Titta

UR Samtiden - Hur länge orkar vi arbeta?

UR Samtiden - Hur länge orkar vi arbeta?

Om UR Samtiden - Hur länge orkar vi arbeta?

Enligt många politiker och andra bedömare behöver vi arbeta allt längre upp i åldrarna om vi ska kunna behålla vår nuvarande välfärd. Men vilka krav ställer det på arbetsplatserna och arbetstagarna? Vilka konsekvenser får ett förlängt arbetsliv för hälsan, det sociala livet och den ekonomiska jämlikheten? Ett seminarium om övergången mellan arbetsliv och pensionering. Inspelat i Almedalen, Visby den 3 juli 2014. Arrangör: Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Hur länge orkar vi arbeta? : Att arbeta längreDela
  1. Frågan är hur länge vi orkar arbeta,
    och vad påverkar det här?

  2. Första frågan är om vi
    verkligen måste jobba längre.

  3. Statsministern har sagt att vi ska
    jobba till 75. Måste det vara så?

  4. Vi vet att andelen äldre ökar
    tack vare en ökad livslängd-

  5. -men också på grund av
    en relativt låg nativitet.

  6. I Sverige har vi ju ganska bra
    födelsetal jämfört med övriga Europa-

  7. -men det är ändå en problematik
    att vi inte fyller på så att vi får-

  8. -den pyramidformade fördelning
    av befolkningen som man hade förr-

  9. -där man hade väldigt många unga.

  10. Och bland annat det här gör att vi
    arbetar en mindre del av livet.

  11. Nåt som pensionsåldersutredningen
    lyfter.

  12. Politikerna menar inte att vi
    ska arbeta mer som andel av livet-

  13. -men det kan finnas rimlighet att vi
    jobbar en lika stor andel av livet.

  14. Det här handlar ju faktiskt om att...
    Ni kanske inte tänker på det-

  15. -men pensionsåldern har ju faktiskt
    sänkts. Tidigare var den högre-

  16. -när vi levde kortare tid. Då var det
    så att väldigt många människor dog-

  17. -eller blev allvarligt sjuka
    innan de blev pensionärer.

  18. Sen när vi levde längre
    sänkte vi pensionsåldern.

  19. Det är ju en del
    att man kapar lite tidigare där-

  20. -men inträdet på arbetsmarknaden
    sker senare-

  21. -för att vi studerar längre och har
    en relativt hög ungdomsarbetslöshet.

  22. Det bidrar ju till att vi
    jobbar en mindre andel av livet-

  23. -men dock är det
    fler i arbetskraften.

  24. Det handlar mycket om i Sverige att
    vi har många kvinnor i arbetskraften.

  25. Förr i tiden var många hemarbetande,
    men så är det inte i dag.

  26. Vi ska återkomma lite till det.
    Men varför behöver då fler arbeta?

  27. Jo, för att försörja
    dem som inte arbetar-

  28. -och de blir fler
    i och med att folk lever längre-

  29. -och man kan överleva längre
    med kroniska sjukdomar.

  30. Vi behöver fler
    som utför vård- och omsorgstjänster.

  31. Det är stora grupper som går
    i pension, och de behöver ersättas.

  32. Vi behöver fler som jobbar för att
    betala en dyrare, bättre sjukvård.

  33. Vi har ju större möjligheter att bota
    eller lindra många sjukdomar-

  34. -men det kostar ganska mycket.
    Då måste ju nån betala för det här.

  35. Det handlar inte om en naturlag
    att vi måste jobba längre-

  36. -utan om vilken levnadsstandard vi
    vill ha. Vi måste jobba längre-

  37. -för samma
    eller ökad levnadsstandard.

  38. Det är en politisk fråga
    hur vi vill väga fritid-

  39. -mot mer ekonomiskt betingad
    levnadsstandard.

  40. Det är ingen naturlag att behöva
    jobba mer, men de flesta vill nog ha-

  41. -den här vården och omsorgen.

  42. Då är det nog så att vi
    kanske måste jobba lite längre.

  43. Det kan vara lite problematiskt.
    Det här är en lite svårläst bild.

  44. Här har vi utvecklingen i hur många
    av befolkningen mellan 55 och 64 år-

  45. -i ett antal olika länder
    som är i arbete.

  46. Särdeles bäst här är islänningarna.

  47. En kollega sa att när han varit där
    förstod han det-

  48. -för det finns inte så mycket annat
    att göra. Sverige är näst bäst-

  49. -följt av Norge och sen har vi Japan.

  50. Sen lite längre ned har vi länder
    som USA, Tyskland, Danmark, England-

  51. -Finland, Nederländerna. Och jumbo-
    länderna Spanien, Frankrike, Italien-

  52. -och Grekland. Det handlar om kvinnor
    som inte är på arbetsmarknaden.

  53. Här ser vi att svenskarna jobbar
    ganska mycket i högre åldrar-

  54. -jämfört med andra länder.
    De kanske då har en potential-

  55. -att relativt lätt få fler att jobba
    genom att inkludera kvinnor bättre-

  56. -men för oss är det en utmaning
    eftersom vi har nått relativt långt.

  57. Men bör vi då arbeta längre?

  58. Det finns en gräns för
    hur länge folk kan arbeta.

  59. Pensionering skulle kunna skada
    individen genom att man blir fattig.

  60. Ett mindre problem
    i en välfärdsstat som Sverige-

  61. -men ändå med ökade incitament
    och förändrad ekonomi-

  62. -så skulle det kunna bli så
    att om man pensionerar sig tidigt-

  63. -så blir man fattig.
    En annan sak är "use it or lose it".

  64. Använder man inte musklerna förtvinar
    de. Om man inte använder hjärnan-

  65. -så menar en del att hjärnan
    förtvinar. Därför menar man-

  66. -att det är viktigt att fortsätta
    vara aktiv, annars går det utför.

  67. Man kan tänka sig att man får en
    försämrad livsstil. Man rör sig inte.

  68. Livet kan förlora sin mening
    utan en meningsfull sysselsättning.

  69. Man träffar inte folk.

  70. Sen är det ju stor enighet i Sverige
    om att arbete är nyttigt-

  71. -så att då måste det
    ju vara onyttigt att inte arbeta.

  72. Pensionering
    skulle också kunna vara bra.

  73. Man befrias från stressigt
    och hälsoskadligt arbete.

  74. Man får ökade möjligheter till vila,
    avkoppling, mer tid för sånt som-

  75. -man själv tycker är meningsfullt och
    kanske för hälsosamma aktiviteter.

  76. Folk har olika förutsättningar att
    jobba länge. Det måste vi komma ihåg.

  77. Här ser vi Alan Greenspan, som
    arbetar trots en väldigt hög ålder-

  78. -och han har inga problem
    att göra det.

  79. Han startade eget vid 80 års ålder-

  80. -och pensionerade sig
    som riksbankschef i USA.

  81. Det är något svårare att fortsätta
    jobba så om man jobbar i hemtjänsten.

  82. Det är väldigt olika typer av jobb
    som man har.

  83. Ännu mer om man är konståkerska.

  84. Då kan man inte hålla på kanske
    och vinna OS när man är 85.

  85. Men sen är det också individuellt. Om
    ni tittar på byggnadsarbetarna här.

  86. Han ser ju väldigt glad ut,
    trots att han inte är så purung-

  87. -medan den här mannen som är yngre
    inte ser så glad och pigg ut.

  88. Det här är ganska individuellt-

  89. -så att vi kan inte dra
    alla människor över en kam.

  90. Lite teoretiskt, då.
    Vad är det vi pratar om?

  91. Lite olika stadier i livets
    andra halva, om man säger så.

  92. Först kan vi prata om
    äldre i arbetslivet.

  93. Olika åldrar i olika yrken som jag
    var inne på. Konståkare, pilot...

  94. ...riksbankschef i USA. Politiker
    och professorer jobbar ju längre-

  95. -så jag kommer att jobba länge.

  96. Men karriären
    tenderar att sluta nån gång-

  97. -ofta kanske ett tiotal år
    innan pensioneringen.

  98. Man börjar planera inför att gå
    i pension. Hur livet ska se ut.

  99. Sen kommer pensioneringen
    som ofta numera är ett visst val.

  100. Man kan välja tidigare eller senare,
    men det är inte ett val för alla.

  101. Det är ändå ganska många
    som går i pension tvingade av ohälsa.

  102. Det kan vara abrupt eller gradvis.
    En del kan gå lite gradvis i pension.

  103. Sen kommer det som är nytt i vår tid.
    Det man kallar "The Third Age"-

  104. -och vad är det då? Jo, det är
    tiden mellan att man slutar arbeta-

  105. -och att man går in i ålderdomen.
    Förr gick man in i ålderdomen-

  106. -samtidigt som man slutade arbeta,
    men för många finns det ett utrymme-

  107. -där man är frisk, ledig,
    har relativt god ekonomi-

  108. -och skjuter upp livet till det här.
    Det är den tredje åldern.

  109. Men den är väldigt ojämlikt fördelad.

  110. Det är en del som kan ha
    kanske 30 år i detta att njuta-

  111. -men andra människor
    får aldrig njuta den-

  112. -utan de blir sjuka
    innan de går i pension.

  113. Sen kommer ålderdomen,
    som traditionellt ses som negativt-

  114. -med fallerande hälsa, fattigdom
    och beroende av andra människor.

  115. Men då är frågan vad forskningen
    säger om att gå i pension.

  116. Är det bra eller inte?
    Det är blandade resultat.

  117. Förtidspensionering
    visar samband med dålig hälsa-

  118. -och då drar en del slutsatsen
    att det är dåligt att gå i pension.

  119. Kom igen... Man går ju i förtids-
    pension på grund av dålig hälsa.

  120. Det handlar om selektionsmekanismer.
    Ju bättre man kontrollerar för hälsa-

  121. -desto mindre effekter
    ser man av förtidspensionering.

  122. Ofrivillig pensionering är negativt,
    så att tvingas ut är inte bra-

  123. -men när det gäller ålderspension har
    det varit motsägelsefulla resultat-

  124. -där man ser en snabbare minskning
    i kognitiv och fysisk förmåga-

  125. -för dem som inte arbetar, vilket
    tyder på att pensionering är dåligt.

  126. Andra tyder på att det skulle vara
    bra. Det är svårt metodologiskt-

  127. -eftersom det är svårt att skilja på
    pensionering och åldrande.

  128. Vi vet ju att äldre personer
    har fler hälsoproblem i genomsnitt.

  129. De som pensionerar sig tidigt
    är de sjuka-

  130. -medan de friskaste med de bästa
    arbetena ofta fortsätter jobba.

  131. Jag fick tillsammans med kollegor
    möjlighet att studera pensionering-

  132. -i en fransk data,
    nämligen GAZEL-kohorten.

  133. Det är 20 000 tidigare anställda
    på det franska gas- och elbolaget-

  134. -som sedan -89 har fått årliga
    enkäter om arbetsmiljö, hälsa, m.m.

  135. Vi skapade ett 15-årsfönster.
    År noll är då man går i pension-

  136. -och sju år innan och sju år efter.
    Frågan är vad som händer med hälsan.

  137. 14 714 personer kunde vi använda,
    för de hade gått i pension-

  138. -och det här är resultaten.
    Här är förekomsten av-

  139. -mindre god självskattad hälsa.

  140. Med ökad ålder ökar förekomsten av
    mindre god självskattad hälsa-

  141. -men vid pensioneringen
    faller den jättekraftigt.

  142. Det här
    är oerhört säkerställt statistiskt.

  143. Det här är så kallade
    95-procentiga konfidensintervall.

  144. Dessutom är lutningen skarpare
    innan pensioneringen än efter-

  145. -så att egentligen om man drar ut
    linjerna så skulle de mötas där.

  146. Då kunde man säga att ytan emellan är
    den börda som arbetet är på hälsan-

  147. -när man är lite äldre. De här går
    i genomsnitt i pension vid 55 år-

  148. -så den upplevda hälsan förbättras.

  149. Men det här är inte jämlikt. Här har
    vi en annan skala på samma kurva.

  150. Så här ser det ut
    för dem som har ett högriskscenario.

  151. Det är de som trivs dåligt på jobbet,
    har höga fysiska och psykiska krav.

  152. De har mycket av den subjektiva
    ohälsan och de faller kraftigt-

  153. -medan de som tvärtom trivs bra och
    har låga fysiska och psykiska krav-

  154. -där ser man ingen förändring,
    för det kan knappast bli bättre.

  155. Varför är då pensionering en lättnad?
    Är det påfrestande att arbeta-

  156. -när man blir lite äldre? Normalt
    åldrande försämrar vissa förmågor.

  157. Man kanske har
    mer kroniska sjukdomar.

  158. Det moderna arbetslivet
    kräver topprestationer.

  159. Man kan vara åldersdiskriminerad.
    Man får inte vidareutbildning.

  160. Men kan det vara så att folk upplever
    sin ohälsa starkare när de jobbar?

  161. Man måste prestera och då
    märker man om man inte är på topp.

  162. Man är så trött när man kommer hem
    att man tror att man har dålig hälsa-

  163. -men pensionering ger mer tid
    för hälsofrämjande aktiviteter-

  164. -njuta livet och vila och avkoppling,
    och det testade vi.

  165. Sömnproblem minskar kraftigt
    när man går i pension-

  166. -åtminstone i det franska
    el- och gasbolaget-

  167. -som är en bra arbetsgivare.

  168. Vi ser samma mönster här. De med
    dålig arbetsmiljö och dålig hälsa-

  169. -vinner på att gå i pension. Inte de
    med god arbetsmiljö och god hälsa.

  170. Här kommer frågan
    om den fysiska hälsan påverkar.

  171. Till vänster har ni den ökande
    förekomsten av kroniska sjukdomar.

  172. Det här är andningsorganens
    sjukdomar. De ökar kraftigt.

  173. Beror på Gauloise. Här har vi
    diabetes och hjärt-kärl-sjukdom-

  174. -men ni ser att det inte sker
    nån förändring vid pensioneringen.

  175. Men tittar vi på mental trötthet,
    depressivitet och fysisk trötthet-

  176. -extremt kraftig minskning
    vid pensioneringen.

  177. Men gäller det bara fransmännen
    som går tidigt i pension?

  178. Nej, det verkar inte så. Här har vi
    den brittiska Whitehall-studien.

  179. Här ser vi mental hälsa. Det
    intressanta är att den förbättras.

  180. Här är höga värden bra. Mental hälsa
    förbättras upp i 70-75-årsåldern-

  181. -så det är positivt med att åldras.

  182. Men den är allra bäst bland dem som
    frivilligt lämnar offentlig tjänst.

  183. Här ser vi den fysiska förmågan
    minska med åldern-

  184. -men den är bättre bland dem som
    frivilligt lämnar offentlig tjänst.

  185. Här är
    den finska "Public Sector Study"-

  186. -och här ser vi att antidepressiv
    medicinering får en knyck nedåt-

  187. -när man går i pension. Det verkar
    tyda på att mår psykiskt bättre.

  188. Men hur är det med hälsobeteendena?
    Jo, fransmännen super till.

  189. Det här är förekomsten av
    för mycket drickande.

  190. Åren efter pensioneringen
    dricker man lite för mycket-

  191. -men sen upptäcker man att det
    inte var så bra och dricker som förr.

  192. Tyvärr med undantag för en grupp-

  193. -nämligen kvinnor som under
    arbetslivet hade varit högre chefer.

  194. Där kan man fundera om det
    handlar om att de offrade så mycket-

  195. -att de inte har nåt
    efter arbetslivet.

  196. Men tittar vi på motion så ökar den
    bland både män och kvinnor-

  197. -i GAZEL-kohorten. Det verkar
    som hälsobeteendena förbättras.

  198. Det kan ju vara bra i längden.

  199. I Sverige har vi inte
    tillräckligt med data-

  200. -men vi har frågat folk
    som har gått i pension.

  201. "Min hälsa har blivit bättre
    sen jag slutade arbeta."

  202. Ja, nästan 40 % håller med om det
    och bara 10 % tycker det är fel.

  203. Har man då tappat sin funktion i
    livet? Ja, tyvärr har 6 % gjort det-

  204. -men majoriteten
    håller inte alls med om det.

  205. Hur är det i USA, då?
    Ja, där ser vi inte en förbättring.

  206. Här är förekomst av
    dålig självskattad hälsa-

  207. -och de här är de som hade
    en sjukdom innan pensioneringen-

  208. -men vad vi ser är att
    den negativa utvecklingen den avtar.

  209. Så även där verkar det vara en fördel
    att gå i pension-

  210. -men de som inte har nån sjukdom
    före eller efter pensioneringen-

  211. -där ser vi
    ingen effekt av pensionering.

  212. Fysisk funktionsförmåga i USA
    är sämre om man går i pension.

  213. Kunde tyda på
    att det finns negativa effekter-

  214. -men det kan vara selektion också.

  215. Hur är det då om man har en kronisk
    sjukdom? I den svenska SLOSH-studien-

  216. -har vi frågat folk om de har
    sjukdomar och hur de påverkar livet.

  217. Då är det fler som tycker att deras
    sjukdom påverkar deras liv mindre-

  218. -än mer,
    trots att de borde bli sjukare.

  219. Högt blodtryck, astma,
    reumatism och psykisk sjukdom-

  220. -verkar han en mindre påverkan
    på livet efter pensioneringen.

  221. Om vi sätter det i perspektiv.
    Majoriteten har god hälsa vid 65-

  222. -och kan arbeta längre.
    Att vara lite trött är ingen sjukdom.

  223. Många förmågor avtar med åldern, som
    mental snabbhet och fysisk styrka-

  224. -men hur snabbt är individuellt, och
    vissa förmågor förbättras faktiskt:

  225. Omdöme, psykisk stabilitet,
    social förmåga.

  226. Kan vi då arbeta till 75? Ja,
    många kan det, men inte i alla jobb.

  227. Man ska hålla arbetskraften frisk
    med god arbetsmiljö-

  228. -och hälsovård, men också individens
    ansvar att hålla sig frisk.

  229. Vi måste se de äldre
    som den resurs de är-

  230. -i stället för att fokusera på det de
    inte är bra på. De är bra på mycket.

  231. Ergonomiska hjälpmedel kan kompensera
    för mycket man inte är så bra på.

  232. Det är viktigt att motverka
    okunskap och åldersdiskriminering.

  233. Skapa större flexibilitet för äldre
    att ta nya roller på arbetsplatsen.

  234. Byta arbetsplats och yrke,
    även efter 60-

  235. -och det är bättre
    att jobba deltid än inte alls.

  236. Vi måste kanske planera livet
    annorlunda. Ska vi jobba längre-

  237. -kan vi inte skjuta upp livet.
    De stora utmaningarna, då?

  238. Det handlar om fysiskt påfrestande
    jobb. Det ska vi höra mer om snart.

  239. Svårt att arbeta fram till 65 i dag.

  240. Är det då möjligt att jobba ännu
    längre och skulle det ens vara bra?

  241. Den andra utmaningen handlar om
    social ojämlikhet. De med bäst jobb-

  242. -bäst hälsa, som ofta har mest betalt
    kan jobba längre och får mer pension-

  243. -medan de som har sämst jobb
    och hälsa inte orkar jobba längre-

  244. -och blir straffade för det. Det är
    svårt att skapa ett rättvist system.

  245. Vi behöver ekonomiska incitament.
    Det uppmuntrar att jobba längre.

  246. Det skulle upplevas orättvist
    om man inte fick betalt.

  247. Å andra sidan skapar det perversa
    effekter för dem som slås ut-

  248. -och inte kan få de här.

  249. Det var vad jag ville säga och med
    det så lämnar vi över till nästa.

  250. Textning: Jeffery Rahm
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att arbeta längre

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hugo Westerlund, professor vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, ger en översikt över hur mycket vi arbetar i Sverige idag. Han talar om möjligheterna att arbeta mer och redogör för vad forskningen säger om för- och nackdelar med att gå i pension. Inspelat i Almedalen, Visby den 3 juli 2014. Arrangör: Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv
Ämnesord:
Arbete, Arbetslivsforskning, Arbetsmarknad, Försäkring, Pensionsålder, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Socialförsäkring
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hur länge orkar vi arbeta?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hur länge orkar vi arbeta?

Att arbeta längre

Hugo Westerlund, professor vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, talar om möjligheterna att arbeta mer och redogör för vad forskningen säger om för- och nackdelar med att gå i pension. Inspelat i Almedalen, Visby den 3 juli 2014. Arrangör: Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hur länge orkar vi arbeta?

Fysiskt krävande arbete

Andreas Holtermann, professor vid Det nationale forskningscenter for arbejdsmiljø i Danmark, redogör för rörelsemönster hos städare, sopåkare och personal inom äldrevården och diskuterar möjligheterna att ha ett fysiskt hårt krävande arbete långt upp i åldrarna. Inspelat i Almedalen, Visby den 3 juli 2014. Arrangör: Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hur länge orkar vi arbeta?

Skilda världar för pensionärer

Martin Hyde, forskare vid Stressforskningsinstitutet, beskriver ett scenario där en grupp pensionärer är friska, har gott om pengar och kan njuta av livet, medan en annan grupp lämnas i bakvattnet. Det finns en risk att ojämlikheten kommer att öka ännu mer. Inspelat i Almedalen, Visby den 3 juli 2014. Arrangör: Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Sverige och rasismen

Författaren och journalisten Per Wirtén berättar hur han ser på Sverige och majoritetssamhällets okunskap om romernas situation. Han anser dock att diskussionen i Sverige är på väg att förändras till det bättre. Sedan några år benämns i den svenska debatten olika typer av rasismer och det bidrar till synliggörande. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Karl Marx och arbetets värde

Vid Karl Marx begravning sades att hans namn skulle eka genom århundraden. Och visst fick Friedrich Engels rätt, även om marxismens konjunktur har växlat. Tomas Johansson, metallare på Volvo, tycker att mycket av Marx tänkande står sig än idag. På de nationalekonomiska institutionerna står dock inte marxismen högt i kurs, vilket vänsterpartisten Johan Lönnroth fått erfara.