Titta

UR Samtiden - En dator till varje elev

UR Samtiden - En dator till varje elev

Om UR Samtiden - En dator till varje elev

Forskning tar fasta på olika aspekter av digitaliseringen i skolan. Här medverkar två föreläsare som båda gjort studier kring projektet "En dator till varje elev". Vilka verklighetsbilder har dessa studier gett och vilka slutsatser kan man dra? Inspelat den 1 oktober på Skolverket i Stockholm. Arrangör: Skolverket och Stiftelsen Datorn i utbildningen.

Till första programmet

UR Samtiden - En dator till varje elev : Att förändra skolan med teknikDela
  1. Så ser boken ut, och den heter-

  2. "Att förändra skolan med teknik:
    Bortom 'en dator per elev'."

  3. För som vi såg finns det snart
    en dator per elev i skolan.

  4. Men vad ska man göra med den?

  5. Det handlar
    om arbetsprocesser i skolan.

  6. Det som är lite synd är att IT
    i skolan ses som ett IT-projekt-

  7. -och inte som det förändringsprojekt
    som det är.

  8. Men man måste ju prata om IT
    för att få dit IT.

  9. Men sen då? För att
    teknikanvändningen ska bli effektiv-

  10. -så måste man göra nåt
    på annat sätt än innan.

  11. Slänger man bara in en dator och gör
    samma sak blir det bara dyrare.

  12. Om alla har datorerna hopfällda och
    läraren pratar är det som vanligt.

  13. Därför är det kul att se
    att många uppenbarligen gör annat.

  14. Så vi har lite nya processer på gång.
    Jag ska utvärdera dem sen.

  15. För att förändrade processer ska ske
    så krävs det en ledning.

  16. Det får inte bli
    vilka processer som helst.

  17. Man måste skilja på de bra
    från de dåliga.

  18. Och så ska man helst veta
    vart man är på väg.

  19. Man ska också ha stor uthållighet,
    för det tar tid med förändringar.

  20. Det finns forskning på
    hur lång tid det tar-

  21. -innan ny teknik slår igenom som
    effektiv användning i näringslivet.

  22. Man säger mellan fem och femton år,
    och det är ganska länge.

  23. Ett-till-ett i skolan,
    eller en-till-en-

  24. -har bara funnits i tre år.

  25. När Unos Uno började 2010
    satsade ett tiotal kommuner på det.

  26. Nu är det i stort sett alla,
    och det har hänt på tre år.

  27. Så inte undra på att det inte blivit
    så mycket bättre resultat på Pisa.

  28. Det handlar mycket
    om projektet Unos Uno.

  29. Det var 2010-2013 och gällde
    ett antal skolhuvudmän.

  30. Vi var ute och gjorde enkäter-

  31. -pratade med lärare
    och hade studiedagar-

  32. -och pratade med elever
    och såg mycket av skolorna.

  33. Om vi ska hålla oss till det viktiga,
    bättre undervisning...

  34. Det finns fler skäl, för det är svårt
    att tänka sig skolan utan datorer.

  35. Men om vi ser på
    vad som kan förbättras-

  36. -så hör man olika bud
    om vad som ska bli bättre.

  37. Ett handlar om
    effektivare informationshantering.

  38. "Roligare" är ett argument.
    Det är bra om skolan är rolig.

  39. Men det vore kul om det blev
    bättre betyg och provresultat-

  40. -så det måste ligga där.
    Vi har de kvalitativa målen.

  41. Samarbete, kreativitet.

  42. Förståelse för det egna lärandet.
    Sånt som inte direkt syns i betygen-

  43. -men som syns i arbetet.
    Det kan man hoppas blir bättre.

  44. Sen finns det
    effektiviseringsargument.

  45. Att resurser på nätet
    är billigare än skolböcker.

  46. Lärarrollen.

  47. Om saker ska göras på annat sätt
    måste lärarna jobba på annat sätt.

  48. Hur då?

  49. Förändringen från föreläsning
    till handledning-

  50. -eller stöd och individualisering-

  51. -mer anpassat till den enskilde
    eleven. Hur gör man då?

  52. De sakerna har vi försökt titta på
    på olika sätt.

  53. Här är halva korta sammanfattningen.

  54. Det är fantastiskt stora skillnader
    mellan skolor.

  55. Det verkar dessutom bli sämre.
    Vi har frågat eleverna-

  56. -hur nöjda de är
    med ett-till-ett-satsningen-

  57. -och det varierar mellan
    31 procent nöjda till 82.

  58. 31 är fantastiskt dåligt.

  59. I SKL:s undersökning
    varierade det från 55 till 91.

  60. 55 känns inte kul,
    men 31 är jättedåligt.

  61. Så det verkar kunna bli sämre.

  62. Då måste man fundera på
    varför det blir sämre.

  63. Men generellt så går det ganska bra,
    sett på genomsnittet.

  64. Skillnaderna kan inte bero
    på tillgången till teknik-

  65. -utan det måste bero
    på hur man jobbar.

  66. Alla har en dator per elev.
    Alla har internet.

  67. De har samma datorer också.

  68. Så det beror på hur man jobbar.

  69. Det som vi ser
    är att andelen enskilt arbete-

  70. -det eleverna gör för sig själva,
    det ökar.

  71. Det ökar i alla skolor,
    inte bara p.g.a. datorerna-

  72. -men våra respondenter säger
    att datorerna har spätt på det.

  73. Man jobbar mer enskilt.

  74. Då måste skillnaden ligga i vad man
    gör när eleverna jobbar enskilt.

  75. Vad har de för uppgifter?
    Hur följer lärarna upp dem?

  76. Hur organiserar man det enskilda
    arbetet så det inte blir ensamt-

  77. -utan att det är enskilt
    för att det är praktiskt?

  78. Vi tittar på lite siffror
    från vår undersökning.

  79. Vi frågar lärarna
    vad det har medfört för eleverna.

  80. Bättre kunskaper, bättre färdigheter,
    effektivare arbetssätt-

  81. -ökat samarbete mellan elever,
    bättre kontakt lärare-föräldrar-

  82. -ökade störningar i klassrummet,
    roligare arbetssätt.

  83. Skillnaderna mellan de bästa
    och sämsta skolorna är jättestora...

  84. ...på alla punkter,
    även här, där lägre är bättre.

  85. Hur mycket surfar man
    på sociala medier?

  86. Här är det mycket,
    men här är det inte farligt.

  87. Jättestora skillnader.

  88. Vi ser vad lärarna tycker att det
    har inneburit för dem själva.

  89. Effektivare arbetsmetoder,
    mer arbete för läraren-

  90. -bättre kunskaper, ökade färdigheter,
    roligare arbetssätt.

  91. Det är också stora skillnader.

  92. I vissa fall kanske
    ännu större skillnader.

  93. Mer arbete har alla lärare fått.

  94. Nånting nytt innebär mer arbete,
    man jobbar på ett nytt sätt.

  95. Men det verkar inte så farligt här,
    men här verkar det jättehemskt.

  96. Så de jobbar mer,
    men det blir ändå mycket sämre.

  97. Det känns ju inte bra.

  98. Datorn är inte där
    bara för undervisningen.

  99. Den används också till administrativa
    saker, speciellt för lärarna-

  100. -men även till viss del för eleverna.

  101. Då man frågar lärarna
    om förbättringar-

  102. -vad gäller arbetsmetod,
    hur man jobbar som lärare-

  103. -och vilka uppgifter man ger
    och hur eleverna bedöms-

  104. -så blir skillnaderna
    mer än på den förra.

  105. De är ännu större
    än på de förra bilderna-

  106. -och riktigt bra, får man väl säga.

  107. Man tycker sig ha förändrat
    arbetet mer än sin bedömning.

  108. Man klagar både på Skolverkets prov
    och på sina egna.

  109. Man har inte hittat de bästa
    bedömningsmodellerna-

  110. -för "21st century skills"-

  111. -som kreativitet och samarbete.

  112. Men de bra skolorna är rätt nöjda.
    De sämsta är det inte alls.

  113. Frågar man eleverna
    - det är på gymnasiet -

  114. -så ser man att det
    har blivit bättre med åren.

  115. Det är genomsnittssiffror,
    men det tycks gå allt bättre.

  116. Skolorna lär sig tydligen
    att hantera datorn.

  117. Då man frågar eleverna...
    Att hämta information. Det är stort.

  118. Autonomi, flexibilitet.
    Vi ställde frågor på det temat.

  119. Att kunna hantera egen information
    och jobba självständigt.

  120. Det har ökat ganska mycket.

  121. Arbeta bättre snabbare. Ja.

  122. Som en bisak så har kommunikation
    inte ökat så mycket.

  123. En förhoppning på vad datorn
    skulle göra i skolan-

  124. -var att man kunde kommunicera
    med elever på andra ställen.

  125. Det gör man inte
    i nån större utsträckning.

  126. Men eleverna är ganska nöjda
    i genomsnitt.

  127. De som är bästa och sämsta skolorna
    är alltid samma skolor.

  128. Kolumnen är total rangordning.

  129. Ett är bäst och sjutton är sämst.
    Det här är genomsnittlig placering.

  130. De bästa skolorna
    har alltid en hög placering.

  131. De sämsta har alltid en låg.

  132. De sämsta skolorna har alltid
    sämsta bedömningarna av sig själva.

  133. Då kan man undra vad det beror på.

  134. Kan det vara de sociala faktorerna-

  135. -har det med arbetsmetoder att göra
    eller är det annat?

  136. Gymnasierna ligger längst ner.
    Datorn är kanske inte lika kul då.

  137. Men en gymnasieskola ligger högt.
    Vad har de gjort?

  138. Så vi tittade på faktorerna-

  139. -som andelen pojkar
    och elevernas bakgrund-

  140. -föräldrarnas
    eftergymnasiala utbildning-

  141. -lärarnas pedagogiska examen
    och elever per lärare.

  142. Då blev det så här.

  143. Nu orkar ni inte se siffrorna,
    men faktorerna har genomslag.

  144. Föräldrar med eftergymnasial
    utbildning har genomslag.

  145. Det stämmer. Det har effekt.

  146. De två har ingen effekt alls, tyvärr.

  147. Kön har ingen effekt.
    Det här hade en liten effekt-

  148. -men det intressanta
    är de som slår faktorerna.

  149. Sexan är en högstadieskola-

  150. -där föräldrarna
    är extremt dåligt utbildade-

  151. -och ändå kommer de högt.

  152. Den gymnasieskolan har inte heller
    speciellt lysande siffror.

  153. De har 58 procent
    eftergymnasial utbildning.

  154. Dessutom är det en gymnasieskola.
    Men de kommer högt. Varför?

  155. De har ett nytt koncept
    på undervisning.

  156. De har gjort om sitt sätt att arbeta.

  157. Det är YBC,
    Nacka Young Business Creatives.

  158. Man hör på namnet,
    Business Creatives.

  159. Det är projekt och grupparbeten.

  160. Det är inte traditionellt
    med matte och svenska.

  161. Skola nummer sex, vad har de gjort?

  162. Det är Falkenberg som har gjort
    en genomgripande kommunal satsning.

  163. De har inte lämnat ansvar
    till den enskilda skolan.

  164. Man har haft en massa aktiviteter
    för att se till att alla hänger med-

  165. -för att sprida kunskap och idéer.

  166. De två har gjort nånting annorlunda
    och väldigt ordentligt.

  167. Då kan man slå de faktorerna.

  168. Och det med arbetsmetoder, då?

  169. Vi frågade lärarna
    första året med Unos Uno-

  170. -om det, om man använder tiden
    mer eller mindre till de sakerna-

  171. -nu med datorer jämfört med innan.

  172. Det här är från sista året-

  173. -och då frågade vi hur stor del
    av tiden de gjorde de olika sakerna.

  174. Resultatet blev det samma.

  175. 50-60 procent av tiden
    är enskilt arbete i olika former.

  176. 25 procent är grupparbete
    i olika former-

  177. -och en femtedel av tiden
    är lärarledda genomgångar.

  178. Det tycker man är mer
    än innan datorn kom.

  179. Väldigt mycket enskilt arbete
    och väldigt lite lärar-

  180. -genomgångar.

  181. Det som skiljer skolorna som lyckats
    bra från de som lyckats mindre bra-

  182. -är att de använder datorn mer,
    har mindre lärarföreläsningar-

  183. -och mer grupparbete
    med datoranvändning.

  184. Det enskilda arbetet
    ökar i alla skolor-

  185. -men man gör det på olika sätt.

  186. Det är en stor skillnad
    i hur mycket man använder datorn.

  187. I de skolorna som hamnar längst ner
    är det jämförelsevis lite.

  188. Inom det projektet, och framgången
    mäts som jag visade tidigare.

  189. Det är vad de tycker själva.

  190. Det är mot bakgrund
    av hur de uppfattar sin framgång.

  191. Därför att det är
    svårt att mäta på annat sätt.

  192. Vi har försökt se hur det går
    med betygen i de olika skolorna.

  193. Men det går hur som helst.

  194. Men det gör ju betygen själva.
    Det är inget exakt mått.

  195. Det där att mäta med betyg
    är jättesvårt.

  196. Om det tar fem till femton år-

  197. -innan innovationer slår igenom
    så måste man vänta ett tag.

  198. Och alla skolor använder ett-till-
    ett, så var är kontrollgruppen?

  199. Det är omöjligt att mäta.

  200. Så man får mäta på annat sätt.
    Genom provresultat, t.ex.

  201. Men vi ska titta på vinsterna.

  202. Det vi kan se är-

  203. -att många lärare
    jobbar på annorlunda sätt.

  204. Det kommer vi tillbaka till.
    Punkt två här...

  205. Eleverna lär sig faktiskt
    nåt om datorer av lärarna.

  206. Man trodde inte det först.
    När vi började var lärarna-

  207. -överdrivet respektfulla
    inför elevernas kunskaper.

  208. Man trodde att de kunde allt
    om datorer, men så var det inte.

  209. De kunde skriva sms snabbare än jag-

  210. -men en tonårsdator
    är som ett tonårsrum.

  211. Den kan behövas ordnas upp.

  212. Det är lärare bättre på.
    De har nåt att säga om det.

  213. Likadant som om hur
    man letar information.

  214. På senare år i Unos Uno-

  215. -hade lärarna återerövrat lite av-

  216. -uppfattningen om att ha ett
    kunskapsövertag inom sina domäner.

  217. Det var ju bra. Men det
    finns en negativ sida av det.

  218. Man frågar eleverna om de har
    tillräckliga datorkunskaper-

  219. -för att hänga med
    och en stor del svarar nej.

  220. Det är 10-20 procent.

  221. Det beror på att lärarna tenderar
    att slänga ut en massa program.

  222. "Använd det här och gör det här."
    De måste sätta sig in i programmet.

  223. Det kan vara avancerade saker.

  224. "Vi ska klippa ihop en låt."
    Det gör man inte på två sekunder.

  225. Man kan göra massor med programmet.

  226. Administrativa program
    där man registrerar nånting.

  227. Man måste sätta sig in i dem,
    och det kan stressa elever.

  228. Lärarna slänger liksom ut
    programmet.

  229. Det finns nån manual online,
    men annars får man lära sig själv.

  230. Det gäller ju inte alla-

  231. -men att 10-20 procent upplever
    svårigheter är nåt att fundera på.

  232. Men två saker är speciellt viktiga
    för framtiden. Det är de två sista

  233. Kontakten mellan lärare
    och elever ökar-

  234. -och den är av högre kvalitet.

  235. 34 procent av gymnasieeleverna
    och 17 procent av högstadieeleverna-

  236. -kontaktar en lärare minst en gång
    per vecka utanför skoltid.

  237. När jag gick i skolan och på 80-talet
    var det noll procent.

  238. Så det är oändligt mycket mer.

  239. Det är väldigt mycket.
    Man har kontakt utanför skoltid.

  240. Vad mejlar man om-

  241. -eller skriver
    i nån facebookgrupp om?

  242. Dels är det en massa kontaktsaker.

  243. "Vad har vi i läxa?"
    "Vad menar du med frågan?"

  244. Man sitter på söndagskväll
    och gör nån uppgift.

  245. Dels är det att lärarna lägger-

  246. -en hel del tid på
    att följa upp uppgifter.

  247. När jag gick i skolan lämnade man in
    uppgiften och fick den tillbaka-

  248. -med poäng och nåt uppmuntrande ord
    på, och så var det bra.

  249. Nu får man rest. "Jättebra, Peter,
    men utveckla det här på slutet."

  250. "Gör det i veckan." Peter gör det,
    och man tar saker ett steg till.

  251. Det tror jag är viktigt.

  252. Dessutom så säger lärarna att de-

  253. -ser varje elev mer
    än de gjorde innan.

  254. Man har den personliga kontakten
    utöver den i klassrummet-

  255. -och då ser man eleverna
    som inte märks mycket i klassrummet.

  256. Det tror jag är jätteviktigt.

  257. Det pekar också
    på den nya lärarrollen.

  258. Det ligger mycket där,
    i sättet att arbeta.

  259. Jag tror att det skiljer
    de bra skolorna från de dåliga.

  260. Lärarna i skolorna som lyckats
    lägger mer tid på de kontakterna.

  261. Sen kan man i vissa fall
    visa på bättre prestationer.

  262. Man älskar inte datorn för läraren,
    men det upplevs positivt-

  263. -att lärarna finns tillgängliga
    när de frågar om nånting.

  264. Lärarna svarar så här:

  265. Frågan är om de är mer tillgängliga
    och om det upplevs positivt.

  266. Är man mer tillgänglig och tycker
    det är positivt är man blå.

  267. Är man mindre tillgänglig är man här.

  268. Är man mer tillgänglig och tycker
    att det är negativt är man här.

  269. De är neutrala.
    Det är siffror för gymnasiet.

  270. På högstadiet är man
    generellt mer nöjd.

  271. Men även på gymnasiet
    så är det imponerande.

  272. Man är mer tillgänglig,
    och det upplevs som positivt.

  273. Eleverna håller med.
    Lärarna svarar även på söndagskväll.

  274. Det kan ju möjligtvis
    vara ett problem.

  275. Det är en anledning
    till det upplevda ökade arbetet.

  276. Men det är en viktig sak,
    och här är en annan viktig sak.

  277. Det är en mätning
    vi gjorde i Sollentuna.

  278. Där har de kört en metod
    för att lära barn läsa och skriva.

  279. "Skriva sig till läsning."

  280. Det har man gjort sen 2010.

  281. Så vi mätte
    de nationella proven i årskurs tre.

  282. De eleverna har haft metoden
    under tre år.

  283. När de gjorde första testerna 2011
    upptäckte man-

  284. -att metoden som var tänkt
    för att skriva och läsa-

  285. -gav bra resultat i matte också.

  286. Så vi kollade matteresultaten också.

  287. Det är sju delprov i matte
    och åtta i svenska.

  288. Med
    "skriva sig till läsning"-metoden-

  289. -klarade 78 procent
    av eleverna alla femton.

  290. Med traditionell metod
    var det 59 procent.

  291. Det är rätt imponerande.

  292. Men det fanns klasser
    som använde IT utan metod.

  293. Där blev det sämre,
    ganska mycket sämre än här.

  294. Det är nåt att fundera över.

  295. Metod ser ut att vara viktigt.
    Jag ska visa siffror på det.

  296. Vilka blev bättre?
    I första hand pojkarna.

  297. Tjejerna förbättrade sitt resultat
    med den nya metoden-

  298. -men för killarna
    var skillnaden jättestor.

  299. Tittar man på matte
    var skillnaden ännu större.

  300. Matte ser ut så där.

  301. Det blir en förbättring
    på över 20 procentenheter.

  302. Släpper man killar lösa med teknik
    går det riktigt dåligt.

  303. Att släppa tjejer lösa med teknik
    är ganska riskfritt.

  304. Den spontana it-metoden var bättre
    än traditionella metoden-

  305. -eftersom tjejerna
    klarade av det bättre.

  306. Då kan man gissa att det beror
    på ordningssinne och skolmognad.

  307. De klarar till och med av tekniken.

  308. Visst, det är inte hela världen,
    men det är 500 elever.

  309. Det här är sammanslaget.

  310. Då förlorar även tjejerna
    på den spontana metoden.

  311. Killarna vinner helt klart mest.

  312. Man tittar på spridningen.
    Sämsta resultat.

  313. Med den traditionella metoden
    var sju av femton lägsta resultat.

  314. Nya metoden hade nio
    som lägsta resultat.

  315. Spontana IT-metoden hade fem.

  316. Så de lägsta resultaten
    var inte så låga längre.

  317. Vad beror skillnaderna på? Det är en
    fördel att skriva med tangentbord.

  318. Det går lättare att skriva.
    Men alla har ju samma teknik.

  319. Vi tror på den sociala interaktionen
    och den formativa bedömningen.

  320. För när man skriver
    är det mycket samarbete.

  321. Eleverna jobbar i par. En skriver
    och en säger om det blir fel-

  322. -eller funderar på fortsättningen.

  323. När man har skrivit
    läggs texten på en gemensam sajt.

  324. Där går alla in och kommenterar.

  325. På slutet kan man ha klassamling
    och läsa lite kommentarer-

  326. -och prata om det.

  327. Det är formativ bedömning
    eftersom lärarna kan kommentera.

  328. Eleverna kommenterar.
    Man kanske skriver på en saga-

  329. -och har kommentarer om
    vad som ska hända i fortsättningen.

  330. Så skriver man vidare. Man har
    en riktig publik att skriva för.

  331. Och publiken deltar i skrivandet.

  332. Det skiljer metoden
    från den spontana it-användningen.

  333. Det borde göra skillnaden.

  334. I matematik har man...

  335. Det som gör skillnaden där-

  336. -är att de skriver hur man ska tänka
    för att lösa matteproblemen.

  337. Man räknar inte,
    utan man har förklaringar-

  338. -på hur man ska tänka.

  339. Så om man inte kan tänka ut
    det själv kan man se andras tankar.

  340. Om man tänker fel så säger nån det.

  341. Det är interaktion där också.

  342. Man pratade ju matte
    i skolan även förut.

  343. Men antingen blir det så här,
    och det är några som pratar-

  344. -eller så sätter man upp på väggen.
    Några pratar, de flesta pratar inte.

  345. Här är alla tvungna att vara med.

  346. Alla kan vara med. Du kan skriva
    dina ord, även om du är ganska dålig-

  347. -så får du fram nånting.

  348. Det är den pedagogiska delen,
    sen har vi den kommunala delen.

  349. Man har testat,
    först med en liten test-

  350. -och där den föll ut väl
    gjorde man en kommunal utbildning-

  351. -som man har kört i flera år.

  352. Den använder samma metod
    för att lära lärarna.

  353. Så man har lagt ner mycket energi
    på att sprida metoden.

  354. Ändå har bara häften använt den.
    Tur, då har vi en kontrollgrupp.

  355. Men vi har spritt det till hälften.

  356. Det är en lång satsning
    som har pågått i tre år-

  357. -och fortsätter.

  358. För att kunna sprida nåt
    bör man kunna peka på dess förtjänst.

  359. Det får inte bara kännas bra.
    Även du ska kunna tro på det.

  360. Det ska vara påtagligt.

  361. Här finns det nationella prov.
    Det finns inte alltid.

  362. Men det kan finnas övertygande
    bevisning av mer kvalitativ natur.

  363. Man kan bedöma saker kvalitativt
    och vara säker på att ha rätt.

  364. Men det krävs ganska mycket evidens
    för att kunna sprida saker.

  365. Och trots att man satsat mycket
    har bara hälften tagit det till sig.

  366. Och där tycker jag att-

  367. -skolans viktigaste problem finns.

  368. Det pågår innovationer
    varstans i klassrummet.

  369. Men om det ska märkas i stor skala
    måste det spridas-

  370. -och det kan ju inte
    varje lärare göra.

  371. Visst sprids det på konferenser,
    men det är en ganska långsam metod.

  372. Om man vill bli bra i sin kommun
    måste man ta itu med det själv.

  373. Man kan inte vänta
    tills lärarna har fattat det själva.

  374. Man bör lyfta fram det som är bra
    och sprida det-

  375. -och ta tag i det dåliga
    och inte sprida det.

  376. Den spontana IT-användningen
    är ingen höjdare och bör förhindras.

  377. Det ska vara mindre spontant
    och mer genomtänkt.

  378. Det är inte fel att vara spontan,
    men det måste mogna.

  379. Jag ska runda av.
    Det är sista bilden.

  380. Ett-till-ett-projekten tar sin tid,
    och det här är ungefär-

  381. -vad vi har sett i Unos Uno.

  382. Det tar ett år att skaffa datorer,
    lärarna ska gå tekniska kurser-

  383. -det tar ett år till
    innan alla har gjort det.

  384. Under den tiden
    börjar folk testa nya saker.

  385. Men man kommer hit. Här är vi-

  386. -i den mer organiserade pedagogiska
    utvecklingen. Den kräver ledarskap.

  387. Det krävs inte för att skicka folk
    på kurs, men när man ska reda ut-

  388. -vad som funkar och ej behövs det.

  389. Ska man dessutom
    ha kvalitetssäkring-

  390. -krävs det ännu mer.

  391. Man kan inte bara gå till forskarna
    och vänta på svaret-

  392. -för testen måste vara i skolan.

  393. Forskarna ser inga resultat
    om ingen gör nåt.

  394. Man måste testa nånstans.

  395. Så det är väl ett samarbete
    som gör att man kan komma hit.

  396. Men det blir sista bilden. Jag har
    visat exempel på hur man kan göra.

  397. Det är små exempel, men det finns
    fler innovationer att ta tag i.

  398. -Slut.
    -Tack så mycket.

  399. Textning: Katarina Pellijeff
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att förändra skolan med teknik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur har undervisningen förändrats med datorns intåg i skolan? Än så länge kan vi inte se några markanta förändringar av skolresultaten, berättar Åke Grönlund, professor i didaktik. Det gäller dock att ha tålamod. Inom näringslivet räknar man med fem till femton år för ett teknikgenomslag. En dokumenterad positiv effekt är att kontakten mellan lärare och elever har ökat. Lärarna själva menar att det är lättare att hålla kontakten och se varje elev på ett bättre sätt. Inspelat den 1 oktober 2014 på Skolverket, Stockholm. Arrangör: Skolverket och Stiftelsen DIU.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - En dator till varje elev

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En dator till varje elev

Att förändra skolan med teknik

Hur har undervisningen förändrats med datorns intåg i skolan? Än så länge kan vi inte se några markanta förändringar av skolresultaten, berättar Åke Grönlund, professor i didaktik. Men det finns positiva effekter. Inspelat den 1 oktober 2014 på Skolverket, Stockholm. Arrangör: Skolverket och Stiftelsen DIU.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En dator till varje elev

Lärande i en digital skolmiljö

Forskaren Susanne Kjällander berättar om de yngre barnens lärande i en digital miljö och menar att det idag är lika naturligt att leka med en surfplatta som att leka med hink och spade. Inspelat den 1 oktober på Skolverket, Stockholm. Arrangör: Skolverket och Stiftelsen DIU.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Stöd till pojkar med skrivsvårigheter

Dr Murray Gadd, gästforskare från Nya Zeeland, berättar om vikten av att entusiasmera den unga kämpande eleven. Oftast handlar det om pojkar med skriv- och lässvårigheter. Ett knep Dr Gadd införde bland sina elever för att få loss skrivandet är så kallad "speed-writing", då tävlar barnen om vem som skriver flest ord på en minut. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Snabbspår och långspår

Det sitter en bildlärare och kör taxi på Stockholms gator. Och i Kista galleria står en geografilärare och skakar en påse med sallad. Det snabbspår för nyanlända med lärarexamen som nyligen lanserades är tänkt att ge kortare vägar till jobb och samtidigt bidra till att lösa lärarbristen i Sverige. Men hur bra har vi varit på att ta till vara den lärarkompetens som finns bland de många människor som kommit till Sverige under lång tid? Vi hör tre berättelser som handlar om hinder på vägen, slocknade drömmar och om mödan och tålamodet som krävs av den som ändå lyckas ta sig fram.