Titta

UR Samtiden - Max Tegmark - Vårt matematiska universum

UR Samtiden - Max Tegmark - Vårt matematiska universumDela
  1. Det är roligt
    att vara hemma i Stockholm-

  2. -och få blicka ut
    över så många rymdentusiaster.

  3. Jag vill uppmuntra er
    att tänka stort.

  4. Vi människor har gång på gång
    underskattat storleken på kosmos-

  5. -och utgått från att det vi
    kände till var det som existerade-

  6. -men det var en del av nåt större-

  7. -en planet, ett solsystem, en galax,
    ett universum-

  8. -och kanske en hierarki
    av parallella universum.

  9. Det är inte bara kosmos storlek
    som vi har underskattat-

  10. -utan också
    vår förmåga att förstå kosmos.

  11. Det här är ett optimistiskt tema-

  12. -varför vi har lyckats lista ut så
    mycket och hur mycket som finns kvar.

  13. Låt oss börja
    med den första underskattningen-

  14. -den om hur stort vårt kosmos är.

  15. Vi påminner oss om vad vi har listat
    ut hittills om vår plats i kosmos.

  16. Vi släcker så att vi kan se lite
    bättre när vi beger oss ut i rymden.

  17. Vi börjar på vår planet
    och beger oss upp.

  18. Vi kan börja vid Himalaya.

  19. När Eratosthenes för 2 000 år sedan
    räknade ut hur stort jordklotet är-

  20. -blev folk chockade över hur stort
    det var, 40 000 kilometer runt om.

  21. Det lyckades han göra
    utan raketkraft, med bara tankekraft.

  22. Den tankekraften har sedan gett oss
    raketkraft och annan teknologi-

  23. -som har fört oss ut i rymden.

  24. Snart kommer alla satelliter
    som vi människor har satt i omlopp.

  25. Vad jag tycker om med den här är att
    allt är skalenligt, inga överdrifter.

  26. Snart ser vi månens omloppsbana, men
    inte månen för att det är skalenligt.

  27. Så stor är omloppsbanan
    att månen inte ens syns.

  28. Snart kommer solen i fokus så
    som den såg ut för 8 minuter sedan.

  29. Så lång tid tar det för solljuset
    att göra resan från solen till oss.

  30. Längre bort ser vi en massa stjärnor.

  31. Om det är klart ser vi stjärnor
    som de var för hundratals år sedan.

  32. Om nån där borta tittar på oss
    kommer de inte att se Frescati.

  33. De kommer kanske att se Gustav Vasa
    eller Stockholms blodbad.

  34. Det här är bara en liten del
    av en större struktur:

  35. Vintergatan
    med hundratals miljarder stjärnor-

  36. -där det tar 100 000 år för ljuset
    att åka från en sida till en annan.

  37. Räck upp handen om ni känner nån
    som föddes före 1925!

  38. Min mormor var med i den klubben,
    och det är fantastiskt.

  39. När hon var liten visste de inte
    att det fanns andra galaxer.

  40. Hennes universum
    var vårt solsystem och lite stjärnor.

  41. Nu vet vi
    att det inte bara är vår galax.

  42. Varje punkt är en galax
    med miljarder stjärnor och planeter.

  43. Även galaxerna är del av nåt större-

  44. -galaxhopar, superkluster
    och gigantiska strukturer...

  45. ...som kan vara
    en miljard ljusår i storlek.

  46. Även den här kartan av galaxerna
    som vi har jobbat med i många år-

  47. -The Sloan Digital Sky Survey-

  48. -är bara en liten del av nåt större-

  49. -det vi brukar kalla
    vårt synbara universum.

  50. Med lite hjälp från min fru kommer
    vårt universum snart upp på scen.

  51. Ni kan få leka med det,
    men var snälla mot vårt universum!

  52. Det är det enda vi har.

  53. Än var det intuitivt. Ju längre bort
    vi tittade, desto mer såg vi-

  54. -fler stjärnor och fler galaxer-

  55. -men vad är det här för konstig sfär-

  56. -och vad är det för grönt, blått
    och gult ljus som vi ser...

  57. ...i ett konstigt mönster.
    Vad är det? Det måste vi förstå.

  58. För att förstå det räcker det inte
    att prata om vår plats i rymden.

  59. Vi måste också prata om
    vår plats i tiden.

  60. Som tur är, är det ganska lätt.

  61. Jag nämnde just
    hur vi ser det förflutna i himlen.

  62. Vi ser solen för 8 minuter sedan
    och stjärnor för hundratals år sedan.

  63. I det mest extrema fotot
    som har tagits med kamera-

  64. -ser vi saker som hände
    för 13 miljarder år sedan.

  65. Räck upp handen om du är
    amatörfotograf och gillar att plåta!

  66. Vad är den längsta exponering
    ni har gjort?

  67. Tio sekunder eller en minut? Det här
    är en tre månader lång exponering.

  68. Vad är den största bländaren
    ni har använt? Det här är 2,5 meter.

  69. Kameran sitter på rymdteleskopet
    Hubble som ger otroliga bilder.

  70. Från en del galaxer tar det
    13 miljarder år för ljuset.

  71. Hela bilden är så uppförstorad-

  72. -att den täcker en del av himlen
    mindre än ett nålshuvud.

  73. Tänk hur många galaxer det finns!
    Vi kan tända ljuset.

  74. Vad har vi lärt oss genom detta-

  75. -att se saker som hände vid
    olika tidpunkter i kosmos historia?

  76. Vi har lärt oss nåt överraskande.

  77. För att få en känsla
    av HUR överraskande-

  78. -vill jag att ni föreställer er
    att var och en här är en galax.

  79. Jag kollar på er med mitt teleskop,
    och då märker jag nåt skumt.

  80. Ni här framme verkar vara 100 gamla
    även om ni ser pigga ut.

  81. Ni där är 90 och sedan
    har vi 80-åringar och 70-åringar.

  82. Där har vi en massa tonåringar
    och femåringar.

  83. Längst bak ser jag en rad spädbarn
    som inte kan gå.

  84. Och sedan en tom rad längst bak.

  85. Vad märkligt! Varför
    har ni sorterat er efter ålder?

  86. Som om inte det vore konstigt nog-

  87. -så märker jag att bakom den tomma
    raden glöder den bortre väggen-

  88. -med en konstig mikrovågsstrålning.

  89. Precis så ser det ut
    när vi tittar ut med teleskop-

  90. -gamla galaxer här och progressivt
    yngre galaxer längre bort.

  91. Ännu en konstig sak som jag ser
    är att ni alla rodnar.

  92. Ni ser bara lite generade ut, men ni
    där bak är tomatröda i ansiktet.

  93. Vad har hänt? Var det nåt jag sa?

  94. Precis så ser det ut
    när vi tittar med våra teleskop.

  95. Hur kommer det sig? Jo...

  96. Ni galaxer som sitter närmast
    är gamla, och ni längre bort är unga.

  97. Det är inte så konstigt.

  98. Det har tagit längre tid för ljuset
    att nå oss från er långt bort.

  99. Här i närheten ser vi galaxer i en
    del av rymden som är 13 miljarder år.

  100. Ni har haft tid att växa till er-

  101. -men långt bort ser vi saker innan
    galaxerna har haft tid att bli vuxna.

  102. Vi ser barngalaxer, babygalaxer
    och små, ofullständiga galaxer-

  103. -som är för unga
    för att ha blivit fullvuxna.

  104. Jag ser er som ni såg ut
    för många miljarder år sedan.

  105. Varför är bakersta raden tom? Det
    motsvarar den här delen av kartan.

  106. Här tittar vi så långt bak i tiden-

  107. -att galaxerna inte hade fötts.

  108. Vad finns det där?
    Inget kan ju uppstå ur ingenting.

  109. Där finns råmaterialet från vilket
    galaxerna senare bildades-

  110. -nämligen en massa vätgas.

  111. Vätgas är genomskinligt
    så det syns inte på bilderna.

  112. Varför hade ni rodnat allihop?

  113. Om man går ut på E4:an och lyssnar
    på bilarna låter det "Iio", "Iio".

  114. Det låter inte "iiO", "iiO".

  115. Frekvensen går ner när de kör bort
    från en. Det kallas dopplereffekten.

  116. När nåt rör sig bort från oss
    får det lägre frekvens.

  117. Det funkar också med ljus.

  118. Om man sänker frekvensen på ljus fås
    en rödare färg, en "rödförskjutning".

  119. Att ni är röda i ansiktet beror på
    att ni är på väg bort från mig.

  120. Det är det vi menar med att universum
    utvidgar sig, galaxerna flyger i väg.

  121. Ni längre bak rodnar mer
    för att ni flyger bort snabbare.

  122. Allting expanderar bort från oss.

  123. Man kan räkna ut hur länge sedan
    det var en bil var här-

  124. -genom att dela avståndet
    med hastigheten.

  125. Om nån har rånat en bank i Uppsala
    och kör förbi Stockholm i 100 km/h-

  126. -kan man dela avståndet med tiden
    och få fram när rånet ägde rum.

  127. Vi kan göra likadant med galaxerna-

  128. -och alla galaxer var här samtidigt-

  129. -för ungefär 13,8 miljarder år sedan
    när man räknar med acceleration.

  130. Nåt hände
    för 13,8 miljarder år sedan.

  131. Vi vet inte vad, men vi har ett namn
    - "Urknallen" eller "Big Bang".

  132. Vi ska prata mer om det om en stund.

  133. Vi vet vad som hände sedan,
    för det kan vi se med våra teleskop.

  134. När allt flyger isär måste även gasen
    mellan galaxerna flyga isär.

  135. Om man låter en gas expandera
    blir den kallare.

  136. Det är så våra kylskåp fungerar.

  137. Det betyder att allt var hoptryckt-

  138. -och gasen mellan galaxerna var
    varmare ju längre tillbaka vi går.

  139. Om jag värmer en isbit smälter den
    till vätska och sedan till gas.

  140. Vad blir det om jag värmer en gas?

  141. Rätt! Plasma.

  142. Det måste vätgasen också ha varit.

  143. Vi kan förutsäga att för längesedan
    var det så hett att gasen var plasma-

  144. -och plasma är inte genomskinligt.

  145. Vi kan då räkna ut att vi bortom
    galaxerna borde se en plasmavägg-

  146. -som vi borde kunna ta bilder på.

  147. Vi borde se den i alla riktningar.

  148. Det borde se ut som om vi är omgivna
    av en plasmaskärm av vätgasplasma-

  149. -som ljuset
    har färdats 13,8 miljarder år från.

  150. Det här är inte en teori
    som nån har drömt upp-

  151. -utan vi har lyckats ta de bilderna.

  152. Vi kan zooma in lite.

  153. De här bilderna togs först med dålig
    upplösning av KB-satelliten.

  154. Sist jag var här gav George Smoot
    och John Mather sin Nobelföreläsning-

  155. -om hur de hade tagit bilderna.

  156. I kväll kan jag visa mer högupplösta
    bilder tagna av NASA:s satellit.

  157. Vem har universum just nu?

  158. Det här är alltså foton...

  159. Här är babybilderna på hur universum
    såg ut för 13,8 miljarder år sedan-

  160. -babybilder på universum
    när det var 400 000 år gammalt-

  161. -tagna inifrån mitten
    fast det här syns utifrån.

  162. Var det rätt att ge dem Nobelpriset?

  163. Kan den här bilden vara felaktig?

  164. Det är extremt att fota nåt som hände
    för 13,8 miljarder år sedan.

  165. Det är viktigt
    att kolla så det stämmer.

  166. Man tar ett oberoende gäng forskare-

  167. -med oberoende kameror och instrument
    och ber dem göra en likadan bild.

  168. Som tur är har den europeiska
    Planck-satelliten gjort just det.

  169. 1995 hjälpte jag till
    och skrev forskningsanslag till det-

  170. -så det är kul
    att kunna visa resultaten.

  171. Så här ser de ut.
    Titta vad fantastiskt!

  172. Vi har gått från 3 megapixel
    till 50 megapixel.

  173. Kolla vad bra det stämmer!

  174. Överallt där man ser ett blått
    mönster, där det är kallare-

  175. -ser det precis samma ut med hög
    upplösning. Där det är varmare...

  176. ...ser man att det stämde perfekt.

  177. Där det finns mer materia, där det
    är hetare, kommer det under åren...

  178. ...att bildas galaxer
    efter att bilderna kom till.

  179. På ställen med mindre materia bildas
    det i stället intergalaktiska tomrum.

  180. Det är fantastiskt hur mycket vi har
    listat ut, men man måste vara ödmjuk-

  181. -och påminna om hur mycket som finns
    kvar att kartlägga och lista ut.

  182. Än så länge har vi bara tagit bilder
    på insidan av plasmasfären.

  183. Vi flög ju omkring
    i de här galaxkartorna.

  184. Det var bara den fjuttiga biten
    i mitten.

  185. Visst vore det kul att kartlägga allt
    det här också, men det går inte.

  186. Det finns inga galaxer där.
    De har inte bildats än.

  187. Men det ska inte sätta stopp för oss.

  188. Vätgasen som finns överallt kan man
    ta bilder på med radioteleskop.

  189. Vätgas ger ifrån sig radiovågor
    som är 21 centimeter långa.

  190. De vågorna tänjs ut och blir längre
    under sin färd genom rymden.

  191. Genom att kolla hur långa de är,
    vad det är för frekvens-

  192. -kan vi räkna ut varifrån de kommer
    och hur långt de kommer ifrån-

  193. -och göra de största tredimensionella
    kartorna nånsin på vårt kosmos.

  194. Men vad hände innan det där?

  195. Vi har alltid haft en gräns
    för vad vi kände till.

  196. Vi vet vad vi åt till frukost-

  197. -men om man går bakåt
    kommer vi till nåt vi inte vet.

  198. Newton kunde räkna ut var planeterna
    befann sig för hundratals år sedan-

  199. -men hade inte koll på
    hur planeterna kom till.

  200. Det vet vi nu.

  201. Vi vet att gravitationskraften
    behöver ett gasmoln och mycket tid.

  202. Sedan bakar den ihop det
    till ett solsystem.

  203. Men var kom gasmolnet ifrån?

  204. Nu kan vi se att vi för 13,8 miljoner
    år sedan hade en massa vätgas.

  205. Den var utsmetad, och det
    var nästan lika mycket överallt.

  206. Om man stoppar in det
    i en datorsimulering-

  207. -och väntar 13,8 miljarder år...

  208. Där det finns lite mer materia
    klumpar gravitationen ihop en klump-

  209. -som i sin tur
    drar åt sig mer materia.

  210. Det bildas galaxer, stjärnor
    och planeter-

  211. -och människor
    som kan begrunda vårt kosmos.

  212. Men var kom det ifrån?

  213. Varför hade vi en massa vätgasplasma
    jämnt utspridd-

  214. -som expanderade för 13,8 miljarder
    år sedan? Det låter tillkrånglat.

  215. Det låter inte
    som sista ordet i förklaringen.

  216. Nu kommer vi till nåt
    som är mycket mer spekulativt.

  217. Det hittills vet vi
    för att vi kan ta bilder på det-

  218. -men vad hände innan?

  219. Just nu är det en kul tid
    att prata om det här-

  220. -om den så kallade inflationsteorin
    som är enormt kontroversiell.

  221. Många av er såg i fjol
    stora rubriker i svensk press-

  222. -om att man kanske hade hittat bevis
    för att inflationsteorin är korrekt.

  223. Sedan började det komma frågetecken.

  224. Tänk om forskarna hade klantat
    till det och allt var fel!

  225. Vad handlar det här om? Det här
    är verkligen forskningsfronten.

  226. Inflationsteorin, vad säger den?

  227. Vad gör den? Den vill förklara varför
    det för 13,8 miljarder år sedan-

  228. -blev en urknall, varför vi hade
    en massa het plasma som expanderade.

  229. Den försöker fylla i vad som ska
    hända längst till vänster på bilden.

  230. Den försöker förklara
    varför vi fick en Big Bang.

  231. Det är en väldigt extrem teori.

  232. Så här brukar jag tänka på den.

  233. Teorin säger att kosmos började
    tillvaron som ni alla gjorde.

  234. Ni var alla en cell som sedan blev
    två, fyra, åtta och sexton celler.

  235. Ni fördubblades
    ungefär en gång om dagen.

  236. Som tur var fortsatte ni inte
    att fördubblas i nio månader.

  237. Då hade ni vägt mer än universum
    vid förlossningen.

  238. När ni var ungefär så stora
    som ett äpple eller en clementin-

  239. -slutade fördubblingen och ni
    växte mer harmoniskt, som tur var.

  240. Enligt inflationsteorin
    gjorde universum precis likadant.

  241. Vårt universum började, enligt
    inflationsteorin, med att fördubblas-

  242. -men när det var lika stort
    som en clementin slutade det.

  243. Jag har inte fuskat med kurvorna.

  244. Så stort säger teorin att universum
    var som en funktion av tiden.

  245. Det här är riktiga mätdata från
    biologistudier. Det ser likadant ut.

  246. Komiskt nog-

  247. -slutade både universum
    och ni med fördubblingen-

  248. -när ni var 5 centimeter ungefär.
    Det är en kul slump.

  249. Däremot är x-axeln, den horisontella
    skalan, lite annorlunda.

  250. Ni dubblade storlek en gång om dagen-

  251. -men universum fördubblades
    var hundradels miljarddels sekund-

  252. -eller till och med snabbare.

  253. Om man tar ett litet föremål
    och fördubblar det om och om igen-

  254. -blir det snart väldigt stort.

  255. Dessutom kommer det
    att börja röra sig snabbare.

  256. Pilarna här fördubblas också.

  257. Det är lätt att se
    att man från nåt litet-

  258. -snabbt kan få nåt tungt
    som flyger isär som en urknall.

  259. Vad behöver man, då?

  260. Jo, man behöver en substans-

  261. -som inte spädes ut när man
    stoppar in den i större volym.

  262. Det låter konstigt. Om man sätter ett
    kilo luft i en dubbelt så stor volym-

  263. -väger det fortfarande ett kilo,
    men densiteten är lägre.

  264. Men om det fanns en substans som inte
    späddes ut, utan hade samma densitet-

  265. -så att det i dubbel volym
    blev dubbelt så många kilo...

  266. Om en sån substans fanns kan man med
    Einsteins gravitationsteori bevisa-

  267. -att den skulle fortsätta att
    fördubblas så att man fick inflation.

  268. Det är ett stort "om",
    men det är det enda man behöver anta.

  269. Om man antar
    att det finns en så konstig substans-

  270. -skapar den ett helt universum
    och kanske ännu mer.

  271. Om det här nu var korrekt-

  272. -måste vi ändra hur vi pratar
    om Big Bang och vår begynnelse.

  273. Här är en typisk artikel om Alan Guth
    på MIT som uppfann den här teorin.

  274. Den säger:
    "In the instant after the Big Bang"-

  275. -precis efter urknallen
    kom inflationen.

  276. Fel! Fast det står i New York Times
    är det fel.

  277. Det är inte det teorin säger.

  278. Teorin säger inte att först
    kom en urknall och sedan inflation.

  279. Teorin säger
    att här skapades urknallen.

  280. Först hade man en liten fjuttig grej
    som inte var så "knallig".

  281. Tack vara fördubblingen skapades en
    explosion. Teorin förklarar varför.

  282. Jag tycker att det är fel
    att prata om "The Hot Big Bang".

  283. I början av inflationen var det
    varken "hot", "big" eller "bang".

  284. Det blev tusen gånger hetare
    efter att inflationen slutade.

  285. Det var inte särskilt stort.
    Det vägde mindre än ett äpple-

  286. -och var
    en miljarddel så stor som en proton.

  287. Det var ingen knall. Explosions-
    hastigheten var en miljard...

  288. ...en biljon gånger mindre
    än efter inflationen slutade.

  289. Det vore mer logiskt att säga att
    inflationen skapade vår urknall.

  290. Man kan kalla början på inflationen
    "Cold Little Swoosh"-

  291. -som skapar "Hot Big Bang.

  292. Teorin är väldigt kontroversiell-

  293. -men den mest populära förklaringen
    till hur universum satte i gång.

  294. Den har gjort
    en massa korrekta förutsägelser-

  295. -men den förutsäger också
    många andra saker-

  296. -som många har blivit irriterade på-

  297. -som att det finns parallella
    universum, att rymden är större.

  298. Vem är det som är
    universumskontrollant för tillfället-

  299. -med universum i sin besittning?

  300. Du kan ha kvar vårt universum.

  301. Vi ska prata om att rymden
    antagligen är större än det där.

  302. Hur kommer det sig?

  303. Kom ihåg hur inflationsteorin funkar.

  304. Den säger att man har en liten
    substans som hela tiden dubblas.

  305. Den där fördubblingen
    har ju upphört här-

  306. -så substansen måste vara instabil-

  307. -och ha egenskapen att den faller
    sönder och blir vanlig materia-

  308. -elektroner och protoner,
    sånt som vi består av.

  309. Om halveringstiden
    på den här substansen-

  310. -är mycket kortare än dubblingstiden-

  311. -hinner den falla sönder
    innan den hinner dubblas så mycket.

  312. Idén med inflationen
    är att fördubblingen vinner-

  313. -över processen
    som gör att det faller sönder.

  314. Om den fördubblas snabbare
    än den halveras och faller sönder-

  315. -blir det hela tiden
    mer sån substans.

  316. Det har Alan Guth, Andrej Linde
    och andra pionjärer påpekat.

  317. Den här processen tar aldrig slut-

  318. -men på en del ställen, som här,
    har inflationsprocessen tagit slut-

  319. -och inflationssubstansen har fallit
    sönder och blivit vanliga atomer-

  320. -som har bildat galaxer, stjärnor,
    planeter och oss-

  321. -men den fortsätter att fördubblas
    på andra ställen. Det ser ni här.

  322. Varje gång man tredubblar hur mycket
    inflationssubstans man har-

  323. -faller en tredjedel ut och blir
    vanlig materia som kan bilda galaxer.

  324. Det blir mer inflation
    som fortsätter nån annanstans-

  325. -även om det på varje ställe tar slut
    efter ett tag och blir planeter.

  326. Det är en konstig bild på rymden-

  327. -att det fortgår inflation
    bortom vad vi kan se.

  328. Här är en annan bild på det.

  329. Man tänker sig att det finns vissa
    ställen där inflationen tar slut.

  330. Här är rymden, och tiden går uppåt.

  331. Det finns en del ställen i rymden
    där inflationen aldrig slutar-

  332. -utan fortsätter i evighet.

  333. Vad betyder det för oss
    som bor i den här rymden?

  334. Det betyder att...

  335. Om man ritar en kurva var inflationen
    slutar vid olika tidpunkter-

  336. -får man ett U som fortsätter
    i all oändlighet.

  337. Det bildas oändligt många atomer
    och galaxer i den här processen.

  338. Om man vill imponera på en fest
    med ett trolleritrick-

  339. -vore det coolt att ta en liten volym
    och inne i den skapa ett universum-

  340. -som dessutom är oändligt stort.
    Det vore coolt.

  341. Min kompis från gymnasiet, Magnus
    Bodin, var en skicklig trollkarl.

  342. Han skulle gilla det tricket.
    Det är det inflationsteorin gör.

  343. Man börjar med en bit rymd, mindre
    än en atom, så händer det inuti.

  344. Då skapas oändligt många galaxer.

  345. När människorna som bor i galaxerna-

  346. -försöker komma fram till
    hur gammalt deras universum är-

  347. -kommer de att komma på sin egen
    definition av vad de menar med "tid"-

  348. -av vad som hände först
    och vad som hände sedan.

  349. Einstein påpekade att vad som hände
    först och sist är komplicerat.

  350. Alla människor som bor
    i den här rymden kommer att säga-

  351. -att tiden när inflationen slutade
    var samtidigt överallt-

  352. -och tiden när de första galaxerna
    kom var också samtidigt.

  353. Om man ritar en kurva när de första
    galaxerna kom blir den oändligt stor.

  354. Det kommer att upplevas
    av människorna i den här rymden-

  355. -som om den är oändligt stor
    och alltid har varit det-

  356. -fast allt
    kanske fanns inuti en liten bit rymd.

  357. Räck upp handen
    om ni har sett "Men in black"!

  358. I sista scenen visar det sig
    att hela kosmos-

  359. -är en kula i ett skåp
    på Grand Central station.

  360. Så säger inflationsteorin
    att det kanske är.

  361. Det är ju väldigt konstigt.

  362. Ännu konstigare är det om man lyssnar
    mer på inflationens pionjärer.

  363. De säger att det finns många ställen
    där inflationen aldrig slutar.

  364. Då kanske det finns
    oändligt många olika bitar av rymden-

  365. -som alla är oändligt stora
    och som har oändligt många planeter.

  366. Det börjar komma rök ur öronen
    när man funderar på sånt.

  367. Så här tycker jag om
    att tänka på det.

  368. Man börjar med en liten del rymd
    som expanderar och fördubblas.

  369. På massvis av ställen upphör
    expansionen och leder till galaxer-

  370. -men den fortsätter på nya ställen
    och grenar ut sig som en fraktal.

  371. Väldigt knasig teori, men den
    gör massvis med förutsägelser.

  372. Den gör konstiga förutsägelser
    som att rymden är oändligt.

  373. Det är en gammal idé.

  374. När jag var liten brukade jag
    fundera på om rymden tog slut.

  375. Det vore konstigt om den tog slut.
    Vad finns på andra sidan?

  376. Är det en skylt som säger:
    "Varning! Rymden tar slut här."

  377. Inflationsteorin säger
    att rymden inte tar slut.

  378. Så tänkte sig Euklides rymden
    för 2 000 år sedan.

  379. Om det finns oändligt mycket rymd
    fylld med stjärnor och planeter-

  380. -kommer man till den vilda slutsatsen
    att oavsett hur osannolikt det är-

  381. -att kvarkar och elektroner
    är arrangerade i ett sånt mönster-

  382. -att de bildar
    ett solsystem som vårt-

  383. -att livet utvecklas, att man bygger
    Stockholms universitet och aula-

  384. -så är ju sannolikheten inte noll
    att det ska hända.

  385. Om det finns oändligt många ställen-

  386. -där man också slänger ner
    kvarkar och elektroner-

  387. -kommer det också nån annanstans
    råka bli likadant.

  388. Man får åka nån googolplex meter för
    att komma till närmaste Aula Magna.

  389. En googolplex är ett med googol
    nollor som är ett med hundra nollor.

  390. Det är långt
    men närmare än oändligheten.

  391. Först kommer man till ett ställe-

  392. -med nån som ser ut ungefär som mig
    och heter Max Fegmark-

  393. -men om man åker längre bort kanske
    det finns nån som är precis likadan.

  394. Det är väldigt vilda idéer som
    absolut inte är allmänt accepterade-

  395. -men kom ihåg att det inte var nåt
    som de VILLE upptäcka.

  396. Det kom som en följd
    av deras ekvationer.

  397. Vårt jobb som fysiker är inte att
    säga åt kosmos hur det ska bete sig.

  398. Vårt jobb är
    att ödmjukt titta på naturen-

  399. -och fråga hur det egentligen är.

  400. Vi måste fråga oss
    om den här teorin stämmer.

  401. Den är som sagt kontroversiell.

  402. För ungefär tio år sedan-

  403. -var det de här tre grejerna som folk
    kritiserade inflationsteorin för.

  404. Det var ju galet att anta att det
    finns en substans som inte späds ut.

  405. Det verkar ju helt sjukt.

  406. Eller?

  407. För inte så länge sedan stod
    Saul Perlmutter och Adam Riess här-

  408. -och höll Nobelföreläsning
    om mörk energi.

  409. Mörk energi är precis en sån substans
    som inte går att späda ut.

  410. Hoppsan! Då finns sånt i universum,
    så den kritiken föll bort.

  411. Inflationen är som mörk energi
    men går snabbare.

  412. Mörk energi fördubblas
    var sjunde miljard år-

  413. -i stället för många gånger
    per sekund.

  414. Den kritiken har jag slutat att höra.

  415. En annan tung kritik var:

  416. "Den här substansen,
    vad är det för nåt egentligen?"

  417. Vi fysiker kunde skriva en matematisk
    modell för det, ett skalärfält.

  418. Det är som en fattig kusin
    till magnetfältet.

  419. Ett magnetfält har en riktning
    och en styrka överallt i rymden.

  420. Om man tar bort riktningen och bara
    har styrkan, har man ett skalärfält.

  421. Då brukade folk säga: "Det finns inte
    skalärfält i verkligheten."

  422. Eller?

  423. Higgsfältet är precis ett sånt,
    och det fick ju också Nobelpriset.

  424. Peter Higgs stod här och pratade
    om det, så den kritiken har tystnat.

  425. Den tredje kritiken är att inflation
    inte gör förutsägelser man kan testa.

  426. Den kritiken
    är faktiskt ganska slarvig.

  427. Om man skriver ner några ekvationer
    för vilken modell man snackar om-

  428. -gör den massvis med förutsägelser
    som man kan testa noggrant.

  429. Då skulle lika gärna kvantfältteorin
    inte göra förutsägelser-

  430. -om man vägrar skriva ner
    sina ekvationer.

  431. Konkret har vi gjort
    massvis med mätningar-

  432. -inklusive av de intressanta mönstren
    på universumsfären-

  433. -som man
    kan testa förutsägelserna med.

  434. Nu ska jag visa några nördiga bilder-

  435. -men ni behöver inte bekymra er
    om vad som är uppritat här.

  436. De tre kurvorna har att göra med-

  437. -hur många fläckar det finns av olika
    storlekar på universumbollen.

  438. Vem har den nu?

  439. Det enda ni behöver veta...

  440. ...är att de röda kurvorna är
    förutsägelser från inflationsteorin.

  441. De svarta prickarna är mätningar.

  442. De första mätningarna här uppe...

  443. Där hade vi sex parametrar som vi
    justerade för att få det att passa-

  444. -men när vi hade gjort det
    fanns det inget mer att fuska med.

  445. De röda kurvorna var klockrena
    förutsägelser från inflationsteorin.

  446. Det var innan mätningarna.

  447. De här mätningarna är från december
    2014, mindre än en månad sedan.

  448. Kolla vad bra det stämmer!

  449. Det här är inte nåt flum
    från nån som har rökt på.

  450. Det här är precisionsmätningar
    och precisionskalkyler som stämmer.

  451. Kosmologin har gått från
    ett flummigt ämne-

  452. -där man kunde spekulera med polarna,
    och det inte fanns mätdata-

  453. -till att bli
    ett område med noggranna mätningar-

  454. -som stämmer perfekt
    med förutsägelserna.

  455. Låt mig knyta ännu starkare kontakt
    med min inre nörd-

  456. -genom att visa fler mätningar.

  457. Det finns
    en siffra vi kan mäta, omega-

  458. -på hur mycket materia
    det finns i universum.

  459. En annan siffra handlar om
    hur mycket mörk energi det finns.

  460. Inflationsteorin säger att summan
    av de två siffrorna ska vara exakt 1.

  461. Om summan är 1 betyder det att
    sanningen, en punkt i diagrammet-

  462. -måste ligga på diagonalen
    ritad med svarta prickar här.

  463. När jag gjorde bilden
    hade vi ingen aning om det-

  464. -men inflationen sa att sanningen
    borde ligga på diagonalen.

  465. Jag tog fram gamla bilder-

  466. -från föreläsningar
    jag hade gett sedan 2003.

  467. Då började man få mätningar. Allt
    det röda är uteslutet av mätningar.

  468. Sedan kom det
    bättre och bättre mätningar.

  469. Allt är förbjudet nu förutom det där.
    Här är sanningen.

  470. Den ligger precis på linjen
    som inflationsteorin hade sagt.

  471. Parametrarna här spelar ingen roll.

  472. Det viktiga är att inflationen sa
    att siffran skulle vara 1.

  473. Nu har vi mätt: 1,001.

  474. Det stämmer perfekt med 1. Det
    är bättre än 1 procents noggrannhet.

  475. Det gjorde Alan Guth, Andrej Linde
    och de andra glada-

  476. -och stressade upp dem
    som inte tyckte om konsekvenserna.

  477. För att nörda till det ännu mer-

  478. -har jag gjort en lista med
    förutsägelse från inflationsteorin.

  479. Det är en massa siffror man kan mäta.

  480. En siffra är hur många stora fläckar
    man har på bilderna jämfört med små.

  481. Den enklaste modellen
    säger att det ska vara 0,96.

  482. Det har vi också mätt.
    Kolla här: 0,960.

  483. Det finns andra grejer
    som stämmer bra med mätningarna.

  484. Det finns en sista sak
    som inflationen förutsäger-

  485. -som ses som den heliga graalen.

  486. Om man kunde mäta det där-

  487. -skulle de som uppfann teorin
    få komma och hålla Nobelföreläsning.

  488. Förra året hävdade en grupp
    att de hade hittat den signalen.

  489. Låt oss prata lite
    om den kontroversen-

  490. -och se vad vi vet och inte vet.

  491. Här är Alan Guth och Andrej Linde-

  492. -lyckligt ovetande om min kameran
    när de var i Sverige.

  493. Om inflationen ägde rum
    var det en våldsam process.

  494. Att ta hela rymden och fördubbla den
    om och om igen är väldigt våldsamt.

  495. Om man gör nåt så våldsamt
    rubbar man rymdens struktur-

  496. -och skapar gravitationsvågor
    som är en sorts krökning i rymden.

  497. Om det flyger gravitationsvågor
    mellan er och mig-

  498. -skulle de böja ljuset till era ögon,
    och jag skulle se förvrängd ut.

  499. Det skulle även den här göra
    om det kom gravitationsvågor.

  500. Det är inte så konstigt om man tar
    bilder på universum som barn-

  501. -bilderna på hur universum såg ut
    när det var 400 000 år gammalt-

  502. -att de också blir förvrängda
    om inflationsteorin stämde.

  503. Om man tar riktigt noggranna bilder
    med polariserat ljus-

  504. -ser man en signal på förvrängningen
    om inflationsteorin stämmer.

  505. En grupp tillbringade tre år
    på Sydpolen-

  506. -även på vintern i -80 grader.

  507. Det är kallt till och med jämfört
    med hemma hos mormor i Leksand.

  508. De tog detaljerade foton
    av den kosmiska mikrovågsbakgrunden-

  509. -och trumpetade ut
    på en presskonferens i mars-

  510. -att de hade hittat
    gravitationsvågorna-

  511. -gigantiska gravitationsvågor,
    en miljard ljusår långa-

  512. -som bevisar
    att inflationen inträffade.

  513. De hade den här bilden
    som visade att mätningarna...

  514. Bry er inte om vad skalorna betyder!

  515. Inflationsteorin förutsäger den röda
    kurvan, och deras mätningar stämde.

  516. De hade hittat det!

  517. Men det här gör det till vetenskap
    och inte filosofiskt flum.

  518. Det här kan man testa.

  519. Den stora frågan var
    om de hade gjort rätt eller fel.

  520. Ganska snabbt sa andra
    forskargrupper: "Sakta i backarna!"

  521. Tänk om mikrovågorna de såg
    inte kom från universums barndom?

  522. Tänk om de kom från nåt annat?

  523. Tänk om det var radiobrus
    från Vintergatan?

  524. Det finns damm mellan stjärnorna
    som ger ifrån sig strålning.

  525. Var det för bra för att vara sant?

  526. Jag var på presskonferensen i mars.

  527. Alla såg väldigt glada ut,
    och det fanns tre möjligheter.

  528. Antingen hade de sett signal
    från universums barndom-

  529. -eller så hade de sett brus
    från vår egen galax-

  530. -eller så hade de sett
    stora mängder av båda två.

  531. Nu vet vi att det första alternativet
    är uteslutet.

  532. En ganska stor del var faktiskt
    förorening från vår galax.

  533. De som skrev pressreleasen-

  534. -ångrar nog att de trumpetade ut det
    med en sån emfas.

  535. Vi vet fortfarande inte om det var
    en signal från universums barndom-

  536. -eller om det bara var brus.

  537. Det här är inget som fysiker
    kommer att debattera i hundra år-

  538. -utan vi kommer antagligen få svar
    under 2015.

  539. Vi kanske får svar inom några veckor-

  540. -när de tillsammans
    med Planck-satelliten-

  541. -gör den bästa analysen hittills
    av de senaste mätningarna.

  542. Om man vill veta vad som har gett
    upphov till en signal i himlen-

  543. -är det ofta ganska enkelt om man
    kan kolla vad det har för färg.

  544. Om det är från universums barndom
    vet man vad det har för färg-

  545. -färgen som svartkroppsstrålning har
    3 grader över absoluta nollpunkten.

  546. Man vet hur mycket energi det borde
    finnas vid olika frekvenser.

  547. De mätte på en frekvens, men nu
    har vi mätningar på två frekvenser.

  548. Då kan man se skillnaden.

  549. Inom några veckor eller månader-

  550. -borde vi veta
    om det kommer att ge ett Nobelpris-

  551. -eller är den pinsammaste historien
    inom kosmologin under min livstid?

  552. Det är vetenskap när den är som bäst-

  553. -och det ska bli intressant
    att se hur det går med inflationen.

  554. Nu ska vi ta en liten paus-

  555. -och efter det ska vi blicka framåt
    i kosmos historia. Tack.

  556. Välkomna åter.

  557. Före pausen pratade vi om vad
    vi människor har lyckats lista ut-

  558. -om vårt kosmos
    och vår kosmiska historia-

  559. -de första 13,8 miljarderna år
    sedan urknallen.

  560. Nu tänkte jag ta ett steg tillbaka-

  561. -och fråga varför vi människor
    har lyckats lista ut så mycket.

  562. Det är en fråga
    som inte ställs så ofta.

  563. Om vi frågar oss
    vilka de två bästa idéerna är-

  564. -som vi har kommit på om hur
    vi ska lista ut mer om universum-

  565. -är nummer ett: Gör experiment!

  566. Det räcker inte att spekulera.

  567. Vi måste gå ut och mäta saker
    och titta på naturen.

  568. Det finns en idé till.

  569. När vi har gjort mätningarna
    och sitter med all vår data-

  570. -är det en bra idé att leta efter
    matematiska regelbundenheter-

  571. -leta efter mönster
    och matematiska ledtrådar.

  572. Den idén
    pratas det inte om lika ofta.

  573. Varför är det en så bra idé?

  574. Naturen är matematisk eftersom den
    innehåller matematiska ledtrådar.

  575. Det är en gammal idé.

  576. Pythagoras sa för 2 000 år sedan
    att siffror verkar styra vårt kosmos.

  577. För 400 år sedan sa Galileo-

  578. -att naturen verkade vara en bok
    skriven på matematikens språk.

  579. Vad menade han med det? När man
    går en promenad ser man inga siffror.

  580. Var är all den här matematiken
    som folk pratar om?

  581. Jag ser en siffra här - 1623.

  582. Det var jag som skrev den, så det
    är inget djupsinnigt om kosmos.

  583. Om vi kollar på vad Galileo skrev-

  584. -pratar han om geometriska former.

  585. Att boken är skriven på matematikens
    språk med trianglar och cirklar.

  586. Just geometriska mönster och former
    finns det gott om inbyggt i naturen.

  587. Varje gång man kastar upp nåt
    som rör sig enligt tyngdlagen-

  588. -rör den sig alltid i samma form.
    Vad kallar vi den?

  589. En parabel, ja. Den lyder under
    ekvationen y är lika med x i kvadrat.

  590. Det spelar ingen roll vad man kastar.
    Det blir alltid en parabel.

  591. Gravitationskraftens verkan i rymden
    gör att allt åker i en ellips.

  592. En ellips är en ihopmosad cirkel.

  593. Den lyder under en enkel ekvation
    som inte ser ut som mina barn-

  594. -utan som ser ut så där.

  595. Dessutom kan man bevisa att en del av
    en ellips ser ut som en parabel.

  596. Det spelar ingen roll om det är
    en komet runt solen eller nåt annat.

  597. Det är alltid ellipser. Varför
    är den formen så speciell i naturen?

  598. Nu ska jag fråga er en sak.

  599. Vilket verktyg
    ledde till de här tre upptäckterna-

  600. -upptäckten av Neptunus, radiovågen
    och Higgspartikeln?

  601. Vad var det för verktyg?

  602. Var inte blyga nu!

  603. "Pennan" är rätt svar!

  604. Eller matematiken med pennans hjälp.

  605. Till exempel...

  606. Efter att Uranus hade upptäckts
    med teleskop på traditionellt vis-

  607. -satt en fransk fysiker, Urbain
    Leverrier, och räknade med sin penna-

  608. -och kom fram till att Uranus inte
    rörde sig enligt Newtons ekvationer.

  609. Han räknade och skrev ett brev
    till astronomen Galle i Berlin:

  610. "Ta ditt teleskop och titta på den
    punkten så hittar du en ny planet."

  611. Jag vet inte vad Galle tänkte
    när han fick det där brevet-

  612. -men han blev nyfiken
    och kollade med sitt teleskop.

  613. Och mycket riktigt
    fanns där Neptunus.

  614. Upptäckt med en penna och matematik!

  615. Senare räknade James Clerk Maxwell
    på magnetism och elektricitet-

  616. -och kunde sammanfatta allt
    i fyra ekvationer-

  617. -som jag ska undervisa om
    när jag är tillbaka i Boston på MIT.

  618. Han kom fram till
    att om man bygger en ny sorts manick-

  619. -kunde man använda den för att sända
    information genom tomma rymden.

  620. Sedan byggdes manicken.
    Räck upp handen om ni har en mobil!

  621. Återigen upptäckt med en penna,
    med matematiken.

  622. Det mest extrema
    är vad Peter Higgs gjorde.

  623. Han räknade på de mest avancerade
    formlerna vi har i fysiken-

  624. -standardmodellen i partikelfysik.

  625. Han kom fram till att om man byggde-

  626. -den mest komplicerade maskinen
    vi nånsin har byggt-

  627. -och använde den
    för att krocka partiklar-

  628. -då skulle man upptäcka
    en helt ny partikel, Higgs partikeln.

  629. Ni vet hur det gick! Man byggde
    maskinen och sedan fick han stå här-

  630. -ha föredrag och ta emot Nobelpriset.

  631. Varför är det så att matematik är
    så bra på att förutsäga nya grejer?

  632. Vad kommer den kraften från?

  633. Det är inte bara förutsäga nya grejer
    man kan göra.

  634. Med ett fåtal ekvationer...

  635. Min fru är snäll och förstående-

  636. -och låter mig ha såna här grejer
    på väggen.

  637. Med ett fåtal ekvationer kan man
    beskriva otroligt mycket av världen.

  638. En del är så förtjusta i ekvationer
    att de har dem på gravstenen.

  639. Erwin Schrödinger har sin ekvation
    som beskriver allt om atomer.

  640. Jag tog bilden
    på en skidresa i Österrike.

  641. Det finns inte bara ekvationer,
    utan faktiskt siffror, i naturen.

  642. De här siffrorna hittar ni i boken.

  643. Från den här raddan med 32 siffror-

  644. -kan vi fysiker räkna ut varenda
    siffra som nånsin har mätts...

  645. ...i alla experiment i historien.

  646. Varför är matematiken så användbar?

  647. Den frågan tycker jag är spännande.

  648. I boken går jag igenom olika
    tolkningar som folk har av det-

  649. -från folk som tror att det
    är en slump som inget betyder-

  650. -till min favorittolkning
    som jag kommer tillbaka till.

  651. På 1960-talet hade vi fysiker-

  652. -hittat så många matematiska
    ledtrådar och regelbundenheter-

  653. -att fysikern Eugene Wigner
    skrev en essä om det.

  654. "Det här är ju vansinnigt,
    att matematik är så användbart."

  655. "Det är ett mysterium. Det
    finns ingen rationell förklaring."

  656. Jag tror att det finns en förklaring.

  657. Min gissning är att det inte är en
    slump utan betyder nåt fundamentalt.

  658. Jag tror att vårt universum
    inte bara beskrivs av matematik-

  659. -utan att vårt universum ÄR
    matematiskt i en djup mening.

  660. Vårt universum är en matematisk
    struktur som jag beskriver i boken.

  661. Kortfattat säger jag-

  662. -att vår fysikaliska värld inte bara
    har några matematiska egenskaper-

  663. -utan den har BARA
    matematiska egenskaper.

  664. Det där låter ju väldigt knäppt.

  665. Vadå BARA matematiska egenskaper?

  666. Ta till exempel Mister Hoggles
    som bor i vår trädgård.

  667. Vad har han för egenskaper?

  668. Lurvig, tycker om att gräva i jorden-

  669. -söt, ganska blyg och gräsätare.

  670. Det där låter inte
    som matematiska egenskaper-

  671. -men som fysiker vet jag-

  672. -att han är helt uppbyggd
    av elementarpartiklar-

  673. -som kvarkar och elektroner, som
    sitter ihop på ett speciellt sätt.

  674. Han är helt enkelt ombyggt gräs
    som har arrangerats på ett nytt sätt.

  675. Vad har en elektron för egenskaper?

  676. Den har egenskapen -1, 1/2 och 1
    som man kan se i tabellen här.

  677. Vi fysiker har namn för de siffrorna.

  678. Vi kallar dem elektrisk laddning,
    spinn och leptontal-

  679. -men elektronen struntar i det.

  680. Egenskaperna är bara siffror,
    inget annat.

  681. Så vitt vi fysiker vet-

  682. -gäller det alla elementarpartiklar
    som vi alla är gjorda av.

  683. Den enda skillnaden mellan
    en elektron, en nerkvark-

  684. -och en elektronnutrin-

  685. -är vilka siffror
    som är egenskaperna.

  686. Ingen av de här partiklarna
    som utgör allt i rymden-

  687. -har några egenskaper
    förutom bara siffror.

  688. Själva rymden där partiklarna finns,
    vad har den för egenskaper?

  689. Tomma rymden
    har till exempel egenskapen 3.

  690. Det är det största antal fingrar jag
    kan hålla vinkelräta mot varandra.

  691. Vi har hittat på ett namn för det.
    Vi kallar det antalet dimensioner.

  692. Rymden bryr sig inte om
    vad vi kallar siffran.

  693. Egenskapen är 3,
    en matematisk egenskap.

  694. Einstein upptäckte rymdens andra
    egenskaper - krökning och topologi.

  695. De har också
    rent matematiska egenskaper.

  696. Så vitt vi vet-

  697. -har varken rymden
    eller några av partiklarna i rymden-

  698. -några egenskaper
    förutom matematiska egenskaper.

  699. Då låter det lite mindre befängt-

  700. -att allting
    bara har matematiska egenskaper.

  701. Om den här idén
    visar sig vara felaktig-

  702. -betyder det att forskningen
    förr eller senare når en vägspärr-

  703. -där vi inte hittar
    fler matematiska ledtrådar.

  704. Än så länge har alla framsteg
    kommit ur att naturen var snäll-

  705. -och gav oss fler ledtrådar
    och nya ekvationer.

  706. Om det inte kommer fler ledtrådar
    kör vi till slut fast.

  707. Men om idén stämmer, att det
    bara finns matematiska egenskaper-

  708. -är det en optimistisk framtidsbild
    för forskningen.

  709. Då finns det ingen vägspärr.

  710. Så länge vi inte förstår allt finns
    det fler ledtrådar vi kan leta efter.

  711. Då kommer vår förmåga
    att förstå kosmos bättre-

  712. -bara begränsas
    av vår egen kreativitet och fantasi-

  713. -när vi letar efter ledtrådarna.

  714. Vi vet inte än
    på vilket av de här sätten det är-

  715. -men jag tycker att det är bra-

  716. -att börja med den optimistiska
    gissningen att vi kan förstå mer.

  717. Det finns inget bättre sätt
    att misslyckas-

  718. -än att intala sig
    att det är omöjligt och inte försöka.

  719. När Galileo skrev att universum är
    en bok skriven på matematikens språk-

  720. -var det en liten del naturfenomen
    som gick att beskriva med matematik.

  721. Det var egentligen bara rörelsen
    hos föremål som gick att beskriva.

  722. Efter det upptäckte man
    fler och fler matematiska ledtrådar.

  723. Galileo hade ingen aning om varför
    tomater var röda och bananer gula-

  724. -och varför tomater var mjuka.

  725. Det kändes inte
    som om man kunde räkna ut det.

  726. Sedan kom Schrödingers ekvation,
    och nu kan vi räkna ut de svaren.

  727. Allt som har att göra med ljus
    kan man räkna ut.

  728. Allt som har att göra med strukturen
    hos materia kan man räkna ut.

  729. Det finns en del egenskaper
    som vi inte förstår med matematik-

  730. -till exempel
    hur ert medvetande fungerar.

  731. Det är spännande om det också
    kan förstås med matematikens språk.

  732. Det finns en del hjärnforskare
    som Giulio Tononi och Christof Koch-

  733. -som har en teori att medvetandet
    är en sorts geometriska former.

  734. Vi vet inte svaret,
    men det ska bli spännande att se-

  735. -om även de här mysterierna-

  736. -kommer att bli bättre förstådda
    med matematikens språk.

  737. Jag vill sluta med
    att blicka framåt i tiden.

  738. Vi har ju blickat långt bakåt,
    13,8 miljarder år bakåt.

  739. Vad ska hända härnäst?

  740. Universum
    kommer att fortsätta utvidga sig.

  741. Vår planet kommer att finnas kvar,
    men hur går det för oss människor?

  742. Vad kommer att hända i våra liv?

  743. Det finns ingen brist
    på spekulationer om det.

  744. Mycket har skrivits
    om olika möjligheter-

  745. -för vad som finns runt hörnet.

  746. Det finns många
    optimistiska framtidsvisioner-

  747. -för hur ny teknik kan ta bättre
    till vara på livets möjligheter-

  748. -och hur livet kan spridas i rymden.

  749. Det finns heller ingen brist
    på pessimistiska framtidsvisioner-

  750. -där vi förstör vår miljö,
    spränger oss själva i luften-

  751. -eller bygger maskiner
    som tar död på oss.

  752. Jag slutar boken med att prata
    om de här olika framtidsscenariona.

  753. Om man sorterar alla saker
    som folk kan bekymra sig över-

  754. -efter hur akuta de är...

  755. Längst till höger sätter man saker-

  756. -som inte kommer att inträffa
    förrän om en miljon år.

  757. Då märker man
    att de mest akuta hoten-

  758. -som skulle kunna göra slut
    på livet på jorden snabbast-

  759. -är saker som vi inte kan skylla på
    universum utan bara på oss själva.

  760. Det optimistiska sättet
    att se på det-

  761. -är att om vi skärper oss
    och inte tar död på oss själva-

  762. -har vi lång tid på oss att ta itu
    med de långsiktiga problemen.

  763. Det handlar inte om OM vi kommer att
    träffas av en asteroid utan om NÄR.

  764. Om vi kan...

  765. Om vi bygger lite billiga teleskop
    kan vi få hundra års förvarning.

  766. Om vi då vet att asteroiden
    kommer att landa just i Dallas-

  767. -kan vi åka till Dallas
    och ha en kampanj för att få pengar.

  768. Det blir lätt
    att få donationer från Dallas.

  769. Sedan skickar man upp en raket
    som knuffar bort asteroiden. Enkelt!

  770. Nu har vi inte nåt varningssystem.

  771. Vi skulle kunna träffas av nåt
    i kväll. Så kortsiktigt tänker vi.

  772. Det här är problem vi kan hantera
    om vi vill.

  773. Om en miljard år kommer Östersjön
    och Atlanten att avdunsta-

  774. -för att solen lyser starkare.

  775. Det är också en baggis att fixa.

  776. Vi behöver skicka ut en raket
    längre ut i solsystemet-

  777. -och knuffa asteroider lite så att de
    nätt och jämnt missar jorden.

  778. Varje gång de åker förbi drar de
    ut jorden med sin gravitationskraft.

  779. Då blir det lagom varmt och mysigt
    på vår planet.

  780. Det är redan uträknat hur man gör.

  781. Det tar några miljoner år att fixa-

  782. -men det är ingen brådska så länge vi
    börjar inom hundra miljoner år.

  783. Om vi kan låta bli
    att ta kål på oss själva-

  784. -finns det bra tekniska lösningar
    på problemen på längre sikt.

  785. Jag är full av tillförsikt.
    Om vi bara inte klantar oss.

  786. Kommer vi att kunna det?

  787. Precis innan jag flög till Sverige
    satte jag betyg på mina studenter.

  788. Jag satte betyg för mänsklighetens
    "risk management" också.

  789. Hur bra har vi varit
    på att ta till vara på vår planet?

  790. Ni har nytt betygssystem
    i Sverige igen - A, B, C, D, E.

  791. E skulle jag nog ge oss
    eller ett svagt D.

  792. Varför det?
    Låt mig försvara mitt låga betyg.

  793. Jag brukar ge schysta betyg-

  794. -men här blir det ett lågt.
    Det här är varför:

  795. Men, har jag tappat bort...

  796. Nåväl. Låt mig fråga er...

  797. Vilken av följande två personer
    är mest berömd?

  798. Justin Bieber eller Vasilij Archipov.

  799. Låt mig fråga en fråga till.

  800. Vilken av de två måste vi tacka
    för att vi är vid liv i dag?

  801. Han...

  802. ...stoppade en sovjetisk kärnvapen-
    attack mot USA under Kubakrisen.

  803. Jag ger er en ledtråd:
    Han är inte kanadensare.

  804. Är det inte ganska sjukt-

  805. -att den vi kan tacka
    för att vi är här-

  806. -är nån som inte har en staty och som
    nästan ingen har hört talas om?

  807. Varför är det så oväsentligt
    att rädda mänskligheten-

  808. -att vi inte får lära oss om det?

  809. Det säger nåt
    om hur kortsiktigt vårt tänkande är.

  810. Det var därför jag gav ett så lågt
    betyg på vår riskhantering.

  811. I ett kosmiskt perspektiv-

  812. -räcker det inte att tänka fyra år
    fram i tiden eller nästa valperiod.

  813. Man måste tänka på längre sikt.

  814. Det håller inte
    att ta risker som Kubakrisen.

  815. Man kan debattera hur stor chans det
    var att det blev ett kärnvapenkrig-

  816. -om det var en på tio, två, hundra
    eller tusen.

  817. Men det spelar egentligen ingen roll.

  818. Om man fortsätter så räcker man inte
    många tusen år som civilisation-

  819. -och vi har miljarder år och otroliga
    förutsättningar för framtiden.

  820. Så här slarviga kan vi inte vara!

  821. Varför är vi så kortsiktiga?

  822. Varför är vi så dåliga på att ta
    till vara vad vi har för framtiden?

  823. Det vanligaste svaret
    är att vi inte har råd.

  824. "Framtida generationer vore bra,
    men ekonomin är tuff."

  825. "Vi har inte råd med att rädda miljön
    och hindra kärnvapenkrig."

  826. Jag gillar verkligen siffror-

  827. -och bestämde mig för att se
    om vi verkligen inte har råd.

  828. Det finns organisationer
    som lägger lite pengar-

  829. -på att uppmuntra folk att tänka
    långsiktigt och minska risker.

  830. Den som har mest pengar i USA
    är The Union of Concerned Scientists.

  831. De får in
    20 miljoner dollar per år i gåvor.

  832. Om vi krymper ner deras budget
    till de här pixlarna-

  833. -kan vi kolla på vilka viktiga saker
    amerikanerna spenderar pengar på.

  834. Ta till exempel plastikkirurgi.

  835. 10 miljarder dollar,
    jämfört med de 20 miljonerna.

  836. Sedan har vi luftkonditionering bara
    för amerikanska trupper förra året.

  837. Sedan har vi rökning
    för 100 miljarder dollar.

  838. Om ni har lust att röka
    så är Sverige ett fritt land-

  839. -men kom inte och säg att vi inte har
    råd att lägga pengar på vår framtid.

  840. Den största budgetposten
    fick inte ens plats på bilden.

  841. Jag fick krympa ner allt tiofaldigt-

  842. -för att få plats
    med USA:s militärbudget.

  843. Uppenbarligen är det inte så att vi
    inte har råd att tänka långsiktigt.

  844. Vad kan det då vara?
    Ett annat svar jag ofta får i USA-

  845. -är att det vore oansvarigt att lägga
    pengar på risker ingen kan bevisa.

  846. Det hör jag väldigt ofta
    när man pratar om klimatfrågor-

  847. -huruvida vi värmer upp vår planet.

  848. Folk säger att det vore oansvarigt
    att satsa på solenergi och vindkraft-

  849. -om man inte kan bevisa
    med 100 procents säkerhet-

  850. -att det skulle hjälpa.

  851. Oansvarigt att satsa pengar på att
    minska risker som vi inte kan bevisa?

  852. Det är lätt att se det logiska felet
    i argumentet.

  853. Föreställ er att ni är i en affär
    och köper en barnvagn.

  854. Då säger en försäljare att modellen
    till vänster är väldigt robust.

  855. De har sålt den i tio år och aldrig
    haft några säkerhetsproblem med den.

  856. Men de har också modellen till höger.

  857. Den är lite skranglig-

  858. -och det har rapporterats i media
    att den har klämt barn.

  859. Men ingen har bevisat i en rättssal-

  860. -att de klämolyckorna
    berodde på konstruktionsfel.

  861. Vore det inte oansvarigt
    att lägga 20 procent mer pengar-

  862. -för att minska en risk
    som ingen har bevisat?

  863. Vilken barnvagn köper ni?

  864. Det är samma argument
    som jag hör gång på gång-

  865. -för varför vi inte kan ta hand
    om vår miljö och göra mer.

  866. Om ni är villiga
    att lägga mer pengar-

  867. -för att minska obevisade risker
    för ETT barn-

  868. -då är ni naturligtvis villiga
    att göra det för alla barn-

  869. -och alla framtida generationer
    av barn under miljontals år.

  870. Jag vill avsluta med att säga att om
    man tänker i ett kosmiskt perspektiv-

  871. -känns det väldigt inspirerande.

  872. Vi har upptäckt att vi har
    större möjligheter än vi trodde.

  873. Vi hade ingen aning
    under vikingatiden-

  874. -hur stort vårt kosmos var.

  875. En del tycker att det är negativt
    att allt är så stort.

  876. De känner sig små,
    men jag tycker tvärtom.

  877. Om man är skeppsbruten mitt i natten,
    vad hoppas man på då?

  878. Att man står på ett litet rev
    eller att man är på en kontinent?

  879. Det sistnämnda har vi upptäckt. Vi
    lever i ett fantastiskt stort kosmos-

  880. -med framtidsmöjligheter som vi
    kan ta vara på om vi skärper oss.

  881. Det andra temat
    som jag har pratat om-

  882. -är att vi inte bara hade
    underskattat storleken på kosmos.

  883. Vi har också underskattat
    vår förmåga att förstå vårt kosmos.

  884. Genom den insikten-

  885. -kan vi uppfinna ny teknik som kan
    göra livet mer spännande och rikt-

  886. -ny teknik som kan lösa alla problem
    vi har i dag.

  887. Jag vill uppmuntra er att inte känna
    er små och oväsentliga utan tvärtom!

  888. Vi är nu, efter 13,8 miljarder år,
    vid ett vägskäl.

  889. Vi människor har upptäckt-

  890. -att vi har större förmåga
    att påverka vårt kosmos än vi trodde.

  891. Dessutom har vi inte hittat
    nåt som helst...

  892. Varför kände vi oss
    små och oväsentliga?

  893. Kanske för att det finns större saker
    och vackra galaxer.

  894. Men varför är galaxerna vackra?

  895. Därför att ni med era medvetanden
    kan se galaxerna-

  896. -och uppleva dem medvetet.

  897. Det är ni som gör galaxerna vackra.

  898. Om det inte fanns
    liv eller medvetenhet i kosmos-

  899. -skulle galaxerna
    bara vara slöseri med plats.

  900. I stället för att tänka
    att universum ger mening åt oss-

  901. -är det ni
    som ger mening åt universum.

  902. Då känner ni er inte meningslösa.

  903. Dessutom är det här kanske inte bara
    den viktigaste platsen i universum-

  904. -den enda plats vi känner till
    med medvetet liv-

  905. -vi kanske också befinner oss
    vid den viktigaste tidpunkten.

  906. Efter 13,8 miljarder år har universum
    blivit medvetet om sig självt.

  907. Våra livsformer har uppfunnit
    teleskop som kan se all skönhet-

  908. -och kan kanske skapa en framtid där
    livet kan spridas ut från vår planet.

  909. Jag har ingen aning om-

  910. -vad våra avlägsna...framtida
    generationer kommer att tänka om oss-

  911. Men de kommer inte att tycka
    att det vi gjorde var oväsentligt.

  912. Vi står i ett vägskäl där vi
    har tillräckligt med teknologi-

  913. -för att antingen utplåna oss själva
    eller skapa nåt bättre i framtiden.

  914. Jag tror att framtiden
    för liv och mening i universum-

  915. -kommer att avgöras
    på den här planeten under er livstid.

  916. Låt oss göra skillnad för det bättre.
    Tack!

  917. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Max Tegmark - Vårt matematiska universum

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är verkligheten och hur började tiden? Vad hände innan universum uppstod, och hur kommer det sig att det var just då som universum bildades? Är universum oändligt och kan det stämma att det existerar oändligt många parallella universum? Fysikern och kosmologen Max Tegmark går i denna föreläsning bland annat igenom inflationsteorin. Teorin är kontroversiell eftersom den förutsätter att det finns flera parallella universum, och kanske bildas det ständigt nya galaxer, i all oändlighet. Inspelat på Östermalmsskolan, Stockholm, den 15 januari 2015. Arrangör: Medborgarskolan.

Ämnen:
Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Astronomi, Inflationsteorin (astronomi), Naturvetenskap, Universum
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Mer folkhögskola / studieförbund & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Bilderna som förändrade vetenskapen

Nanoåldern inleds

År 1989 tog fysikern Don Eigler en bild som visade att det inte bara är möjligt att avbilda materiens minsta enheter, atomerna. Det går till och med att ta tag i dem, en och en, och flytta dem dit man vill.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rymden

Svarta hål

Svarta hål är ställen där världslinjen slutar, där tiden upphör att existera. De svarta hålen har gått från att vara en teoretisk modell hos Einstein till att nyligen ha bekräftats i och med upptäckten av gravitationsvågor. Kruxet är att svarta hål inte går att se. Så hur studerar man dem? Very Large Telescope ligger i den chilenska öknen och drivs av Europeiska rymdobservatoriet. Henri Boffin från Belgien berättar att man studerar ljuset som når oss från stjärnor och planeter. De nya upptäckterna är som när Galileo vände teleskopet mot skyn för första gången, menar den italienska forskaren Laura Cadonati. Det är början på något nytt.