit
    på längre. Varför ger ni er på mig?"

  26. Det är ett bra försvar
    att slippa ta ansvar för det man gör.

  27. Sen fortsätter han så här:

  28. "Tyvärr har konkurrensen tvingat oss
    att göra detta:

  29. "Tyvärr" är för att signalera att han
    och reportern har samma värdesystem.

  30. Det kanske är nåt tveksamt i det här,
    men han har ju inget val.

  31. Har man inget val, då har man inget
    ansvar. Så enkelt är det.

  32. Nu har vi ju alltid ett val, och det
    är tuffa besked från filosoferna.

  33. Det är bara två saker
    man verkligen måste i livet.

  34. Man måste dö.
    Det kan vi inte välja bort.

  35. Och man måste välja.

  36. Även med hot för eget liv
    har man alltid ett val.

  37. Ni måste inte följa läroplanen
    eller lagar och förordningar.

  38. Ni behöver inte alls hålla budgeten.

  39. Ni väljer att göra det. Eller hur?

  40. Glöm inte det.

  41. Sen kommer nästa försvar: "Om inte
    jag gör det, så gör nån annan det."

  42. Det vill säga, okej, han har ett val.

  43. Han kan fortsätta sälja grejerna
    eller sluta.

  44. Vad han än väljer
    så blir effekten den samma.

  45. Det är vad man skulle kalla
    konsekvensneutrala val.

  46. Om det inte spelar nån roll vad han
    väljer har han väl inget ansvar?

  47. Det han glömmer är en viktig
    konsekvens, den för honom själv.

  48. I det ena fallet är han någon
    som säljer hembränningstillbehör.

  49. I det andra fallet
    är han någon som inte gör det.

  50. De yttre effekterna må vara de samma,
    men för honom som moraliskt subjekt-

  51. -för sin egen stolthet, heder,
    sinnesfrid och så-

  52. -så är det väldigt olika situationer
    att välja mellan.

  53. Han fortsätter idogt.
    "Jag säljer bara tillbehören."

  54. "Hembrännarna däremot,
    det är de som bryter mot lagen.

  55. Han är ju bara en liten kugge
    i ett väldigt komplext skeende.

  56. Socker där.
    Synskador någonstans där borta.

  57. Många är inblandade.

  58. Varför hålla just honom ansvarig
    för nåt som kan hända där borta.

  59. Jag hoppas att ni känner igen
    alla de här försvaren.

  60. Jag är den förste att erkänna
    att det är så här man tänker.

  61. Är jag ansvarig för klimat-
    förändringarna? Det är inte möjligt.

  62. Jo, jag har ju ändå
    ett litet handlingsutrymme.

  63. Jag kan påverka vilken effekt
    mina handlingar har.

  64. Då har jag ett ansvar för det.

  65. Det slutar med följande:

  66. "Det här är en bransch där jag
    sällan får en kund som är missnöjd."

  67. Nu är vi vid det här
    med förtroende och ansvar.

  68. Jag skulle hävda att den här mannen
    har ett väldigt högt förtroende.

  69. Han har säker bra grejer
    av hög kvalité.

  70. Vi kan låtsas att det är bra priser,
    fin butik och bra service.

  71. Alla gillar honom. Varje dag får han
    beröm för att han gör ett bra jobb.

  72. Han har förtroende.

  73. Tar han ansvar?
    Det är en helt annan fråga.

  74. Jag skulle säga
    att han inte tar ansvar.

  75. Jag ska inte döma honom för hårt, för
    vi tänker nog lite till mans så här.

  76. Jag kan inte hämta barnbarnen
    på dagis.

  77. Jag måste vara på Münchenbryggeriet
    och hålla ett föredrag.

  78. Va? Måste jag stå här?

  79. Nej, men jag väljer att uppfylla
    ett löfte-

  80. -som jag gav nånstans tror jag i...
    Oj, oj, oj! I april eller mars.

  81. Då har vi rett ut det. Förtroende
    kan man få utan att ta ansvar.

  82. Sen finns det ett annat ord,
    trovärdighet, som är intressant.

  83. Förtroende, det ligger ju där ute.

  84. Det ligger i betraktarens öga,
    som man säger.

  85. Era skolor förfogar inte
    över ett förtroendekapital.

  86. Det uttrycket leder tanken lite fel.

  87. Ni har inte det där kapitalet
    inom skolans ram.

  88. Det ligger ute hos politiker,
    föräldrar, vad det nu kan vara.

  89. Det är de som har förtroende.
    Ni kan i bästa fall ha trovärdighet.

  90. Det är trovärdigheten hos er
    som väcker förtroende där ute.

  91. Det är en fin formulering tycker jag.

  92. Förtroendet är slumrande,
    det är en potentialitet.

  93. Det vill till att ni gör något för
    att väcka och aktivera förtroendet.

  94. Det där har forskarna tittat på.

  95. Vi vet vad det är
    som bygger förtroende.

  96. Det är en rangordnad lista.
    Nu vet ni vad som är viktigast.

  97. Det viktigaste är välvilja.

  98. Att vilja eleverna väl.
    Att vilja föräldrarna väl.

  99. Att vilja politikerna väl.

  100. Vilka intressenter vi nu pratar vars
    förtroende ni är beroende av.

  101. Ni behöver vilja dem väl
    för att väcka deras förtroende.

  102. Det räcker inte med välvilja,
    ni måste veta vad ni håller på med.

  103. Ni måste vara kompetenta och ha
    klart för er vad skolans uppgift är-

  104. -och vara duktiga på
    att uppfylla den där uppgiften.

  105. Sen måste ni ha det som kallas
    för moralisk integritet.

  106. Jag kommer snart tillbaka till det.

  107. Det är här hembränningstillbehörs-
    försäljaren kanske brister lite.

  108. Han är kanske inte integrerad.
    Han kanske inte lever som han lär.

  109. Sen måste ni ha lite tålamod.
    Det tar tid att bygga förtroende.

  110. Första gången man möter skolan kanske
    man är lite undrande. Hur ser det ut?

  111. Vill de mig väl? Är de kompetenta?
    Hänger organisationen ihop moraliskt?

  112. Eftersom ni gör allt detta-

  113. -så kommer ni så småningom
    att bygga er trovärdighet.

  114. Öppenhet och transparens
    är den sista punkten.

  115. Att jag som undrar om jag ska skänka
    er mitt förtroende-

  116. -inte känner att ni döljer någonting.

  117. Har inte jag hört att det gjordes
    en utvärdering av skolan nån gång?

  118. När jag frågar efter den så rodnar
    bara rektorn och vill inte visa den.

  119. Sånt stör. Det kvittar hur mycket
    välvilja och kompetens det finns-

  120. -om man anar
    en dold agenda någonstans.

  121. Förtroende,
    med ett annat sätt att uttrycka det-

  122. -är den sårbares förväntan på den
    andres återhållsamhet och välvilja.

  123. Det vill säga att det är
    någon sorts maktskillnad här.

  124. Skolan är vad vid
    att ta hand om elever.

  125. Ni har jurister, lärare,
    specialister och allt.

  126. Jag som förälder kan inte lika mycket
    om det här som ni.

  127. Jag är på nåt sätt utlämnad till er
    och ni ska ha mina barn på dagarna.

  128. Det vill till att ni inte använder
    allt ni kan för era syften.

  129. Autentisk tillit, en tillit vi hyser
    med öppna ögon för att vi kan ta fel.

  130. För det kan se ut så här.
    Det här är en bild av förtroende.

  131. Den som faller är beroende
    av de andra som tar emot.

  132. Vi måste lita på att skolan tar emot
    eleven och föräldern, bildligt talat-

  133. -och jag låter mig falla baklänges
    i era armar.

  134. Det är med lite nervositet
    som det händer.

  135. Nu vill det till att jag har
    förtroende, för då gör jag det.

  136. Jag vet att jag kan ta fel, men jag
    litar ändå på att skolan är bra.

  137. Om jag inte har det,
    då är jag ju inte med.

  138. Då ställer jag mig utanför. Jag
    väljer någon annan, helt enkelt.

  139. Det där med förtroende och beroende,
    det hänger väldigt nära ihop.

  140. Det finns något som heter
    "blind tillit" som vi inte ska ha.

  141. Vi hade blind tillit till
    finansmarknaden fram till 2008.

  142. Det fanns signaler att de inte visste
    vad de höll på med.

  143. Vi vägrade att tro det. Det var för
    hemskt att tro att de inte visste.

  144. Vi fortsatte att lita på dem,
    och det gick inte bra.

  145. Ömsesidigt förtroende,
    det är mer inne i en organisation.

  146. Alla i organisationen
    är beroende av varandra-

  147. -för att skapa förtroende,
    väcka förtroende, där ute.

  148. Ömsesidigt beroende skapar behov
    av ömsesidigt förtroende.

  149. Det är så det hela hänger ihop.

  150. Om man nu är beroende men inte
    riktigt har förtroende...

  151. Rektor har inte riktigt förtroende
    till sina lärare, till exempel.

  152. Vad gör man då?

  153. Ja, det är ju rädsla.
    Man måste gardera sig.

  154. Ett sätt
    är att skaffa alternativa resurser.

  155. Att ha någon vikariestab-

  156. -som man kan sätta in när man
    misstänker att det inte funkar.

  157. När IT-avdelningen inte funkar,
    och det gör den ju inte-

  158. -då har man en egen kompis som är
    duktig på IT som man kan ringa.

  159. Det är jättevanligt att man
    bygger upp såna här egna resurser.

  160. Det blir kostsamt
    och skapar irritation.

  161. Ett annat sätt
    är att skaffa sig direkt kontroll.

  162. Det är att sitta med i klassrummet
    hos lärare man inte litar på.

  163. Hänga på en överrock-

  164. -så man vet att de inte brister
    i välvilja och kompetens.

  165. Det där förstår ni också
    att det inte är en bra arbetsmiljö.

  166. Ditt eget beroende
    som misstänksam rektor minskar-

  167. -men den andres sårbarhet ökar.

  168. Nu är det plötsligt läraren som måste
    ha förtroende för att rektorn-

  169. -inte använder de här extra
    resurserna, överrocken och allt-

  170. -för att missbruka sin position.

  171. Nästa ord, "integritet",
    jag har redan nämnt det.

  172. Underord är samvete och regelverk.
    Vad är integritet?

  173. Låt mig börja
    med en lite komplicerad figur.

  174. Jag börjar längst ner: Handling.

  175. Våra handlingar, där kan vi prata
    om ansvar. Vi väljer att göra nåt.

  176. Jag har redan slagit fast att ni
    hela tiden väljer att göra saker.

  177. Det är handlingarna som gör att vi
    har ansvar för våra handlingsval.

  178. Vad är det som styr våra handlingar?

  179. Vad är det
    som styr prioriteringar i jobbet?

  180. I vilken ordning
    tar vi ärenden som ligger i högen?

  181. Dels kan det vara
    våra idéer om normer.

  182. Föreställningar om vad som är rätt
    och fel handling i olika situationer.

  183. Skollagen är en normsamling som talar
    om vad som är rätt och fel.

  184. Det är en lag,
    en speciell typ av norm.

  185. Den är nedskriven och tagen
    i demokratisk ordning.

  186. Man kan bli straffad om man bryter
    mot den. Det är väldigt formellt.

  187. Även straffet är ofta formaliserat,
    men det finns massor av andra normer.

  188. En populär norm är
    att du ska göra som andra gör.

  189. Den är inte nedskriven nånstans, men
    försök bryta mot den så får ni se-

  190. -hur ni kommer att bestraffas,
    inom citationstecken.

  191. Ni bestraffar er själva,
    för ni kommer att skämmas-

  192. -när ni inte gör som alla andra.

  193. Den finns en norm som säger
    att du ska vara först med att le.

  194. Den är lätt att prova om ni törs.

  195. Bara genom att testa den normen
    så får ni känna vilken kraft det är.

  196. Ni möter en människa för första
    gången, nån förmedlar kontakten...

  197. Och så ska man utan att le säga:
    "Hej."

  198. Jag känner till och med nu
    att det drar lite i mungipan.

  199. Man tycker att det är svårt att
    motstå de här enkla sociala normerna.

  200. Man tycker inte det står nåt på spel.
    Jag får inte sparken om jag inte ler.

  201. Ändå är den väldigt stark. Eller du
    ska stå i det tomma hörnet i hissen.

  202. Varför det?
    Ni kan ju prova den också.

  203. Tre personer i hissen. Jag lovar
    att de står i varsitt hörn.

  204. Och så ställer ni er inte
    i det tomma hörnet.

  205. Gärna inte med ryggen,
    utan så nära någon.

  206. Ni skrattar. Det är för mig
    ett bevis att ni förstår.

  207. Sen finns det ju en massa normer
    mellan lag och etikettsregler.

  208. Det finns läroplaner. Jag vet inte,
    det kanske är en typ av lag.

  209. Det finns semiregler. Det finns
    policy på olika områden.

  210. Allt det här är normer,
    och det styr vad vi gör.

  211. Det finns nåt annat som styr och det
    är föreställningen om gott och ont.

  212. Alltså värden.

  213. Och det här är inte samma sak.

  214. Vad ska vi förverkliga i våra liv?

  215. Svaret på den frågan,
    det är ett värde.

  216. Högst i alla såna här undersökningar
    kommer "hälsa" i vår tid.

  217. Hälsa, familjen,
    sen kommer saker som trygghet...

  218. Ja, ska vi rada upp dem? Frihet,
    kärlek, välbefinnande, kunskap.

  219. Det finns en massa värden,
    föreställningar om vad som är gott.

  220. Det styr också ibland vad vi ska
    göra, och det är inte som normer.

  221. Om vi vet
    att det högst rankade värdet-

  222. -i vår tid, i vår del av världen
    är hälsa, då kan vi inte-

  223. -stifta en lag som säger
    att vi ska tvångsvårda alla sjuka.

  224. Det går inte att gå direkt
    från ett värde till en norm.

  225. Vi måste välja. Med vilka medel
    får vi förvekliga de här värdena?

  226. Nu tog jag ett exempel
    där hälsa och frihet råkade krocka.

  227. Vilket är viktigast?
    Ska man få supa ihjäl sig eller inte?

  228. Är hälsa eller frihet viktigast?

  229. Då säger vi att vid 18 år händer
    något. Alltså, varför just där?

  230. Vi måste någonstans dra gränsen
    när vi pratar om lag.

  231. Jag ska inte in på den problematiken-

  232. -utan att vissa värden och normer
    berör grundläggande frågor i livet.

  233. Riktigt allvarliga saker. Vad är
    viktigt? Då pratar vi om moral.

  234. Moraliska värden och normer.

  235. Om de tar sig uttryck i handling,
    då kan vi prata om integritet.

  236. Då är vi integrerade som personer.
    Vi lever som vi lär.

  237. Vi låter våra värdeföreställningar
    ta sig uttryck i handling.

  238. Vi hänger ihop.
    Det gäller även för organisationer.

  239. En skola kan ha integritet.

  240. Man lever som man lär.
    Det finns en värdegrund och regler.

  241. Och man lever efter det.

  242. Vem man än möter,
    vilken lärare man än stöter på-

  243. -så är den personen nån som
    företräder organisationens värden.

  244. Organisationen är då integrerad,
    den har integritet.

  245. Sen finns etik,
    det är mer teorin runt det här.

  246. För mig är etik moralfilosofi.

  247. När man teoretiskt pratar om det,
    men inte så konkret gör något.

  248. Det finns ett ord till som jag gärna
    går igenom, och det är "värdegrund".

  249. Ni har väl en värdegrund?

  250. Just det,
    en fast värdegrund att stå på.

  251. "Värdegrunden sitter i väggarna"
    sa nån. En intressant metafor.

  252. Vissa jobbar med värdegrund
    på det här sättet:

  253. Man funderar teoretiskt på
    vad som ska känneteckna vår skola.

  254. Vad är det för värden och normer
    som ska förverkligas?

  255. Så skriver man ner det
    och det blir en värdegrund-

  256. -som man sen implementerar
    i organisationen.

  257. Det är en typ av styrmedel.
    Det behöver ju inte vara negativt-

  258. -men det är ändå ambitionen, att
    påverka beteendet hos medarbetarna.

  259. Deras prioriteringar.

  260. Ett helt annat sätt att jobba är
    att betrakta värdegrund som kultur.

  261. Då tittar man på sin verksamhet
    och frågar:

  262. "Vad är det för grundläggande värden
    och normer som styr här?"

  263. Om vi ser
    på medarbetarnas prioriteringar-

  264. -framförallt
    i de svåra situationerna-

  265. -när man inte riktigt har tid eller
    vet vilka intressen man tar först.

  266. Vad är det
    som verkar ha varit styrande?

  267. Det är ju styrande normer och värden.
    Skildra det så att säga...

  268. Försök sätta ord på detta, så får ni
    fram skolans faktiska värdegrund.

  269. Sen kan man fråga sig om man är stolt
    över värdena och normerna.

  270. Eller ska vi göra nåt åt det?
    Finns det fördomar i organisationen?

  271. Man kanske upptäcker att män
    och kvinnor inte har samma lön.

  272. Vad uttrycker det för värde och norm?

  273. Ska vi skriva i vår värdegrund att vi
    värdesätter mäns arbete högre?

  274. Det är vår värdegrund.
    Nej! Det kan man inte skriva.

  275. Det måste vi göra nånting åt.

  276. Då har vi inte bara pratat om vår
    värdegrund. Vi har hittat ett område-

  277. -där vi kan jobba med
    organisationsutveckling.

  278. Jag rekommenderar båda.

  279. Det måste naturligtvis förankras
    i ledningen.

  280. Räds inte den mer öppna starten,
    skulle jag vilja säga.

  281. Det är mycket lärorikt.

  282. Värdegrund.

  283. Jag har hamnat i nåt som heter
    "regeringens värdegrundsdelegation".

  284. Vi ska implementera
    en gemensam värdegrund-

  285. -för 250 000 statsanställda.

  286. Det är ganska fascinerande, faktiskt.

  287. Hur ska man göra det? Det började med
    att försöka formulera värdegrunden.

  288. För en så otroligt blandad verksamhet
    som hela statsförvaltningen-

  289. -så blir det ju grundlagarna.
    Det går inte att gå så mycket längre.

  290. Men även där
    finns det en massa värdeord.

  291. Allt det här ska förverkligas
    varje dag i verksamheten.

  292. Det är inte så svårt att tänka sig
    att ibland blir det kollisioner.

  293. Effektivitet,
    och vad ska vi hitta på...?

  294. Vi hade nån sån här service...
    Sekretess.

  295. Sekretess och service
    är inte alltid så lätt.

  296. Nåja, man hamnar i en spärreld av bra
    saker. Allt det här är ju jättebra.

  297. Men någonstans måste jag
    som tjänsteman välja.

  298. Vad ska jag välja?

  299. Nu har jag stått här och sagt
    att ni alltid har ett val.

  300. Det finns inget tvång,
    men ni måste leva med valet.

  301. Då säger jag: "Använd också
    ert samvete." Vad är samvetet?

  302. Det är en intuitiv känsla för vad som
    är gott och ont och rätt och fel.

  303. En känsla som det inte är säkert
    att man kan sätta ord på.

  304. Det är nån sorts diffus-

  305. -men väl så stark känsla för vad som
    är gott och ont och rätt och fel-

  306. -i den enskilda situationen
    när jag har en elev framför mig-

  307. -och har regelverket i ryggen och
    måste avgöra hur jag ska bete mig.

  308. Låt känslan vara med.

  309. Samvetet är personligt,
    men självständigt.

  310. Det mest personliga jag har
    är mitt samvete.

  311. Följer jag mitt samvete
    har jag väl bevarat min integritet?

  312. Men varför
    kan jag inte styra samvetet då-

  313. -om det är
    en så viktig del av vem jag är?

  314. Jag kan ju till och med
    tycka illa om vad samvetet säger.

  315. Ordet är lite intressant.

  316. "Samvete" ligger nära
    ordet "medvetande".

  317. Det har varit samma ord.

  318. "Conscientia" heter det på latin.
    "Con-" är förledet.

  319. Vi har säkert någon språklärare
    som kan rätta mig om jag har fel.

  320. "Scientia", därifrån har vi ord
    som "science" och "senses".

  321. Att inse, förnimma, att uppleva nåt,
    och ett förled, "con-".

  322. På grekiska
    betyder "syneidesis" medvittne.

  323. Intressant. Medvetandet tar in
    signaler från omgivningen-

  324. -och skapar en bild av verkligheten.

  325. Samvetet skulle vara ett medvittne,
    det står bredvid.

  326. Det konstaterar inte, det värderar.
    Är det jag upplever gott eller ont?

  327. Är det rimligt?
    Är det rätt? Är det fel?

  328. Medvetandet konstaterar.
    Samvetet värderar.

  329. Jag gick ut på nätet
    och letade efter en bild.

  330. Hur ser samvetet ut?
    Det ville jag veta.

  331. Då hittade jag den här.

  332. Den är ganska stark, men fångar en
    viktig del i det jag försöker säga.

  333. Samvetet är en del av mig.
    Det växer ut ur mitt huvud.

  334. Det är en del av mitt medvetande.
    Men det river och drar.

  335. Det är ingen harmonisk relation
    mellan mig och samvetet.

  336. Men det fanns fler bilder,
    som avslöjade ännu mer saker.

  337. Var är samvetet här? Ja, det är där.

  338. Benjamin Syrsa utses av fen
    till att bli Pinocchios samvete-

  339. -för Pinocchio är inte en riktig
    pojke, utan en talande docka.

  340. Benjamin gör det samvetet
    alltid har gjort:

  341. Förmanar och bestraffar när Pinocchio
    gör dumma saker.

  342. Han går ut med räven, fast Benjamin
    syrsa säger nej-

  343. -för att räven är en tjuv.

  344. Mot slutet av sagan kommer fen
    tillbaka och förbarmar sig över allt.

  345. Hon gör Pinocchio till, som det står,
    en riktig pojke.

  346. Och det betyder,
    förutom att han får en riktig kropp-

  347. -att han internaliserar samvetet. Så
    står det naturligtvis inte i sagan.

  348. Men han får ett eget samvete
    och Benjamin Syrsa blir arbetslös.

  349. Kläderna trillar av,
    och han tycker det är skönt.

  350. Han har aldrig gillat den där rollen.

  351. Samvetet är någonting
    som gör oss till människor.

  352. Mycket lärorikt.

  353. Men, ni sitter
    i prioriteringssituationen.

  354. Samvetet kanske är på plats-

  355. -men bakom ryggen så har ni
    så att säga hela regelverket-

  356. -det jag kallar för byråkrati.

  357. Hur ser byråkrati ut då? Så.

  358. Det här är byråkrati.

  359. Det här råkar handla om hur man
    tillverkar stridsvagnar i USA.

  360. Den ligger på nätet,
    så det är nog inte hemligt.

  361. I såna fall är de otroligt klantiga.

  362. Då kan jag säga: "Där jobbar jag.
    Det är min ruta."

  363. När jag ser mig själv i byråkratin
    förstår jag hur allt hänger ihop.

  364. Det händer saker före mig.
    Det är en kravspecifikation i början.

  365. Sen tas det fram olika typer av
    utvecklingsprogram.

  366. Det sker produktion,
    sammansättning och underhåll.

  367. Mot slutet längst till höger
    är det... Vad heter det?

  368. Ja, sopåtervinning.

  369. Jag är mitt i det.
    Jag ser vad som har gjorts före mig.

  370. Jag vet vad jag ska göra, för det
    står i ärendeberedningspärmen.

  371. Det finns en arbetsbeskrivning
    och regelverk.

  372. Och så gör jag det
    och skickar vidare i kedjan.

  373. Det är byråkrati,
    och det finns god byråkrati.

  374. Tydliga regelverk som främjar goda
    mål, det är god byråkrati.

  375. Om vi säger att skolans mål är
    att fostra goda samhällsmedborgare-

  376. -och ge dem kunskap,
    insikter och självförtroende-

  377. -kan ingen
    ifrågasätta målet egentligen.

  378. Om det finns regler som alla följer,
    om alla gör som de blir tillsagda-

  379. -så uppnår vi det.

  380. Det är en god byråkrati,
    svår att ifrågasätta.

  381. Det är effektivt, hör och häpna. Man
    har löst problemet en gång för alla.

  382. Tänk om man för varje ny elev
    skulle starta från scratch.

  383. "Här har vi en ung människa
    som ska bli en god medborgare."

  384. "Hur ska vi göra den här gången?"

  385. Hur ska vi göra den här gången?
    Ska vi vara i ett rum?

  386. Om alla förutsättningar
    hålls öppna hela tiden går det inte.

  387. Byråkratin växer fram-

  388. -eftersom man försöker hitta
    ett bättre sätt att jobba.

  389. Byråkratin vann över gamla
    organisationsprinciper på 1800-talet.

  390. Traditionell organisering, där man
    organiserar för att bevara tradition-

  391. -inte för att vara effektiv.

  392. Byråkratin är till
    för att vara effektiv.

  393. Jag vet att det låter överraskande,
    men det är faktiskt syftet.

  394. Kunskap och erfarenhet görs
    tillgänglig för alla-

  395. -eftersom den finns i ett regelverk.

  396. Man kan specialisera kunskapen
    och avdela specialister.

  397. Man har kuratorer och skolsköterskor.

  398. Eller hade... Jag vet inte
    hur vanligt det är längre.

  399. Det finns ju specialistområden som
    kan bli effektiva på sina uppgifter.

  400. Det begränsar ansvaret. Det kan ju
    vara ganska skönt. Eller hur?

  401. Här borde jag berätta
    en liten historia.

  402. Jag gjorde en jämförande studie
    av personskadereglerare-

  403. -och högstadielärare en gång.

  404. Ni skrattar! Jag tyckte det var
    otroligt fascinerande.

  405. Bägge grupperna
    har ju tuffa arbetsuppgifter.

  406. Personskadereglerarna
    kunde ju möta en situation-

  407. -där nån har blivit av med både
    föräldrar och barn i en olycka.

  408. Och så ska de tala om
    vad det är värt.

  409. Du har förlorat två barn
    och dina morföräldrar.

  410. Hur många tusen kronor är det värt?
    Det är ju en helt omöjlig uppgift.

  411. I nån mening har ju lärarna
    helt omöjliga uppgifter också.

  412. Att fostra en god samhällsmedborgare
    är nästan en omöjlig uppgift.

  413. Men det fanns ju också svåra... Man
    hade tonårsgraviditeter och mobbning.

  414. Det var missbruk i hem eller i skola.
    Det fanns jobbiga situationer.

  415. Och så frågade jag: "Hur gör du då?"

  416. Personskaderegleraren sa:
    "Vi har en regel."

  417. "Vi har en regel som säger
    att om det är över 20 % invaliditet"-

  418. -"så gör vi hembesök."

  419. "Jag söker upp personen
    som har fått sitt liv ödelagt."

  420. "Jag presenterar mig och säger
    att jag är din skadereglerare."

  421. "Jag kommer att behöva läkarintyg,
    polisrapporter, arbetsgivarintyg"-

  422. -"lönebesked och kvitton på förstörda
    grejer. Sen läggs det i en mapp."

  423. "Den överlämnas till ett annat för-
    säkringsbolag så det inte finns jäv."

  424. "Den personen drar ärendet
    i trafikskadenämnden."

  425. "Om du inte är nöjd med utslaget kan
    du överklaga." Ni förstår...

  426. Han berättade om byråkratin
    tills jag protesterar och säger:

  427. "Gör man så här? Den stackaren
    har förlorat sina barn."

  428. Det slutar inte där, säger han.

  429. "När jag har berättat om
    hur mitt ansvar ser ut"-

  430. -"vad det är jag gör på jobbet"-

  431. -"då brukar jag ta bort alla papper"-

  432. -"och fråga hur folk mår egentligen?"

  433. "Kan jag göra nåt annat för dig?"

  434. "Har du fått kontakt med dina
    anhöriga eller med kommunen?"

  435. "Jag är här för dig. Kan jag
    göra någonting, så säg till."

  436. Han skilde mycket på den byråkratiska
    rollen och det formella ansvaret-

  437. -och det som var ett steg utanför-

  438. -och ställde sig upp som medmänniska.

  439. När jag lyssnade efter
    såna här signaler hos lärarna-

  440. -så hade jag svårt att hitta det.

  441. Man hade inte
    det här tydliga ansvaret.

  442. "Tonårsgraviditet,
    är det mitt ansvar som lärare?"

  443. "Det kan det väl inte vara?
    Eller är det det?"

  444. "Det är så fruktansvärt jobbigt.
    Vart ska jag vända mig?"

  445. Man visste inte
    var ansvaret började och slutade.

  446. Det blev ångestladdat att närma sig
    personerna som hade väldiga behov.

  447. Men den som har en tydlig byråkrati
    att hålla sig till... Ta en metafor:

  448. Den andres behov är som ett svart hål
    som jag riskerar att sugas upp av.

  449. Men om jag kan hålla mig i något, om
    jag håller i det byråkratiska repet-

  450. -kan jag sträcka ut
    en hjälpande hand-

  451. -för jag vet var gränsen går för
    vad jag måste göra enligt reglerna-

  452. -och vad jag vill göra i stunden.

  453. Men har jag inte det repet blir varje
    grubbel över var gränsen går-

  454. -väldigt ansvarsfull
    och ångestladdad.

  455. Så jag vill nog påstå att lärarna
    mådde sämre än personskadereglerarna-

  456. -trots att bägge grupperna-

  457. -mötte väldigt svåra moraliskt
    laddade situationer.

  458. Det var en liten utvidgning.

  459. Det gör det lättare
    att sätta gränser gentemot andra.

  460. "Du kan inte få det där betyget,
    för det går inte enligt kriterierna."

  461. "Det är inte
    för att jag inte gillar dig."

  462. Men det gör det lättare att bryta,
    för jag vet precis när jag bryter.

  463. Då kan jag ta det beslutet
    på mer genomtänkt grund-

  464. -än om det hela är glidande.

  465. Jag fortsatte att leta efter bilder
    och jag hittade en på byråkraten.

  466. Man kan ju tänka sig att mitt ärende
    när jag har gått ut genom dörren-

  467. -hamnar där uppe
    i någon sorts förmultningsprocess.

  468. Och så småningom
    faller det ut ett beslut där.

  469. Men den är lite kul på ett annat
    sätt, den där bilden, för att...

  470. I en monarki vilar ju makten
    på monarken.

  471. I en demokrati är det folket,
    "demos", som har makten.

  472. I en meritokrati
    har de mest meriterade makten.

  473. I en byråkrati... Byrån!
    Det är alldeles rätt.

  474. "Bureau" på franska.
    Alltså, det är bordets makt.

  475. Den som sitter vid bordet
    har den makt som tillfaller bordet.

  476. Det är positionen som har makt.
    Du kan byta ut människorna.

  477. Och det funkar ändå
    på ett förutsägbart sätt.

  478. Det är en viktig poäng
    med byråkratin.

  479. Det kan ju bli så att människan bara
    blir en kugge, naturligtvis.

  480. Och då har det kanske
    gått lite för långt.

  481. Det måste till nån sorts balans.

  482. Samvete och byråkrati
    måste balanseras.

  483. Då blir ett annat ord viktigt.
    Lojalitet.

  484. "Lydnad", det här hemska ordet.

  485. Ett exempel. Det är offentligt,
    så jag trampar nog ingen på tårna.

  486. Marianne Samuelsson.
    Strandskyddsärende på Gotland.

  487. Hon var landshövding.

  488. En person ville ha dispens från
    strandskyddet för att bygga nåt.

  489. Det hade valsat runt länge
    i länsstyrelsen tror jag.

  490. Det slutade med att någon tjänsteman-

  491. -på band fångar landshövdingen när
    hon säger att den som sökt dispens-

  492. -är så viktig för Gotlands näringsliv
    att vi bör bevilja dispens-

  493. -och läcker det till pressen.

  494. I en intervju säger hon så här:

  495. "Jag är lockad i en fälla av en
    illojal medarbetare"-

  496. -"med en egen politisk agenda."

  497. Låt oss fundera
    över ordet "illojalitet".

  498. Jag tror inte att medarbetaren
    såg det han eller hon gjorde-

  499. -som en illojal akt.

  500. Illojal, kanske mot henne.
    Det slutade med att hon fick sparken.

  501. Men det finns ju
    många lojalitetsgrunder.

  502. Man kan vara illojal mot beslut
    och den formella makten.

  503. Det är en vanlig hållning:
    Högt i tak, upp med alla argument-

  504. -men när vi väl har tagit ett beslut,
    då är man lojal.

  505. Det är liksom en grundregel
    i byråkratin.

  506. Illojal mot individen, det kan man
    ju vara. Det kanske var fallet här.

  507. Illojal mot regelverket?
    Nja, jag vet inte riktigt.

  508. Vad sa regelverket i det här fallet?

  509. I efterhand vet jag
    att det inte var fel att ge dispens.

  510. Landshövdingen kunde göra det.

  511. Tjänstemannen i det här fallet
    kanske trodde-

  512. -att länsstyrelsen höll på
    att ta beslut som är olagligt.

  513. Då är det min förbannade plikt-

  514. -att obstruera och se till
    att vi inte bryter mot regelverket.

  515. Sen må chefen bli ledsen-

  516. -men min lojalitet,
    den är primärt mot regelverket.

  517. Eller pratar vi om en expert
    på utrotningshotade grodor-

  518. -i strandlinjen söder om Visby,
    som är anställd av länsstyrelsen-

  519. -just för att vara expert
    i den här frågan.

  520. Och nu är det ett beslut på väg här-

  521. -som går på tvärs mot tjänstemannens
    yrkesetik och expertis.

  522. Vad är man lojal mot då?
    Man är ju anställd som expert.

  523. Då följer man sin yrkesetik.

  524. Man kanske går emot både chef,
    regelverk och formella beslut.

  525. Eller är det så att man tolkar
    länsstyrelsens gemensamma uppdrag?

  526. Vad är skolan egentligen till för?

  527. På den grunden så agerar man.

  528. Det kan, beroende på situationen-

  529. -uppfattas som illojalt om man
    går emot ett beslut från rektor.

  530. Den som gör det uppfattar sig inte
    som illojal, tvärt om, alltså.

  531. Det är komplicerat. Dessutom måste
    man kombinera med att vara lydig.

  532. Det är ju något annat.

  533. Lydig och lojal,
    det är inget problem. Det är bra.

  534. Det ska man vara om man kan.

  535. Olydig och illojal
    är inte heller ett stort problem.

  536. De här människorna är tydliga
    i organisationen.

  537. Man vet var man har dem.

  538. Nej, problemet är olydig och lojal
    eller lydig och illojal.

  539. Då är det svårt. Den här personen,
    den här tjänstemannen...

  540. Jag skulle gissa att han eller hon
    uppfattar sig själv som lojal-

  541. -men medveten om att man är olydig.

  542. Det är ganska olydigt att spela in
    chefen på band och ge till pressen.

  543. Det bör man ju inte göra, men ja...

  544. Lydig och illojal, det är intressant.

  545. "Nu har de
    omorganiserat skolan igen."

  546. "Den här gången ska jag vara lydig.
    Oj, oj, oj, vad lydig.

  547. "Jag ska göra exakt som de säger"-

  548. -"så kommer de bli varse om
    att det går åt pipsvängen."

  549. Då är man lydig, men samtidigt vet
    man nånstans att man är illojal.

  550. "Work to rules"
    heter det på engelska.

  551. Det är en facklig stridsåtgärd
    att göra exakt som man är tillsagd.

  552. Vi förväntar oss att människor gör
    en självständig prövning då och då.

  553. Om jag visar det
    för chefer brukar de föredra-

  554. -olydiga men lojala medarbetare
    framför lydiga och illojala-

  555. -när vi har diskuterat ett tag.
    Det är nåt att tänka på, faktiskt.

  556. Jag gick ut och tittade på bilder
    här också, sånt är kul.

  557. Lydnad. Vad får jag för bilder då?

  558. Hundar.

  559. Det är en direkt skärmdump.
    Det kom upp en massa hundar.

  560. Det är mycket tänkvärt.
    Det är dressyr vi pratar om.

  561. Sen när jag provar att titta
    på lojalitet blir det rörigt.

  562. Man kan vara lojal mot personer,
    mot ideologi, mot starka grupper-

  563. -mot idoler, varumärken, alltså...

  564. Lojalitet är mer flyktigt.

  565. Jag skulle våga påstå
    att man är lojal mot en värdegrund.

  566. Lydnad hör mycket mer ihop
    med normer.

  567. Då kommer "värdegrund" tillbaka.
    Vad ska vi med den till?

  568. Jag tar en sväng till, för ni
    jobbar mycket med värdegrunder.

  569. En bra värdegrund
    lyfter fram byråkratins anda.

  570. Varför har vi de här reglerna?

  571. Vi måste då och då påminna oss om det
    så vi inte går in i paragrafrytteri-

  572. -där vi bara lyder hela tiden,
    utan ställer oss frågan-

  573. -vad allt syftar till. Kan jag känna
    mig lojal mot regelverkets anda?

  574. Det blir en viktig vägledning för mig
    när jag har svåra prioriteringar.

  575. En sorts grund alltså, för lojalitet.

  576. Det slutar nog med att man bör vara
    lojal mot det gemensamma uppdraget.

  577. Den fundamentala frågan
    är vad skolan är till för egentligen.

  578. Där får man fundera.

  579. Den gode byråkraten-

  580. -måste på något sätt då lyckas
    integrera de här sakerna.

  581. Att vara personligt närvarande
    som en individ med sitt samvete.

  582. Samvetet får nästan vara metaforen
    för personlig närvaro.

  583. Men för att klara jobbet måste man
    förstå vad professionell distans är.

  584. I nån mening, jag ska inte dra det
    för hårt, då blir det fel-

  585. -men i nån mening,
    känslomässig distans, faktiskt.

  586. Byråkratin kan, som vi har sett, vara
    en hjälp att klara av den balansen.

  587. Jag föredrar ordet "att integrera"
    närvaro och distans-

  588. -snarare än att prata om balans
    för övrigt.

  589. Man kan inte kompensera
    det ena med det andra.

  590. Det måste hänga ihop,
    då är man professionell.

  591. Tiden är ute.

  592. Text: Aino Bergh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den gode byråkraten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tomas Brytting är professor i organisationsteknik och föreläser om vad det innebär att vara en god byråkrat. Lärare, rektorer och skolledare har inte bara ett pedagogiskt ansvar, de är även tjänstemän i den offentliga sektorn. Det innebär att de lyder under lagar, läroplaner och andra regelverk. Precis som alla andra människor har de också ett individuellt moraliskt ansvar. Inspelat den 26 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Etik, Skolan, Skolledare, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Tillsammans kan vi höja resultaten i skolan

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström föreläser om hur Sverige kan höja sina resultat i Pisa-undersökningen. I viktiga ämnen som matematik och svenska har svenska elever halkat efter. Men, i resultaten över elev- och lärarrelationer ligger Sverige i topp. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Ledarskap i ett mätfixerat samhälle

Professor Lars Strannegård föreläser om att mäta tillståndet i skolan. Går det, och mäts rätt saker? Aldrig förr har så mycket data om skolan samlats in som nu, men det finns en risk att man inte tar hänsyn till kunskap som inte är mätbar. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Sverige som stärkt kunskapsnation

Camilo von Greiff var tidigare forskningsledare för SNS Utbildningskommission. Han berättar om SNS skolforskning och arbetet med att ta fram underlag för beslutsfattare inom politik, näringsliv och offentlig förvaltning. Inspelat den 26 november 2014. Arrangör: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Ny syn på PISA-resultat

Anders Jakobsson är professor i naturvetenskapernas didaktik. Här föreläser han om att synen på Pisa-undersökningarna har förändrats under de senaste åren och att de har fått större medialt genomslag. Inspelat den 26 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Kommunikation som styrmedel

Niclas Rönnström är utbildningschef för rektorsprogrammet och föreläser om vikten av kommunikation i skolans ledarskap. Inspelat den 26 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Effektivare skola med data-team

Kim Schildkamp är docent vid beteendevetenskapliga fakulteten vid the University of Twente i Nederländerna. Hon föreläser här om framgångar man nått genom att låta speciella team analysera data som samlas in i skolan. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Vad är en framgångsrik skola?

Professor Jonas Höög från Centrum för skolledarutveckling föreläser här om vilka resultat från Pisa-undersökningarna som är värda att jobba vidare med. Hur skapar man en framgångsrik skola? Inspelat den 26 november 2014. Arrangör: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Rektors ledarskap vid skolutveckling

Med digitaliseringen som exempel talar utvecklingschefen Edward Jensinger om hur ett förändringsarbete i skolan kan genomföras och hur rektorer kan föregå med gott exempel. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Att göra skillnad i klassrummet

Ragnar Åsbrink och Sara Knöfel från Skolverket berättar om hur man bedriver förändringsarbete i skolundervisningen med bra resultat. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Den gode byråkraten

Tomas Brytting är professor i organisationsteknik. Han föreläser om att lärare, rektorer och skolledare inte bara har ett pedagogiskt ansvar, de är också tjänstemän i den offentliga sektorn. Vad är en god byråkrat? Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Liten och trygg

Brottsoffermyndigheten har tagit fram en webbplats för barn om barns rättigheter och vuxnas skyldigheter. För de allra yngsta finns pedagogiska övningar genom spel och till de något äldre barnen via enklare samtalsguider. Uppdraget är att förse förskolepersonal med pedagogiskt material och en handledning om brott mot barn, berättar projektledare Hanna Netzell. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.