Titta

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Om UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphopen och punken är två musikgenrer som vuxit från subkultur till arenaunderhållning. Men det är också två kulturuttryck som handlar om starka identitetsbyggen och samhällsengagemang. I den här föreläsningsserien hör vi bland andra artisten Jason "Timbuktu" Diakité och författaren Jeff Chang prata om klassfrågor och hur musik, politik och pedagogik hänger ihop. Inspelat på Malmö högskola den 15 och 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning : Punkens identitetsmarkörerDela
  1. Jag forskar om subkulturer
    på sociologiska institutionen.

  2. Jag jobbar för tillfället på ett projekt
    hur graffare använder stadsytor-

  3. -men i dag ska jag prata om
    min avhandling om punkare-

  4. -och subkulturell äkthet.

  5. När jag har forskat om punken
    var den vanligaste reaktionen-

  6. -när jag sa vad jag sysslade med:
    "Punken? Men den dog på 1980-talet."

  7. En stereotyp som förknippar punkare
    med tatueringar-

  8. -säkerhetsnålar, mohikanfrisyrer,
    skinnjackor eller spikes.

  9. Betydelsen är ofta lika stereotyp.

  10. Punk handlar om
    anarki, uppror och ilska.

  11. Båda de här stereotyperna
    handlar om äkthet.

  12. När jag svarar att punken lever
    och har gjort det de senaste 40 åren-

  13. -och att den finns i de flesta delar
    av världen och är väldigt olikartad-

  14. -följer det andra svaret
    på det första:

  15. "Ja, men det är inte riktig punk."
    Det var 1977, -78, -81, -84, -87-

  16. -beroende på vem som pratar.

  17. Tyvärr finns likriktningen av
    punkens betydelse och stil-

  18. -i den tidigare forskningen. Punken
    förklaras som en enda betydelse.

  19. Riktiga punkare
    klär och beter sig på liknande sätt.

  20. De som inte gör det är antingen inte
    punkare eller mindre engagerade.

  21. Jag ska berätta om punken
    med både lik- och olikheter.

  22. Både gällande stil, men än viktigare
    gällande betydelsemönstret.

  23. Syftet med min avhandling var
    att se hur och i motsats till vad-

  24. -punken definieras och levs ut
    i Sverige och Indonesien.

  25. Hur och mot vad definieras punken?
    Vad är massan?

  26. Vad betyder den? För ett gemensamt
    drag i den tidigare forskningen-

  27. -är det att den definierar
    subkulturer som annorlunda än normen.

  28. Annorlunda än massan.

  29. Den här skillnaden definieras olika-

  30. -beroende på hur "sub"
    i det subkulturella uttrycks.

  31. Från dess bruk på sent 40- och 50-tal
    och till 70-talet definierades "sub"-

  32. -som det underordnade.

  33. Grupper som var skilda
    från befolkningen-

  34. -på grund av etnicitet,
    religion, klass eller brottslighet.

  35. Med sånt fokus var subkulturer en
    lösning på kollektivt upplevda problem-

  36. -som bottnade i en olikhet i mötet
    med de socioekonomiska strukturerna.

  37. "Sub" angav en underordnad grupp
    inom en övergripande helhet.

  38. Den andra definitionen av "sub"
    är strävan efter en kollektiv avvikelse.

  39. Det börjar med Howard S. Becker
    på 1960-talet, men finns än i dag-

  40. -särskilt i subkulturellt motstånd.

  41. Olikhet är här nåt som uppnås,
    inte tillskrivs.

  42. Det är nåt som åstadkoms. Grupper
    ses som skilda från befolkningen-

  43. -genom deras stil
    och engagemang i det alternativa.

  44. Och nyligen har båda de här två:
    det vill säga tillskriven olikhet och...

  45. Tillskriven och uppnådd olikhet...

  46. De har ifrågasatts nu
    av teoretiker som Paul Hodkinson-

  47. -och även Nancy Macdonald.

  48. Deras forskning definierar olikhet
    som nåt som kommuniceras-

  49. -och att det inte finns nån massa
    bortom det subkulturella.

  50. Det finns ingen massa
    som subkulturen är skild ifrån.

  51. I stället har fokus varit på det
    som binder samman det subkulturella.

  52. Det som etablerar olikhet
    från en likaså konstruerad massa.

  53. Vi har sett en utveckling från "sub"
    som det redan annorlunda-

  54. -till sen att bli annorlunda.

  55. Nu talar vi om
    olikhet som ett självändamål.

  56. Det bygger på
    den tidigare definitionen.

  57. En kommunicerad olikhet
    kan spåras till Dick Hebdige.

  58. Tyvärr har samma problem
    levt kvar i den här utvecklingen.

  59. Olikhet och likheter
    låser fast oss i en enda betydelse.

  60. Det antar på förhand en enda massa
    och en enda definition av äkthet.

  61. Oavsett hur "sub" definieras
    ignoreras olikheter bland deltagare-

  62. -eller bortförklaras som bristande
    engagemang, personliga tolkningar-

  63. -eller mindre äkta. Det finns inga breda
    definitioner av vad det borde vara-

  64. -eller vad det borde skiljas ifrån.
    För mig var det början.

  65. Vilka lik- och olikheter
    finns bland definitioner-

  66. -av både massan och det äkta?

  67. Och vad är konsekvenserna för
    hur vi kan undersöka mobiliseringen-

  68. -av subkulturella stilar
    och identiteter?

  69. Jag vill säga nåt
    som jag återvänder till senare.

  70. Det finns en jämförande aspekt.

  71. Min information bygger på
    etnografiskt fältarbete i nio städer-

  72. -i två länder under tio år.

  73. Första delen gjorde jag i ett projekt
    om folkrörelser och musik-

  74. -och den andra som en del av
    min doktorsavhandling.

  75. Eftersom tidigare forskning
    antar en subkulturell betydelse-

  76. -har deltagarna antingen
    begränsats till en särskild grupp-

  77. -oftast den som anses vara mest
    radikal gällande stil eller politik-

  78. -eller så har de bestämts av forskaren
    utifrån dennes subkulturella kunskap.

  79. Att de vet
    hur man skiljer på falskt och äkta.

  80. Jag är själv gammal punkare, men jag
    insåg att mina förutfattade meningar-

  81. -inte var en fördel,
    utan snarare en konkret partiskhet.

  82. De hindrade mig ifrån
    att gå bortom det givna.

  83. Det begränsade också vart jag gick,
    hur jag tog mig an saker-

  84. -och vem jag pratade med.

  85. Eftersom jag ville fånga punkens
    mångfald vidgade jag studien-

  86. -så att jag kunde undersöka
    olikheterna bland olika definitioner-

  87. -av vad punk borde vara. Särskilt i
    Indonesien, för jag visste ju inget.

  88. Senare använde jag
    samma strategi i Sverige.

  89. Jag ville använda deltagares
    diskussioner om det subkulturellt äkta-

  90. -och undersöka hur identifikation
    och deltagande uttrycktes.

  91. Till vem, var och mot vad?

  92. Jag undersökte andra saker
    på samma vis.

  93. Vad betyder massa, politik, frihet,
    stil, anarkism och agerande för dem?

  94. Hur definieras det och mot vad?

  95. Punken är full av diskussioner av
    vad som är ute, inte okej och ett svek.

  96. För att kartlägga dessa
    antecknade jag hur deltagare-

  97. -gjorde åtskillnad
    mellan andra deltagare.

  98. Hur de godkände och underkände andra
    som de träffade på konserter, gatan-

  99. -eller hade hört talas om.

  100. Jag antecknade och bedömde
    vad jag skulle göra härnäst.

  101. Och sen... Det här är ett fältarbete.

  102. "Jag har lyssnat på John och Hannas
    historier om posörer och dumma ungar"-

  103. -"som de träffar på konserter".

  104. "Jag frågade var de höll till
    och om hon kände dem."

  105. "Hon sa att de sa att de var punkare,
    men det var de inte"-

  106. -"så jag behöver inte prata med dem.
    Så nu måste jag prata med dem."

  107. När nån sa att nån var falska punkare
    så studerade jag dem.

  108. Om de definierade sig själva som
    punkare lät jag dem leda mig vidare-

  109. -för att fånga en mångfald som
    inte jag avgjorde hur den skulle se ut.

  110. "Omvänt medlemsgodkännande".

  111. Jag undersökte inte deltagarnas
    godkännande av mina idéer.

  112. Jag var mer intresserad av deras
    underkännande av andra deltagare.

  113. Konsekvensen blev inte bara
    att jag fick en mångfald-

  114. -utan också att spänningarna
    möjliggjorde det här breda urvalet.

  115. Deltagare som jag
    aldrig hade trott var punkare.

  116. Som aldrig skulle säga att de
    var punkare till nån utomstående-

  117. -men identifierade sig som punkare
    och mer äkta än andra grupper.

  118. Jag vill återvända till
    mina två fall-

  119. -för i tidigare forskning
    har definitionen varit:

  120. Lösningen på en olikhet
    som baseras på mötet-

  121. -med den socioekonomiska strukturen.

  122. Betydelsen av stil är lokaliserad...
    som en följd av det här.

  123. Om det är sant, så med tanke på att
    Sverige och Indonesien är så olika-

  124. -gällande infrastruktur, historia,
    ekonomi, styre och medier, o.s.v.-

  125. -så borde vi förvänta oss
    att hitta viktiga skillnader i punken-

  126. -mellan dessa två länder,
    men det var motsatsen.

  127. Det fanns fler skillnader
    mellan olika punkare i varje stad-

  128. -än mellan städer
    eller mellan länderna.

  129. De här skillnaderna
    var strukturerade på liknande sätt.

  130. Jag började med att undersöka
    vad punken tog avstånd ifrån.

  131. Sen tittade jag hur det hängde ihop
    med den subkulturella tillhörigheten.

  132. Vad gjorde deltagare och deras stil
    speciell, unik och äkta?

  133. Och sen vad den här representationen
    uteslöt eller möjliggjorde.

  134. Äkthet är nåt man utför.

  135. Det viktiga är inte syftet utan hur de
    görs jämförbara med en viss definition-

  136. -av vad det subkulturella borde vara.
    Det följde ett liknande mönster-

  137. -av olika definitioner av massan.
    Den första är den normala massan.

  138. Det var både det generella alla andra
    och det särskilda.

  139. Representationen av alla andra.
    Mamma, chefen, vänner...

  140. ...eller den där killen.
    - Inte du, Johan.

  141. Det var både närvarande och abstrakt.

  142. Det utmärktes av en uppfattad vilja
    att vara som alla andra-

  143. -och punkidentiteter
    uttrycktes som en inneboende olikhet.

  144. Att alltid ha varit annorlunda.

  145. Punkare var inte nåt man blev, utan
    nåt man redan var. Alltid hade varit.

  146. En uttryckt kontinuitet
    som pekade mot djup.

  147. Att bli punkare var att komma hem
    och uttrycka en inneboende olikhet.

  148. Detta djup uppnåddes
    genom att klä sig annorlunda.

  149. Visa att man inte var som alla andra.

  150. Man representerade det som stack ut,
    såg annorlunda ut, och uppförde sig-

  151. -och var annorlunda
    och inte rädd att sticka ut.

  152. Det var den uttryckta delen av det,
    för när det här skriptet utfördes-

  153. -uttrycktes den egna stilen
    som annorlunda oavsett klädstil.

  154. Punkaren med mohikan och skinnjacka
    använde samma skript-

  155. -som punkaren i jeans och flanell-
    skjorta om samma skript utfördes.

  156. Den andra definitionen pekade på
    att det subkulturella skulle skiljas-

  157. -ifrån en lydig massa.
    De som var en del av systemet.

  158. De som följde reglerna. De som
    alltid gjorde som de blev tillsagda.

  159. Avståndstagande
    skedde genom individuell frihet.

  160. En moralisk överlägsenhet över
    massan, över alla andra, de lydiga.

  161. Stil och identiteter gjordes äkta
    genom ett förbud mot regler.

  162. Friheten i det här fallet var att vara
    den man verkligen är. Bara vara.

  163. Följa sitt hjärta.

  164. En följd var att när definitionen
    utfördes så skedde en avpolitisering-

  165. -av det subkulturella.
    Politik sågs som allvarligt, tråkigt-

  166. -och inskränkt. Mot det här
    bröt sig individen loss, hade roligt-

  167. -skapade kaos och var bara sig själv.

  168. Den tredje pekade ut avståndstagande
    från en kommersiell massa-

  169. -med företag, medier och skivbolag.

  170. De första definitionerna
    har en passiv massa-

  171. -men här är den
    aktiv och utnyttjande.

  172. Ett direkt hot mot det subkulturella.
    Det subkulturella är offret.

  173. I stället sågs det subkulturella
    som att vara under angrepp.

  174. Inblandad i ett pågående krig
    och skyddade deras unika status.

  175. Den här massan hotade att försvaga
    punken till att bli som allt annat.

  176. Det uttrycktes inte
    som antikapitalism.

  177. Det viktiga
    var det som hotade punken.

  178. Företag och medier nämndes sällan,
    annat än som representanter-

  179. -för de lydiga och det normala.

  180. Djup uppnåddes här
    genom att bibehålla frihet-

  181. -trots ett sånt försök
    till utnyttjande och införlivande.

  182. Ofta genom att direkt
    bemöta den här massan-

  183. -för att representera
    att man fortfarande kunde vara äkta.

  184. Band med sponsorer eller på
    stora skivbolag sågs som lika äkta-

  185. -som dem som saknade såna kontakter.
    Ibland än mer om de sågs som-

  186. -att de hade behållit sin punkattityd
    i mainstream.

  187. Det här var en följd av
    ett "gör det själv"-skript.

  188. Att göra vad man själv ville
    oavsett vad företagen ville.

  189. Ett svek handlade mindre om pengar-

  190. -och mer om att överge
    den man verkligen var innerst inne.

  191. Dessa tre definitioner och skript
    kombinerades lätt i diskussioner-

  192. -men de kunde utföras separat.
    De hängde samman och passade ihop.

  193. Massan placerades utanför punken.

  194. Gränsarbetet här
    är innanför mot utanför.

  195. Det som misslyckas och är falskt
    är utanför punken.

  196. Det finns ingen massa i punken.

  197. Det här avståndstagandet
    var fysiskt och direkt.

  198. Man tog sig an det här och nu.

  199. Allihop kretsade kring individen.
    Eftersom massan är utanför punken-

  200. -kallar jag det
    ett konvext punkmönster.

  201. Konvex som sidan av skeden
    vi inte äter med. Den böjer sig utåt.

  202. Hittills stämmer det
    med tidigare forskning-

  203. -men det var inte
    det enda subkulturella mönstret.

  204. I varje stad fanns det
    ett andra subkulturellt mönster-

  205. -inom vilket äkthet och massan
    var markant annorlunda.

  206. Jag kallar det ett konkavt mönster,
    som böjer sig inåt.

  207. Massan placerades inuti punken.

  208. Det som ansågs vara utanför punken
    var meningslöst.

  209. Det pratade man sällan om.

  210. Den främsta definitionen här
    av massan var den ytliga massan-

  211. -med punkarna som bara fokuserade på
    stil och att vara annorlunda.

  212. Subkulturella identiteter mobiliserades
    som en utveckling bortom det.

  213. En utveckling bortom stil
    och det ytliga.

  214. Äkta punk var inte kontinuitet-

  215. -utan att bryta sig loss
    ifrån det förflutna. Att gå längre.

  216. När deltagare beskrev
    när de först drogs till punken-

  217. -beskrevs det inte som att komma hem.
    Det var naivt och dumt.

  218. En brist på kunskap och engagemang.

  219. Avståndstagandet hängde på att man
    insåg att man behövde utvecklas.

  220. Äkthet utmärktes av
    ett reaktivt gränsarbete.

  221. Är mainstreampunkarna så, är vi inte
    det. Gör de det, gör vi inte det.

  222. Och stil sågs därmed som äkta
    genom en frånvaro av stil.

  223. Eftersom fokus på stil var ytligt,
    var kläder praktiska och enkla-

  224. -och inte tillgjorda och ytliga.

  225. Den andra konkava definitionen
    kompletterar djup och förändring-

  226. -genom ett behov att ta avstånd
    ifrån en okunnig massa.

  227. De opolitiska, självbelåtna
    och hedonistiska.

  228. Punken saknade ambition och handlade
    om att dricka och att bara ha roligt.

  229. Djup var åter reaktivt
    och baserat på vad det inte var.

  230. Det äkta var kollektivt arbete där
    enskilda begär underordnades scenens.

  231. Och "scenen" användes i bestämd form-

  232. -mot det obestämda "punk".

  233. Att tillhöra scenen var
    att sträva efter en kollektiv frihet-

  234. -där alla, punkare, kunde bli vad de
    ville, så länge det följde reglerna.

  235. För här var politik nödvändig.
    Politik var det främsta medlet-

  236. -genom vilket avståndstagandet
    uppnåddes.

  237. Det var en frihet från snarare än
    för. Vi ska bara ta den här sista.

  238. Sista definitionen av massan
    gäller avståndstagandet ifrån-

  239. -en beroende massa.
    Punkare var för passiva.

  240. De behövde scenen för skivor eller
    behövde sponsorer för att överleva.

  241. En medfödd passivitet hotade scenen.
    Man behövde ständigt göra saker.

  242. Riktiga punkare gjorde punk ständigt.
    Ordnade konserter, gav ut skivor-

  243. -lagade mat, byggde nånstans
    att hänga, inte för sin egen skull-

  244. -utan för scenen. De tre
    definitionerna i ett konkavt mönster-

  245. -kan användas ihop eller separat.
    Oavsett så passade de ihop-

  246. -med en inre massa,
    och avståndstagandet-

  247. -utökades till en individuell
    förändring och underordning.

  248. Det gjorde den genom
    att betona den reaktiva attityden.

  249. Det viktiga är att likheterna
    och olikheterna var konstanta-

  250. -i Sverige och Indonesien.

  251. De konstruerades, tolkades
    och återgavs inom det subkulturella.

  252. Det stöttas också genom att peka på
    motsägelser i tidigare forskning-

  253. -genom att titta på det som beskrivs
    som det mindre äkta och engagerade.

  254. Och än viktigare, de här likheterna
    i att strukturera olikheter-

  255. -var konstanta oavsett deltagarnas
    etnicitet, klass, ålder och kön.

  256. De som utförde ett konkavt mönster
    tillhörde inte en annan åldersgrupp.

  257. Detsamma gällde för kön, ras och klass.

  258. Tiden på fältet är viktig här eftersom
    jag kunde följa dem i mönstren-

  259. -i tid eller rum. I detta avseende
    inga konkava eller konvexa punkare.

  260. De är betydelsemönster och skript
    de utför för att placera sig själva-

  261. -inom det subkulturella gränsarbetet.

  262. Kan jag få två minuter till?
    Ja. Jag fixar det. En minut.

  263. Utförandet av ett konvext mönster
    har en direkt konsekvens-

  264. -som bekräftas i mötet med massan.
    Att vara punkare är att sticka ut.

  265. Därför finns den i den definierade
    massan. På gatorna och så vidare.

  266. Det innebär att punken syns
    bortom det subkulturella.

  267. De flesta kom in i punken
    via ett konvext mönster.

  268. De hade lärt sig grunderna via ett band
    på tv, radio, festival, eller i skolan.

  269. Ett konkavt mönster
    uteslöt de flesta punkare-

  270. -och drev avskildhet
    och ständig utveckling.

  271. Punken skulle inte spridas
    utanför scenen, men det skedde-

  272. -för punkens alla större förändringar
    utvecklas från en sån attityd.

  273. Andra generationen i England
    definierade sig mot den gamla punken.

  274. Samma sak med hardcorepunk i USA,
    straight edge på 80-talet-

  275. -crustpunk på 90-talet och
    "gör det själv"-punk på sent 90-tal.

  276. Samma mönster. Jag ska sluta.

  277. -Tack.
    -Tack. Förlåt att jag skyndade på.

  278. Översättning: Jeffery Rahm
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Punkens identitetsmarkörer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Punk är inget man blir, det är något man är. Det var en av sakerna som Erik Hannerz kom fram till när han gjorde intervjuer med punkare i en jämförande studie mellan Sverige och Indonesien. Men även om Indonesien och Sverige skiljer sig åt kulturellt och socialt fann Erik Hannerz att punkarna var lika varandra. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil
Ämnesord:
Indonesien, Musik, Musiksociologi, Punkrock, Samhällsvetenskap, Sociala strukturer, Sociologi, Subkulturer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphop är min kunskapskälla

Hiphopen förmedlar en väldigt tydlig bild av samtiden, menar Jason ”Timbuktu” Diakité i denna föreläsning. Som musikform har hiphop ofta ett unikt klassperspektiv och förmedlar personliga erfarenheter som väldigt få andra konstformer gör. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

En multikulturell stormakt

Hiphopen är en global handelsvara och en multikulturell rörelse som förändrar det amerikanska samhället i grunden, och den amerikanska drömmen symboliseras idag av Jay-Z och Beyoncé. Det menar författaren och professorn Jeff Chang, som här berättar om det politiska läget i USA och om hiphopen som musikrörelse. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punkens politiska resa

Som politisk rörelse var punken glidande, såväl anti-rasistisk som rasistisk beroende på artist och rörelse. Men punken var alltid emot systemet. Om detta berättar Matthew Worley vars specialitet är punkgenren Oi, känd för sina kopplingar till fotboll och arbetarklassideal. Worley är professor i historia vid Readings universitet. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Mobilisera generation hiphop

Hur ser aktivismen ut idag? Sociologen Andreana Clay, som varit engagerad i bland annat Occupy, gör analyser om samtidens politiska rörelser. En av hennes poänger är att medborgarrättsrörelser förr ofta var ledda av en karismatisk talare. Idag är aktivismen främst en gräsrotsrörelse. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Att läsa raplyriken

Sexism och jämställdhet är två av de vanligaste ämnena bland kvinnliga rappare i Sverige. Det berättar Kalle Berggren som har skrivit avhandlingen ”Reading rap”. Genom att studera svensk hiphoplyrik har Kalle Berggren synat representationen av genus, klass och sexualitet inom musikgenren. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Graffiti - kriminellt snyggt

Ska vi se graffitin som konst eller ett kriminellt dåd? Det är en av samtidskonstens eviga frågor. Jacob Kimvall är gatukonstnären som blev konsthistoriker. Här berättar han om hur samhällets uppfattningar om graffitin förändrats genom tiderna. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punkens identitetsmarkörer

Punk är inget man blir, det är något man är. Det var en av sakerna som sociologen Erik Hannerz kom fram till när han gjorde intervjuer med punkare i en jämförande studie mellan Sverige och Indonesien. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphop och pedagogik

Hiphopen kan göra oss mer kreativa, förstå komplexa meningsbyggnader och hjälpa oss att improvisera. Det säger Bettina Love, assisterande professor vid universitetet i Georgia, i sin föreläsning. Hon arbetar framgångsrikt med hiphop som pedagogiskt instrument. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Social samhörighet i musiken

Hur samspelar musik och unga människors liv? Har den rent underhållningsvärde eller har musik en annan betydelse? Forskaren Mark Rimmer har studerat ungdomars musikkonsumtion i olika städer i Storbritannien och berättar här om hur musiken påverkat dem socialt och kulturellt. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punk i Peking

Jonas Qvarsebo och Philip Lalander berättar om sin tid som unga punkare i Norrköping. Nu har de blickat tillbaka och börjat analysera vad punken betydde för dem, och genom att göra intervjuer med punkare från tiden i "Peking" har de kommit fram till en analys om vilken roll punken har i ett samhälle. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Irans kärnfrågor i utrikespolitiken

Hur styrs Iran och vilka är det egentligen som bestämmer? Är det en ledare eller en elit som bestämmer i vilken riktning landets utrikespolitik ska föras? Rouzbeh Parsi är lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och berättar om Irans styrelseskick, de olika maktcentren inom landet, samt vad landets kärnavtal med västländerna innebär. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Ricardo - stilbildaren

Adam Smiths ”Nationernas välstånd” fick 1799 börsmäklaren David Ricardo att byta bana. Ricardo är känd för sin teori om komparativa fördelar och för att ha fört in modelltänkandet i nationalekonomin. Men idag precis som då bygger många modeller på felaktiga antaganden.