Titta

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Om UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphopen och punken är två musikgenrer som vuxit från subkultur till arenaunderhållning. Men det är också två kulturuttryck som handlar om starka identitetsbyggen och samhällsengagemang. I den här föreläsningsserien hör vi bland andra artisten Jason "Timbuktu" Diakité och författaren Jeff Chang prata om klassfrågor och hur musik, politik och pedagogik hänger ihop. Inspelat på Malmö högskola den 15 och 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning : En multikulturell stormaktDela
  1. Tack för att ni kommit hit.

  2. Vi uppskattar verkligen
    att ni har bjudit in oss hit.

  3. Vi brukar inleda med att tacka dem
    som har gjort vår medverkan möjlig.

  4. Med det sagt måste jag först och
    främst tacka min fru Lourdes.

  5. Utan hennes tillåtelse skulle jag inte
    vara här. - Tack, älskling.

  6. Jag vill även tacka Malmö högskola-

  7. -och särskilt Johan, som har anordnat
    den här konferensen.

  8. Vi kommer att diskutera
    kraftfulla idéer här.

  9. Jag har haft förmånen
    att verka inom fältet för hiphopstudier-

  10. -eftersom jag skrev en bok.

  11. Jag har sett det här fältet,
    som ännu är i sin linda-

  12. -formligen explodera
    och ge upphov till en tidvattenvåg-

  13. -av forskning
    kring hiphop, utbildning och aktivism.

  14. Det här är en viktig konferens.
    Tack för att ni har anordnat den.

  15. Jag vill också tacka Tony Ernst.
    - Var sitter du?

  16. Tack, Tony. - Tony översatte
    "Can't Stop Won't Stop" till svenska.

  17. Det var en strålande
    och betydelsefull översättning-

  18. -som gjorde min bok tillgänglig
    här i Sverige.

  19. Han har även guidat mig
    genom den svenska hiphopen.

  20. Stort tack, Tony.

  21. Och tack till er för att ni är här.

  22. Dem jag verkligen bör tacka
    är dock hiphopens pionjärer.

  23. För 41 år sen... Sommaren 2013
    firade vi hiphopens 40-årsdag-

  24. -med DJ Kool Herc i New York City.

  25. Pionjärerna var hiphopens anfäder
    och anmödrar:

  26. DJ Kool Herc, Afrika Bambaataa,
    Grandmaster Flash-

  27. -Lisa Lee, Sha Rock, Wanda D och
    hiphopens urmoder Cindy Campbell.

  28. Utan henne skulle jag inte stå här,
    tusentals kilometer bort-

  29. -otaliga timmar hemifrån, inte minst
    räknat från Honolulu där jag är född.

  30. Utan dessa pionjärer
    skulle jag inte stå här i dag.

  31. Kom ihåg att hiphopen
    inte började som en politisk rörelse-

  32. -en social rörelse, eller ens
    som en avantgardistisk rörelse-

  33. -utan som en ungdomsrörelse under
    parollen "Throw your hands in the air"-

  34. -"wave 'em like you just don't care",
    myntad av Cowboy och Melle Mel.

  35. "Händerna mot himlen", liksom.

  36. På sätt och vis
    var den ett tidsfördriv för ungdomarna.

  37. Bronx bortglömda barnaskaror,
    kvarlämnade i en övergiven stadsdel.

  38. Det var ett sätt att ha kul.
    Vi pratar om en tid-

  39. -där näringsliv, offentlig sektor och
    den vita befolkningen övergav Bronx.

  40. Kvar blev de här ungdomarna.
    De var fattiga-

  41. -och majoriteten
    var svarta eller puertoricaner.

  42. Innan hiphopen fick ett namn
    var den främst ett tidsfördriv.

  43. De hittade ett kreativt utlopp
    för all sin överskottsenergi-

  44. -i hur de förde sig,
    i sitt språk och i sina märkliga danser-

  45. -ackompanjerade av märkliga
    tongångar mot en fond av gatukonst.

  46. De fick ett utlopp för all sin energi-

  47. -och kunde stoltsera med
    sin ungdomliga kreativitet-

  48. -även under de hårdaste av livsvillkor.

  49. Hiphopen var inte
    en uttalad motståndsrörelse-

  50. -men eftersom vi talar om
    en tid och en plats-

  51. -som formats av samhällets svek-

  52. -så blev den ett bejakande av livet.

  53. Hiphopen handlar om
    att sträcka upp händerna-

  54. -och säga "Jag är här, vi är här,
    och våra liv betyder något".

  55. Vad innebär det då
    att sträcka upp händerna-

  56. -när hiphopen är ett språkrör
    för ungdomsrörelser jorden runt?

  57. En av världens mäktigaste män-

  58. -USA:s president Barack Obama
    är svart.

  59. Trots det lever de förhållanden
    som hiphopen föddes ur kvar.

  60. I augusti 2014 sköts ynglingen Michael
    Brown ned av polisen Darren Wilson-

  61. -i den segregerade förorten Ferguson
    utanför St. Louis i Missouri.

  62. Han höll händerna uppsträckta - det
    universella tecknet för undergivenhet.

  63. Efter att en åtalsjury den 24 november-

  64. -tog beslutet att inte åtala Wilson-

  65. -blev "Upp med händerna, skjut inte"
    ett mantra för tusentals demonstranter.

  66. Vi lever i en dramatisk tid. Nyligen
    utfärdade Obama en exekutiv order-

  67. -som skyddar miljontals illegala
    invandrare från deportation.

  68. Det fick konservativa krafter
    at skynda till angrepp.

  69. En talare hävdade till och med att detta
    skulle leda till mer våld och anarki.

  70. Mycket riktigt tog det bara två veckor
    innan en beväpnad man i Texas-

  71. -besköt federala byggnader.
    Han bar på sprängmedel-

  72. -och tänkte spränga Mexikos konsulat.

  73. Rädslan för mörkhyade invandrare
    sprider sig över USA och Europa-

  74. -med mordbränder
    och våldsbrott som följd.

  75. Och efter att åtalsjuryn
    beslöt sig för att inte åtala...

  76. ...Darren Wilson i Ferguson-

  77. -spred sig protesterna
    från Ferguson över hela USA.

  78. De allra flesta har varit fredliga-

  79. -även om ett fåtal har urartat
    i upplopp och plundringar.

  80. Protesterna
    har nu pågått i tre veckor.

  81. Varje dag har det hållits
    demonstrationer runt om i USA.

  82. Årets största shoppinghelg kom av sig,
    idrottsevenemang har fått avbrytas-

  83. -och hela universitet
    har tömts i protest-

  84. -för att man vill uppmärksamma polis-
    brutalitet, rasism och segregation-

  85. -och alla dessa exempel
    på statligt våld mot svarta.

  86. Protesterna kommer att
    fortsätta spridas, vänta och se.

  87. Här står svarta kongresstjänstemän
    i skuggan av Capitolium.

  88. Som ni ser är det här ett projekt som
    kontinuerligt byggs på och byggs om.

  89. För två veckor sen valde en jury i New
    Jersey att inte åtala Daniel Pantaleo-

  90. -en polisman som kvävde
    en svart fembarnspappa till döds.

  91. Eric Gardners sista ord var både
    en vädjan och tragiskt poetiska:

  92. "Jag kan inte andas."

  93. Under helgen som gick anordnades
    den så kallade "Miljonmarschen".

  94. Liksom många av demonstrationerna
    organiserades den av färgade kvinnor-

  95. -ur hiphop-generationen.
    Den fick ett enormt genomslag.

  96. Hundratusentals anslöt i Washington,
    New York, L.A. och San Francisco-

  97. -där jag numera bor.
    Det är svåra tider.

  98. Vad betyder det när inte ens
    en svart president med eftertryck-

  99. -kan fördöma mordisk rasism?

  100. Eller när högavlönade
    och beundrade idrottsidoler-

  101. -vittnar om
    att inte heller de kan andas.

  102. Det här alltså bilden av USA i dag-

  103. -och hiphopen har åtskilligt att säga
    om den här situationen.

  104. Detta tänker jag tala om i dag, dock
    kommer det att bli fler frågor än svar.

  105. Det speglar tiden vi lever i - en tid av
    motsägelser och överhängande faror.

  106. Hela världen genomgår demografiska
    och kulturella omvälvningar.

  107. Vi står inför ett generationsskifte som
    antingen kan gynna diskursen om ras-

  108. -eller cementera ojämlikheten i världen
    och öka klyftorna i samhället.

  109. Det är även en intressant tid att
    teoretisera kring kultur och politik.

  110. Det är den intellektuella sidan:
    att fokusera på kulturindustrins roll-

  111. -på populärkulturen
    som arena för social protest-

  112. -och på utsikterna
    för kampen mot etnisk diskriminering.

  113. Mina exempel är tagna från USA,
    men detta är något som speglas-

  114. -av det spända läget i hela världen när
    det gäller ras- och invandringsfrågor.

  115. Detta måste dock ses i rätt kontext.

  116. Låt oss börja vid kravallerna
    i Los Angeles 1992.

  117. Då briserade
    de undertryckta sociala konflikter-

  118. -som hiphopen högljutt hade
    adresserat under ett drygt årtionde.

  119. 1960-talets medborgarrättsrörelse
    ledde till stora omvälvningar.

  120. De lagar som stiftades då-

  121. -började nöta på
    segregationens strukturer-

  122. -och de rasistiska immigrationslagarna
    avskaffades.

  123. Perioden mellan 60-talets triumfer
    och kravallerna i Los Angeles 1992-

  124. -kännetecknades av
    stora folkförflyttningar-

  125. -och kulturella omvälvningar,
    däribland hiphopen.

  126. Där tänker jag inleda min redogörelse
    för bakgrunden till dagens situation.

  127. I mitten av 1980-talet,
    då jag själv var ung-

  128. -hade medborgarrättsrörelsens
    triumfer-

  129. -burit frukt i alla de färgade ungdomar-

  130. -som i oväntad stor utsträckning
    tog plats vid landets lärosäten.

  131. Vi krävde att institutionerna
    skulle möta behoven-

  132. -hos de av mångfald präglade
    studentskarorna.

  133. Det tvingade fram diskussioner
    kring demokrati, yttrandefrihet-

  134. -erkännande, inkludering och empati.

  135. Det orsakade även ett stort
    ideologiskt och ekonomiskt bakslag.

  136. I sitt tal vid republikanernas konvent
    sommaren efter upploppen-

  137. -deklarerade Pat Buchanan
    att "kulturkriget" hade börjat.

  138. Många har talat om ett krig mellan
    religioner, men det gällde även ras.

  139. Man ville skydda den vita överheten-

  140. -från en multikulturell generation, vars
    blotta existens utmanade hegemonin.

  141. Buchanan sa: "Kombinationen av
    invandring och etnisk mångfald"-

  142. -"hotar vårt civiliserade samhälle."

  143. "Multikulturalismen
    angriper vårt anglo-amerikanska arv."

  144. Den vita hegemonin
    ansätts av multikulturalismen-

  145. -och dess högljudda småsyskon:
    hiphopen.

  146. Hiphopen kom nu
    att spela en viktig roll-

  147. -när den nya generationen
    skulle artikulera sina krav.

  148. Den rymde även en kritik mot
    medborgarrättsrörelsens ledare.

  149. Som Chuck D säger i "Fight the
    Power" räckte det inte med tomma ord.

  150. Medlemmarna i Public Enemy
    hade växt upp i segregerade förorter.

  151. De föddes på bergstoppen
    och kunde blicka ut.

  152. De kunde se drömmen inom räckhåll-

  153. -men också hur fjärran
    det förlovade landet var.

  154. De gav inte uttryck för sin frustration
    inom de traditionella ramarna-

  155. -utan genom hiphopen.

  156. Det kom sig av att politiken
    bakom segregationen-

  157. -som hade sina rötter
    i Nixons "strategi för Södern"-

  158. -och som sen tog fart under Reagan-

  159. -hade gröpt ur medborgarrättslagarna
    och politiken bakom dem.

  160. Det är en process som fortgår än i dag.

  161. I fjol, efter att George Zimmerman blev
    frikänd för mordet på Trayvon Martin-

  162. -skedde betydande inskränkningar
    av 1965 års rösträttslag.

  163. Så den period
    under vilken hiphopen framträder-

  164. -kännetecknas av att kulturen
    blir allt mer betydelsefull-

  165. -i kampen för jämlikhet
    och minskad diskriminering.

  166. Här är ett exempel.
    När kravallerna utbröt 1992-

  167. -visste alla som hade koll på hiphop
    vad de berodde på.

  168. Det här var problem
    som hade dryftats-

  169. -inom hiphopen under flera år,
    med växande desperation.

  170. Detta skedde inte i maktens korridorer,
    utan inom hiphopen.

  171. Upploppen blev en vändpunkt.

  172. Hiphopen lyckades paketera
    de experimentella tendenserna-

  173. -hos multikulturalismen
    och tog sikte på mainstreamkulturen.

  174. Hiphopen hade inget manifest.
    Ingen sa: "Hiphop är så här."

  175. Så vi får en kulturell rörelse
    som är öppen för en mängd olika idéer.

  176. Omslaget ovan vittnar om
    att i ett tidigt nummer av Vibe-

  177. -så samsas Cornel West, förmedlaren
    av arvet efter de stora svarta ledarna-

  178. -med Snoop Dogg,
    en gangster från Long Beach-

  179. -och Diddy, som var sinnebilden
    av den slicka affärsmannen.

  180. Alla dessa
    motsägelsefulla föreställningar-

  181. -tillåts existera samtidigt
    inom hiphopen.

  182. Parallellt med
    mobiliseringen inför upploppen-

  183. -växer hiphop-generationens längtan
    efter att ta plats i mittfåran.

  184. Man vill ha makt och inflytande
    inom mainstreamkulturen.

  185. Samtidigt ser näringslivet
    hiphopens potential.

  186. Inom företagen inser man
    att det finns en outnyttjad marknad där.

  187. De ser folk fylla kundvagnar
    med stulna varor-

  188. -och frågar sig hur de kan göra dem
    till nya konsumenter.

  189. Hittills har de sålt varor till en vit
    medelklass, men nu inser de plötsligt-

  190. -att majoriteten i världen inte är vita,
    utan unga stadsbor.

  191. Många företag ser hiphopen
    som ett sätt att förnya sitt varumärke-

  192. -i globaliseringens tidsålder
    då millennieskiftet står för dörren.

  193. Plötsligt blir hiphop och
    multikulturalism något utmanande-

  194. -coolt och sexigt.

  195. Enligt hiphop-författaren Paul Beatty
    är "allt och inget multikulturellt".

  196. Märk väl den snabba vändningen.
    The Source-omslaget var från 1991-

  197. -upploppen inträffade 1992,
    och Benetton-omslaget är från 1993.

  198. Det är som om radikalismen hos
    hiphopen och multikulturalismen-

  199. -har slipats ned
    av den globala kapitalismen-

  200. -som ser det lukrativa
    i identitetsskapandet.

  201. Vid millennieskiftet
    har även högern kapitulerat.

  202. En högerskribent skriver
    "Vi är alla multikulturalister".

  203. Vid millennieskiftet blir Bush utvald,
    om än inte nödvändigtvis folkvald-

  204. -och han väljer
    en etniskt blandad regering.

  205. Efter elfte september
    drabbas så USA av islamofobi.

  206. De nya kastlösa är muslimer,
    araber och sydasiater.

  207. Rasbegreppet förändras ännu en gång.
    Vi börjar se allt fler bilder-

  208. -av framför allt svarta män
    i maktpositioner.

  209. Det här en ny sorts multikulturalism-

  210. -som låter rasismen leva vidare.

  211. Den har omformats
    för att bistå statsmakten.

  212. Här blir militariseringen av hiphopen
    runt millennieskiftet intressant.

  213. No Limits logga får här illustrerar hur
    multikulturalismen inom hiphopen-

  214. -sammanfogar statsmaktens och den
    globala kapitalismens nya symboler.

  215. Stridsvagnarna,
    vapnen, guldet och juvelerna-

  216. -speglar en ny syn
    på vad det innebär att slå igenom-

  217. -och att världen har blivit gränslös.

  218. Ett sätt att se på Jay Z och Beyoncé-

  219. -är som den amerikanska drömmens
    nya ansikten.

  220. Intressant nog sker detta
    under Bushs sista två år vid makten-

  221. -mot en fond av monopoliseringar
    och ökade inkomstklyftor.

  222. Det här är en bild
    från Occupy-rörelsen.

  223. Här ser vi det ekonomiska resultatet
    av 20 års segregationspolitik:

  224. De största inkomstklyftorna
    i USA:s historia.

  225. När Occupy-rörelsen föds 2011,
    fokuserar den på klasskampen.

  226. Ras, kön och sexuell läggning
    underordnas klassperspektivet.

  227. Men i de nya kulturkrigen
    förenas alla dessa faktorer.

  228. Vi måste fråga oss varför vita låg-
    och medelinkomsttagare i USA-

  229. -som i 50 års tid stöttade politiska,
    sociala och ekonomiska reformer-

  230. -vänder sig mot sina klassintressen.
    Svaret är kulturkriget.

  231. Segregationens mekanismer
    underblåser deras rädsla för mångfald-

  232. -eftersom nyliberalerna
    är beroende av denna rädsla.

  233. De kan inte säga
    "Vi tänker montera ned välfärden"-

  234. -"införa fri rörlighet för kapital,
    ta ifrån er era jobb"-

  235. -"öka inkomstklyftorna
    och sätta företagen framför er väljare."

  236. "Vill ni rösta på oss?"
    Det kommer ingen att göra.

  237. Så de använder kulturkriget
    som en "chockdoktrin".

  238. "Om ni inte röstar på oss
    kommer 'de andra' att ta över."

  239. Det sker en mobilisering-

  240. -av amerikaners ekonomiska farhågor
    och av rädslan för "den andre"-

  241. -som gynnar de rika
    och missgynnar etniska minoriteter.

  242. Diagrammet visar på inkomstklyftorna.

  243. Medianinkomsten
    för svarta och latinos-

  244. -motsvarar fem, respektive sju procent
    av vitas medianinkomst.

  245. Asiatiska amerikaners
    motsvarar mindre än 63 procent.

  246. Detta är en anledning till
    att hiphop-forskare-

  247. -och äldre hiphop-fans är kritiska
    till hiphopens kommersialisering-

  248. -som var som mest intensiv
    under åren före 2010.

  249. Detta skulle Joe Schloss
    ha talat om i morgon.

  250. Dessvärre har han fått förhinder
    och kommer inte.

  251. Jag talar om den självkritiska
    diskussionen inom hiphopen.

  252. Mot slutet av 1990-talet hade glappet-

  253. -mellan hiphopvideornas överflöd
    och vulgära konsumtionshets-

  254. -och verklighetens segregation och
    ökade inkomstklyftor blivit för stort-

  255. -till följd av att hiphopen
    nu var en global handelsvara.

  256. Den användes
    för att sälja allehanda varor.

  257. Även de mest avantgardistiska
    av rappare-

  258. -har fattat att musiken
    bara är ett medel-

  259. -för att kränga kläder,
    datorer och bilar.

  260. Allt ska bli till guld.

  261. Kritikerna anser att hiphopen
    är för insyltad i näringslivet-

  262. -för att kunna utgöra
    en verkligt subversiv motkultur.

  263. Märk väl att kritiken inte bara kommer
    från oss vänstervridna intellektuella-

  264. -eller från hiphop-puritaner-

  265. -utan även
    från minoritetsgruppernas ungdomar.

  266. Opinionsundersökningar har bekräftat
    att vi som jobbar med unga-

  267. -som jag själv, Adriana och
    dr Tina Love - ser detta varje dag.

  268. Unga är högst medvetna om
    de stereotyper-

  269. -som de här bilderna förmedlar
    när det gäller ras och kön-

  270. -och majoriteten av dem
    är starkt kritiska till detta.

  271. Här refererar jag till Cathy Cohens
    forskningsprojekt Black Youth Project-

  272. -som har hjälpt oss alla
    att bättre förstå situationen.

  273. Bilden av hiphopen som en global
    handelsvara bekräftas av statistiken.

  274. År 2000, då hiphopen stod på topp,
    drog den in 1,8 miljarder dollar.

  275. När skivbranschen sedan vacklade,
    siffrorna gäller enbart för USA-

  276. -drabbades hiphopen ännu hårdare.
    2010 såldes 27 miljoner hiphopskivor-

  277. -vilket endast stod för
    åtta procent av marknadsandelarna.

  278. Hiphopen har varit lika pressad s
    om resten av kulturindustrin-

  279. -tack vare maktkoncentrationen
    inom media-

  280. -och likriktningen av det utbud
    som storbolagen förmedlar.

  281. Här vill jag gå tillbaka
    till 1996 års telekommunikationslag-

  282. -som klubbades igenom av Clinton.

  283. Den bäddade för ett skifte
    inom kulturindustrin-

  284. -och för maktkoncentrationen
    inom media-

  285. -som följer en global nyliberal trend.

  286. Innan lagen trädde i kraft fick Clear
    Channel, USA:s största radiobolag-

  287. -bara äga fyrtio radiostationer.

  288. Tio år senare ägde de 1 200 stycken
    och kontrollerade 27 % av marknaden.

  289. Från att oberoende skivbolag
    gått om de stora jättarna-

  290. -alltså de sex största skivbolagen-

  291. -har vi i dag tre bolag som i stort sett
    kontrollerar all musikdistribution.

  292. Det finns en länk
    mellan struktur och innehåll.

  293. Maktkoncentrationen förändrar
    masskonsumtionen av kultur.

  294. Å ena sidan blir industrin
    större än nån kunnat ana.

  295. Å andra sidan blir ramarna för vad som
    är kommersiellt gångbart allt snävare.

  296. Våra spellistor brukade
    vara lokalt färgade och unika.

  297. Digital Underground, Paris och MC
    Hammer kom alla från San Francisco.

  298. Det fanns gott om säregna artister. Nu
    spelas samma låtar på alla stationer.

  299. Så här gick det till:
    Med början under tidigt nittiotal-

  300. -utvecklas hiphopen
    till en etablerad marknad.

  301. Den går från mångfald,
    till ett stall av superstjärnor.

  302. De lokala influenserna
    och säregna ljudbilderna-

  303. -ersätts av rikstäckande spellistor,
    och oberoende skivbolag av storbolag.

  304. Vi går från konkurrens, till monopol.

  305. Från rika mediala ekosystem-

  306. -med en mångfald av radiobolag-

  307. -och ett myller av konsertlokaler,
    till monokulturer.

  308. Allt speglar
    den ekonomiska utvecklingen.

  309. De rika blir rikare,
    medan de fattiga blir fattigare.

  310. Detta är nyliberalismens kulturpolitik
    i ett nötskal.

  311. Pressen från producenter och
    konsumenter skapar en ond spiral.

  312. Här finns en viss ironi
    som marxister torde uppskatta.

  313. Jag tänker dock föra in andra aspekter.

  314. En kulturindustri föredrar
    förutsägbarhet och främjar en politik-

  315. -som låter den säkra
    och skydda sina vinster.

  316. Påtryckningarna är ett sätt
    att eliminera riskerna.

  317. Svart kultur utgör alltid en risk
    för de vita som styr kulturindustrin.

  318. Gång på gång har de sett svart
    populärkultur som ett hot-

  319. -vilket även gäller synen på svarta
    och andra etniska minoriteter.

  320. Svart kultur ses som en källa
    till nya vinstmöjligheter-

  321. -när branschen går på knäna-

  322. -men förkastas och undermineras
    under perioder av maktkoncentration.

  323. Det var detta som drabbade hiphopen
    efter millennieskiftet.

  324. Musikindustrin slutade investera i
    hiphop, lade ned sina urbana bolag-

  325. -och övergav sina artister.
    De svikande försäljningssiffrorna-

  326. -berodde delvis på
    att stjärnorna blev gamla.

  327. När "Can't Stop Won't Stop" kom ut-

  328. -gjorde jag bokturnéer
    i 3-4 års tid.

  329. Superstjärnorna närmade sig fyrtio,
    dock inte Lil Wayne och Kanye West.

  330. Den äldre generationen
    hade tagit dem under sina vingar-

  331. -när de var mycket unga,
    innan portarna slog igen.

  332. Här vill jag peka på en helt annan sak.

  333. Hiphop och svart populärkultur
    bär på en ideologisk börda-

  334. -som andra popkulturella fenomen är
    förskonade från: representationskravet.

  335. Det är inget vi kräver
    av andra musikformer.

  336. Visst kan vi avfärda EDM,
    country och rock som ytliga stilar-

  337. -men de förväntas aldrig
    föra ett helt folks talan.

  338. Det hålls debatter
    om huruvida raptexter-

  339. -är sexistiska, rasistiska
    eller homofobiska-

  340. -men country eller EDM
    diskuteras aldrig på samma sätt.

  341. Kravet på representation
    ses av vissa som ett uttryck-

  342. -för en djupt liggande
    kulturell självcensur-

  343. -närd av övertygelsen att rasen
    måste höja sig över simpla nöjen.

  344. Men för andra är representations-
    kravet främst en kulturpolisiär taktik-

  345. -sprungen ur en förlegad och rasistisk
    syn på kulturer som patologiska.

  346. "Se bara så degenererade de är.
    De förtjänar inte bättre."

  347. Dessa kulturpolitiska mekanismer är
    avgörande för segregationspolitiken.

  348. Jag menar inte att vi ska sluta
    tänka kritiskt, snarare tvärtom.

  349. Om vi tänker oss hiphop
    som ett dialogiskt rum-

  350. -där aktörerna måste kunna koderna-

  351. -så ser vi att det kritiska tänkandet
    frodas inom våra levande kulturer.

  352. Därför kan vi och ungdomarna kritisera
    hiphopen och samtidigt älska den.

  353. Faktum är att vår kritiska hållning
    inte går att särskilja från vår kärlek.

  354. Tack vare det fortsätter hiphopen
    att vara en kraft-

  355. -som till stor del verkar utanför
    kapitalismens och statens inflytande-

  356. -genom sin förmåga
    att mobilisera på en lokal nivå.

  357. Samtidigt som hiphopen
    är en global handelsvara-

  358. -förblir den en högt älskad lokal
    kulturyttring, precis som före 1978-

  359. -då den första hiphoplåten pressades
    på skiva. Detta är dess styrka.

  360. Om den var död skulle jag inte stå här,
    även om vi akademiker-

  361. -gärna väcker döda ting till liv.

  362. Hiphopen skulle vara död-

  363. -om det inte vore för
    ungdomars kreativitet.

  364. Den är levande och lokal.
    Så frågan blir:

  365. "Vad har hiphopen att säga
    om diskrimineringen och våldet"-

  366. -"under en svart presidents
    impotenta styre?"

  367. Jag vågar påstå
    att hiphopen fick honom vald.

  368. Vi kan se det hända i gatukonsten
    strax före valet 2008-

  369. -i en historisk tidvattenvåg
    av popkonst.

  370. Det intressanta är att
    Shepard Faireys berömda illustration-

  371. -fick andra gatukonstnärer
    att ge sina egna visioner form-

  372. -inom en kontext av krig, ojämlikhet,
    globalisering och nyliberalism.

  373. Bildernas innebörd når bortom Obamas
    och demokraternas agenda.

  374. Som symboler frammanar de
    alternativa visioner om reformer-

  375. -gällande energifrågan, samkönade
    äktenskap, invandring och tortyr.

  376. Deras längtan efter solidaritet
    som har sina rötter i 1960-talet.

  377. Det sägs ofta att politik
    är en omöjlig konstform.

  378. Men här kanske vi kan skönja hur
    konsten gör en ny sorts politik möjlig-

  379. -och hur hiphopen
    kan öppna för nya åsikter.

  380. Således mobiliseras fler unga väljare
    än någonsin tidigare i USA:s historia.

  381. De organiserar sig, men inte
    under någon partipolitisk-

  382. -eller medborgarrättslig flagg,
    utan med hiphopen som ledstjärna.

  383. 2004 hölls en nationell konferens
    om politisk hiphop.

  384. Efter den åkte tusentals organisatörer
    hem-

  385. -och mobiliserade
    hundratusentals väljare.

  386. Som diagrammet visar var det de nya
    unga väljarna som gav Obama segern.

  387. De mobiliserades av färgade ungdomar
    som under sexton år-

  388. -hade misstrott valprocessen.
    Folk kallade oss för apatiska.

  389. Jag svarade. "Nej, vi är militanta
    skeptiker. Övertyga mig att rösta."

  390. "På vilket sätt
    skulle mitt liv bli bättre?"

  391. 2008 byter folk inställning
    och säger:

  392. "Vi ska försöka nå ut
    och få andra att engagera sig."

  393. Varför röstade de då inte tidigare?

  394. Jo, 1992 hade de fått Bill Clinton vald
    till president-

  395. -som ni ser i mitten av grafen,
    varefter han införde stränga lagar-

  396. -med syftet att isolera
    innerstädernas ungdomar.

  397. Det fick valdeltagandet att sjunka.
    Men 2008 vände det.

  398. Obamas valseger var kulmineringen
    av hiphopens utveckling-

  399. -från en samling kulturella artefakter-

  400. -till en idé
    som genererar politisk förändring.

  401. Således finns det nåt triumfartat
    i Obamas valseger.

  402. Äntligen skulle USA visa omvärlden att
    landet hade lämnat rasismen därhän.

  403. Man skulle kunna skryta om
    sin mångfald och unika position-

  404. -och utmåla sig som en hoppets fyrbåk
    för alla världens länder.

  405. I realiteten har mycket få
    av dessa förhoppningar infriats.

  406. Under en viss tid hoppades många
    i USA på en försoning-

  407. -och man börjar tala om
    ett "rasblint" USA.

  408. Nästan genast ersätts dock bilden
    av en svartvit man-

  409. -som kläs i hoppets färger
    och som står för försoning-

  410. -av "den andre" av de aktörer
    som inte vill se samhället förändras.

  411. Obama är inte bara svart,
    utan dessutom av blandad härkomst.

  412. Han anklagas för att vara muslim,
    socialist och illegal invandrare.

  413. Därmed blossar kulturkriget upp igen.
    Under Obama-

  414. -har detta krig intensifierats
    av en rad individer på högerkanten.

  415. Det förenas av det som H. Samy Alim
    benämner "demografobi":

  416. En irrationell rädsla
    för demografiska skiften.

  417. De som när den här föreställningen
    om en homogen nation-

  418. -fruktar för en snar framtid-

  419. -då hälften av alla unga
    kommer att tillhöra en etnisk minoritet.

  420. Inom två generationer kommer det
    att gälla halva USA:s befolkning.

  421. Efter Obamas valseger
    blossar kriget upp på nytt-

  422. -i form av en kamp om nationens själ.

  423. Bilden av ett för evigt förlorat arv
    ställs mot hoppet om förändring-

  424. -civilisationens undergång
    mot en historisk omvälvning.

  425. Bägge sidor förstår
    att mycket står på spel i kulturkriget.

  426. Här kan förändringar kväsas
    eller blomstra.

  427. Här ska hiphopen spela en viktig roll,
    men först vill jag visa en bild.

  428. Paradoxalt nog
    har multikulturalismen och hiphopen-

  429. -bidragit till att göra populärkulturen
    mer integrerad än någonsin.

  430. Vi kan numera
    se färgade i maktpositioner.

  431. Samtidigt rasar kulturkriget
    och segregationen ökar.

  432. Här ser vi den militariserade gränsen
    mellan USA och Mexiko.

  433. Bilden antyder den segregering
    av raser som definierar vår tid.

  434. Om ett Bronx i lågor symboliserade
    "den vita flykten" på 60- och 70-talet-

  435. -är det så här den ser ut i dag.

  436. 2010 gick 80 % av alla latinoelever
    och 75 % av alla svarta elever-

  437. -i skolor där mycket få elever var vita.

  438. Vita elever var de mest segregerade.

  439. I genomsnitt gick de i skolor
    där 75 % var vita.

  440. Den genomsnittliga vita amerikanen
    bor där 77 % är vita.

  441. Segregeringens syfte
    är att isolera minoriteter.

  442. Den har sina rötter i 1980-talets
    polisiära och politiska offensiv-

  443. -som drev Ice Cube till
    att skriva "Fuck the Police".

  444. Den utgör länken till det som nu sker
    i våra städers segregerade förorter.

  445. Det talas mycket om gentrifiering,
    men jag tror-

  446. -att det bara delvis
    förklarar den nya segregationen.

  447. Den andra förklaringen är sidan vi inte
    ser förrän nån som Trayvon Martin-

  448. -eller Michael Brown blir skjuten,
    och folk går ut på gatorna.

  449. Detta är vad som mötte
    demonstranterna i Ferguson.

  450. Så den här bilden besvarar två frågor.
    Vart tar militären vägen-

  451. -när de internationella insatserna i
    Irak och Afghanistan officiellt är över?

  452. Den visar också
    var fattiga minoriteter hamnar-

  453. -efter att de har tvingats bort
    från innerstaden.

  454. Svaret är att militärens resurser
    sätts in i segregerade förorter-

  455. -dit fattiga minoriteter
    förpassas av gentrifieringen.

  456. Militariseringen av Ferguson
    och liknande förorter är en följd av-

  457. -den politiskt orkestrerade isoleringen
    av innerstadens unga.

  458. Det här var en linje
    som först genomfördes i Los Angeles.

  459. Andra måltavlor
    är fattiga och invandrare.

  460. Hiphopen ger alltså en historisk
    bakgrund till den nya segregationen-

  461. -och förklarar hur vi hamnade här.
    De segregerade förorterna-

  462. -motsvarar 1980-talets Bronx.

  463. De är krishärdar
    och kreativa smältdeglar.

  464. Sanford, där Trayvon Martin
    sköts till döds-

  465. -av en våldsam säkerhetsvakt
    som ogillade svarta-

  466. -är en segregerad förort
    i närheten av Disney World i Florida.

  467. Den hemsöks av samma problem
    som en gång innerstäderna:

  468. Arbetslöshet, demografisk diskrepans
    mellan invånare och styrande-

  469. -och polisiära och sociala myndigheter
    med bristfälliga resurser.

  470. Det är dessa förhållanden
    som nu diskuteras inom hiphopen-

  471. -i en tid då proteströrelser har ersatt
    ett globalt kapitalistiskt perspektiv-

  472. -med ett fokus på livsöden
    och specifika områden-

  473. -och då främst svarta livsöden
    i segregerade områden.

  474. Här ser vi rapparen Tef Poe,
    som verkade lokalt i St. Louis-

  475. -men som nu på global nivå kritiserar
    statens våld mot unga svarta.

  476. Han följde med Michael Browns familj
    till FN:s kontor i Genève-

  477. -för att tala om mänskliga rättigheter.
    Nyligen skrev han till Obama:

  478. "Vi har inte längre råd att tillåta
    att ni, vår högsta representant"-

  479. -"förblir overksam när det gäller
    den etniska diskrimineringen i USA."

  480. Under hösten spreds intervjuer
    med rapparna J. Cole-

  481. -Talib Kweli, David Banner
    och Killer Mike på nätet.

  482. De rev ned en mur av tystnad.

  483. Killer Mike och El-P
    från Run the Jewels-

  484. -spelade i St. Louis kvällen
    då juryn tillkännagav sitt beslut.

  485. Om ni tittar på klippet-

  486. -från deras framträdande
    så får ni se något starkt.

  487. Killer Mike berättar att han fruktar
    för sina två tonåriga söners liv-

  488. -och uppmanade alla att kämpa mot
    diskriminering och sociala orättvisor.

  489. Det som gör den här musiken
    och de virala tiraderna unika-

  490. -är att framtidsutsikterna
    är så pass dystra.

  491. Vi har fått höra att våra drömmar
    aldrig kommer att slå in.

  492. Dessutom lever vi i en tid där våra
    drömmar ses som en handelsvara.

  493. Statens tystnad
    angående våldet mot svarta-

  494. -och marknadens allomfattande grepp-

  495. -där frihetsdrömmar
    blir till fonder för produktplacering-

  496. -tycks erbjuda få möjligheter
    till nån verklig förändring.

  497. Men hiphopen lär oss att kulturella
    omdaningar föregår politisk förändring.

  498. Så även i tider som dessa håller
    kulturen hoppet om förändring vid liv.

  499. Det var det hiphopen gjorde på
    70-talet, under 80-talets kulturkrig-

  500. -och in på 90-talet - samt under
    den följande kommersialiseringen.

  501. Den fick en president vald
    och var en röst för de marginaliserade-

  502. -och för de rättslösa.
    Den lät oss fortsätta drömma.

  503. Den senaste tiden har en ny generation
    aktivister trätt fram.

  504. Grupper som The Dream Activists,
    papperslösa invandrare-

  505. -som kräver
    sina medborgerliga rättigheter-

  506. -och Dream Defenders, som kämpar
    mot kriminaliseringen av unga.

  507. De menar att vi måste lära oss
    att drömma tillsammans igen.

  508. Så de ihållande demonstrationerna,
    som kommer att fortsätta-

  509. -är en vädjan till oss att se kampen mot
    rasismen som en kamp för allas frihet.

  510. Konstnärer visar oss
    sina framtidsvisioner.

  511. Damon Davis påbörjade
    "All Hands on Deck" i Ferguson-

  512. -några få dagar innan åtalsjuryn
    skulle gå ut med sitt beslut.

  513. Han fotade
    aktivisters uppsträckta händer-

  514. -och satte upp bilderna
    på butiker som hade bommats igen-

  515. -inför åtalsjuryns tillkännagivande.

  516. Guvernören utlyste undantagstillstånd
    i förebyggande syfte-

  517. -en vecka i förväg för att skrämma
    de svarta demonstranterna till tystnad.

  518. Damon Davis projekt visade att alla
    i området var sammanflätande-

  519. -såväl affärsinnehavare som aktivister.

  520. Alla var oroliga för
    vad som skulle kunna hända.

  521. Projektet minskade spänningarna och
    uppmärksammade aktivisternas arbete.

  522. Det här är en skulptur
    av Hank Willis Thomas.

  523. Den tillkom innan Michael Brown
    sköts ned, som en del-

  524. -i en serie där förlagorna var foton
    från Sydafrika under apartheidregimen.

  525. Skulpturen är gjord
    efter ett foto taget av Ernest Cole-

  526. -där gruvarbetare utsätts för
    en förnedrande läkarundersökning-

  527. -och kroppsvisitering.

  528. De senaste månaderna
    har skulpturen fått en ny innebörd.

  529. Konsten blir ännu en gång profetisk.
    De här två projekten-

  530. -speglar den nya innebörd
    som de unga demonstranterna-

  531. -har givit Michael Browns
    undergivna gest.

  532. "Upp med händerna" gick
    från att vara en partyramsa-

  533. -till att bli en vädjan om nåd, och har
    nu blivit en symbol för massprotester-

  534. -för kollektivt motstånd
    och för en strävan efter jämlikhet.

  535. Så när Obama lämnar Vita huset
    kommer hiphopen fortsätta-

  536. -att vara lokalt förankrad och måla upp
    en framtid utan segregation-

  537. -och att skapa skönhet
    ur de hårdaste av livsvillkor.

  538. Den får oss att höja våra händer,
    inte i underkastelse-

  539. -utan som ett uttryck för hopp,
    extas, glädje, solidaritet och frihet.

  540. Tack så mycket.

  541. Översättning: David Lind
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En multikulturell stormakt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hiphopen är en global handelsvara och en multikulturell rörelse som förändrar det amerikanska samhället i grunden, och den amerikanska drömmen symboliseras idag av Jay-Z och Beyoncé. Det menar författaren och professorn Jeff Chang, som här berättar om det politiska läget i USA och om hiphopen som musikrörelse. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnesord:
Barn och ungdom, Förenta staterna, Hiphop, Musik, Musiksociologi, Samhällsvetenskap, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphop är min kunskapskälla

Hiphopen förmedlar en väldigt tydlig bild av samtiden, menar Jason ”Timbuktu” Diakité i denna föreläsning. Som musikform har hiphop ofta ett unikt klassperspektiv och förmedlar personliga erfarenheter som väldigt få andra konstformer gör. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

En multikulturell stormakt

Hiphopen är en global handelsvara och en multikulturell rörelse som förändrar det amerikanska samhället i grunden, och den amerikanska drömmen symboliseras idag av Jay-Z och Beyoncé. Det menar författaren och professorn Jeff Chang, som här berättar om det politiska läget i USA och om hiphopen som musikrörelse. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punkens politiska resa

Som politisk rörelse var punken glidande, såväl anti-rasistisk som rasistisk beroende på artist och rörelse. Men punken var alltid emot systemet. Om detta berättar Matthew Worley vars specialitet är punkgenren Oi, känd för sina kopplingar till fotboll och arbetarklassideal. Worley är professor i historia vid Readings universitet. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Mobilisera generation hiphop

Hur ser aktivismen ut idag? Sociologen Andreana Clay, som varit engagerad i bland annat Occupy, gör analyser om samtidens politiska rörelser. En av hennes poänger är att medborgarrättsrörelser förr ofta var ledda av en karismatisk talare. Idag är aktivismen främst en gräsrotsrörelse. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Att läsa raplyriken

Sexism och jämställdhet är två av de vanligaste ämnena bland kvinnliga rappare i Sverige. Det berättar Kalle Berggren som har skrivit avhandlingen ”Reading rap”. Genom att studera svensk hiphoplyrik har Kalle Berggren synat representationen av genus, klass och sexualitet inom musikgenren. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Graffiti - kriminellt snyggt

Ska vi se graffitin som konst eller ett kriminellt dåd? Det är en av samtidskonstens eviga frågor. Jacob Kimvall är gatukonstnären som blev konsthistoriker. Här berättar han om hur samhällets uppfattningar om graffitin förändrats genom tiderna. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punkens identitetsmarkörer

Punk är inget man blir, det är något man är. Det var en av sakerna som sociologen Erik Hannerz kom fram till när han gjorde intervjuer med punkare i en jämförande studie mellan Sverige och Indonesien. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphop och pedagogik

Hiphopen kan göra oss mer kreativa, förstå komplexa meningsbyggnader och hjälpa oss att improvisera. Det säger Bettina Love, assisterande professor vid universitetet i Georgia, i sin föreläsning. Hon arbetar framgångsrikt med hiphop som pedagogiskt instrument. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Social samhörighet i musiken

Hur samspelar musik och unga människors liv? Har den rent underhållningsvärde eller har musik en annan betydelse? Forskaren Mark Rimmer har studerat ungdomars musikkonsumtion i olika städer i Storbritannien och berättar här om hur musiken påverkat dem socialt och kulturellt. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punk i Peking

Jonas Qvarsebo och Philip Lalander berättar om sin tid som unga punkare i Norrköping. Nu har de blickat tillbaka och börjat analysera vad punken betydde för dem, och genom att göra intervjuer med punkare från tiden i "Peking" har de kommit fram till en analys om vilken roll punken har i ett samhälle. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Tekniska utmaningar för rymdfärder

Astronauten Bonnie J Dunbar berättar översiktligt om Nasas tekniska utmaningar inom medicin, energi och hälsorisker när det gäller att utforska rymden. Dessutom får vi en hälsning från rymden från ett nu pågående ettårsprojekt som studerar hur människokroppen påverkas av tyngdlöshet. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Stålmannen, öppna upp!

Ett avgörande ögonblick i Gunillas liv var när älskaren sa "Gör med mig, vad du vill!" Efter det kunde hon, nu som subjekt, på allvar njuta av sin sexualitet. Jonas Liliequist, professor i historia vid Umeå universitet, berättar hur mannen som sexuell norm har förändrats.