Titta

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Om UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphopen och punken är två musikgenrer som vuxit från subkultur till arenaunderhållning. Men det är också två kulturuttryck som handlar om starka identitetsbyggen och samhällsengagemang. I den här föreläsningsserien hör vi bland andra artisten Jason "Timbuktu" Diakité och författaren Jeff Chang prata om klassfrågor och hur musik, politik och pedagogik hänger ihop. Inspelat på Malmö högskola den 15 och 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning : Graffiti - kriminellt snyggtDela
  1. Jag vill bara berätta lite kort
    om min bakgrund-

  2. -och hur jag blev konstvetare
    inom det här projektet.

  3. Jag är konstvetare och har skrivit
    om graffiti och hiphop-

  4. -sen början av 90-talet.
    Jag är också före detta graffitimålare.

  5. Så ser min egen bakgrund ut.

  6. När det gäller forskningen
    kring graffiti i Sverige-

  7. -har den bakgrunden varit viktig. Här är
    tidningen Underground Productions-

  8. -som jag startade med några vänner
    i början på 90-talet.

  9. Jag jobbade med den i ett femtontal år.

  10. Det pågår en debatt om graffiti är en
    egen subkultur eller en del av hiphop.

  11. Graffitimålarna på 80-talet var, liksom
    hiphopen, en del av kulturscenen.

  12. De flesta graffitimålare i Stockholm-

  13. -identifierade sig själva som en del av
    hiphopscenen. Jag vill också påstå-

  14. -att de utgjorde den största delen av
    hiphopscenen i Stockholm på 80-talet.

  15. Men som forskare inser jag-

  16. -att hiphopens kontext
    har förändrats under åren.

  17. Men jag ser fortfarande hiphop
    som en central kulturell kontext-

  18. -som man bör räkna med
    för att förstå subkulturen graffiti-

  19. -och att graffiti också bör erkännas
    som en del av hiphopen.

  20. Att graffiti blev så stort
    inom svensk hiphop-

  21. -berodde nog på den kända filmen
    "Style Wars" ("Konst på stickspår")-

  22. -som är en hiphopdokumentär
    om graffiti.

  23. Den sändes i svensk tv
    den 21 september 1984.

  24. Den väckte stor uppmärksamhet.

  25. I alla tidningar jag har gått igenom-

  26. -får dokumentärfilmen mest uppmärk-
    samhet av alla tv-program den kvällen.

  27. Och det var en fredagskväll. Det var en
    dokumentär som många i Sverige såg.

  28. Den presenterar också graffiti
    som en av hiphopens tre delar:

  29. Graffiti, rap och breaking.

  30. Graffiti beskrivs här
    som en del av hiphopkulturen.

  31. Det var också så den beskrevs
    i Steven Hagers berömda bok-

  32. -som också är från 1984.

  33. Mycket av tidigare forskning
    om den här formen av graffiti-

  34. -har byggt på
    två sammanlänkade motiv.

  35. Det första är att beskriva graffiti som
    en subkultur och det andra att bevisa-

  36. -att graffitin är mycket mer komplex
    än vad man brukar påstå.

  37. Den domineras starkt
    av etnografiskt material.

  38. På grund av mitt förflutna
    inom graffiti och hiphop-

  39. -tyckte jag inte att det här var
    så intressant och spännande.

  40. Jag försökte också hitta en medelväg.

  41. Min tanke var
    att försöka förstå graffiti-

  42. -som ett fenomen
    skapat av subkulturella aktörer-

  43. -liksom av allmänna institutioner.

  44. Jag ser graffiti som
    en transnationell, subkulturell rörelse-

  45. -med lokala variationer,
    men studerar det som en konstruktion-

  46. -producerad av både subkulturella
    och institutionella aktörer.

  47. En av de viktiga institutionella
    effekterna på graffiti-

  48. -är att graffiti beskrivs
    på ett motstridigt sätt.

  49. Dels beskrivs det i stor grad
    som nedsmutsning-

  50. -som i det kända citatet
    av Sanford Garelik, där han hävdar-

  51. -att graffiti är nedsmutsning-

  52. -och till och med den värsta formen av
    nedsmutsning som måste bekämpas.

  53. Det här hör till ett sätt att beskriva
    graffiti som vandalism eller brott.

  54. Andra, inte bara subkulturella aktörer,
    hävdar att graffiti är kultur och konst.

  55. Det här är
    det andra sättet att se på graffiti.

  56. Jag studerar graffiti
    utifrån den här polariteten-

  57. -mellan synen på graffiti som
    vandalism eller brott å ena sidan-

  58. -och kultur och konst å andra sidan.

  59. Och det här är också...

  60. Och i den här senare konstruktionen-

  61. -har graffitimålare ofta en röst
    som uttrycker nåt om vad de gör.

  62. Det här är ett uppslag ur
    tidskriften New York från mars 1973-

  63. -där fyra graffitimålare intervjuades,
    bland annat Snake 1-

  64. -som var DJ på min disputationsfest.

  65. Det var ett sätt för mig
    att få material-

  66. -och också ett sätt att hedra honom.

  67. Och även Phase 2, som är en väldigt
    betydelsefull person inom både graffiti-

  68. -breaking och rap.

  69. Phase 2 är en av de personer
    som verkligen ogillar ordet "graffiti".

  70. Han vägrar ta det i sin mun
    och refererar till det som "g-ordet".

  71. Jag lånade titeln på min avhandling
    av Phase 2.

  72. Han säger:

  73. "Om man slår upp ordet i en ordbok"-

  74. -"beskriver det inte
    vad vi har gjort konsten till."

  75. Graffiti är ett ord
    för att beskriva rörelsen utifrån.

  76. Han säger:
    "Se till att avskaffa g-ordet."

  77. Problemet är... Det här är också nån
    sorts brist på institutionella resurser-

  78. -och möjligheten
    att få föra sin egen talan.

  79. Men jag måste studera ordet graffiti
    och använda ordet graffiti-

  80. -i min forskning.

  81. Tidigare forskare har använt andra sätt
    för att tackla problematiken.

  82. Bland annat Ivor Miller-

  83. -som också har intervjuat Phase 2
    och använt honom som källa.

  84. Han hävdar, precis som Phase 2-

  85. -att subkulturell sprejkonst
    felaktigt betraktas som klotter.

  86. Man kan också se det
    som två skilda fenomen:

  87. Graffitikonst skiljer sig från klotter.

  88. Det skriver till exempel Joe Austin.

  89. Graffiti som vandalism och konst
    är beroende av subjektiva omdömen-

  90. -och/eller individuell smak.
    Det här är en ny syn på det.

  91. Svenske forskaren Mikael Johnson-

  92. -och kanadensiska konsthistorikern
    Anna Waclawek tolkar det på olika sätt.

  93. Men redan 1988 hävdade den
    amerikanska forskaren Susan Stewart-

  94. -att klotter och graffitikonst skapas-

  95. -genom ett sammanflätat system
    av axiologiska mönster.

  96. Det verkar vara
    det mest produktiva sättet-

  97. -att närma sig problematiken.

  98. Jag utgick från det här sättet
    att förstå graffiti:

  99. Polariteten mellan brott och konst
    och även mellan vandalism och kultur.

  100. Och att de här är sammanflätade.

  101. Jag studerar
    hur de här beskrivningarna av graffiti-

  102. -som vandalism och konst
    förekommer i olika kulturella kontexter-

  103. -men i det här föredraget ska jag
    framför allt prata om Berlinmuren.

  104. Men också om graffiti
    i New York på 70- och 80-talet-

  105. -samt nolltoleransen i Stockholm.

  106. Här är ett citat ur "Konst på stickspår"
    där polisen Bernie Jacobs säger:

  107. "Är det konst? Jag vet inte. Jag är inte
    konstkritiker, men ett brott är det."

  108. Det är inget uteslutande uttalande
    han gör.

  109. Det kan vara brott
    och konst på samma gång.

  110. Ett annat citat jag använder i min
    avhandling är av en New York-polis-

  111. -på antigraffitikonferens i Stockholm:

  112. "Jag och mina kolleger
    vägrar prata om 'graffitikonst'."

  113. "Graffiti är inte konst,
    utan ett brott."

  114. "Graffiti är skadegörelse
    på allmän eller privat egendom."

  115. Det intressanta är inte
    hans påstående-

  116. -utan hans behov av att uttryckligen
    förneka att graffiti kan vara konst.

  117. Det är svårt att föreställa sig
    att en polis i ett annat sammanhang-

  118. -måste förneka
    att det de arbetar med är konst.

  119. En krossad ruta är t.ex. inte konst,
    utan brott och förstörelse av egendom.

  120. Att stjäla en cykel är inte konst, osv.

  121. Poliser brukar inte behöva komma med
    såna här dementier.

  122. Uttalandet blir meningsfullt och rele-
    vant genom den diskursiva praktiken-

  123. -där graffiti omnämns som brott-

  124. -men även genom den diskursiva
    formationen i vidare mening-

  125. -där graffiti omnämns
    som både brott och konst.

  126. Den här brottsaspekten är mycket mer
    vedertagen och vanlig inom graffiti-

  127. -än vad som framgår
    av tidigare forskning.

  128. Det här är det berömda verket av Lee.

  129. En kopia av en muralmålning från
    en handbollsplan på Lower East Side.

  130. "Graffiti är konst och om konst
    är ett brott - låt Gud förlåta alla."

  131. Här är ett annat exempel på konst
    och ett brott.

  132. En muralmålning
    av amerikanen Keith Haring från 1986.

  133. Den målades
    längs Harlem River Drive.

  134. Budskapet var medvetenhet
    om problemen med drogen crack-

  135. -och det som har blivit känt
    som crackepidemin.

  136. Det här är inget avslutat kapitel,
    som professor Adreana Clay berättade-

  137. -när hon talade om
    dagens crack- och kokainproblem.

  138. Keith Haring målade den här
    handbollsplanen 1986 - olagligt-

  139. -utan tillstånd från murens ägare. Han
    greps och anklagades för förstörelse.

  140. Keith Haring var vid den här tiden
    inte graffitimålare-

  141. -snarare en graffitiinspirerad konstnär-

  142. -men också internationellt erkänd.

  143. Han arbetade både på gatan
    och på många museer.

  144. Han lyckades väcka stor
    uppmärksamhet i det här fallet.

  145. Så när han ställdes inför rätta
    i september 1986-

  146. -behövde han bara erkänna
    för att få sänkt straff.

  147. Han dömdes för förargelseväckande
    beteende och fick betala lite böter.

  148. Domaren skrev i pressmaterialet-

  149. -att konstnärens avsikter
    uppenbarligen var goda.

  150. Men en handbollsplan är en
    handbollsplan. Därför var det ett brott.

  151. Hon föreslog att Haring skulle hitta
    en annan mur för sitt budskap.

  152. Originalet förstördes och målades över
    av New Yorks parkförvaltning-

  153. -som samtidigt erbjöd Keith Haring
    att måla en annan mur-

  154. -med samma budskap.
    Han erbjöds åtta olika platser.

  155. Men han envisades med
    att få använda originalplatsen.

  156. I början av oktober var Haring tillbaka
    och målade om muralmålningen igen.

  157. Det här är den senare versionen.
    Bilden togs för några år sen.

  158. Parken där målningen finns
    har i dag döpts om-

  159. -till "Crack is wack playground".

  160. "Crack is wack" förvandlades
    från ett brott i parken-

  161. -till ett officiellt konstverk
    och ett monumentalt landmärke...

  162. ...som har fått ge namn åt hela parken.
    Jag utvecklar det här i min avhandling-

  163. -där jag också diskuterar faktorer
    som klassprivilegier-

  164. -och de vitas privilegier: att Keith
    Haring fick den här möjligheten.

  165. Men det är fortfarande
    i en snävare kontext ett exempel på-

  166. -hur graffiti som konst och som brott
    diskuteras.

  167. Det är både ett brott och konst.

  168. Här är ett annat exempel:
    Berlinmuren - ett annat av mina fall.

  169. Verket "Escape" av
    Crime, Deza och Crazy Colour-

  170. -ur The Denots Crew,
    ett hiphopgäng i Berlin-

  171. -som bestod av breakers,
    graffitimålare, dj:ar-

  172. -och minst en rappare.

  173. Här ser man återigen en polis
    som springer och jagar graffitimålaren-

  174. -i andra änden av verket.

  175. Det är franska poliser.

  176. Verket gjordes i den franska sektorn
    i Västberlin.

  177. Polisen används ofta i graffiti
    på olika sätt.

  178. Synen på graffiti som brott
    har ett produktivt värde.

  179. Här är en annan del av Berlinmuren:
    Monumentet-

  180. -vid CIA:s högkvarter i USA.

  181. Här är CIA:s hemsida.

  182. Det står att monumentet står
    som i Berlin-

  183. -med västra sidan graffitimålad
    och östra sidan vitkalkad.

  184. Västra sidan är täckt av graffiti som
    speglar västs färg, hopp och optimism-

  185. -i skarp kontrast till östra sidan
    av muren, som är färg- och livlös.

  186. Det här är min approach till...
    Det här är intressant.

  187. Det intressanta är
    att det är en sorts polisorganisation-

  188. -som pratar om graffiti som konst
    och inte som ett brott.

  189. Men det här är också
    en väldigt specifik situation:

  190. Berlinmuren.

  191. Jag har gått igenom
    mycket pressmaterial.

  192. Nästan enbart
    engelskspråkigt pressmaterial.

  193. Jag ska visa er några citat
    om hur graffitin beskrevs-

  194. -i kanadensisk, amerikansk
    och engelsk press. Här är ett exempel:

  195. "Västra Berlinmuren liknar New Yorks
    t-bana, ett urbant graffitimonument."

  196. "I öst, där man inte kan komma åt den
    lika lätt eller uttrycka sig fritt"-

  197. -"med sprejfärg eller annat,
    är muren tom och grå."

  198. Det här är intressant. När man läser
    det kan man tro att det var fritt fram-

  199. -att spreja färg på t-banevagnar
    i New York, vilket det inte var.

  200. Vid den här tidpunkten bedrev
    transportmyndigheten krig mot graffitin.

  201. Det var bara på Berlinmuren det var
    fritt fram att använda sprejfärg.

  202. Det berodde också på att Berlinmuren
    tillhörde den östtyska regeringen-

  203. -men vette mot Västberlin.

  204. Ett annat citat handlar om
    hur "friheten slutar här".

  205. "Klottret är ett stänk av mänsklighet
    på den opersonliga betong"-

  206. -"som klyver Berlin mitt itu."
    Så graffiti används på nåt sätt...

  207. ...som tecken på mänsklighet.

  208. Här får alltså graffiti
    som brott och vandalism-

  209. -plötsligt ett positivt värde som
    en sorts symboliskt våld mot muren.

  210. Det finns en massa olika citat.

  211. En favorit är det här av Ronald
    Reagan, när han höll sitt berömda tal-

  212. -framför Brandenburger Tor 1987:

  213. "Herr Gorbatjov, riv denna mur!
    Herr Gorbatjov, öppna denna port!"

  214. Då citerar han graffitin på muren:

  215. "Ord sprejade på muren,
    kanske av en ung Berlinbo."

  216. "Den här muren kommer att falla.
    Tro blir verklighet."

  217. "Muren kan inte stå emot friheten." Vi
    ser en länk mellan graffiti och frihet-

  218. -i just den här kontexten
    när det gäller Berlinmuren.

  219. Här ser vi också Ronald Reagans
    bibliotek och museum-

  220. -med sitt monument.

  221. Gorbatjov och Reagan står framför den
    graffitimålade Berlinmuren.

  222. Som konsthistoriker älskar jag den här,
    för den speglar...

  223. Många bilder på folk som ser på konst
    är introspektiva.

  224. Folk brukar stå bredvid konstverket
    när de blir porträtterade.

  225. Så det här är en idealiserad version av
    hur man ser på konst.

  226. Det här är ett intressant fall för mig,
    för när jag ser på diskussionerna-

  227. -om graffitin på Berlinmuren
    finns det många texter...

  228. ...eller snarare återgivningar av
    att graffiti står för demokrati-

  229. -och är en del av frihet-

  230. -men på själva monumentet
    står det "demokrati" och "frihet".

  231. Och man citerar eller parafraserar
    Ronald Reagan: "Riv denna mur!"

  232. Och man ser en sol gå upp
    bakom bergen.

  233. Här rör det sig förmodligen inte om
    fri graffiti som har målats på muren.

  234. CIA har förmodligen anlitat målare
    som har skapat ett passande budskap.

  235. Det här kan jag inte bevisa,
    men det är det mest troliga.

  236. Det verkar lite för passande. Det står
    också att den här biten av Berlinmuren-

  237. -är från en del där det fanns
    många lager med graffiti.

  238. Det här är mitt sista exempel
    på graffiti. Det är från Stockholm.

  239. Det här verket gjordes 1989
    i en Stockholmsförort. Det finns kvar.

  240. "Fascinate" gjordes av två unga
    graffitimålare: Circle och Tarik.

  241. Det är ett intressant verk på många
    sätt. Det finns en industriarbetare.

  242. Han syns inte p.g.a. skuggorna,
    men det finns en arbetare.

  243. Och det finns en ung hiphopare
    till höger och i mitten en knarkare-

  244. -som injicerar heroin eller nåt,
    så det är ett tydligt antidrogbudskap.

  245. Eftersom verket finns kvar
    har man föreslagit-

  246. -att när området nu ska omvandlas
    till ett bostadsområde-

  247. -från ett industriområde ska det sparas.

  248. Här ser man parken och i mitten
    ser man en triangel där det står:

  249. "Graffitihuset."
    Så det ska bevaras inför framtiden.

  250. Men vi har en nolltoleranspolicy
    i Stockholm-

  251. -så när det här förslaget
    nådde politikerna blev det nej.

  252. En av lokalpolitikerna sa-

  253. -att graffiti skapar en osäker miljö
    för invånarna-

  254. -och att målningen kommer att
    leda till mer olaglig graffiti.

  255. "Vi ser helst att huset rivs."

  256. Det här är också...

  257. Det här förslaget ledde i sin tur
    till en rad protester.

  258. Så nu kommer det förmodligen
    att bevaras.

  259. Det här var alltså hypotesen
    jag utgick från.

  260. I avhandlingen har jag lyckats skapa...

  261. ...en bild av hur graffiti har
    diskuterats i de tre fallen-

  262. -som ser ut ungefär så här:

  263. Avståndstagande diskursiv praktik
    kontra samtyckande diskursiv praktik.

  264. Jag vill bara visa lite kort
    hur man kan tillämpa det här...

  265. Det här är olika yttranden om graffiti
    jag har hittat i mitt material.

  266. De streckade linjerna
    illustrerar polariteterna.

  267. Om vi börjar med "Crack is wack"-

  268. -beskriver det graffiti både som
    ett konstverk och som ett brott.

  269. En institutionellt erkänd konstnär
    har skapar konstverket.

  270. Men det är också ett brott.

  271. Det blir en rättssak, men förvandlas
    till förargelseväckande beteende-

  272. -vilket inte är ett lika allvarligt
    brott som skadegörelse.

  273. Genom att Keith Haring
    därefter erbjuds-

  274. -att måla konstverket på nytt
    blir det på nytt ett konstverk.

  275. Det blir ett kulturellt landmärke och
    parken döps om: det blir ett monument.

  276. Det här är en diskursiv förvandling
    av det här speciella objektet.

  277. "Fascinate" å andra sidan
    börjar som ett konstverk.

  278. En lagligt utförd målning som gjordes
    med murens ägares tillstånd.

  279. Den var väldigt populär. Den här typen
    av graffiti beskrevs inte som brott-

  280. -i svensk massmedia.

  281. Men på grund av nolltoleranspolicyn...

  282. Det här föreslås bli
    ett kulturellt landmärke-

  283. -men man fruktar att konstverket
    ska skapa sociala problem och brott.

  284. Men tack vare protester och så vidare
    blir det återigen ett monument.

  285. Det här är de olika diskussionerna och
    mönstren som jag har försökt studera.

  286. Så min slutsats är...

  287. ...att den här typen av mönster
    är väldigt viktiga att förstå-

  288. -för att man ska kunna...

  289. -utnyttja graffitin-

  290. -och progressivt skapa
    potentiella möjligheter-

  291. -för graffitimålare. Tack.

  292. Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Graffiti - kriminellt snyggt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ska vi se graffitin som konst eller ett kriminellt dåd? Det är en av samtidskonstens eviga frågor. Jacob Kimvall är gatukonstnären som blev konsthistoriker. Här berättar han om hur samhällets uppfattningar om graffitin förändrats genom tiderna. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Bild > Måla och skapa
Ämnesord:
Gatukonst, Graffiti, Historia, Konst, Konsthistoria, Kulturhistoria, Otraditionella konstformer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphop är min kunskapskälla

Hiphopen förmedlar en väldigt tydlig bild av samtiden, menar Jason ”Timbuktu” Diakité i denna föreläsning. Som musikform har hiphop ofta ett unikt klassperspektiv och förmedlar personliga erfarenheter som väldigt få andra konstformer gör. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

En multikulturell stormakt

Hiphopen är en global handelsvara och en multikulturell rörelse som förändrar det amerikanska samhället i grunden, och den amerikanska drömmen symboliseras idag av Jay-Z och Beyoncé. Det menar författaren och professorn Jeff Chang, som här berättar om det politiska läget i USA och om hiphopen som musikrörelse. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punkens politiska resa

Som politisk rörelse var punken glidande, såväl anti-rasistisk som rasistisk beroende på artist och rörelse. Men punken var alltid emot systemet. Om detta berättar Matthew Worley vars specialitet är punkgenren Oi, känd för sina kopplingar till fotboll och arbetarklassideal. Worley är professor i historia vid Readings universitet. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Mobilisera generation hiphop

Hur ser aktivismen ut idag? Sociologen Andreana Clay, som varit engagerad i bland annat Occupy, gör analyser om samtidens politiska rörelser. En av hennes poänger är att medborgarrättsrörelser förr ofta var ledda av en karismatisk talare. Idag är aktivismen främst en gräsrotsrörelse. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Att läsa raplyriken

Sexism och jämställdhet är två av de vanligaste ämnena bland kvinnliga rappare i Sverige. Det berättar Kalle Berggren som har skrivit avhandlingen ”Reading rap”. Genom att studera svensk hiphoplyrik har Kalle Berggren synat representationen av genus, klass och sexualitet inom musikgenren. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Graffiti - kriminellt snyggt

Ska vi se graffitin som konst eller ett kriminellt dåd? Det är en av samtidskonstens eviga frågor. Jacob Kimvall är gatukonstnären som blev konsthistoriker. Här berättar han om hur samhällets uppfattningar om graffitin förändrats genom tiderna. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punkens identitetsmarkörer

Punk är inget man blir, det är något man är. Det var en av sakerna som sociologen Erik Hannerz kom fram till när han gjorde intervjuer med punkare i en jämförande studie mellan Sverige och Indonesien. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphop och pedagogik

Hiphopen kan göra oss mer kreativa, förstå komplexa meningsbyggnader och hjälpa oss att improvisera. Det säger Bettina Love, assisterande professor vid universitetet i Georgia, i sin föreläsning. Hon arbetar framgångsrikt med hiphop som pedagogiskt instrument. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Social samhörighet i musiken

Hur samspelar musik och unga människors liv? Har den rent underhållningsvärde eller har musik en annan betydelse? Forskaren Mark Rimmer har studerat ungdomars musikkonsumtion i olika städer i Storbritannien och berättar här om hur musiken påverkat dem socialt och kulturellt. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punk i Peking

Jonas Qvarsebo och Philip Lalander berättar om sin tid som unga punkare i Norrköping. Nu har de blickat tillbaka och börjat analysera vad punken betydde för dem, och genom att göra intervjuer med punkare från tiden i "Peking" har de kommit fram till en analys om vilken roll punken har i ett samhälle. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Mellan konst, arkitektur och samhälle

Arkitekten Andrés Jaque berättar om The office for political innovation, ett kontor som utvecklar arkitekturprojekt i gränslandet mellan konst, arkitektur och samhälle. Ett exempel på ett framgångsrikt projekt är paviljongen Cosmo som finns på MoMA i New York och som fungerar som ett självlysande vattenreningsverk. Kontoret belönades med ett silverlejon på Venedigbiennalen 2014 för bästa forskningsprojekt. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Den moderna staden växer fram

Breda gator, monumentala byggnader och bättre bostadsförhållanden för de fattiga. Vi går på stadsvandring med arkitekturhistorikern Eva Eriksson.

Fråga oss