Titta

UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Om UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Föreläsningar och samtal från konferensen "Begåvning - tillgång eller belastning?" som arrangerades av Mensa Sverige och hölls den 11 december 2014 i Radiohuset i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning? : Specialpedagogik för särskilt begåvadeDela
  1. Från början var jag lärare. Jag har
    hört om hur det kan vara i skolan.

  2. Jag håller med om att jag inte hörde
    så mycket om särbegåvning då.

  3. I dag är jag här som företrädare för
    Specialpedagogiska skolmyndigheten-

  4. -en av de stora skolmyndigheterna.

  5. De andra två är Skolverket
    och Skolinspektionen.

  6. Jag vill först berätta
    om min myndighets uppdrag-

  7. -för att sedan gå in på
    hur vi tänker kring särbegåvning.

  8. Som ni ser går det ihop-

  9. -för vi arbetar för att man oavsett
    funktionsförmåga ska nå målen.

  10. Och funktionsförmåga
    kan ju vara åt olika håll.

  11. Vår myndighet består av olika delar.
    Jag tillhör specialpedagogiskt stöd.

  12. Vi har specialskolor
    och en läromedelsavdelning-

  13. -och vi arbetar med statsbidrag.

  14. Vi är en samarbetspartner.
    Vi stöttar olika skolhuvudmän-

  15. -som kommuner och friskolor.
    Vi har kunskap inom olika områden-

  16. -som individers lärande, pedagogens
    arbete och även på organisationsnivå.

  17. Mycket handlar om tillgänglighet-

  18. -och att eleverna ska kunna nå
    så långt som de kan nå, helt enkelt.

  19. Det ska inte räcka med godkänt-

  20. -utan var och en ska kunna utvecklas
    så långt som möjligt.

  21. Inom specialpedagogiska stödet ger vi
    rådgivning och kompetensutveckling.

  22. Och fokus ligger
    - utifrån det uppdrag vi har-

  23. -på funktionsnedsättningar
    kopplade till pedagogik och lärmiljö-

  24. -och konsekvenserna
    av funktionsnedsättningar.

  25. Vi riktar oss till olika nivåer
    inom skolan.

  26. Sedan har vi ett stort resurscentrum
    som gör utredningar.

  27. Vi har specialskolor för döva
    och hörselskadade-

  28. -på fem platser i landet.

  29. Sedan har vi skolor
    för grav språkstörning-

  30. -och synnedsättning i kombination
    med andra funktionshinder.

  31. Samt för elever med både hörsel-
    nedsättning och utvecklingsstörning-

  32. -och medfödd eller tidig dövblindhet.

  33. Vi producerar egna läromedel-

  34. -och vi ger även stöd för att det
    ska finnas läromedel tillgängliga.

  35. Vi delar även ut bidrag för skol-
    utveckling bl.a. på det här området-

  36. -alltså för elever
    med funktionsnedsättning.

  37. Vi bidrar till att sprida forskning-

  38. -i samverkan med Skolverket och
    Skolinspektionen, och på andra sätt.

  39. Vi har också ett europeiskt samarbete
    om specialpedagogik.

  40. Man kan gå in på vår hemsida
    och se allt som vi jobbar med.

  41. Men vad har vår myndighet
    med särbegåvning att göra?

  42. Och vad har särbegåvning
    med specialpedagogik att göra?

  43. Jo, det finns forskare som Roland
    Persson och Mara Westling Allodi-

  44. -som har visat att det här också
    kan tillhöra specialpedagogiken.

  45. Att man har en funktionsnedsättning
    utesluter ju inte hög begåvning.

  46. Man kan ha både och. Man sorterar
    gärna folk i fack - det eller det.

  47. Men man kan ha
    flera delar av det också.

  48. Som vi har hört i dag
    kan det också inträffa att man-

  49. -om man inte bemöts bra i skolan
    och får de utmaningar man behöver-

  50. -så kan man visa tecken som påminner
    om en funktionsnedsättning-

  51. -till exempel att man får svårt
    att ens vara i skolan.

  52. Man kan bli hemmasittare
    eller även få en felaktig diagnos.

  53. Inom specialpedagogiken
    och inom vår myndighet, SPSM-

  54. -jobbar vi med tillgänglighet
    och delaktighet för alla.

  55. Det är inte några få
    som ska vara delaktiga-

  56. -eller att undervisning ska finnas
    för några få, utan det är för alla.

  57. Det handlar om "inkludering",
    som ofta feltolkas-

  58. -där man faktiskt inkluderar alla.

  59. Och det måste man göra från början.
    Det ska finnas rutiner för att alla-

  60. -ska bli bemötta på ett bra sätt
    och få en bra skoltid.

  61. Vi har också pratat om en skola
    för alla - verkligen alla.

  62. Och FN:s barnkonvention kräver att
    vi behandlar barn i enlighet med den.

  63. Om man ser på normalfördelnings-
    kurvan så har SPSM riktat sig mycket-

  64. -till den nedre delen
    av begåvningsskalan.

  65. Det finns särskolor
    för olika funktionshinder.

  66. Men på alla nivåer
    finns det elever med nedsättningar.

  67. Jag vill också visa med det här
    att skolan ibland-

  68. -riktar sig mot en tänkt grupp
    i mitten - en s.k. "normalgrupp".

  69. Personligen anser jag inte att
    det är en utmaning att undervisa den.

  70. Den gruppen lär sig ju oftast ändå.

  71. Utmaningen i en skola i dag
    är att möta alla.

  72. Alla, från de som har det svårt-

  73. -till de som har det så lätt
    att de behöver gå fortare fram...

  74. ...eller få extra kniviga uppgifter.

  75. Vad gör då SPSM
    för den här elevgruppen?

  76. Vi har ännu inget uttalat uppdrag.

  77. Vi får ju i uppdrag av regeringen
    vad vi ska arbeta med.

  78. Och...så är det.

  79. Däremot får vi uppdrag från skolor-

  80. -och då finns det här alternativet.

  81. Flera gånger har jag frågat
    i sammanhang-

  82. -där man har haft svårt
    att möta en elev att...

  83. Jag kan ställa frågan: "Du sa nyss
    att han har väldigt lätt för matte."

  84. "Kan det vara för lätt för honom
    och därför blir det svårt?"

  85. "Jo, det kanske ligger något i det.
    Vi får gå tillbaka och kolla det."

  86. Så det finns med som en möjlig orsak
    till att det inte går bra i skolan.

  87. Vi håller oss uppdaterade vad gäller
    forskning och följer det här.

  88. Sedan är det så att Skolverket
    nu har ett uppdrag om stödmaterial-

  89. -för grund- och gymnasieskolors
    arbete med särskilt begåvade elever.

  90. Där finns vi med i en referensgrupp.

  91. Så jag tror att det materialet
    kommer att få en del betydelse-

  92. -för det kommer att sprida kunskap
    och det kan även påverka-

  93. -hur skolmyndigheterna
    får uppdrag framöver. Vi får se.

  94. Så i framtiden blir nog det här
    mer och mer accepterat.

  95. Det kommer att bli mer känt
    och pratas mer om det.

  96. Av vad man ser ute i skolorna
    så tror jag...

  97. ...att det behövs en ökad kompetens
    om elevers olikheter.

  98. Alla kan inte undervisas på ett sätt.

  99. Om man riktar sig till en grupp
    måste man planera för andra.

  100. Man måste utgå ifrån att elever
    är olika i klassrummet.

  101. Kunskapen om både nedsättningar,
    som vi oftast arbetar med-

  102. -och särbegåvning ska finnas där,
    nära eleven.

  103. Om en expert utifrån talar om det
    är det ju för sent.

  104. Det ska vara förebyggande
    och hör därför hemma i elevhälsan.

  105. För den ska vara hälsofrämjande
    och förebyggande.

  106. Men det måste också finnas med
    i repertoaren, så att det inte glöms.

  107. Som jag nämnde tror jag att Skol-
    verkets material får stor betydelse.

  108. En del kommuner har kommit en bit
    på vägen.

  109. I min hemkommun. Uppsala,
    har man en handlingsplan-

  110. -för just de särskilt begåvade
    eleverna.

  111. Jag vet inte om den implementerats
    men det finns ändå en plan.

  112. Så jag tror att kommuner och skolor
    kommer ta sig an den här uppgiften-

  113. -och fundera kring hur de ska möta
    de här eleverna i skolor och klasser.

  114. Om ni vill läsa mer om oss på SPSM
    så finns vi på Twitter och Facebook.

  115. Vår hemsida är www.spsm.se.

  116. Tack så mycket.

  117. Tack så mycket, Tord.

  118. Ni har ju, som du beskrev,
    framför allt tidigare-

  119. -haft mest fokus på nedsättningar.

  120. Nu har du suttit på första bänk
    och lyssnat noga.

  121. Är det någon speciell tanke
    som har slagit dig i dag?

  122. Jag tänker främst på bemötandet.
    Att bli bemött på ett bra sätt.

  123. Och att bli tillfrågad,
    vilket gäller alla elever egentligen.

  124. Man tror att "det här bra för dig"
    och att eleven behöver detta-

  125. -men man har inte frågat eleven.

  126. Frågor vi ofta ställer
    vid rådgivningsuppdrag är:

  127. Vad tycker eleven själv? Har ni
    pratat med eleven och föräldrarna?

  128. Tror du att en sådan här konferens-

  129. -kan påverka synen hos din myndighet
    på just särbegåvning?

  130. Jag tror det. Det lyfter upp ämnet
    som något viktigt-

  131. -som vi behöver engagera oss i
    och veta mer om, helt enkelt.

  132. Jag tror också att en utmaning
    består i att...

  133. "Det är ju ganska lätt
    att ha ett begåvat barn."

  134. "Det måste ju vara allas dröm
    och kan inte vara ett problem."

  135. -Där finns väl något att jobba med?
    -Absolut.

  136. Det är ju en stor resurs
    att ha någon som kan mycket-

  137. -och får möjlighet att fördjupa sig.
    Det är en stor tillgång för alla.

  138. Och samtidigt en enorm utmaning.
    Stort tack, Tord Söderqvist.

  139. -Tack.
    -Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Specialpedagogik för särskilt begåvade

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tord Söderqvist arbetar som rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Han berättar om regeringsuppdraget som getts till Skolverket om att stödja skolors arbete med särskilt begåvade elever. Han berättar om varför den myndighet som ska främja tillgänglighet och delaktighet för elever med funktionsnedsättning också behöver se över arbetet med särskilt begåvade elever. Inspelat den 11 december 2014 i Radiohuset i Stockholm. Arrangör: Mensa Sverige.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Begåvade barn, Begåvningsdifferentiering, Differentieringsproblem, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolan, Specialundervisning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Davids kamp mot Goliat

Maria Doverborg Broman är mamma till en särbegåvad tonårstjej. Hon berättar om hur särbegåvningen hos dottern upptäcktes, om skolgång i en oförstående skolmiljö och om kampen för att få skolan att ge dottern den utbildning hon har rätt till. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Hinder för en begåvad elev

Panelsamtal om vad som behöver göras för att förbättra situationen i skolan för särskilt begåvade elever. Vilka möjligheter och hinder för utveckling finns? Medverkande: Johan Börjesson, Ansa Messner, Tord Söderqvist, Ken Engström och Maria Doverborg Broman. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Olika men lika inför skollagen

Ingrid Wissting och Ansa Messner är pedagoger på Igelbodaskolan i Nacka. De berättar om hur de arbetar med att upptäcka och ta hand om särbegåvade elever i skolan. De visar på skillnaderna mellan särbegåvade och högpresterande elever. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Kallad dum tills man tror på det

Ken Engström blev som barn placerad på särskola där inlärningstakten var låg. Vid 28 års ålder gjorde han ett intelligenstest och resultatet visade på en IQ över 130. Det ledde till ett medlemskap i Mensa. Med stärkt självförtroende läste han in gymnasiet och avlägger våren 2015 dubbla examina vid högskolan. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Särbegåvad och särbehandlad

Alexander Kidelius är 16 år gammal och berättar här om sina upplevelser av skolan. Han har hoppat över fyra skolår och studerar nu sitt andra år vid Handelshögskolan i Stockholm. Enligt honom saknas i skolan kunskap om hur särbegåvade barn bör undervisas. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Särbegåvning i världen

Jill Taylor är barnpsykolog och specialpedagog och föreläser om rådande trender för utbildning av särbegåvade barn utifrån ett internationellt perspektiv. Hon visar på möjligheter och utmaningar för den svenska utbildningsmodellen. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Specialpedagogik för särskilt begåvade

Tord Söderqvist arbetar som rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Han berättar om regeringsuppdraget som getts till Skolverket om att stödja skolors arbete med särskilt begåvade elever och varför det är viktigt. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Ställ er på bänken

Micael Dahlén är professor vid Handelshögskolan och föreläser här om sin skolgång. Den handlade mycket om att försöka anpassa sig, det var en kamp mot hans inre vilja. Betygen blev bra när han anpassade sig, men priset var högt. Inspelat den 11 december 2014 i Radiohuset i Stockholm. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Samverkan kring flerspråkighet

Elisabeth Lindén är forskare i specialpedagogik och här föreläser hon om elever i grundskolan som har ett annat modersmål än svenska. Hon anser att flerspråkiga elever ska kunna få sin första läs- och skrivundervisning i olika ämnen och på olika språk samtidigt. Nyckeln till framgång är samverkan mellan modersmålslärare och specialpedagoger och att man bygger läsningen på elevens starkaste språk. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Vad ska du göra med ditt liv?

Robin och Joaquín är i 20-årsåldern och båda har en bakgrund av skolavhopp och arbetslöshet. Nu försöker de vända sina liv. Gruppen unga som varken jobbar eller pluggar är en knivig utmaning för samhället. Men framför allt är det en svår situation att ta sig ur för den unga människa som väl hamnat där. Vad var det som gick snett i skolan för Robin och Joaquín? Och hur ser deras chanser ut att komma igen?