Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : De förklädda flickorna i KabulDela
  1. Sen kom den här brorsan in
    genom dörren en liten stund senare.

  2. Han såg ut som systrarna.

  3. Liknande drag,
    men med kort hår, jeansskjorta-

  4. -och ett helt annat kroppsspråk.
    Han sköt med sin leksakspistol.

  5. Välkommen, Jenny Nordberg.

  6. Du har skrivit boken
    "De förklädda flickorna i Kabul".

  7. Innan vi går in på handlingen vill
    jag börja med att ta upp en fråga-

  8. -som en av kvinnorna ställde till dig
    när ni pratade om deras situation.

  9. Du pratade om friheten de inte
    upplever sig ha och de frågade:

  10. "Du med din frihet -
    varför är du i Afghanistan?"

  11. Det fick jag fundera på
    och jag tog inte med svaret i boken-

  12. -för det var långrandigt.

  13. Det började 2009,
    när jag hade en ganska otydlig idé-

  14. -men en nyfikenhet, inför två saker:

  15. Det ena var varför det är krig i
    Afghanistan ett decennium efter 9/11-

  16. -när talibanerna kördes ut.

  17. Jag läste mycket men visste inte det.

  18. Sen undrade jag hur det hade gått
    med att rädda och befria kvinnorna.

  19. Det var en motivering till varför
    det ännu fanns soldater i landet-

  20. -och det verkade fortfarande
    vara ganska illa för kvinnor.

  21. Jag var väldigt nyfiken på den storyn
    eftersom den handlade om mitt kön-

  22. -och jag försökte begripa varför det
    hade varit på det sättet så länge.

  23. Jag började med två naiva frågor.

  24. I ditt sökande sprang du på fenomenet
    som blev en hel bok, "Bacha posh".

  25. Det är ett fenomen där föräldrar
    låter en av sina döttrar-

  26. -bli pojke i stället.

  27. Hur upptäckte du detta fenomen?

  28. Det var när jag kom till Afghanistan
    första gången.

  29. Jag skulle göra en amerikansk
    tv-dokumentär om mina två frågor-

  30. -och jag gjorde research och träffade
    kvinnor och frågade hur det var.

  31. En kvinna var parlamentsledamot.

  32. Det var få kvinnor som blev invalda
    efter åtgärder i nya konstitutionen.

  33. Det skulle vara en fjärdedel kvinnor.

  34. Hon var en av dem.
    Hon talade engelska och bjöd hem mig.

  35. Jag väntade på intervjun med henne-

  36. -och medan jag satt i ett rum
    med hennes tioåriga tvillingdöttrar-

  37. -så hade vi en basal konversation.

  38. "What's your favourite colour?"

  39. De frågade varför jag inte var gift.

  40. Plötsligt är det en av dem som säger
    "Vår bror är en flicka".

  41. Och den andra sa "Det är vår syster."

  42. Jag visste att familjen bestod av
    föräldrarna, tre döttrar och en son.

  43. Jag hade sett en bild på sonen,
    en sexårig kille i skjorta och slips.

  44. Det fanns mycket som var konstigt
    och som jag inte visste-

  45. -så jag tänkte att det kunde vara så,
    eller så förstod vi inte varandra.

  46. Jag gick vidare och pratade om annat.

  47. Sen kom den här brorsan in
    genom dörren en liten stund senare-

  48. -och såg ut som systrarna.

  49. Liknande drag,
    men med kort hår, jeansskjorta-

  50. -och ett helt annat kroppsspråk.
    Han sköt med sin leksakspistol.

  51. Jag tänkte "Är det en pojke
    eller en flicka? Det är ett barn."

  52. Det såg ut som en pojke, men jag
    tänkte att "Jag säger ingenting".

  53. Sen gjorde jag intervjun med modern-

  54. -och jag vågade inte fråga nånting.
    Hur skulle jag formulera frågan?

  55. Ska man säga "Är det så att din son
    är en flicka?" Hur skulle man säga?

  56. Sen sa hon i nåt läge så här:

  57. "Jag har ju fyra döttrar."

  58. Då tänkte jag att jag måste säga nåt,
    men vågade fortfarande inte.

  59. Jag tittade på henne och hon sa:

  60. "Du vet
    att vi klär vår yngsta som en pojke?"

  61. Jag försökte vara journalist och inte
    visa känslor, så jag sa "Varför då?"

  62. Då började historien rullas upp.

  63. -Hur vanligt är detta fenomen?
    -Det är inte ovanligt, kan man säga.

  64. Det finns ingen folkräkning på
    hur många barn som alls existerar-

  65. -och det här är nånting
    som ligger under ytan i samhället.

  66. Det är varje familjs hemlighet.

  67. Det finns ingen statistik-

  68. -men alla jag frågat i Afghanistan-

  69. -med undantag av några som utvandrat,
    eliten med utländsk utbildning-

  70. -säger att de har en i sin familj.

  71. "Jag har en kusin" eller "Jag hade
    en mormorsmor som red på hästar"-

  72. -"och var landägare."

  73. "Det finns nån i mina barns skola."
    Alla känner till det.

  74. Utlänningar visste inte om det.

  75. Varför väljer familjerna att göra så?

  76. Allting grundar sig på
    det afghanska samhället-

  77. -som är en strikt patriarkal ordning.

  78. De saknar en fungerande stat,
    socialförsäkring och rättssäkerhet.

  79. Tänk dig tillbaka flera hundra år-

  80. -när bara söner ärvde.

  81. Kvinnor fanns till för att föda barn
    och för att säljas till andra-

  82. -alltså i tvångsäktenskap
    för att producera fler barn.

  83. Kvinnor har en låg ställning
    och anses vara en börda.

  84. Sönerna stärker familjen
    och det är det som räknas-

  85. -så den familj som bara får döttrar,
    som huvudkaraktären i min bok-

  86. -beläggs med en oerhörd skam
    och det blir mycket skvaller.

  87. Kvinnan ifrågasätts.
    "Varför kan du inte föda en son?"

  88. Mannen ska skämmas och förnedras.

  89. Det är ett praktiskt problem eftersom
    döttrar inte får röra sig som söner-

  90. -och inte kan hjälpa familjen eller
    gå i skolan eftersom det är farligt.

  91. Att klippa av håret av en dotter
    och sätta på henne pojkkläder-

  92. -är ett tillfälligt men enkelt sätt-

  93. -att ta på barnet osynlighetsmantel.

  94. Det ses inte som en provokation-

  95. -och barnet får mer rörelsefrihet
    samtidigt som statusen höjs-

  96. -när folk ser en son.

  97. Även om folk vet att det är en
    påhittad son är han bättre än ingen.

  98. -Så det är ingen som avslöjar det?
    -Det är lite "Don't ask, don't tell".

  99. Alla känner till att det finns
    även om man inte väljer det själv-

  100. -men alla vet att det förekommer.

  101. Det är ett slutet samhälle
    som varit i krig i decennier.

  102. Man lägger sig inte i andras affärer.
    Man gör som man vill med sina barn.

  103. Men vad händer med flickorna?

  104. Det är väldigt intressant att se.

  105. Azitas dotter, Mehran, var sex år.

  106. Jag intervjuade hennes lärare,
    kamrater och syskon-

  107. -för att se om det spelade roll.

  108. Det visade sig vara enorm skillnad.

  109. När jag frågade Azita varför, förutom
    att hon blivit ifrågasatt som kvinna-

  110. -och som politiker, så sa hon:
    "Jag vill visa livet på andra sidan."

  111. Det här livet innebär
    att kunna gå ut, röra sig mer fritt-

  112. -eskortera systrar, cykla, vilket
    anses vara obscent för flickor...

  113. Att ha ett helt annat kroppsspråk,
    se folk i ögonen-

  114. -röra på sig som barn gör, prata
    högt, skratta, skrika till och med.

  115. Döttrar fostras i en hederskultur
    och ska giftas bort som oskulder.

  116. De ska vara blyga
    och göra sig mindre.

  117. Ett barn som får några år
    som "bacha posh" sträcker på sig.

  118. Mehran förvandlades
    till ett mycket mer livligt barn-

  119. -tog för sig och överdrev ofta.

  120. Hon gav sig in i fotbollsmatcher
    med pojkar.

  121. Hon kaxade till sig helt enkelt.

  122. Men friheten varar inte för evigt.

  123. När de närmar sig puberteten ska de
    tillbaka till rollen som kvinnor.

  124. -Hur går det?
    -Ja...

  125. Där blir historien intressant
    och väldigt svår.

  126. Det här är ju en kreativ åtgärd i
    ett väldigt dysfunktionellt samhälle.

  127. Föräldrarna ser det som att de gör
    någonting för sina döttrar.

  128. Men det är tillfälligt-

  129. -och emedan samhället och kulturen
    accepterar det för barn-

  130. -så blir det kontroversiellt.

  131. Så fort en flicka blir könsmogen
    så är det inget mer experimenterande.

  132. Då ska hon följa en traditionell väg.

  133. Att vara oskuld, att giftas bort
    och ta den här skygga rollen.

  134. Då stängs dörren igen. Då är det
    huvudduk på och heltäckande kläder.

  135. Det kan gå från en dag till en annan.

  136. "Nu ska du vara flicka." Det är
    en könsroll många aldrig har levt i.

  137. De kan ha varit pojkar sen födseln.

  138. Jag har träffat många vuxna kvinnor
    som har haft den här erfarenheten.

  139. Många säger att de är tacksamma.

  140. "Nu vet jag att jag är stark, kapabel
    och inte mindre värd än män."

  141. "Jag kan se dem i ögonen. Jag vågar."

  142. Samma kvinnor kan säga
    att övergången var så svår.

  143. "Att ha fått uppleva det här"-

  144. -"och sedan tas det bara ifrån mig...
    Det önskar jag att jag sluppit."

  145. Är det bara friheten de vill ha och
    som de är sorgsna över att förlora-

  146. -eller har de börjat identifiera sig
    som pojkar eller män?

  147. De finns en skiljelinje-

  148. -på dem som fick vara med om det här
    under några år som barn...

  149. De talar om det på ett positivt sätt.

  150. De som gick in i puberteten...
    Några pushar det längre-

  151. -för att det fyller ett syfte,
    och går igenom puberteten som pojkar.

  152. Där blir det väldigt komplicerat.

  153. De identifierar sig som män,
    och könsrollerna är väldigt statiska.

  154. Allt som är manligt, som innebär
    att gå ut, tala högt och ta för sig-

  155. -de egenskaperna sätter sig fast
    på ett sätt som de upplever som...

  156. "Då är jag fortfarande man."

  157. En kvinna i boken, Shukria,
    hette Shukur i tjugo år.

  158. Hon växte upp som man och fick en dag
    beskedet att hon skulle gifta sig.

  159. Hon hade aldrig pratat med kvinnor,
    hälsat på dem, druckit te med dem...

  160. Eftersom det är så segregerat
    har man lite kontakt mellan könen.

  161. Hon kom in i en okänd värld.

  162. Det är klart
    att hon känner sig mer som en man.

  163. Hon har levt så länge som det.

  164. I Afghanistan
    gör kulturen stor skillnad på könen-

  165. -och separerar deras liv totalt.

  166. De här flickorna som har fått uppleva
    "den andra sidan"...

  167. Tror du att de påverkar Afghanistan
    i en annan riktning?

  168. Det är en fantasi jag också har haft.

  169. Det finns ju de som växer upp
    som flickor som har det här.

  170. En fascinerande sak som borde ägnas
    mycket mer forskning och stöd-

  171. -är att de flickor och kvinnor-

  172. -oavsett om de varit "bacha posh"-

  173. -som har lyckats utbilda sig
    och har en röst...

  174. De har starka fäder bakom sig.

  175. Allt sker med familjens tillåtelse-

  176. -och jag har talat med afghanska män
    som inte accepterar hur det ser ut.

  177. "Om hon vill klä sig till pojke
    så kommer jag att tillåta det."

  178. Då ställs det första intrycket
    av Afghanistan på ända-

  179. -vilket är att män är förtryckare.

  180. I min erfarenhet är det dessa män som
    pushar väldigt hårt för sina döttrar.

  181. Malala är en typisk sån historia.
    Hennes far satte i gång allt det här.

  182. Det finns många såna historier.

  183. Om de här flickorna
    fick kontakt med varandra-

  184. -och om deras fäder slöt sig samman-

  185. -skulle det
    kunna förändra hederskulturen-

  186. -där flickor ska skyddas
    och män har all makt.

  187. Om det förändrades, vilket enbart kan
    ske med hjälp av män, kan något ske.

  188. Tusen tack för att du kom hit.

  189. Att det handlade om frihet från
    förtryck och inte bara om könsroller.

  190. En bok som skrevs
    av en "60 Minutes"-korrespondent...

  191. ...som hette "One Woman,
    Six Wars and a Revolution".

  192. Jag fick en fantasi om hennes liv.

  193. Den goda viljan som slår snett.

  194. När nån försöker göra nånting bra
    men det går snett.

  195. Allt som har med religion, könsroller
    och utrikespolitik att göra.

  196. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

De förklädda flickorna i Kabul

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I "De förklädda flickorna i Kabul" berättar Jenny Nordberg om flickor i Afghanistan som kläs ut till pojkar av föräldrar som vill ha söner. Politikern Azita bestämmer sig för att på detta sätt förvandla sin fjärde dotter till en son, något som även gör hennes make nöjd. Förklädda kan dessa flickor få arbeta, gå i skolan och röra sig friare i samhället. Puberteten sätter senare dock stopp för detta och de tvingas bli kvinnor och bortgifta mot sin vilja. Reportaget visar hur lite en kvinnas liv är värt i krigets Afghanistan. Intervjuare: Fredrik Önnevall.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Afghanistan, Afghanistans historia, Flickor, Genusfrågor, Historia, Jämställdhet, Kvinnofrågor, Kvinnor, Könsidentitet, Könsroller, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sociala förhållanden
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

I kroppen min

Journalisten och trummisen Kristian Gidlund delar med sig av tankarna kring livet och dess slut. "I kroppen min" handlar om hans kamp mot obotlig cancer. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Saepmie - Språket och litteraturen

Rätten till språket

Eva Forsgren är sydsame och är uppväxt i Jämtland. Dottern Teresa har bott hela sitt liv i Uppsala. Båda försöker de erövra hjärtats språk, sydsamiskan, men det är få möjligheter som ges. Teresa berättar om ett läger med språkbad för samiska ungdomar och om de få böcker på sydsamiska som hon har hittat och älskat. Eva berättar om sin uppväxt. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 9 februari 2018 på Storsjöteatern i Östersund under den samiska festivalveckan Staare 2018. Arrangör: Regional biblioteksverksamhet i samarbete med Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, den samiska skribent- och skrivarföreningen Bágo ¿álliid searvi samt Åre kommun.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Långsamma läsare

Författaren Beate Grimsrud berättar om hur det var att först som 15-åring knäcka läskoden och varför en författare inte behöver vara bra på att stava eftersom det finns både ordprogram och redaktörer. När 13-åriga Vera Barlach Nordenskiöld började högstadiet orkade hon inte med skolan mer. Först gick hon inte dit. Sedan skrev hon låten "Dyslexi är bajs" och fick sjunga i Allsång på Skansen. Nu går hon i en specialskola för dyslektiker och behöver inte oroa sig för att inte hinna med längre. I programmet får vi också veta vilka egenskaper som många dyslektiker har som människor utan läs- och skrivsvårigheter saknar. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.