Titta

UR Samtiden - En dator till varje elev

UR Samtiden - En dator till varje elev

Om UR Samtiden - En dator till varje elev

Forskning tar fasta på olika aspekter av digitaliseringen i skolan. Här medverkar två föreläsare som båda gjort studier kring projektet "En dator till varje elev". Vilka verklighetsbilder har dessa studier gett och vilka slutsatser kan man dra? Inspelat den 1 oktober på Skolverket i Stockholm. Arrangör: Skolverket och Stiftelsen Datorn i utbildningen.

Till första programmet

UR Samtiden - En dator till varje elev : Lärande i en digital skolmiljöDela
  1. Då kör vi i gång!

  2. Jag heter Susanne Kjällander,
    filosofie doktor i didaktik-

  3. -Stockholms universitet, barn- och
    ungdomsvetenskapliga institutionen.

  4. Jag ska prata lite
    om doktorsavhandlingen, förstås-

  5. -som Peter berättade om.

  6. Jag skickar runt den
    tillsammans med min bok.

  7. Den här finns online, men boken måste
    man köpa från Studentlitteratur.

  8. Jag skickar runt den
    i fall ni vill kika.

  9. Jag ska berätta om mina fyra projekt
    jag förhåller mig till-

  10. -vad det gäller digitaliseringen
    av utbildning.

  11. Jag var engagerad
    i ett väldigt stort miljonprojekt-

  12. -som pågick i drygt tre år,
    finansierat av KK-stiftelsen.

  13. Vi var ett forskargäng
    som besökte nio-

  14. -av de mest digitaliserade skolorna
    som fanns då.

  15. Vi samlade in empiriskt material,
    videodokumentationer-

  16. -och intervjuer av lärare.

  17. Det sträckte sig från förskolan
    upp i gymnasiet.

  18. Sen väntade ett projekt om
    digitalisering och entreprenörskap-

  19. -i skolan, i Uppsala.
    Projektet hette Gnistan.

  20. Det rörde sig också från förskolan
    och upp i gymnasiet.

  21. Nu arbetar jag med förskolan
    och forskning om digitala pekplattor-

  22. -eller s.k. surfplattor
    i förskolan.

  23. Ett projekt heter AppKnapp,
    peka, lek och lär i förskolan.

  24. I Tumba, i Botkyrka kommun.

  25. Jag har även projektet Plattan
    i mattan, i Uppsala kommun.

  26. Båda är kommunfinansierade projekt.

  27. Jag tänkte börja med
    att visa en bild-

  28. -om de allra minsta barnens lärande
    i en digital miljö.

  29. Mitt uppdrag är att lyfta de yngre
    barnens lärande, främst i skolan.

  30. Jag vill ändå börja med förskolan,
    de barnen kommer ju sen upp i skolan.

  31. Jag vill börja med en bild
    som sitter ovanför diskbänken-

  32. -på en förskola i Botkyrka, där jag
    är ute och samlar videomaterial.

  33. Den visar en förskolegård och
    två förskolelärare, som pratar.

  34. "Varför håller de spaden mot örat?"
    "De leker mobilpratande föräldrar."

  35. "Men Kalle längst upp
    håller ju spaden rätt."

  36. "Ja, han kollar Facebook
    på smartphonen."

  37. Det beskriver så bra hur det digitala
    är helt naturligt för våra barn.

  38. Det är lika naturligt att leka med
    surfplattan som med hink och spade.

  39. Det som då händer skulle jag vilja
    visa utifrån en forskningsrapport-

  40. -som jag skrev i Botkyrka-projektet.

  41. Hur barn blir digitaliserade
    och hur otroligt kompetenta de är-

  42. -i att hantera digitala resurser.

  43. I Botkyrka vill man inte ha
    en traditionell forskningsrapport-

  44. -utan där vill man ha
    en interaktiv forskningsrapport.

  45. Tillsammans med en väldigt kort-

  46. -populärvetenskapligt skriven rapport
    som finns online.

  47. Jag tänkte visa ett litet filmklipp.

  48. Går man in på www.appknapp.se-

  49. -finns där en förkortad
    forskningsrapport som man kan läsa.

  50. I den här rapporten-

  51. -som bygger på ett samtal mellan mig,
    andra pedagoger och forskare-

  52. -finns det även en liten film.

  53. Filmen har gjorts av barn
    och det ganska självständigt.

  54. De är så små att de har blöjor,
    då förstår ni hur små de är.

  55. De har inget verbalt språk än.
    De har förstås en massa tankar-

  56. -men kan inte uttrycka sig med språk
    som det talas eller skrivs.

  57. Men de gjorde en berättelse-

  58. -som visar en dag för en nallebjörn.

  59. Hur han går upp på morgonen-

  60. -vad han gör under dagen
    och hur dagen avslutas.

  61. Och det ser ut så här...

  62. Det här är alltså de allra minsta.
    Barnen har inget talat språk-

  63. -men kan visa sin kunskap
    med filmens språk.

  64. Det ligger dem nära.
    Det digitala gör dem mer kompetenta-

  65. -än vad vi kanske uppfattar
    att ett- och tvååringar faktiskt är.

  66. Då tänker jag så här
    att om barn i dag i förskolan-

  67. -håller på med digitala läroplattor
    hela dagarna...

  68. Mer än varannan förskolelärare
    i Sverige-

  69. -använder en digital pekplatta
    i verksamheten.

  70. Explosionsartat.
    De fanns ju inte för tre år sen.

  71. Nu finns de alltså så att varannan
    förskolelärare har dem.

  72. Vad händer då
    när barnen kommer upp i skolan?

  73. De får tillgång till en dator
    och gör allt på sina datorer.

  74. De skriver på datorn,
    har inte ens penna och papper-

  75. -utan använder datorn
    till precis allt.

  76. Ja, förutom, precis som...
    Ja, det var du som var inne på det.

  77. Förutom när provet kommer.

  78. Då plockas penna och papper fram
    och texterna kan se ut så här.

  79. En digitalisering av en analog text.

  80. Barnet är så vant vid ordbehandling,
    att flytta texter, lägga till-

  81. -och försöker göra likadant
    med penna och papper.

  82. Just då när barnen ska visa allt
    som de kan-

  83. -så framstår de som mindre kompetenta
    än vad de faktiskt är.

  84. Det vill jag ha som utgångspunkt
    när jag fortsätter att berätta-

  85. -om min forskning.

  86. I doktorsavhandlingen
    fick jag i uppdrag-

  87. -att fokusera på barns lärande
    i digitala miljöer.

  88. Jag skulle även skriva en bok
    utifrån det här.

  89. Vad kan jag då säga om barns lärande
    i digitala miljöer?

  90. Om jag sammanfattar dessa 300 sidor
    akademisk text i sju ord...

  91. Det blir på många sätt osynligt.

  92. Det pågår hela tiden
    många parallella lärvägar samtidigt.

  93. Det blir på förhand okänt
    och väldigt identitetsskapande-

  94. -på många olika nivåer samtidigt.

  95. Det blir designande
    och gränsöverskridande.

  96. Och det blir
    framförallt svårbedömt.

  97. Jag satte inte upp det här som mål,
    men diskussionerna landade jämt-

  98. -kring det här med bedömning.

  99. Det blev en bok med fokus på
    de yngre barnens lärande i skolan.

  100. En dator per elev.

  101. Med hjälp av tre väldigt
    empiriska forskningsexempel-

  102. -vill jag belysa vad som kan ske med
    lärandet i en digitaliserad miljö.

  103. Det första exemplet
    kallar vi för orättvisa.

  104. Det här springer ur barnens intresse.
    De går på lågstadiet.

  105. Ett barn frågar:
    "Vad är politisk orättvisa?"

  106. I den digitala miljön blir ofta barn
    och vuxna tillsammans utforskande.

  107. Man intresserar sig för
    andras kunskaper och engagemang.

  108. Läraren säger så här:

  109. "Ja, det handlar ju om politik
    och orättvisa."

  110. Det här är transkriptioner
    från videomaterialet.

  111. "Att sitta i fängelse när man
    är oskyldig", säger ett barn.

  112. Just det, och sen börjar barnen
    att skapa en produktion.

  113. Just här är det en Power Point-

  114. -och så här ser den ut.

  115. Barnen la ner en massa energi på
    att hitta en mörk bakgrund.

  116. De la ner oerhört mycket energi på
    att hitta en bild, "oskyldigt dömd".

  117. De har även ljudsatt allt. Det låter
    som en medeltida fängelsehåla.

  118. Men de vill säga nåt med musiken.

  119. Likadant ville de ha en rubrik
    som visar att det är blodigt allvar.

  120. Man kan se att det blir
    ett väldigt multimodalt lärande.

  121. De använder alla teckensystem
    som finns tillgängliga-

  122. -på ett helt nytt sätt
    i den digitala miljön.

  123. Men...

  124. De representerar sitt lärande
    med layout, typsnitt o.s.v.

  125. Som skolan ser ut i dag, är det just
    text och ord som bedöms som lärande.

  126. Just det som de här eleverna-

  127. -hade lagt ner minst energi på.

  128. Nästa exempel.

  129. Det här handlar om Sverige, och då
    vet ni att det gäller fjärdeklassare.

  130. Men arbetsområdet introduceras lite
    annorlunda av läraren, som säger:

  131. "Det här går ut på att ni ska utmana
    eller bekräfta myter om Sverige."

  132. Då får barnen fundera: Vad finns det
    för föreställningar om Sverige?

  133. De kom fram till det här:
    "Sverige är ett tryggt land."

  134. Ganska klokt av barn som går i fyran.

  135. Hur som helst, de här barnen
    går in på Google-

  136. -där de klickar på bilder.
    De vill helst undvika texter.

  137. Sen skriver de "Sverige, trygg".

  138. Vad händer? Jo, det dyker upp
    en massa bilder på Volvo.

  139. Varvid ett av barnen säger så här:

  140. "Min pappas Volvo är trygg."
    Deras presentation ser sen ut så här.

  141. "Sverige, ett tryggt land? Ja.
    Vi har sökt information på Google."

  142. Det här blir deras slutsats
    och det som läraren får kika på-

  143. -och bedöma på nåt sätt.

  144. För mig, som har tittat på filmen
    hundratals gånger-

  145. -jag kan titta på en minut film
    i flera timmar-

  146. -för mig var det logiskt och
    kompetent att dra den slutsatsen.

  147. Men för läraren som ska bedöma det,
    blir det ju väldigt märkligt.

  148. Det här händer hela tiden
    i den digitala miljön.

  149. Det blir väldigt designande,
    men också väldigt svårbedömt.

  150. Eleverna blir didaktiska designers
    tillsammans med läraren.

  151. Det är inte bara läraren, som
    skapar det som sker i klassrummet.

  152. Eleverna googlar ständigt på bilder
    och det känner man kanske igen själv.

  153. Man googlar innan man har hunnit
    tänka klart frågan. Eller hur?

  154. Det är liksom hela tiden...

  155. Å ena sidan slumpmässigt lärande.

  156. Hur man googlar, vad blev innehållet?
    De googlar nåt, och tar det direkt.

  157. Sen lägger de så mycket intentioner
    och engagemang vid presentationen.

  158. I konsumtionen av information är det
    slumpmässigt, slarvigt och snabbt.

  159. En ganska ytlig analys
    av "Sverige, ett tryggt land".

  160. Medan produktionen av digital media,
    det de själva gör och vill göra-

  161. -blir av betydligt högre kvalitet.

  162. Och där finns en hel del intentioner.

  163. Mitt sista exempel
    kallar jag "drog-incidenten".

  164. Det här är sjätteklassare som får
    i uppgift att skriva om ett land.

  165. Det här är SO, så de får ett land,
    de har valt ett land-

  166. -och får saker
    som ska finnas med i presentationen.

  167. Ni lärare känner säkert igen det.
    Man ska ha med statsskick-

  168. -politiskt styre, valuta
    och så vidare.

  169. Det de sen gör är att de ska ha en...

  170. De ska inte bara få med allt,
    utan de ska också ut på en resa.

  171. Läraren introducerar arbetsområdet
    som en...lite som en storyline-

  172. -om ni känner till det arbetssättet.

  173. Hon visar det här på sin Power Point.

  174. "Det är svåra tider.
    Ni väljer att fly från Sverige"-

  175. -"och söka en säkrare existens
    i ett annat land."

  176. Det som barnen gör
    på den här resan-

  177. -visas först i slutet
    av arbetsområdet-

  178. -när barnen ska presentera
    vad de har gjort på resan-

  179. -som de då fiktivt har varit ute på.

  180. Det är inte så att läraren
    har varit särskilt involverad-

  181. -i arbetsprocessen
    medan barnen har jobbat.

  182. Läraren är väldigt engagerad i början
    av arbetsområdet-

  183. -ser till att alla kommer i gång.

  184. Men under arbetsområdets gång
    gör läraren andra saker.

  185. De dricker absolut inte kaffe
    i personalrummet-

  186. -utan de installerar olika saker
    på datorerna.

  187. En massa tekniskt strul. P-tangenten
    kan ha försvunnit för ett barn-

  188. -och sen tar det en timma
    att leta rätt på den.

  189. Mycket tekniskt strul. Det finns ju
    sällan personal med den kompetensen.

  190. I slutet av arbetsområdet
    får läraren se barnens presentation-

  191. -inför hela klassen
    och så här ser den ut.

  192. "Finland. Efter tre dagar var vi i
    Ryssland där vi fick nåt vitt godis"-

  193. -"som vår vän Gustav luktade på.
    Det luktade gott, så han åt det."

  194. Ryssland, nästa bild. "Gustav blev
    vimsig, han hade fått mer pulver."

  195. "Han sniffade jämt och blev bara
    konstigare, men somnade till slut."

  196. "Nästa morgon
    var han illröd i ögonen."

  197. Det här var smått chockerande
    för läraren att ta till sig-

  198. -och samtidigt bedöma
    inför barnen i klassrummet.

  199. Det var visserligen fiktivt-

  200. -men de här 12-åringarna hade ju
    berättat hur de hade provat droger.

  201. Jag har försökt analysera det här
    med amerikansk dataspelsforskning.

  202. Man ser hur barnen
    i en digital värld-

  203. -uppmuntras att positionera sig
    från flera olika identiteter-

  204. -där den digitala kan vara viktigare
    än den fysiska.

  205. En identitet
    de kan positionera sig ifrån-

  206. -är den verkliga, barnet som har fått
    en skoluppgift i klassrummet.

  207. Men sen har läraren också uppmuntrat
    till en virtuell identitet.

  208. Det har hänt nåt i Sverige, som gör
    att barnen måste flytta därifrån.

  209. Allt det här är "fine",
    men dessutom väljer barnen-

  210. -att identifiera sig utifrån
    en projicerad identitet.

  211. De väljer att vara äldre,
    risktagande.

  212. Troligtvis finns syftet
    att vara coola inför kompisarna-

  213. -och att provocera läraren.

  214. Läraren löser det så bra. Hon börjar
    med att banna barnen, som hon måste.

  215. "Det där var ju inget bra.
    Prova droger är farligt."

  216. Men medan hon bannar dem, inser hon
    att de ju har lärt sig nåt annat-

  217. -som kanske var målet i ett annat
    SO-område, fast kanske inte just nu.

  218. Det slutar med att hon ger
    rätt positiv feedback-

  219. -på barnens arbete och ser att de har
    lärt sig sånt hon inte hade tänkt på.

  220. Det här är nåt som hela tiden sker
    i den digitala miljön.

  221. Det blir ett identitetsskapande,
    men på förhand okänt lärande.

  222. Nu kommer ni att känna igen
    ganska mycket av det Åke pratade om.

  223. Det handlar just om att det inte
    bara är ett annat typ av verktyg-

  224. -att penna och papper
    har bytts ut mot datorer.

  225. Utan det här förändrar lärandet
    i sina grundvalar, ett nytt lärande.

  226. En stor förändringsprocess
    som tar väldigt lång tid.

  227. Det handlar just om "en till en",
    alla barn har en dator var-

  228. -som används på helt andra sätt
    än man kunde tänka sig.

  229. På väldigt kreativa sätt.

  230. Och med andra typer av teckensystem
    än det man är van vid att bedöma.

  231. Man saknar bra bedömningsinstrument-

  232. -för hur en elev har ljus-
    eller ljudsatt en film.

  233. Även om det är nåt som faktiskt
    innehåller många tecken på lärande.

  234. Sen ser man hur det här
    hela tiden pågår i sociala medier.

  235. Lärandet pågår hela tiden på flera
    olika arenor i flera olika kanaler.

  236. Dels tar ju förstås barnen
    med sig skolan hem.

  237. "Fråga läraren på söndagen",
    som Åke nämnde.

  238. Men det blir ju så att hemmet följer
    med in i klassrummet på gott och ont.

  239. Man pratar om att barn är bra på det
    som felaktigt kallas "multitasking".

  240. Man är bara lite snabbare på
    att växla mellan olika aktiviteter.

  241. I min forskning ser jag
    att de är bra på det.

  242. De blir inte särskilt störda av att
    de samtidigt chattar om nåt annat.

  243. De kan fortfarande göra skolarbetet
    och det läraren har sagt åt dem.

  244. Det pågår hela tiden på olika nivåer
    och blir ett förändrat lärande.

  245. Det dröjer oftast väldigt lång tid
    innan resultaten höjs, om de höjs.

  246. För först så går de ner,
    och det händer nästan överallt.

  247. Det händer ju i Falkenberg...

  248. ...överallt där "en till en"
    introduceras i väldigt stor skala.

  249. Det är förstås jobbigt för alla
    som har satsat tid och energi-

  250. -men det beror på
    att det är nåt helt annat som bedöms.

  251. Det här är väl egentligen precis det
    som vi pratade om nyss.

  252. Det krävs nya metoder för nya tider.

  253. Det är en annan typ av lärande,
    en annan typ av process.

  254. Jag har några avslutande tankar.

  255. Min doktorsavhandling avslutas
    just med några idéer om-

  256. -att det finns förstås utmaningar,
    men också många möjligheter.

  257. När det gäller digitalisering menar
    jag att den är här för att stanna.

  258. Det är inte som många säger:

  259. "I förskolan ska vi hålla på
    med nåt annat."

  260. Så tänker inte jag.
    Den är här för att stanna.

  261. Frågan är vad man gör med den.

  262. De utmaningar som jag lyfter
    i min avhandling-

  263. -det finns många fler, men mina
    handlar om det jag var inne på förut.

  264. De kompetenta digitaliserade barnen-

  265. -de som hela tiden
    använder digitala resurser-

  266. -tvingas ofta framstå
    som inkompetenta i en analog miljö.

  267. Till exempel i provsituationen.

  268. Jag fick ett mejl från en lärare-

  269. -som hade fått
    en grupp elever i fyran.

  270. "De kan inte skriva med penna,
    de har bara haft surfplattor"-

  271. -"ända från förskolan
    och upp i skolan."

  272. Är det nödvändigt?

  273. Måste man kunna skriva med penna
    och papper?

  274. Men vi kan ju inte jobba på ett sätt
    och bedöma på ett annat sätt.

  275. Det är ju verkligen inte schysst.

  276. Det finns också en annan risk
    och det handlar om-

  277. -att det finns
    så oändligt många roliga saker-

  278. -att göra med alla olika
    digitala resurser.

  279. Det finns en massa roliga program
    att ladda ner, en massa projekt.

  280. Men utvecklas inte
    bedömningsinstrumenten-

  281. -för att t.ex. betygsätta
    ljussättningen av en film-

  282. -eller vad det nu kan vara-

  283. -väljer ju läraren att inte använda
    alla spännande möjligheter.

  284. De går inte att bedöma,
    och då blir det reduktionism-

  285. -man undervisar bara precis om det
    som går att bedöma.

  286. Det som redan står i LPP:n
    eller vad det nu kan vara för nåt.

  287. Där ligger också en problematik.

  288. Lite av en paradox mellan samhälls-
    politikens krav de senaste åren.

  289. Samhällets önskemål
    på en framtida arbetskraft-

  290. -handlar ju om att man kan
    positionera sig i sociala medier-

  291. -och visa sin kunskap med bild, ord,
    layout och är duktig på multitasking.

  292. Medan politiken tydligt kräver
    att det ska vara mätbara resultat.

  293. Det är några utmaningar, men man ska
    förstås fokusera på möjligheterna-

  294. -och en sån möjlighet är att lärare
    och elever blir didaktiska designers-

  295. -i det digitala gränssnittet.
    De skapar tillsammans.

  296. Här finns det såna möjligheter-

  297. -till att känna engagemang
    och intresse för det man gör.

  298. Man vill inte hålla på och konsumera,
    man vill producera själv.

  299. Sen ser jag många möjligheter
    till en likvärdig utbildning.

  300. I alla år har man pratat-

  301. -om demokratiaspekten med
    att föra in digitala medier i skolan.

  302. Det är absolut inget nytt,
    utan från 80-talet.

  303. Nu har man börjat prata om "app gap".
    Har nån hört talas om det?

  304. Ja, kanske...

  305. Tidigare ville man överbrygga
    den digitala klyftan.

  306. Låginkomsttagande föräldrar
    har inte råd med datorer.

  307. Därför ska skolan se till att deras
    barn bjuds in i den digitala miljön.

  308. Nu är det inte riktigt så.
    En sån här var väl årets julklapp-

  309. -i princip alla samhällsklasser.
    Men nu har man uppmärksammat-

  310. -att höginkomsttagare
    köper dyra kvalitetsappar-

  311. -med fantastiska genusperspektiv
    och pedagogiska idéer.

  312. Medan låginkomsttagare
    verkligen mer laddar ner gratisappar-

  313. -som har ganska
    gräsliga genusperspektiv.

  314. Här finns en anledning och möjlighet
    att göra utbildningen mer likvärdig.

  315. Att man i förskolan ger sig in i den
    digitala miljön redan från början.

  316. Sen har vi också möjligheter-

  317. -i det att det digitaliserade
    blir mer individualiserat-

  318. -så får barnen jobba med det
    som intresserar dem.

  319. Likaså har man också pratat om...

  320. Jag ser hur många lärare positionerar
    sig mer som förskolelärare.

  321. De senare har ju i sin läroplan
    ett uttalat syfte att man ska-

  322. -förhålla sig utforskande till det
    barnen gör och följa deras intressen.

  323. Precis så kan jag se att lärarna
    i en digital miljö faktiskt gör.

  324. Det var några avslutande punkter.

  325. Sen har jag en massa ny forskning-

  326. -om digitala pekplattor
    som finns på min hemsida-

  327. -som ni kan kika vidare på. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lärande i en digital skolmiljö

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ser det ut för de yngre barnens lärande i en digital miljö? Forskaren Susanne Kjällander menar att det idag är lika naturligt för barn att leka med en surfplatta som att leka med hink och spade. Mer än varannan förskollärare i Sverige använder en digital pekplatta i sin verksamhet och användningen har ökat explosionsartat under de tre år som plattorna funnits på marknaden. Susanne Kjällander ger här flera exempel från ett aktuellt projekt i Stockholmsförorten Botkyrka. Här var man inte intresserade av en traditionell rapport utan ville istället ha en interaktiv rapport med populärvetenskapligt material. Riktigt små barn försågs med filmkamera och resultatet blev en dokumentation av en dag med nallebjörnen. Inspelat den 1 oktober på Skolverket, Stockholm. Arrangör: Skolverket och Stiftelsen DIU.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Barn och datorer, Datorstödd undervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisning i samhällsvetenskapliga ämnen, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - En dator till varje elev

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En dator till varje elev

Att förändra skolan med teknik

Hur har undervisningen förändrats med datorns intåg i skolan? Än så länge kan vi inte se några markanta förändringar av skolresultaten, berättar Åke Grönlund, professor i didaktik. Men det finns positiva effekter. Inspelat den 1 oktober 2014 på Skolverket, Stockholm. Arrangör: Skolverket och Stiftelsen DIU.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En dator till varje elev

Lärande i en digital skolmiljö

Forskaren Susanne Kjällander berättar om de yngre barnens lärande i en digital miljö och menar att det idag är lika naturligt att leka med en surfplatta som att leka med hink och spade. Inspelat den 1 oktober på Skolverket, Stockholm. Arrangör: Skolverket och Stiftelsen DIU.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Källkritik

Tema: medie- och informationskunnighet. Vi besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Förbjud läroböcker

Vad skulle hända med undervisningen om man förbjöd lärare att använda läroböcker? Enligt teknikpedagogerna Niklas Jarl och Charlotta Hallman skulle det tvinga pedagogerna att tänka till och utveckla egna sätt att lära.De menar att läroböcker fragmenterar ämnena och undervisningen och misslyckas med att koppla det som berörs till elevernas vardag. Istället vill de se att fler lärare börjar arbeta tematiskt i klassrummen, med konkreta exempel som får eleverna att uppleva och förstå snarare än att memorera fakta.