Titta

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Om UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphopen och punken är två musikgenrer som vuxit från subkultur till arenaunderhållning. Men det är också två kulturuttryck som handlar om starka identitetsbyggen och samhällsengagemang. I den här föreläsningsserien hör vi bland andra artisten Jason "Timbuktu" Diakité och författaren Jeff Chang prata om klassfrågor och hur musik, politik och pedagogik hänger ihop. Inspelat på Malmö högskola den 15 och 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning : Punk i PekingDela
  1. Den här fina bilden...

  2. ...är en symbol för
    vad som hände i Norrköping-

  3. -och i många andra svenska städer
    från 1960-talet fram till 1980-talet...

  4. ...även här i Malmö, i Stockholm
    och i andra städer-

  5. -där det nya, moderna Sverige-

  6. -växte fram i all sin härlighet.

  7. Tanken var att det gamla, omoderna-

  8. -ojämlika, fattiga Sverige-

  9. -skulle röjas undan genom att...

  10. ...man rev hela städer, i princip.

  11. Byggnaderna var väldigt vackra.

  12. Politikerna ville bli av med dem.

  13. De symboliserade det fattiga Sverige-

  14. -som fanns innan den moderna
    välfärdsstaten skapades på 40-talet.

  15. Nu är det dags att bygga hem åt folket.

  16. Det nya Sverige var så klart jämställt.

  17. En central del av det
    var levnadsstandarden.

  18. Bostäderna.

  19. Men konsekvenserna blev
    att under många år-

  20. -såg Norrköping ut som en spökstad-

  21. -med alla rivna byggnader.

  22. Den nya modernismen bryter fram.
    Det gamla avskaffas.

  23. Men här finns också
    en viktig parallell historia.

  24. Många identitetsmarkörer
    från de gamla städerna-

  25. -inte minst
    arbetarklassens identitetsmarkörer...

  26. Vi hade inga pubar,
    men vi hade ölhallar.

  27. De ansågs olämpliga.
    De var inte moderna.

  28. Där fanns fyllon,
    så de röjdes också undan.

  29. Sådana stadens symboler.

  30. Det gamla urbana civila samhället
    röjdes undan.

  31. Nu träder ett nytt Sverige fram-

  32. -där alla hör till en sorts lägre
    medelklass utan särdrag.

  33. Det var i alla fall drömmen
    och tanken.

  34. Punkkulturen kom till Sverige
    runt 1977-1978.

  35. Först i liten skala.

  36. Den hämtade givetvis inspiration
    från Storbritannien...

  37. ...på många sätt.

  38. Det var förstås tragiskt
    att så mycket hade rivits-

  39. -men det var samtidigt
    en perfekt grogrund för punk.

  40. Det såg bra ut
    som bakgrund till punkkulturen.

  41. Jag har ett citat från Joe Strummer,
    sångaren i The Clash:

  42. "Punken var det perfekta ljudspåret"-

  43. -"till de ödelagda städerna."

  44. Vi går vidare.
    Vi ska förklara lite mer om vår studie.

  45. Vi studerade punkscenen
    i arbetarstaden Norrköping-

  46. -mellan 1977 och 1983.

  47. 1977 var det år
    punken uppstod i Sverige.

  48. En del kan ha börjat redan 1976.

  49. Studien bygger på intervjuer
    med gamla vänner.

  50. Vi hade inte träffats på över trettio år
    när vi sågs igen.

  51. Vi var gamla punkpolare
    som hade spelat ihop.

  52. Vi samlade också in bilder
    från den tiden.

  53. Jag är väldigt glad över att min bror
    var förtjust i att fotografera.

  54. Han hade över tre hundra bilder.
    Andra personer bidrog också.

  55. Till det kommer musik, texter,
    dokument och tidningsartiklar.

  56. Vi sammanställde det
    som en storts dokumentärbok.

  57. Norrköping är en arbetarstad
    som drabbades hårt-

  58. -av avindustrialiseringen.
    Företag lades ner.

  59. Jag läste tidningar från 1980.

  60. Var och varannan dag kunde man läsa
    om företag som la ner.

  61. Det fanns...

  62. Man hade inte mycket hopp
    i Norrköping-

  63. -och stämningen
    var väldigt pessimistisk.

  64. Vi fokuserar på ungas kreativitet-

  65. -i enlighet med Birminghamskolan
    och andra teoretiska traditioner.

  66. Vi fokuserar på sociala möten-

  67. -på hur unga försökte förändra
    sin verklighet-

  68. -och socialekonomiska position-

  69. -och hur de använde globala symboler-

  70. -och försökte införliva dem
    i sin lokala verklighet.

  71. Vi försökte förstå hur de tänkte
    om det förgångna.

  72. Det handlar om det förgångna,
    deras känslor och handlingar.

  73. Vi är även intresserade av gatukultur-

  74. -och olika sorters inlärande
    inom ramen för den.

  75. Dessutom hur olika sorters beteende-

  76. -har högt värde på gatan,
    men inte i exempelvis skolan.

  77. Vi kallar det gatukapital.

  78. Vi ska prata mer om informellt lärande.

  79. Vi följde upp dessa teman.

  80. Gällande metodologi... Punkens sätt.

  81. Den här boken skrevs inte alls
    som annat vi har publicerat.

  82. Det började väldigt informellt
    när Philip flyttade till Malmö.

  83. -Var det för fyra år sedan?
    -Ungefär.

  84. Vi träffades igen.

  85. Vi åt lunch, drack några öl ihop
    och pratade.

  86. Det föll sig naturligt att vi talade om
    vår gemensamma bakgrund, punken.

  87. Allt det var väldigt...

  88. ...intressant.
    Vi var båda fortsatt påverkade av den.

  89. När vi pratade
    skapade vi inre minnesfilmer...

  90. Det var så vi kallade det.
    ...om vår upplevelse av punken.

  91. Vi förstod
    att vi bara måste skriva om det.

  92. Det var väldigt spontant,
    som vi har skrivit: helt frivilligt.

  93. En sorts gör-det-självbok och -studie.

  94. Det var ett rent gör-det-självprojekt.

  95. Ingen dekanus var inblandad.
    Inga fakultetsnämnder.

  96. Inga pengar. Ingen utomstående
    ledning, vilket var rätt trevligt.

  97. Vi hade kul och var kreativa.

  98. Det märktes också
    på vårt icke-hierarkiska arbetssätt.

  99. När vi träffades nu
    var Philip en riktig professor-

  100. -och det hade varit naturligt om han
    tog ansvaret, men så blev det inte.

  101. Det var en väldigt organisk process.

  102. Ingen har sagt åt den andre
    vad han ska göra.

  103. -Vi har bara gjort saker.
    -Vi har bara haft kul.

  104. Så vi kallar det
    ett kollektivt minnesarbete-

  105. -med intervjuer och Facebook-
    konversationer med gamla vänner.

  106. Att träffa dem
    påverkade oss i hur vi skrev boken.

  107. Vi samlade som sagt in bilder,
    studerade texter och inspelade låtar.

  108. Vi förstod att vi fortfarande
    hade det inom oss.

  109. Det kanske låter patetiskt - vi är
    medelålders etablerade människor.

  110. Men ja. Det finns kvar inom oss
    Vi bär på minnen som kan tas fram.

  111. När vi träffade våra gamla vänner...
    En del hade tyvärr avlidit.

  112. Det var lätt att samtala.

  113. Vi kände fortfarande varandra. Gamla
    minnen skapade band mellan oss.

  114. Vi bar på samma kunskap,
    vanor och tillit.

  115. Om ni var här i går
    såg ni vårt band uppträda.

  116. Det var också nåt som växte fram.
    Ingen regisserade det hela.

  117. Vi tänkte bara: Vi måste drag i gång
    bandet igen. Vi måste spela.

  118. Det är väl samma sak med hiphop.
    Man kan inte plocka bort-

  119. -det kulturella uttrycket
    och bara tala om idéer.

  120. Vad är idéer?

  121. Musiken och den råa energin
    var en del av dem.

  122. Vi kunde inte skilja vår berättelse
    från musiken. De går hand i hand.

  123. Om vi ska beskriva punkscenen
    från 1977-

  124. -och framåt, kan vi säga att i början
    var DIY-idealet starkt rådande.

  125. Gör-det-själv.

  126. Det fanns inget att köpa.
    Musiken var svår att få tag i.

  127. Vi sökte efter punkmusik
    på olika radiokanaler-

  128. -och spelade in på bandspelare.
    Det här var på den gamla goda tiden.

  129. Då fanns inget Spotify eller Youtube.

  130. Gällande kläder...

  131. En del målade "Sham 69"
    på tröjorna-

  132. -eller "Shoot a Cop" eller ett anarki-A.

  133. Man gjorde det själv.

  134. Vi tog kläder från våra föräldrar.

  135. Senare blev det kommersialiserat.
    Men i början var det en kritik-

  136. -mot kapitalismen
    och konsumtionssamhället.

  137. Då var också kopplingen till vänstern
    starkare än senare.

  138. Man kritiserade också
    det trista, inrutade Svenssonlivet.

  139. Det sågs som provocerande
    när punkare stod utanför köpcentra-

  140. -även om de inget gjorde
    annat än att se konstiga ut.

  141. Poängen var att provocera-

  142. -och väcka folk
    ur det trista liv de levde.

  143. Det handlade också mycket om
    att våga vara annorlunda.

  144. Man protesterade mot Jantelagen.

  145. Det är ett normsystem
    som finns i vissa kulturer-

  146. -som går ut på att man inte ska tro
    att man är någon-

  147. -eller är något värd.

  148. Den var väldigt närvarande
    i Norrköping.

  149. När man var liten och sa något
    intressant kunde folk säga:

  150. "Sa du nåt eller fjärtade du?"

  151. Det är ett ganska starkt uttryck.

  152. Om jag såg konstig ut kunde folk säga:
    "Gör dig inte fulare än du är."

  153. Det är en sorts socialisation.

  154. De som drev på med Jantelagen var...

  155. I England kallas de "teddy boys",
    men i Sverige kallas de raggare.

  156. Det var killar
    som körde runt i stora amerikanare-

  157. -åt varmkorv och lyssnade på
    rock'n'roll. När de såg punkare sa de:

  158. "En punkare.
    Vi spöar skiten ur den jäveln."

  159. Så vi hade det tufft.
    Det var inte lätt att vara punkare.

  160. Men samtidigt skrev vi texter
    om raggarna.

  161. De var bra att ha som fiender.

  162. Det var också en kritik
    mot ett kontrollerande system.

  163. Mot auktoriteter som lärare
    och fotbollstränare.

  164. De gapade på en
    och man fick inte vara individuell.

  165. Man är bara en i laget,
    och de gapar väldigt mycket på en.

  166. Polisen, så klart, och vi stötte ofta på
    väktare på allmänna platser.

  167. Vi ville ha våra utrymmen,
    men väktarna försökte stoppa oss.

  168. Det här dök även upp
    i den tidiga skateboardrörelsen-

  169. -när vi skejtade i parkeringshus.

  170. Väktarna kom
    och ville konfiskera skateboarden.

  171. De dök också upp i punktexter.
    Vi hämnades på våra fiender i texterna.

  172. Det här är
    utanför Norrköpings konstmuseum.

  173. Vi brukade träffas där,
    för det var en ganska isolerad plats-

  174. -där vi kunde dricka öl och umgås.
    Jag sitter i mitten.

  175. Jag verkar sitta med en mobil,
    men så var det inte, för detta var 1982.

  176. Philips pappa
    var faktiskt chef på museet.

  177. Vad gjorde vi där?

  178. Det här var en av de platser-

  179. -där vår kultur formades.

  180. Här kan vi också tala lite om
    informellt lärande.

  181. Hur man blir någon annan.

  182. Det här är ett citat från en vän:

  183. "Ingen ungdomskultur har varit så för-
    aktad och okej att hata som punken."

  184. "Men vilken annan ungdomskultur har
    varit så kreativ? Vuxna skällde på oss."

  185. -"Skol..."
    -"Studierådgivare..."

  186. "...motivationskonsulter
    och sån jävla skit."

  187. Det säger Kosta,
    som fortfarande är punkare.

  188. Exakt. Han har inte förändrats.

  189. Det här var något som vi ville utveckla.

  190. En alternativ arena
    för informell utbildning-

  191. -i en situation man kunde kontrollera.

  192. Utveckla färdigheter, punk
    och gatusmarthet.

  193. Det var väldigt viktigt för oss. Vi
    försökte kopiera stilen från skivorna-

  194. -för att förkroppsliga den attityden-

  195. -och den grymma "jag skiter i allt"-
    stilen. Det var det vi var ute efter.

  196. Många av oss misslyckades
    på den formella utbildningsarenan.

  197. I skolan, alltså. Vi lyckades inte alls.

  198. Men då fanns en annan arena
    där vi kunde lyckas.

  199. Man kunde vara cool där, se konstig ut
    och bära subversiva symboler-

  200. -och hänga på stan
    utan att göra något produktivt.

  201. Att vara produktiv på den här tiden
    var att gå till fabriken varje dag.

  202. Men vi ville inte vara produktiva.

  203. Vi ville störa rytmen i urbana rum
    och i samhället. Vi ville bli sedda.

  204. Det finns också ett inslag av teater.

  205. Genom att...

  206. ...använda symbolerna, attributen,
    hårfärgerna och kläderna-

  207. -kunde man...

  208. ...försöka bli någon annan, som
    i en pjäs. Staden var som en teater.

  209. Här är en bild på en av våra vänner,
    Dino.

  210. Han började kalla sig Disastro.
    Dino Disastro.

  211. Han antog ett nytt namn, började
    spela en roll och blev Dino Disastro.

  212. Han berättade att han hade känt sig
    som en liten nörd-

  213. -men nu kunde han bli
    en cool, farlig person.

  214. Han byggde upp en ny, vild identitet.

  215. Kniven är så klart en del av det.

  216. Han influerades av förgrundsfigurer
    som Iggy Pop och Sid Vicious.

  217. Han brukade skära sig med rakblad
    på scenen.

  218. Det gav en väldigt cool effekt
    på den tiden.

  219. Nu verkar det bara farligt och galet-

  220. -men här var det helt logiskt
    och var en del av rollen.

  221. Vi intervjuar honom i boken,
    och han berättar om det här.

  222. Han blev senare en duktig
    professionell skådespelare-

  223. -vilket är intressant, efter den teater
    han spelade som punkare.

  224. I början av 80-talet kom det vi kallade
    den andra punkvågen.

  225. Det var då oi-musiken, som man har
    talat om under konferensen, kom in.

  226. Den lokala punkstilen
    blev mer aggressiv.

  227. Många låtar handlade om krig-

  228. -och mänsklighetens
    och civilisationens totala förintelse.

  229. Jag tror att det återspeglade-

  230. -rädslan för kalla kriget
    och ny teknologi.

  231. Det var något det ständigt talades om
    i skolan och i tidningar.

  232. Det fanns också en oro inför ny teknik.

  233. Datorer och robotar.

  234. Det skulle också
    leda till mänsklighetens död.

  235. Det var temat i flera låtar.

  236. Datorer som tog över, exempelvis.

  237. Mänsklighetens förintelse
    var tema i "Mad Max" och andra filmer.

  238. Det var väldigt populärt att skriva om.

  239. Det fanns även science fiction-filmer
    med det temat.

  240. Den musik vi spelade var
    väldigt intensiv och hade högt tempo.

  241. Under konserter rådde eufori, så klart.

  242. Ungdomskulturen ville kanske
    frysa tiden.

  243. Det här är killen som sjöng i går.

  244. Han har inte möjlighet
    att ha sitt hår på det viset längre.

  245. Det här är punkkreativitet.

  246. Bredvid honom står en annan kille.
    Han ser väldigt aggressiv ut på ögonen.

  247. Jag ska spela den här låten för er.

  248. Den heter "Dömda att dö".
    Ni ser texten där.

  249. Jag spelar inte hela.

  250. Det var ett utdrag ur den låten.

  251. Den har faktiskt spelats in nu,
    så vi fuskade lite.

  252. Texten ser inte särskilt positivt
    på framtiden.

  253. Vi måste nämna att Johan spelar gitarr.
    Vi spelar låten med vårt nya band.

  254. Man såg inte framtiden
    som en bra plats att leva i.

  255. Dystopi är ett viktigt tema
    i punkrocken.

  256. Vi går vidare.

  257. Stilen blev hårdare,
    och med oi-musiken-

  258. -kom skinhead-kulturen
    in i punkkulturen.

  259. Många punkare
    blev helt plötsligt skinheads.

  260. Jonas, till exempel.

  261. Det är som i den väldigt bra filmen
    "This is England".

  262. Den handlar om Shaun som växer upp
    i en tuff arbetarklassmiljö.

  263. Han blir illa behandlad
    av klasskamrater och andra.

  264. Han är sorgsen, för hans pappa
    dödades i Falklandskriget.

  265. Det är väldigt sorgligt.
    Han utvecklar en hård stil.

  266. Han svär åt folk
    och uttrycker sig på det viset.

  267. Han är slängd i käften
    i gatusituationer-

  268. -trots att han ser ut som ett barn.

  269. Jonas, som står här...

  270. Han påminner lite om
    hur Jonas var när han var tolv.

  271. Sen blev han tuffare. Han kom in
    i skinheadvärlden efter ett tag.

  272. Från punkens
    kreativa gör-det-självfilosofi-

  273. -till en mer likriktad skinheadstil.

  274. Vi började ha ett utbyte med skinheads
    från Stockholm under de här åren.

  275. De var förebilder för oss.
    Jag var också där flera gånger.

  276. Här är ett par bilder av Jonas.

  277. Till vänster var han...
    - Kan du vara tolv år?

  278. -Tolv, ja.
    -Där är han punkare och spelar gitarr.

  279. Han ser inte särskilt hård ut.

  280. På den andra bilden
    har han övat på att se hård ut.

  281. Att se hård ut kräver mycket övning.

  282. Framför spegeln, eller genom att
    man tittar på bilder och korrigerar sig-

  283. -så att man ser ännu tuffare ut.
    Det här är också Jonas.

  284. Där är han med sångaren
    vi såg med taggar tidigare.

  285. Här har han rakat huvudet,
    så här ser vi stilförvandlingen.

  286. På den nedre bilden poserar
    en punkare med Jonas som skinhead.

  287. Vissa blev skinheads, men
    återvände sen till att vara punkare.

  288. Man bytte.

  289. Skinheadkulturen blev mer fast i sin
    form när den blev en rasistisk rörelse.

  290. Men här var den en del av punken.

  291. Det var en annan sorts identitet
    som man kunde anta.

  292. Just det. Man ser även
    en intressant detalj i Jonas pose.

  293. -Hur han håller cigaretten.
    -Det var viktigt.

  294. Han hade övat på att hålla den så.

  295. Det sitter i ryggmärgen.
    Han håller den fortfarande så.

  296. Jag klarar det inte lika otvunget.
    Det är svårt att hålla en cigarett så.

  297. Där hittar vi influenserna.

  298. Det Matthew Worley pratade om...

  299. Det var väldigt intressant
    att höra om band-

  300. -som Cockney Rejects, Sham 69-

  301. -och andra, när oi-musiken uppstod.

  302. Vi har kvar skivorna.

  303. Oi-skivorna. Oi-musiken var på väg.
    Den där bilden symboliserar det.

  304. Intressant nog är killen där
    psykologiprofessor nu.

  305. Det är intressant.

  306. Ett intressant tema som utvecklades-

  307. -är hur punken färdades.

  308. Från New York och Detroit i USA
    under mitten av 1970-talet-

  309. -och sen till England
    där den blir enormt stor-

  310. -runt 1976-1977
    med Sex Pistols och The Clash.

  311. I USA ville man uttrycka sig själv.

  312. Det var en konstnärlig, alternativ
    undergroundrörelse.

  313. När det nådde England
    blev det även något annat.

  314. Det blev väldigt politiskt,
    som "Two Million Voices."

  315. Arbetslösheten
    och arbetarklassens klagan. Sånt.

  316. Sen nådde det Sverige.

  317. Vi använde samma uttrycksmedel
    som man hade i Storbritannien:

  318. Musiken, kläderna,
    till och med fotbollssymbolerna.

  319. Deras lag West Ham och Manchester
    United blev väldigt viktiga för oss.

  320. Det var koder för tuff maskulinitet
    när det blev mer oi och skinhead.

  321. Där fanns likheter,
    men det fanns även skillnader.

  322. Frånvaron av
    deras arbetarklassymboler...

  323. ...som där var avgörande, som puben,
    grannskapet och patriotism...

  324. Det var inte alls stort i Sverige.

  325. De kunde utveckla sin stil runt
    mer påtagliga saker, kan man säga.

  326. Vi hade ju våra egna fotbollsslag-

  327. -men vi höll inte på dem. Vi höll på
    West Ham, av någon anledning.

  328. Höll man på sitt lokala lag
    var man en tönt.

  329. Det var inte coolt. Man måste förstå
    det jag nämnde i början.

  330. Den svenska kontexten, folkhemmet,
    utjämnandet av social ojämlikhet-

  331. -gjorde att
    arbetarklassymboler saknades-

  332. -så de kunde inte bli viktiga.

  333. Okej.

  334. Det här är vår sista bild.

  335. Om vi ska sammanfatta våra intryck-

  336. -kan vi säga att den tidiga punken
    hade stor tolerans för skillnader.

  337. Man kunde vara väldigt konstig.

  338. Ur skolans synvinkel kunde man vara
    ett problembarn och avvikande-

  339. -men när man repade i studion
    var man bara en av punkarna.

  340. Många punkare
    skulle säkert få olika diagnoser i dag.

  341. Många gillade inte skolan.

  342. Jag gick faktiskt till skolan
    oftare än andra.

  343. Det var också en möjlighet
    till informellt lärande-

  344. -utan auktoriteter eller fotbollstränare
    som gapade på en.

  345. Vi hade inga ledare.

  346. Vi hade en raggare.

  347. En "teddy boy", men han använde
    en annan sorts pedagogik.

  348. Han försökte inte styra oss för mycket.

  349. Punken finns både lokalt-

  350. -och som en global idé.

  351. Vi ser den på global nivå
    och som en formbar, elastisk-

  352. -flytande antistil
    som kan användas på olika platser.

  353. Vi gjorde det på vårt sätt. Men Erik där
    studerade punkare i Malaysia.

  354. De gjorde andra saker med punkstilen.

  355. Det finns många olika möjligheter.
    Det är en annan likhet med hiphopen-

  356. -som också är ett globalt fenomen.
    Här måste vi sätta punkt.

  357. -Tack.
    -Tack.

  358. Översättning: Rosanna Lithgow
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Punk i Peking

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jonas Qvarsebo och Philip Lalander berättar om sin tid som unga punkare i Norrköping. Nu har de blickat tillbaka och börjat analysera vad punken betydde för dem, och genom att göra intervjuer med punkare från tiden i "Peking" har de kommit fram till en analys om vilken roll punken har i ett samhälle. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil
Ämnesord:
Musik, Punkrock, Subkulturer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphop är min kunskapskälla

Hiphopen förmedlar en väldigt tydlig bild av samtiden, menar Jason ”Timbuktu” Diakité i denna föreläsning. Som musikform har hiphop ofta ett unikt klassperspektiv och förmedlar personliga erfarenheter som väldigt få andra konstformer gör. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

En multikulturell stormakt

Hiphopen är en global handelsvara och en multikulturell rörelse som förändrar det amerikanska samhället i grunden, och den amerikanska drömmen symboliseras idag av Jay-Z och Beyoncé. Det menar författaren och professorn Jeff Chang, som här berättar om det politiska läget i USA och om hiphopen som musikrörelse. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punkens politiska resa

Som politisk rörelse var punken glidande, såväl anti-rasistisk som rasistisk beroende på artist och rörelse. Men punken var alltid emot systemet. Om detta berättar Matthew Worley vars specialitet är punkgenren Oi, känd för sina kopplingar till fotboll och arbetarklassideal. Worley är professor i historia vid Readings universitet. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Mobilisera generation hiphop

Hur ser aktivismen ut idag? Sociologen Andreana Clay, som varit engagerad i bland annat Occupy, gör analyser om samtidens politiska rörelser. En av hennes poänger är att medborgarrättsrörelser förr ofta var ledda av en karismatisk talare. Idag är aktivismen främst en gräsrotsrörelse. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Att läsa raplyriken

Sexism och jämställdhet är två av de vanligaste ämnena bland kvinnliga rappare i Sverige. Det berättar Kalle Berggren som har skrivit avhandlingen ”Reading rap”. Genom att studera svensk hiphoplyrik har Kalle Berggren synat representationen av genus, klass och sexualitet inom musikgenren. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Graffiti - kriminellt snyggt

Ska vi se graffitin som konst eller ett kriminellt dåd? Det är en av samtidskonstens eviga frågor. Jacob Kimvall är gatukonstnären som blev konsthistoriker. Här berättar han om hur samhällets uppfattningar om graffitin förändrats genom tiderna. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punkens identitetsmarkörer

Punk är inget man blir, det är något man är. Det var en av sakerna som sociologen Erik Hannerz kom fram till när han gjorde intervjuer med punkare i en jämförande studie mellan Sverige och Indonesien. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphop och pedagogik

Hiphopen kan göra oss mer kreativa, förstå komplexa meningsbyggnader och hjälpa oss att improvisera. Det säger Bettina Love, assisterande professor vid universitetet i Georgia, i sin föreläsning. Hon arbetar framgångsrikt med hiphop som pedagogiskt instrument. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Social samhörighet i musiken

Hur samspelar musik och unga människors liv? Har den rent underhållningsvärde eller har musik en annan betydelse? Forskaren Mark Rimmer har studerat ungdomars musikkonsumtion i olika städer i Storbritannien och berättar här om hur musiken påverkat dem socialt och kulturellt. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Punk i Peking

Jonas Qvarsebo och Philip Lalander berättar om sin tid som unga punkare i Norrköping. Nu har de blickat tillbaka och börjat analysera vad punken betydde för dem, och genom att göra intervjuer med punkare från tiden i "Peking" har de kommit fram till en analys om vilken roll punken har i ett samhälle. Inspelat på Malmö högskola den 16 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.