Titta

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Om UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphopen och punken är två musikgenrer som vuxit från subkultur till arenaunderhållning. Men det är också två kulturuttryck som handlar om starka identitetsbyggen och samhällsengagemang. I den här föreläsningsserien hör vi bland andra artisten Jason "Timbuktu" Diakité och författaren Jeff Chang prata om klassfrågor och hur musik, politik och pedagogik hänger ihop. Inspelat på Malmö högskola den 15 och 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning : Mobilisera generation hiphopDela
  1. Tack för att jag fått komma hit
    tillsammans med de andra föreläsarna.

  2. Tack, Johan, för att du bjudit in mig
    och till Malmö högskola-

  3. -som står som värd. Min föreläsning
    heter "Mobilisera generation hiphop".

  4. "Skapa historia efter
    medborgarrättstiden".

  5. Jag att tror det är relevant
    för det jag ska prata om i dag.

  6. Särskilt delen om att skapa historia.
    Den kommer från diskussionen-

  7. -om vilka de unga är efter
    medborgarrättstiden och hur-

  8. -hiphopaktivism ser ut.
    Även diskussionen mellan-

  9. -medborgarrättsaktivism i USA,
    som folk tänker som historieskapare-

  10. -eller subjekten. Generationen efter
    medborgarrättsrörelsen är objekt-

  11. -eller välgörare.
    De som kommer efteråt.

  12. Jag ska försöka
    leka lite med det i dag.

  13. När jag blev ombedd
    att prata om hiphopaktivism-

  14. -var det tack vare mitt arbete om
    hiphopgenerationen och aktivism.

  15. Sedan dess har jag tänkt mycket på
    vad som hänt i Ferguson i Missouri.

  16. Av andra anledningar, p.g.a
    min forskning, men även privata.

  17. Jag är från Missouri i USA. Jag har
    gått på de där gatorna i Ferguson.

  18. Jag har tänkt mycket på det.
    Många av de bilder jag visar i dag-

  19. -kommer från Ferguson
    med fokus på afroamerikansk ungdom.

  20. Men jag tänker på hiphopgenerationen
    som mycket bredare än så.

  21. I låten "Propaganda" från albumet
    från år 2000 "Let's get free"-

  22. -skrev Dead Prez texten: "För 31 år
    sedan hade jag varit en panter"-

  23. -"de dödade Huey
    för att han hade svaret."

  24. Det är den känslan, eller det inre
    spelet mellan medborgarrättsrörelsen-

  25. -med karismatiska ledare som
    Huey P Newton i Svarta pantrarna-

  26. -och generationen efter
    medborgarrättsrörelsen-

  27. -med M-1 och stic.man
    från Dead Prez som har väglett-

  28. -hur jag ser på aktivism,
    och särskilt hiphopens roll.

  29. Vilka inre kretsar finns det
    kring hiphop och aktivism?

  30. Vilka är aktörerna? Hur får vi
    information? Och kanske t.o.m.:

  31. Hur revolutionerande är den?

  32. I dag vill jag prata om ledarskap
    och särskilt-

  33. -hur vi föreställer oss aktivism inom
    ramen för medborgarrättsaktivism.

  34. Vi kan inte ens prata om aktivism
    utan att ta in det som händer nu.

  35. Den nya medborgarrättsrörelsen
    i USA.

  36. Det hänger ihop med något
    som utsätts för kritik just nu-

  37. -som jag pratat om förut.

  38. Jag kallar den
    den idealiserade bilden av aktivism.

  39. Hur USA ser på aktivism, att det
    handlar om karismatiska ledare.

  40. Som Martin Luther King
    som vi ser här-

  41. -när han höll sitt kända "Jag har
    en dröm-tal" i Washington 1963.

  42. Och hur dessa idealiserade bilder
    definierar aktivism-

  43. -och ibland även
    de sociala rörelserna.

  44. Ledarna blir ofta helgonförklarade
    och idealiserade-

  45. -och betraktade som själva rörelsen.

  46. Vi tänker inte
    på de svartas medborgarrättsrörelse-

  47. -utan
    att tänka på Martin Luther King.

  48. Man ser det och andra ikoniska
    bilder, Cesar Chavez, Che Guevara...

  49. Ibland Angela Davies,
    Malcolm X, kanske Harvey Milk.

  50. Men dessa ikoniska ledare
    som kommit att representera rörelsen-

  51. -suddar ut de andra som
    var centrala för att organisera...

  52. De tusental som organiserade
    och representerade rörelserna.

  53. Det som även utmärker dessa
    monokarismatiska ledarskap-

  54. -är att de är könsrelaterade.
    Vi ser ofta en manlig ledare.

  55. Erica Edwards, professor i engelska,
    har skrivit boken "Charisma".

  56. "Charisma and the Fictions
    of Black Leaderships"-

  57. -handlar om karismatiskt ledarskap
    som fiktion-

  58. -som återställer
    vårt kollektiva minne-

  59. -eller det hon kallar historiska
    föreställningar om de här rörelserna.

  60. Ett slags ställföreträdande.

  61. Men jag ska också försöka
    prata om hur det här könsrelaterade-

  62. -hierarkiska eller manliga
    ledarskapet även finns i hiphop.

  63. Vi tänker på det när vi tänker
    hiphop. Vi tänker på manskroppar.

  64. När vi tänker på hiphopaktivism
    tänker vi ofta på manliga ledare-

  65. -eller män, i de ögonblicken.

  66. Om vi inte uttryckligen
    pratar om kvinnor.

  67. Det som händer idag
    försvårar den diskussionen en aning.

  68. Låt oss gå tillbaka till detta
    karismatiska ledarskap-

  69. -som folk i min generation och
    senare, olika hiphopgenerationer-

  70. -har lärt känna,
    ibland genom historieböckerna-

  71. -ibland genom våra familjers
    historier om 1960-talet.

  72. Men även i kommersiella bilder
    som t-shirts och klistermärken-

  73. -eller fragment av det som dessa-

  74. -gudomliga,
    kommersialiserade ledare har sagt.

  75. Så vi ser på det som förebilden-

  76. -i vår samtida aktivism.
    Något man använder.

  77. Det är så vi har fått lära oss,
    både från ledare i rörelser-

  78. -och av organisatörer omkring oss.

  79. Men vad jag vill understryka är
    att det här alltid varit en förebild.

  80. Det har varit konstruerat,
    redan från början.

  81. Oavsett hur vi ser på aktivism
    eller sociala rörelser på den tiden-

  82. -som uppstod ur något slags missnöje,
    och folk organiserade sig-

  83. -vilket får skarp kritik nu,
    men det här var förebilden.

  84. Den fick kritik på den tiden.

  85. Det här är Gloria Richardson-

  86. -som var ordförande
    i Cambridge Action Committee-

  87. -en utbrytare ur SNIC, Student
    Non-Violent Coordinating Committee.

  88. Hon drev Cambridge Action Committee,
    som var mer kommunistiskt-

  89. -än SNIC-organisationen
    på 1960-talet.

  90. Hon var en av två kvinnor som skulle
    tala på Marschen till Washington.

  91. Daisy Bates,
    som var NAACP-organisatör-

  92. -National advancement for
    coloured people-organisatör-

  93. -som var viktig för integrationen
    på high school i USA.

  94. Hon var den andra kvinnan som
    bjudits in att tala och alla talare-

  95. -fick två minuter på sig.

  96. Det som är intressant är
    det vi sett under firandet-

  97. -av 50-årsdagen av marschen
    till Washington förra året.

  98. Phillip Agnew,
    en ung, afroamerikansk organisatör-

  99. -och chef för Dream Defenders
    var också inbjuden att tala på-

  100. -återföreningen av marschen till
    Washington, men fick inte prata.

  101. Så var fallet för Gloria Richardson,
    som bjudits in för att tala-

  102. -men som inte fick tala. 50 år senare
    visste hon fortfarande inte varför.

  103. Men sättet hon pratar om det
    som att det är en modell-

  104. -för några veckor innan hon skulle
    åka till marschen till Washington-

  105. -fick hon ett samtal
    med klädinstruktioner.

  106. Och en del av det var att
    man inte fick ha jeans på sig-

  107. -som är en tydlig referens till den
    tidens organisatörer, som SNIC.

  108. En kvinna har skrivit om stilen hos-

  109. -Student Non-Violent Coordinating
    Committee som räknar röster.

  110. De hade denimkläder, både män och
    kvinnor bar jeans när de jobbade-

  111. -så det var både en direkt referens
    till det, men även en stil-

  112. -som dåtidens rörelse hade,
    för då det var kostym som gällde.

  113. De tyckte hon skulle vara lite mer
    uppklädd. Men hon köpte en jeanskjol.

  114. Det kanske var därför hon inte
    fick tala. Men hennes huvudtes är-

  115. -att Cambridge Action Committee
    inte var en del av MLK-modellen.

  116. I MLK-modellen,
    håller man storslagna tal-

  117. -men hennes sorts aktivism
    var av den mer jordnära sorten.

  118. I min forskning
    har jag tittat på ungdomar som-

  119. -tittar mer på den mer jordnära
    aktivism som folk ägnade sig åt.

  120. Så hon passade inte in i modellen.

  121. Och jag pratar lite om stil, eftersom
    det och estetik är så stor del av-

  122. -hiphopen, stilen som följer med den,
    det vackra i den kulturen.

  123. Det är även centralt för andra
    sociala rörelser och organisationer.

  124. Man ser omvandlingen av hiphopmusik
    i kultur och aktivism-

  125. -och 1960-talets sociala rörelser
    till andra uttryck.

  126. Delar av det
    såg jag som forskare i Oakland-

  127. -men även genom aktivistarbete.

  128. Jag såg det
    här i Occupy Wall street-rörelsen-

  129. -eller Occupy Oakland-rörelsen,
    där jag var involverad helt kort-

  130. -för att få dem att ändra namn
    från "Occupy" till "Decolonise"-

  131. -för att bli medveten om
    användningen av ordet "Occupy".

  132. Även om det här var
    en ledarlös rörelse-

  133. -kom den aldrig någonsin
    undan hur medier och folk-

  134. -ville kategorisera det
    som en ny social rörelse.

  135. Jag förnekar inte det, utan hur man
    ville få det att passa in i ramen.

  136. De ville få fram en ledare,
    medierna var fokuserade på det.

  137. Artikeln "Det radikala USA:s
    sista fristad" av Jonathan Mahler-

  138. -i New York Times tog upp det.
    Som forskare blev jag jätteglad-

  139. -över att läsa den,
    eftersom den handlade om Oakland-

  140. -min hemstad, den stad
    där jag forskar och har arbetat.

  141. Det intressanta var
    att artikeln fokuserade på stilen-

  142. -eller att det var i Oakland,
    där fanns radikalismens sista utpost.

  143. Varför var Oakland
    så attraktivt för radikala?

  144. Occupy Oakland fick mycket
    uppmärksamhet i de stora medierna-

  145. -utanför Oakland, p.g.a. upplopp
    som klassades som våld-

  146. -mellan demonstranter och polis,
    så det handlade om polisbrutalitet.

  147. Artikeln var intressant-

  148. -eftersom den fokuserade på
    att radikala skulle-

  149. -dras till Oakland p.g.a. dess
    urbana, farliga och fattiga områden.

  150. Det var så det stod,
    jag hittar inte på det.

  151. Det sägs vara fruktbara
    sociala villkor för revolution.

  152. Så jag har redan gjort Oakland-

  153. -till revolutionens fäste.

  154. De fokuserade även på Boots Riley-

  155. -som varit aktiv inom
    i Occupy Oakland-

  156. -och är medlem i The Coup
    som rappare.

  157. Han är engagerad
    i medborgerliga rättigheter.

  158. Han var en del av
    Occupy Oakland-rörelsen-

  159. -och visserligen
    tog han inte på sig ledarrollen-

  160. -men folk vände sig ofta till honom
    för hans kritik mot kapitalismen.

  161. Särskilt genom sin musik
    och kopplingen till Oakland.

  162. Han skriver att han inte är rädd
    för att kalla sig själv kommunist.

  163. Det var bara en tagline i artikeln,
    men starkast fokus låg på-

  164. -hur han såg ut.
    Reportern beskrev ingående-

  165. -att när han träffade Boots Riley
    plockade han med sina afrolockar-

  166. -tog på sig skinnjackan
    och rättade till sina polisonger.

  167. Han passade in i den här bilden,
    inte bara av Oakland-

  168. -utan... Hoppsan. Förlåt.

  169. Inte bara av Oakland
    utan av de Svarta pantrarna.

  170. Hans kläder och hans stil
    påminde verkligen om det.

  171. Man ser de här platserna där
    hiphopgenerationen och aktivism-

  172. -inte kan komma undan dialogen
    med medborgarrättsgenerationen.

  173. Vi ser att det just nu i USA
    sker ganska många konfrontationer-

  174. -just nu.

  175. Och...

  176. Det som är intressant
    med det här är att Bakari Kitwana-

  177. -i hans diskussioner
    om hiphopgenerationen-

  178. -sa att diskursen hamnade i skuggan
    av medborgarrättsgenerationen-

  179. -och att den inte
    kan skaka av sig det.

  180. Att hiphopgenerationen inte kan skaka
    av sig medborgarrättsrörelsen.

  181. Det vill jag titta på när vi försöker
    mejsla ut vad hiphopaktivism är nu-

  182. -och hur den ser ut.
    Särskilt i en tid-

  183. -där vi inte bara pratar om hiphop,
    utan om hiphopens bränsle-

  184. -vid olika tidpunkter.
    Mycket specifik rasism.

  185. Vi jagas av medborgarrättsrörelsen
    och den generationens diskurs.

  186. Hur man organiserar sig och
    hur de sociala rörelserna ska se ut.

  187. Men även hur man talar om rasism
    på ett specifikt sätt.

  188. Det sägs ha blivit bättre just nu-

  189. -att rasismen ser annorlunda ut,
    men att det är bättre.

  190. På senare tid, i efterdyningarna
    av mordet på Trayvon Martin-

  191. -mordet på Mike Brown i Saint Louis,
    mordet på Eric Garner i New York...

  192. -har president Obama upprepat
    detta i en intervju på "60 minutes".

  193. Det här kategoriserar
    det sätt jag tror-

  194. -att förhållandet mellan
    de här generationerna ser ut.

  195. Att man tror rasismen inte är så illa
    för "vi jobbar hårt för er skull".

  196. Vi kategoriserar
    och tillämpar kvotering-

  197. -med rörlighet uppåt,
    så det inte blir värre.

  198. President Obama, vårt lands
    afroamerikanske president-

  199. -upprepar detta i sina samtal.

  200. Här har vi å ena sidan
    de sociala rörelsernas diskurs-

  201. -hos presidenten, som själv tagit
    på sig det karismatiska ledarskap-

  202. -som Jeff visade på bilderna.

  203. Samtidigt får, just nu...

  204. ...mainstream-hiphop kritik,
    om det finns mainstream hiphop-

  205. -för att man inte deltar
    i diskussionerna. Det finns rappare-

  206. -och arrangörer som gör det-

  207. -men den typiska kändisartisten-

  208. -har inte tagit upp morden
    som har begåtts i USA.

  209. Det var centralt för arbetet
    med ungdomsaktivister i Oakland.

  210. Man tar...

  211. Man tar artister för att få
    kopplingen till ungdomar.

  212. De gick specifikt på
    vad folk lyssnade på på radion.

  213. Så om du lyssnade på underground
    eller okända artister-

  214. -tog man inte dem för att koppla till
    andra ungdomar, utan Jay Z-

  215. -eller Cash Money,
    eller vem än folk lyssnade på-

  216. -för att försöka komma in och prata
    om våld eller polisbrutalitet.

  217. Det har Cathy Coen och hennes
    statsvetenskapliga arbete...

  218. Hon är amerikansk statsvetare
    och talar om detta.

  219. Om vi ska få med
    afroamerikanska ungdomar-

  220. -och andra färgade ungdomar
    i aktivism och medborgarengagemang-

  221. -så måste man möta dem där de finns.

  222. Om man ska organisera detta just nu-

  223. -i förhållande till
    vad folk lyssnar på-

  224. -har hiphopen misslyckats
    på ett sätt, eller hiphopartister.

  225. Vad sa du tidigare?
    Megakändisarna har misslyckats-

  226. -och inte tagit sitt ansvar i frågan.

  227. Och tillsammans med diskursen om-

  228. -hur sociala rörelser ser ut
    jämfört med medborgarrättsaktivism-

  229. -den pågående diskursen om rasism,
    att den ser annorlunda ut nu-

  230. -har vi även sett hur man specifikt
    riktat in sig på färgade ungdomar.

  231. Medierna i USA har fokuserat på
    morden på afroamerikanska män.

  232. När man tänker på hiphopaktivism
    eller aktivism bland unga just nu-

  233. -måste vi tänka på nya sätt
    om vad som föder aktivism-

  234. -eftersom det inte verkar funka
    att säga rasism-

  235. -apropå hur vi ser på rasism.
    Det måste vara mer nyanserat.

  236. På det sättet kan det vara bra
    att tänka på, eller dra slutsats av-

  237. -hur queer-teori
    och diskussioner om förluster-

  238. -och t.o.m. trauma, kan ge förståelse
    för vad som underblåser aktivism nu.

  239. Man ser det i aktivismen som utövas
    för tillfället, i Ferguson, Missouri.

  240. Men även i en stad som Richmond,
    som ligger nära min hemstad Oakland.

  241. Där finns en ungdomsorganisation
    som heter RYSE-

  242. -som tar upp det här
    och håller i lyssnarprojekt-

  243. -med ungdomar i Richmond,
    vilket man kan tänka motsvarar-

  244. -ett stereotypt "getto", eller hur vi
    föreställer oss fattiga samhällen-

  245. -i USA, vilket Richmond är.
    De har lanserat lyssnarprojekt-

  246. -med folk som jobbar med att förändra
    dialogen kring ungdomsutveckling.

  247. Man måste fokusera på trauma och
    det som har hänt i dessa samhällen.

  248. Det visar sig också hos arrangörer
    som Tef Poe, rapparen från St. Louis.

  249. Han pratar om sin erfarenhet
    som ung afroamerikan.

  250. Det är genomsyrat av förlust-

  251. -när man inte har några förhoppningar
    om vad regeringen-

  252. -trots en svart president, kan göra,
    för afroamerikansk ungdom.

  253. Och ännu viktigare
    att man liksom känner-

  254. -att man uttrycker känslan av förlust
    och av att "ingen bryr sig om oss".

  255. Det sortens rasism-

  256. -bryter ner
    diskussionerna om rasism idag.

  257. Folk känner inte
    att någon bryr sig om dem.

  258. Jag har pratat om det i min bok-

  259. -att folk har övergivits
    av tidigare generationer.

  260. De känner sig övergivna
    och det är så-

  261. -folk försöker uttrycka rasism
    just nu.

  262. Att tänka på den sortens bränsle
    för rörelserna blir för mig-

  263. -någonting som kommer ur förlust.
    Inte bara förlust-

  264. -i form av kopplingen mellan
    medborgarrättsgenerationen-

  265. -och generationen efter,
    utan även sådant som hänt däremellan.

  266. De specifika ögonblick
    som vi har pratat om.

  267. Välfärdsstaten och
    inflödet av crack och kokain-

  268. -till främst
    afroamerikanska områden.

  269. Om vi pratade om aids och om
    hur mycket det har påverkat-

  270. -afroamerikanska områden
    och färgade områden.

  271. Vi kan tänka på det i förhållande
    till trauma och förlust.

  272. Jag ser det.
    De sociala rörelserna har uppstått-

  273. -utifrån diskursen kring förlust.

  274. Det är ett särskilt sätt
    att tala om rasism på.

  275. Det handlar inte bara om fysisk död,
    utan om social död-

  276. -vad gäller livsförutsättningarna
    för afroamerikansk ungdom-

  277. -eller fysisk död,
    och det som folk organiserar-

  278. -runt Eric Garners, Mike Browns,
    Sean Bells och Trayvon Martins död.

  279. Reneisha McBride. Individer i det
    svarta gruppen Individual Youth-

  280. -som mördats i samband
    med polisingripanden.

  281. Tamir Rice, en 12-årig afroamerikan-

  282. -är kanske det senaste exemplet
    som varit i fokus på nyheterna.

  283. Det är inte det att de är nya,
    men folk framställer en tidslinje-

  284. -och det här händer nu
    med de här personerna-

  285. -men vi kan även relatera till Emmett
    Till och andra unga som dödats-

  286. -av medborgargardesmedlemmar
    eller av polisen.

  287. Det är den förlust jag vill uttrycka
    i relation till hiphopaktivism.

  288. Jag tror man ser det i
    interventionsstrategier hos ungdomar-

  289. -så det här är bilder-

  290. -från "Million Hoodies March",
    vilket var en marsch i New York-

  291. -efter mordet
    på Trayvon Martin mars 2012.

  292. Vad jag slogs av på marschen
    var den stora variationen-

  293. -det var unga där, t.o.m. bebisar
    som var där med sina familjer-

  294. -och det förkroppsligande
    som folk antog i marscherna.

  295. Svarta som sa: "Jag är Trayvon
    Martin". Det finns en koppling-

  296. -för mig som forskare,
    när jag tittar på några av bilderna-

  297. -att studera aktivismen och
    aids-aktivismen på 1980-talet.

  298. Särskilt om man tittar på "die-ins",
    vilka har ordnats-

  299. -efter Mike Browns död.
    Hur ska jag säga det här?

  300. Att man visar
    hur Mike Brown lämnades på gatan.

  301. Folk känner nog till att Mike Brown
    lämnades på gatan i fyra timmar.

  302. Hans kropp låg på gatan
    innan han flyttades därifrån.

  303. Så dessa organiserade "die-ins"
    stammar ur aids-aktivismen-

  304. -med fokus på förlust och fysisk död,
    men även ett samfunds sociala död.

  305. Man ser det även i de strategier
    folk pratar om, som "Shut It Down"-

  306. -och den här bilden är från "Black
    Lives Matter"-sammankomsten-

  307. -i Oakland i Kalifornien. På årets
    största shoppingdag, Black Friday-

  308. -kedjade de fast sig vid pendeltågen-

  309. -som kör till och från San Francisco.
    Slutstationen där.

  310. En slogan som "Shut It Down"-rörelsen
    har lyder-

  311. "Om systemet inte fungerar
    för oss fungerar det inte."

  312. Det visar på den-

  313. -post-medborgarrättsliga
    erfarenheten.

  314. Och t.o.m. taglinen "Black Lives
    Matter", vilket nästan har-

  315. -blivit slagordet
    för den här rörelsen.

  316. Inte officiellt, än-

  317. -även om den användes i en marsch
    av pastor Al Sharpton i D.C.-

  318. -som tagline. "Black Lives Matter"
    talar till tillståndet av förlust.

  319. Vi har glömt hur den svarta
    medborgarrättsrörelsen uppstod-

  320. -som säger att svarta liv räknas
    och att vi ska ha tillgång till allt.

  321. 50 år senare måste vi
    upprepa detta gentemot-

  322. -äldre svarta grupper
    och svarta grupper i allmänhet.

  323. Att alla svarta liv räknas,
    "Black lives matter".

  324. Det appellerar till
    detta tillstånd av förlust.

  325. En liten parentes: Det här är bilder
    från kollektivet Dignidad Rebelde-

  326. -som består av två konstnärer,
    Melanie Cervantes och Jesus Barraza-

  327. -från Oakland, Kalifornien.
    De har gjort olika...

  328. Jag vet inte om den är deras, men det
    handlar om Oscar Grant som sköts-

  329. -i Oakland, Kalifornien.
    på en BART-station.

  330. Mike Brown, Melissa Alexander,
    som dömdes till 20 års fängelse-

  331. -för att hon skjutit i nödvärn
    mot sin exman i Florida.

  332. Trayvon Martin,
    Reneisha McBride och Eric Garner.

  333. Det är individuella ansikten
    som säger:

  334. "Jag heter Trayvon Martin och mitt
    liv räknas." Tillstånd av förlust.

  335. Tack.

  336. Översättning: Charlotte Arwedsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mobilisera generation hiphop

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ser aktivismen ut idag? Sociologen Andreana Clay, som varit engagerad i bland annat Occupy, gör analyser om samtidens politiska rörelser. En av hennes poänger är att medborgarrättsrörelser förr ofta var ledda av en karismatisk talare, medan aktivismen idag främst är en gräsrotsrörelse. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil
Ämnesord:
Hiphop, Medborgarrättsrörelser, Musik, Musiksociologi, Politik, Politisk musik, Samhällsvetenskap, Sociala rörelser, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphop är min kunskapskälla

Hiphopen förmedlar en väldigt tydlig bild av samtiden, menar Jason ”Timbuktu” Diakité i denna föreläsning. Som musikform har hiphop ofta ett unikt klassperspektiv och förmedlar personliga erfarenheter som väldigt få andra konstformer gör. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

En multikulturell stormakt

Hiphopen är en global handelsvara och en multikulturell rörelse som förändrar det amerikanska samhället i grunden, och den amerikanska drömmen symboliseras idag av Jay-Z och Beyoncé. Det menar författaren och professorn Jeff Chang, som här berättar om det politiska läget i USA och om hiphopen som musikrörelse. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punkens politiska resa

Som politisk rörelse var punken glidande, såväl anti-rasistisk som rasistisk beroende på artist och rörelse. Men punken var alltid emot systemet. Om detta berättar Matthew Worley vars specialitet är punkgenren Oi, känd för sina kopplingar till fotboll och arbetarklassideal. Worley är professor i historia vid Readings universitet. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Mobilisera generation hiphop

Hur ser aktivismen ut idag? Sociologen Andreana Clay, som varit engagerad i bland annat Occupy, gör analyser om samtidens politiska rörelser. En av hennes poänger är att medborgarrättsrörelser förr ofta var ledda av en karismatisk talare. Idag är aktivismen främst en gräsrotsrörelse. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Att läsa raplyriken

Sexism och jämställdhet är två av de vanligaste ämnena bland kvinnliga rappare i Sverige. Det berättar Kalle Berggren som har skrivit avhandlingen ”Reading rap”. Genom att studera svensk hiphoplyrik har Kalle Berggren synat representationen av genus, klass och sexualitet inom musikgenren. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Graffiti - kriminellt snyggt

Ska vi se graffitin som konst eller ett kriminellt dåd? Det är en av samtidskonstens eviga frågor. Jacob Kimvall är gatukonstnären som blev konsthistoriker. Här berättar han om hur samhällets uppfattningar om graffitin förändrats genom tiderna. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punkens identitetsmarkörer

Punk är inget man blir, det är något man är. Det var en av sakerna som sociologen Erik Hannerz kom fram till när han gjorde intervjuer med punkare i en jämförande studie mellan Sverige och Indonesien. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphop och pedagogik

Hiphopen kan göra oss mer kreativa, förstå komplexa meningsbyggnader och hjälpa oss att improvisera. Det säger Bettina Love, assisterande professor vid universitetet i Georgia, i sin föreläsning. Hon arbetar framgångsrikt med hiphop som pedagogiskt instrument. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Social samhörighet i musiken

Hur samspelar musik och unga människors liv? Har den rent underhållningsvärde eller har musik en annan betydelse? Forskaren Mark Rimmer har studerat ungdomars musikkonsumtion i olika städer i Storbritannien och berättar här om hur musiken påverkat dem socialt och kulturellt. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punk i Peking

Jonas Qvarsebo och Philip Lalander berättar om sin tid som unga punkare i Norrköping. Nu har de blickat tillbaka och börjat analysera vad punken betydde för dem, och genom att göra intervjuer med punkare från tiden i "Peking" har de kommit fram till en analys om vilken roll punken har i ett samhälle. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Vivi Lachs om judisk historia i London

Vivi Lachs är fil.dr i historia och musik och föreläser om den judiska invandringen till England från Östeuropa på 1880-talet. Vilket liv erbjöds invandrarna? Hon berättar om visor som sjöngs och beskriver olika situationer och platser i de judiska kvarteren. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.