Titta

UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Om UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Sverige tog emot ungefär 45 000 flyktingar från koncentrationslägren i Europa åren efter andra världskrigets slut. Några få av dem lever fortfarande och berättar här sina egna historier från det största brottet mot mänskligheten. Samtalen spelades in av Föreningen Förintelsens överlevande.

Till första programmet

UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar : Alexander Kwiatkowski - Att hålla sig gömdDela
  1. Det vill säga, inte...
    Han var tysk polack. Polsk-tysk.

  2. Det vill säga tyskt ursprung.
    Han var polack av tyskt ursprung.

  3. Han hade tyskt namn, faktiskt.

  4. Vi hade kontakt
    hela tiden efter kriget.

  5. Jag hade kontakt med hans dotter
    tills hon dog för några år sen.

  6. Hon berättade för mig att efter
    kriget, när hon gick i skolan-

  7. -i polska skolan med det namnet-

  8. -ropade de polska barnen "Gestapo"
    efter henne.

  9. Det fanns intolerans
    på många olika håll i Polen.

  10. Fast hon var polska.
    Det vill säga, ja, ursprung. Påbrå.

  11. Så han hjälpte oss
    på många sätt under kriget.

  12. När jag frågade om
    dina farföräldrar och morfar...

  13. -...att de inte kunde följa med.
    -Nej.

  14. Bland annat för att de såg judiska
    ut, de hade ett judiskt utseende.

  15. -Troligen...
    -Och de var gamla.

  16. Såg du och din mamma,
    din syster och pappa...

  17. -...såg ni mer...
    -Mer neutrala, ja.

  18. -Så man kunde inte avläsa.
    -Jag var blond och hade blå ögon.

  19. Och näsan var mindre än nu.

  20. Det gick inte
    att känna igen mig så lätt.

  21. Så det betyder att utseendet
    hade väldigt stor betydelse?

  22. Javisst. Även efter kriget.
    Tyskarna kunde inte det.

  23. Polackerna var bättre på
    att känna igen en jude.

  24. Vi kommer till efter kriget.
    Jag vill vara kvar litegrann.

  25. -Ni kom först till er faster.
    -Ja.

  26. Där var ni kort tid.

  27. Var det deras...
    Jag minns inte vad du berättade.

  28. -Var det hennes hem ni kom till?
    -Hennes...?

  29. Var det fasters och...
    De bodde ju hos någon?

  30. De bodde i en hydda
    hos en greve-familj.

  31. En polsk greve-familj.

  32. -Ni var där kort tid. Några dagar?
    -Några dagar.

  33. Sen kom ni...
    Jag vill bara ha tillbaka kronologin.

  34. Och därifrån till...?

  35. Därifrån till det ställde dit det kom
    tyskar och polacker i omgångar.

  36. Som jag berättade om.
    I norra Warszawa.

  37. Där var vi lite längre tid,
    kanske någon månad eller två.

  38. -Där din pappa var på vinden?
    -Ja.

  39. -Där var ni någon månad?
    -Eller två, jag vet inte.

  40. -Hos vem var det?
    -När var det?

  41. -Nej, hos vilka?
    -Hos polacker som vi inte kände.

  42. De annonserade och vi letade.
    De ville hyra ut övervåningen.

  43. Jaha, okej.

  44. Sen var det korta perioder,
    några dagar.

  45. Sen var systern och jag var utanför
    Warszawa, mina föräldrar i Warszawa.

  46. Min pappa hos sitt förkrigshem...

  47. ...hembiträde, och...

  48. -Och sen hyrde vi ett rum i Warszawa.
    -Allihop?

  49. Nej, vi tre. Inte pappa.

  50. Pappa var hos ett annat hembiträde,
    och vi hyrde ett rum i Warszawa-

  51. -hos en kvinna som hade
    två rum och kök, tror jag.

  52. Där bodde vi i några månader,
    kanske ett halvår.

  53. -Till Warszawaupproret.
    -Ja.

  54. Hur kom det sig att er pappa
    inte var tillsammans med er?

  55. För säkerhets skull.
    Större familj, större uppmärksamhet.

  56. Och pappa var...

  57. Han kanske rakade sig under kriget.

  58. Vi kanske ansåg att han
    såg lite sämre ut än vi.

  59. Jaha.

  60. Men du var också
    med din syster en period?

  61. -Utanför Warszawa, ja.
    -Ja. Och föräldrarna var tillsammans?

  62. Ja, tillsammans eller isär,
    det vet jag inte. Lite olika.

  63. Vad gjorde att du
    och din syster var ensamma?

  64. Därför att vi fick plats där.

  65. -Ja, men att mamma inte var med.
    -Jag vet inte exakt detaljerna.

  66. Det var bäst så.

  67. Jag minns inte de officiella
    förklaringarna till våra värdar.

  68. -Nej, men har du hört efteråt?
    -Kanske, men jag minns inte.

  69. Sen var ni tillsammans,
    mamma, syster och du.

  70. Pappa var för sig, separat.
    Hur länge pågick det?

  71. Det var...

  72. ...andra hälften av 1944,
    kan man säga.

  73. Kanske större delen av -44.
    Nej, vänta nu, det var i augusti.

  74. Nej, i mitten... Ja, en del,
    kanske ett halvår under -44.

  75. Till och med 7 augusti, eller så.

  76. Under den perioden som ni levde...

  77. -...separat från pappa.
    -Ja.

  78. -Var det han som försörjde familjen?
    -Ja, det var han och hans tillgångar.

  79. -Så ni hade kontakt ändå?
    -Vi hade kontakt, ja.

  80. Min syster och jag besökte...
    Jag vet inte.

  81. Jo, vi besökte, jag minns att vi
    tillbringade nyårsafton...

  82. Kanske min åttonde...

  83. När jag fyllde åtta. När jag
    blev åtta. När jag fyllde åtta år.

  84. Och nyårsafton minns jag att vi
    var hos pappa och sov över där.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Alexander Kwiatkowski - Att hålla sig gömd

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Alexander Kwiatkowski berättar om hur han och hans familj tvångsförflyttades till ett getto. När de hade lyckats ta sig därifrån tvingades de flytta mellan olika platser för att gömma sig. När kriget var slut fortsatte förföljelsen av familjen, trots att de inte var religiösa och inte firade judiska högtider. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 22 februari 2014. Intervjuare: Josef Ram.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Andra världskriget, Historia > Efter ca 1900 > Efterkrigstiden
Ämnesord:
Förintelsen, Förintelsens överlevande, Historia, Judarnas historia
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Alexander Kwiatkowski - Att flytta till gettot

Alexander Kwiatkowski är polsk jude. Han berättar här om när han var fem år gammal och tvångsförflyttades till gettot i Warszawa i Polen tillsammans med sin familj. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 22 februari 2014. Intervjuare: Josef Ram.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Györg Fenyö - Med antisemitism som lag

Györg Fenyö föddes i en ickereligiös judisk familj i Budapest. Han berättar här att han är kristet döpt och inte ens hade hört ordet jude, men det hjälpte honom inte undan förföljelserna. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 27 april 2014. Intervjuare: Willy Silberstein.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Hania Rosenberg - Bara ta med det man kunde bära

Hania Rosenberg föddes i polska Oswiecim, i dag känt som Auschwitz. Vid första deportationen fick familjen bara ta med det den kunde bära. Redan där fanns tecknen på att de snart skulle till en plats där de inte behövde någonting. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 24 oktober 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Marina Hoff - Vi blev angivna

1944 hamnade lettiska Marina Hoff som åttaåring i centralfängelset i Riga. Nästa station blev ett förintelseläger där det fanns flera hundra barn, men inga vuxna. När ryssarna närmade sig ville myndigheterna likvidera alla lägerinvånare. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 21 juni 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Györg Fenyö - Jag godtog det likgiltigt

Györg Fenyö berättar om när han var barn i Budapest då de ungerska nazisterna pilkorsarna tog makten. Han har många skarpa minnen, men minnesluckorna kring det fasansfulla som hänt är lika många. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 27 april 2014. Intervjuare: Willy Silberstein.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Eugenia Göndör - Att växa upp med döden

Polskfödda Eugenia Göndör levde som barn i ett getto. Hon berättar om hur Gestapo ibland sköt ner människor utan anledning. Döden och skottkärror med uppsvällda, döda människokroppar blev vardag. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 10 maj 2012. Intervjuare: Lucien Brongniart.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Marina Hoff - Bara en förevändning för att mörda

Lettiska Marina Hoff minns när familjen blev utkörda ur huset i förorten till Riga när SS kom. Och det var bara början. Snart kördes männen bort på lastbil och försvann. Judiska kvinnor och barn utan davidsstjärna sköts ihjäl utan förvarning. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 21 juni 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Alexander Kwiatkowski - hela intervjun

Alexander Kwiatkowski är polsk jude och var fem år gammal när han och hans familj tvångsförflyttades till gettot i Warszawa i Polen. Därefter tvingades de ofta flytta mellan olika platser för att gömma sig. När kriget var slut fortsatte förföljelsen av familjen, trots att de inte var religiösa. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 22 februari 2014. Intervjuare: Josef Ram.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Andras Agoston - hela intervjun

Andras Agoston föddes i Budapest i Ungern 1938 i en judisk familj. Han berättar här bland annat om hur hans pappa blev tvångsinkallad till arbetstjänst 1941. Mamman lät Andras bli kristet döpt vid 6 års ålder i hopp om att det skulle kunna skydda honom. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 21 februari 2013. Intervjuare: Gudrun Igra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Bruno Frister - hela intervjun

Bruno Frister berättar här om hur han mot alla odds överlevde Auschwitz. Han berättar också om hur han återförendes med sin syster efter att ha sett hennes namn på en lista över överlevande. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande 24 april 2013. Intervjuare: Lucien Brongniart.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Erika Josefson - hela intervjun

Erika Josefson kom som adoptivbarn till en svensk familj. I vuxen ålder får hon veta att hon som litet barn överlevt Bergen-Belsen. Hon togs om hand av en kvinna efter att hennes mamma dött. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 5 juni 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Eugenia Göndör - hela intervjun

Polskfödda Eugenia Göndör levde som barn i ett getto. Hon berättar om hur Gestapo ibland sköt ner människor utan anledning och att döden blev vardag. Hennes familj slets itu, men mamman fick hjälp att fly till Sverige och gav aldrig upp sökandet efter sina barn. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 10 maj 2012. Intervjuare: Lucien Brongniart.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Györg Fenyö - hela intervjun

Györg Fenyö föddes i en ickereligiös judisk familj i Budapest. Han är kristet döpt, men det hjälpte inte undan förföljelserna. Här berättar han om när han var barn och de ungerska nazisterna pilkorsarna tog makten. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 27 april 2014. Intervjuare: Willy Silberstein.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Halina Hoffman - hela intervjun

Samtidigt som Halina Hoffmans föräldrar tvingades ombord på tåg till Treblinka så gömdes hon på en gård på polska landsbygden av en vän till familjen. Föräldrarnas fortsatta öde kan hon bara gissa sig till. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande den 4 september 2012. Intervjuare: Lucien Brongniart.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsens överlevande berättar

Hania Rosenberg - hela intervjun

Hania Rosenberg föddes polska Oświęcim, i dag känt som Auschwitz. Vid första deportationen fick familjen bara ta med det den kunde bära. Redan där fanns tecknen på att de snart skulle till en plats där de inte behövde någonting. Inspelat av Föreningen Förintelsens Överlevande 24 oktober 2012. Intervjuare: Suzanne Kaplan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Häxprocesserna i Ådalen

Håkan Sjöberg berättar om häxprocesserna i Sverige och i synnerhet Ångermanland under andra hälften av 1600-talet. Det är en mörk beskrivning av den verklighet som drabbade många kvinnor och deras anhöriga. Det handlar om en centralmakt som inte skyr några medel för att upprätthålla maktställning och bedriva social kontroll. Trolldom förbjöds och sexualiteten reglerades och fick bara utövas i syfte att avla barn och endast av gifta par. Allt annat var belagt med dödsstraff. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.