Titta

UR Samtiden - Hur länge orkar vi arbeta?

UR Samtiden - Hur länge orkar vi arbeta?

Om UR Samtiden - Hur länge orkar vi arbeta?

Enligt många politiker och andra bedömare behöver vi arbeta allt längre upp i åldrarna om vi ska kunna behålla vår nuvarande välfärd. Men vilka krav ställer det på arbetsplatserna och arbetstagarna? Vilka konsekvenser får ett förlängt arbetsliv för hälsan, det sociala livet och den ekonomiska jämlikheten? Ett seminarium om övergången mellan arbetsliv och pensionering. Inspelat i Almedalen, Visby den 3 juli 2014. Arrangör: Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Hur länge orkar vi arbeta? : Skilda världar för pensionärerDela
  1. Min uppgift är
    att kanske ta ett steg tillbaka-

  2. -från det vi har fått höra i detalj-

  3. -och prata om vad ett förlängt arbetsliv
    innebär för många-

  4. -i synnerhet för äldre
    i en missgynnad situation.

  5. Det här är en följd av att ålderdomen
    blir allt mer diversifierad.

  6. Tidigare sa man att ålderdomen
    var den stora utjämnaren.

  7. När folk blev gamla
    började de bli alltmer jämlika:

  8. De blev fattigare, sjukare
    och inväntade tyvärr döden.

  9. Vad vi nu ser är
    en ökad diversifiering bland äldre.

  10. Och ett problem är-

  11. -att vi ser uppkomsten av
    två olika pensionärsgrupper.

  12. En grupp äldre rika, friska livsnjutare
    som fortsätter arbeta om så behövs-

  13. -medan den andra gruppen
    halkar efter.

  14. Men om det förlängda arbetslivet bara
    är tillgängligt för dem som har det bra-

  15. -kommer de här skillnaderna
    att bli ännu större.

  16. Ny forskning från USA visar-

  17. -att det bland de mest välutbildade-

  18. -d.v.s. män mellan 62 och 74 år, fort-
    farande fanns många som arbetade.

  19. Kanske 2/3-

  20. -jämfört med bara 1/3
    bland de med lägst utbildning och lön.

  21. Så om man tittar på vad som händer
    i de flesta europeiska länder-

  22. -i utvecklade i-länder, ser man
    att kriserna i den globala ekonomin-

  23. -har lett till neddragningar.

  24. De som inte har tillgång till arbete-

  25. -hamnar på efterkälken-

  26. -medan välutbildade, friska och rika
    fortsätter att kunna arbeta längre.

  27. Pensionen och pensionspolitiken
    blir allt viktigare.

  28. I Frankrike och Grekland
    sker stora demonstrationer-

  29. -för att folk ska kunna undvika...

  30. ...att bli fattiga senare i livet.
    Det där blev tyvärr konstigt...

  31. Men jag ville visa det Hugo redan pratat
    om när det gäller den tredje åldern.

  32. Det är inte bara det att folk blir äldre
    och att allt fler lever allt längre-

  33. -utan ålderdomen
    har fått en helt annan innebörd.

  34. Europeiska kvinnor över 60 tillfrågades
    om sin idealiska pensionsålder-

  35. -och vid vilken ålder folk blir gamla.
    Åldern är inte densamma i nåt land.

  36. Nåt har hänt
    när det gäller folks syn på livet-

  37. -pensionsåldern och ålderdomen.
    Här ser vi Sverige:

  38. Svenska kvinnor vill i genomsnitt
    gå i pension när de är drygt 50 år.

  39. Men ålderdomen inträder inte
    förrän de blir runt 60.

  40. För lång ålderdom - flytta till Irland!
    Där vill man pensionera sig vid 40-

  41. -men blir gammal först vid 65.
    Irländska kvinnor har fått till det...

  42. Ungefär samma sak gäller män.

  43. För svenska män är den idealiska
    pensionsåldern runt 55 år.

  44. Man blir gammal först strax över 60.
    Nåt har ändrats i vår syn på åldrandet.

  45. Det har öppnat nya möjligheter,
    vilket speglas i åldringspolitiken.

  46. Vi kan se på... Ursäkta.

  47. Det här speglas också
    i deltagandet på arbetsmarknaden.

  48. Här ser vi det Hugo sa om trenden med
    ökat deltagande på arbetsmarknaden.

  49. Allt fler äldre fortsätter att arbeta.
    Det ser man på de röda trianglarna-

  50. -ovanför de blå fyrkanterna,
    ovanför de gula strecken.

  51. Sverige har legat stabilt med högt
    deltagande på arbetsmarknaden-

  52. -de senaste 20 åren. Det speglas i
    en mer aktiv åldringspolitik-

  53. -som förändrats sen 90-talet, då man
    trodde att en åldrande befolkning-

  54. -krävde att man sänkte pensionerna
    och gjorde ålderdomen mindre...

  55. Att man var mindre generös mot gamla
    och gjorde pensionen svåråtkomligare.

  56. Nu vill man uppmuntra folk att arbeta
    längre. Så ser bakgrunden ut.

  57. Vi har fått en aktiv åldringspolitik som
    har gett upphov till en rad dokument-

  58. -på global nivå och EU-nivå
    under de senaste tio åren-

  59. -som motsvarar attitydförändringen
    kring åldrande.

  60. Här ser vi foton från senior-VM.

  61. Varje år äger en rad
    OS-liknande evenemang rum-

  62. -för idrottare över 50 i USA, men
    fenomenet har spritt sig över världen.

  63. Vi ser bilder på hälsosamma äldre
    som talar om ålderdomens möjligheter.

  64. Man ser på äldre
    på ett mycket mer positivt sätt.

  65. Åldrandet är oundvikligt-

  66. -men kan skjutas upp
    om man har rätt attityd och lever rätt.

  67. Jag tänkte avsluta med
    seniorspelens slogan:

  68. "Fortsätt glänsa."
    Det är en positiv tanke.

  69. Idén att förvandla grått till guld...

  70. Här ser vi omslaget till en tidning som
    har en av världens största upplagor:

  71. Tidningen Zoomer-

  72. -som görs i Kanada
    och vänder sig till folk över 50 år.

  73. Man ser en bild på en dynamisk,
    rik och hälsosam äldre person.

  74. Åldrandet kan vara nåt positivt.

  75. Nåt positivt och aktivt
    som också utgör en stor marknad.

  76. Man ser en stor förändring i
    hur åldrande skildras.

  77. I Storbritannien har man nyligen
    lanserat ett nytt tv-program.

  78. Har ni sett Mary Berry? En entreprenör
    som förändrat brittiska shoppinggator.

  79. Hon ska nu starta
    en arbetsförmedling för seniorer-

  80. -och få äldre åtråvärda på arbets-
    marknaden. Det här ska visas i tv.

  81. Så äldre kan lyckas. Det är bara en
    fråga om attityd. Möjligheterna finns.

  82. Det är en radikal förändring från att ha
    setts som gamla, fattiga pensionärer.

  83. Men man bortser från att många äldre
    fortfarande är fattiga och sjuka.

  84. I synnerhet de som
    har missgynnats i livet.

  85. När de blir äldre har alla dessa problem
    ackumulerats under livet.

  86. Men bilden av äldre fattiga som inte
    kan delta på arbetsmarknaden-

  87. -och konsumentmarknaden går inte
    ihop med de vältränade silverrävarna.

  88. Det här problemet nämns inte i den
    politiska debatten. Det kan leda till-

  89. -att de förbises när det gäller
    politiska rekommendationer och hjälp.

  90. Här är några svårläsliga data... Apple
    gillar inte mina Powerpointbilder...

  91. Det är data
    Hugo och jag har tagit fram-

  92. -om förväntad livslängd
    i olika länder och socialklasser.

  93. De som befinner sig i
    den högsta socialklassen när de är 50-

  94. -kan förvänta sig ytterligare
    tio friska år utan sjukdomar-

  95. -medan lägre klasser
    kan förvänta sig mindre.

  96. Så även när det finns skillnader
    generellt-

  97. -förblir skalan för den förväntade
    livslängden densamma.

  98. Det gäller både män och kvinnor.
    Äldre med missgynnad bakgrund-

  99. -kan inte delta längre. Det stämmer
    med det Hugo och Andreas sa-

  100. -om utmaningen med
    ett förlängt arbetsliv.

  101. De som kan jobba fortsätter att jobba-

  102. -medan de som inte kan det lämnar
    arbetslivet på grund av en rad faktorer.

  103. Det här illustrerar debatterna
    om den nya synen på åldrande.

  104. Här är ett citat ur The Economist,
    en världsledande nyhetstidskrift.

  105. Ser ni? Jag läser upp det för er.
    De talar om den nya "grå ekonomin":

  106. "Manuellt arbete blir tuffare med åren."

  107. "Och pensionen lockar
    lågavlönade och arbetslösa."

  108. Det vill säga de som kan jobba mindre.

  109. "Första rangens hatfigurer" - d.v.s. de
    staten vill bli av med eller förändra-

  110. -"arbetsskygga bidragstagare
    som lever på skattebetalarna"-

  111. -"ersätts av utslitna gubbar
    som tigger allmosor"-

  112. -"medan deras jämnåriga sliter."

  113. Man skräder inte orden. The Eco-
    nomist ser äldre som inte kan arbeta-

  114. -som ett nytt hot
    mot den offentliga sektorn.

  115. Men ur ett sociologiskt perspektiv dyker
    ju de äldre inte bara upp över en natt.

  116. De har en bakgrund
    bestående av erfarenheter.

  117. Det som brukar kallas
    ackumulerade fördelar eller nackdelar.

  118. De som har haft en bra barndom
    får bra utbildning, jobb och pension-

  119. -medan de som hamnar på den andra
    vägen inte kan njuta av dessa fördelar:

  120. Att kunna arbeta längre
    som en frisk pensionär.

  121. Här är data Hugo redan har tittat på.

  122. Vi tittade på förväntad hälsa
    före och efter pensionen-

  123. -bland folk med olika utbildning i USA.

  124. Återigen har de med lägst utbildning
    sämst hälsa fram till/efter pensionen-

  125. -medan de välutbildade
    inte har samma hälsoproblem-

  126. -fram till/efter pensionen.

  127. Jag tänkte också försöka berätta
    att arbetsmiljön också är avgörande-

  128. -och påverkar folks hälsa.
    Andreas tog nog upp det också.

  129. Folk med krävande jobb och höga krav
    som de inte kan påverka-

  130. -löper större risk att bli sjuka.
    Här är svenska data Hugo tittat på.

  131. Vi frågade: "När vill du gå i pension?
    När tror du att du går i pension?"

  132. De med krävande jobb och höga krav
    ville gå i pension tidigare.

  133. De känner att de inte kan fortsätta.

  134. Typen av arbete påverkar hur länge
    man tror att man kan fortsätta arbeta.

  135. Till sist vill jag säga som Hugo: Det
    är viktigt att se positivt på åldrande-

  136. -och att uppskatta att folk
    kan fortsätta arbeta längre.

  137. Men det får inte gå ut över de som
    inte kan delta i samma utsträckning.

  138. Jag och många andra är bekymrade
    över de som blir förbisedda-

  139. -när åldrande ses som nåt positivt.
    Vissa äldre står inför utmaningar-

  140. -när det gäller ett förlängt arbetsliv.
    Om vi inte gör nåt-

  141. -blir klyftorna bland äldre allt större.

  142. En rad utmaningar väntar både
    individer, staten, sjukvården, osv.

  143. Jag vill tacka sponsorerna.

  144. Några frågor?

  145. Översättning: Lotta Rossi
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skilda världar för pensionärer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Håller ojämlikheten på att öka bland äldre? Martin Hyde, forskare vid Stressforskningsinstitutet, beskriver ett scenario där en grupp pensionärer är friska, har gott om pengar och kan njuta av livet, medan en annan grupp lämnas i bakvattnet. Risken är att ojämlikheten dessutom ökar, eftersom just de äldre som redan är rika och välmående är de som har möjlighet att jobba längre och tjäna mer pengar. Inspelat i Almedalen, Visby den 3 juli 2014. Arrangör: Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv
Ämnesord:
Arbete, Arbetslivsforskning, Arbetsmarknad, Försäkring, Pensionsålder, Pensionärer, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Socialförsäkring
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hur länge orkar vi arbeta?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hur länge orkar vi arbeta?

Att arbeta längre

Hugo Westerlund, professor vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, talar om möjligheterna att arbeta mer och redogör för vad forskningen säger om för- och nackdelar med att gå i pension. Inspelat i Almedalen, Visby den 3 juli 2014. Arrangör: Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hur länge orkar vi arbeta?

Fysiskt krävande arbete

Andreas Holtermann, professor vid Det nationale forskningscenter for arbejdsmiljø i Danmark, redogör för rörelsemönster hos städare, sopåkare och personal inom äldrevården och diskuterar möjligheterna att ha ett fysiskt hårt krävande arbete långt upp i åldrarna. Inspelat i Almedalen, Visby den 3 juli 2014. Arrangör: Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hur länge orkar vi arbeta?

Skilda världar för pensionärer

Martin Hyde, forskare vid Stressforskningsinstitutet, beskriver ett scenario där en grupp pensionärer är friska, har gott om pengar och kan njuta av livet, medan en annan grupp lämnas i bakvattnet. Det finns en risk att ojämlikheten kommer att öka ännu mer. Inspelat i Almedalen, Visby den 3 juli 2014. Arrangör: Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Säkerhet och ekonomisk utveckling i MENA-regionen

Hur ser befolkningen i Mellanöstern på säkerhetsläget? Vilka är riskerna och möjligheterna ur ett nordiskt perspektiv? Vad säger statistiken oss om det som kallas MENA-regionen? Bi Puranen, generalsekreterare för World Values Survey och forskare vid Institutet för Framtidsstudier, berättar genom siffror. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Att vara barn

Under 1800-talet föddes idén om barnens rättigheter, men samtidigt arbetade mängder av barn på livsfarliga fabriker. Vi betraktar 1800-talet ur arbetarbarnets perspektiv.