Titta

UR Samtiden - Individanpassad träning

UR Samtiden - Individanpassad träningDela
  1. Det har väl inte undgått någon-

  2. -att fysisk inaktivitet är en
    riskfaktor för att bli sjuk-

  3. -i någon av de vanliga
    folksjukdomarna som t.ex.:

  4. Hjärt- kärlsjukdom, diabetes,
    vissa cancerformer.

  5. Eller i depression eller artros.

  6. Det är vanliga sjukdomar
    som många drabbas av.

  7. I dag vet vi att om man håller sig
    fysiskt aktiv innan man blir sjuk-

  8. -så kan man lättare
    skjuta det här på framtiden.

  9. Men när man väl har drabbats-

  10. -då ska man verkligen fortsätta
    att vara fysiskt aktiv.

  11. Man ska t.o.m. ta i lite extra.
    Man ska börja att träna.

  12. Nu ska vi se om man kan hitta
    några olika glada figurer-

  13. -som representerar olika former
    av träning som man behöver utföra.

  14. Problemet i dag är,
    att vi ofta får ganska bra vård-

  15. -vid många av de
    stora folksjukdomarna.

  16. Men vi får väldigt lite hjälp
    med individanpassad fysisk träning.

  17. Alltså träning som passar
    just den person som är sjuk.

  18. Vi kan ge
    generella rekommendationer.

  19. Men vi vill ju veta vad precis du
    eller du eller du orkar-

  20. -och sen kunna lägga upp träningen.

  21. Då kan man ta i så att man ökar
    sin fysiska prestationsförmåga.

  22. Det är nämligen det
    som är hemligheten.

  23. Man ska försöka få så bra kondition
    och muskelfunktion som möjligt-

  24. -trots att man har en sjukdom.
    Och det är spännande-

  25. -när man tävlar med olika aktörer
    på den medicinska arenan.

  26. Varför läggs det
    nästan inga pengar på träning?

  27. Det läggs jättelite.

  28. Ofta tycker man att patienten
    ska klara det där själv.

  29. Man får bara veta
    att det är bra att röra sig.

  30. Så min fråga är, varför används inte
    det här i medicinen?

  31. Jag är egentligen specialiserad
    på hjärt- kärlsjukdom och diabetes.

  32. De två sjukdomsgrupperna
    träffar jag väldigt mycket.

  33. Men sen är det så att merparten
    av oss som börjar bli lite äldre-

  34. -vi har inte bara en åkomma,
    utan många åkommor.

  35. Så frågan är...

  36. Varför vill inte samhället satsa helt
    på det här så att man får hjälp?

  37. Om man går till en vårdcentral med
    det nya vårdvalet för rehabilitering-

  38. -så ska man i medeltal
    få hjälp sex gånger.

  39. Då har träningen knappt börjat att
    fungera. Man måste få längre tid.

  40. Både så att man vågar ta i
    och så att man tar i på rätt sätt.

  41. Det är ju så,
    att det att ha dålig kondition-

  42. -är något att verkligen ta på allvar.

  43. För om man har en väldigt låg
    fysisk prestationsförmåga...

  44. Ni ser den längst till vänster.

  45. Då är risken
    för både damer och herrar-

  46. -att man ska dö i förtid ganska stor.

  47. Det är en allvarlig riskfaktor
    att likna vid rökning.

  48. Så om ni själva eller någon
    bekant har dålig kondition-

  49. -då ska man ringa till sjukgymnasten
    eller fysioterapeuten som det heter-

  50. -och försöka få hjälp att förbättra
    den fysiska prestationsförmågan.

  51. För ju högre den kan bli,
    desto mindre är risken-

  52. -för både sjukdom och för tidig död.

  53. Det handlar inte bara om konditionen
    och att träna stora muskelgrupper-

  54. -utan också om skelettmuskeln,
    hur stark man är i armar och ben.

  55. Nu tänkte jag att när ni sitter här
    så skulle ni testa det.

  56. För ju starkare man är i låren,
    som ni ser högst upp där-

  57. -desto mindre risk är det
    att dö i förtid p.g.a. en sjukdom.

  58. Man kan göra ett enkelt test. Några
    kanske behöver ta hjälp av grannen.

  59. Jag tänkte att ni skulle få prova
    att ställa er upp och sätta er ner.

  60. Ni har en bra bänk,
    men egentligen är den lite för låg.

  61. Egentligen ska man ha
    en stol som är 45 cm hög.

  62. Men den där är
    nog snarare 35 cm.

  63. Vågar ni er på fem uppresningar?
    Varsågoda och starta!

  64. Upp och ner. Och upp...

  65. Den här är väldigt bra
    att göra till "Rapport".

  66. Eller till något annat.

  67. Och ni ska veta
    att när man blir lite äldre-

  68. -redan efter 40-årsåldern, så minskar
    muskelmassan om man inte gör något.

  69. Men om man gör något kan det gå
    riktigt bra, då bibehåller man den.

  70. Och den här övningen är sådan
    att man t.o.m. kan bli lite andfådd.

  71. Åtminstone om man är 40 eller 50
    plus, för muskelmassan är så stor.

  72. Men om man bara tar en liten hantel
    och jobbar med biceps t.ex.-

  73. -så blir det inte jobbigt för hjärta
    och lungor. Men muskeln blir stark.

  74. Här ser ni två bilder
    där vi har tittat på-

  75. -hur stark man behöver vara för
    att klara att resa sig från en stol.

  76. Och då ska ni veta
    att bilden till vänster-

  77. -visar att om jag ska
    resa mig upp från en stol snabbt-

  78. -då börjar jag få problem
    redan i 50-årsåldern.

  79. Och ni kommer säkert alla ihåg
    att när ni var 25-

  80. -så undrade man alltid
    varför en del sa:

  81. "Nej, fåtöljen där är för låg. Jag
    kommer inte upp. Inte utan armstöd."

  82. Det har att göra med
    att muskelmassan minskar.

  83. Och när man börjar komma
    upp i 70-årsåldern-

  84. -så får man t.o.m. bekymmer redan
    om man reser sig upp långsamt.

  85. För muskeln utvecklar mycket lättare
    kraft om man reser sig upp långsamt.

  86. Man måste träna både på snabb
    och långsam muskelkraftspåverkan.

  87. Så man tränar
    på både snabbt och långsamt.

  88. Och bilden som är till höger-

  89. -visar på tränade och otränade män
    upp till 80-årsåldern.

  90. Ni ser vilken skillnad det är.

  91. I dag vet vi att det inte är
    för sent att börja träna.

  92. En studie som jag känner till har
    tittar på riktigt gamla personer.

  93. De har studerat 98-åringar.

  94. De får lika stor ökning procentuellt
    sett av muskelmassa och styrka-

  95. -som en ung person, som inte heller
    har tränat. Men max ligger ju lägre.

  96. Men man kan få
    en väldigt stor förbättring.

  97. De sjukdomar som jag redan har nämnt
    kan man påverka med fysisk träning-

  98. -men man ska träna ganska mycket.

  99. Man ska träna konditionsträning
    tre till fem gånger i veckan.

  100. Och muskelträning två gånger. Man kan
    undra om man inte ska få göra annat.

  101. Men det är bara på ett ungefär.
    Om man tränar tre gånger i veckan-

  102. -så kan man slå ihop
    konditionsträning och muskelträning.

  103. På så vis får man tid över
    till mycket annat.

  104. Men vi ska prata om
    hur man kan lägga upp träningen.

  105. När man lägger upp
    ett träningsprogram-

  106. -så måste man först testa personen
    och se vilken kondition man har-

  107. -och vilken styrka, uthållighet
    och kvickhet man har i muskulaturen.

  108. Och efter det kan man
    förskriva träningen.

  109. Då talar man om vilken intensitet
    personen ska träna med.

  110. Vilken typ av träning det ska vara,
    styrketräning eller kondition.

  111. För merparten av alla människor
    är det både och.

  112. Ibland i vissa delar
    av en behandling-

  113. -kan man börja med bara en sak.
    Hur länge man ska träna varje gång.

  114. Sen ska man ju göra det livet ut.

  115. Det är det bästa för oss
    fysioterapeuter eller sjukgymnaster-

  116. -att patienten ska träna hela tiden.
    Fast inte hos sjukgymnast hela tiden.

  117. Men man måste också se till könet,
    om man är man eller kvinna.

  118. För ni ska veta
    att många 70-åriga män-

  119. -orkar ungefär lika mycket som en
    kvinna på 25 år, konditionsmässigt.

  120. Och muskelmässigt, i armarna,
    är männen starkare.

  121. Sen finns det enstaka kvinnor
    som är betydligt bättre än männen.

  122. Men om man jämför olika grupper,
    så är det den här nivån.

  123. Vi måste också ta reda på
    träningsgrad, motivation-

  124. -och vilka sjukdomar som krånglar
    till det när man ska träna.

  125. Om man har tänkt att cykla
    och har väldigt dålig balans-

  126. -så kanske man inte ska
    cykla utomhus-

  127. -om man inte skaffar en trehjuling.
    Man måste anpassa träningen.

  128. Det är där vi fysioterapeuter kan
    hjälpa er riktigt bra.

  129. Det finns väldigt få sjukdomar
    som man inte kan träna med.

  130. Det var vad jag sa.
    Man ska träna konditionsträning.

  131. Och i dag pratar man mycket
    om intervallträning.

  132. Mycket av dagens forskning
    på patienter med hjärtsjukdom...

  133. Personer med förmaksflimmer...

  134. Med hjärtsvikt
    eller med s.k. kranskärlssjukdom...

  135. De får i dag välja
    på intervall- eller distansträning.

  136. Distansträning innebär
    att man mal på samma nivå.

  137. Intervallträning kanske kan öka
    syreupptagningsförmågan mer.

  138. Men vi vet inte säkert än.
    Sen ska man muskelträna.

  139. Då har ni själva med er
    världens bästa redskap.

  140. Det är den egna kroppen,
    för den är ju ganska tung.

  141. Framförallt med benen
    kan man göra jättemycket övningar.

  142. För mage och rygg
    finns också mycket övningar.

  143. För armar kan det vara lite svårare.

  144. Men jag kan göra armhävningar
    på olika sätt, med olika belastning.

  145. Men man kan också använda enkla
    redskap, som ett sånt här gummiband.

  146. De finns i olika färg,
    beroende på hur stort motståndet är.

  147. Man kan ju vika det dubbelt.
    Då blir det dubbelt så starkt.

  148. Det orkar jag nästan inte...
    Den var jobbig.

  149. Då ska man träna
    8 till 12 repetitioner.

  150. Man kan ibland se
    10 till 15 repetitioner.

  151. Då kan man bli
    riktigt trött i muskeln.

  152. Och man ska göra det
    i 8 till 10 muskelgrupper.

  153. Och man ska träna så här
    två gånger i veckan.

  154. För att veta hur jobbig träningen är-

  155. -så kan man ta hjälp
    av olika redskap.

  156. Då finns det olika sorters skalor
    som man kan använda.

  157. Efter att man har gjort sitt test-

  158. -så kan man guida patienten i hur
    mycket man ska ta i enligt skalorna.

  159. Här ser vi exempel på både
    konditionsträning och muskelträning.

  160. Man måste ha både och. Man kan inte
    bara gå på gym och lyfta skrot.

  161. Man måste också belasta konditionen.

  162. Men inte bara konditionen, utan
    man måste också belasta musklerna.

  163. Här har vi Borgs ansträngningsskala,
    som vi använder mycket.

  164. Och ligger man
    ungefär vid 12, 13, 14, 15-

  165. -så får man
    väldigt bra konditionsträning.

  166. Och man får lov att gå upp till 17,
    men då i intervallform.

  167. Men då ska man ha clearat först
    att allt ser bra ut.

  168. Vid muskelträning kan
    man ligga på 17.

  169. När man alltså har gjort
    10-15 eller 8-12 repetitioner-

  170. -så ska det kännas i muskeln,
    så att man är ordentligt ansträngd.

  171. För kroppen svarar bara
    om ni belastar den lite extra.

  172. Men man måste inte ta i
    så att man får blodsmak.

  173. Men det måste kännas lite grann-

  174. -för att man ska få effekt.

  175. Vad jag ville säga här nu, det är...

  176. Om det gäller er som lyssnar,
    eller om ni känner någon person-

  177. -med någon av de här vanliga
    åkommorna som inte tränar.

  178. Då ska ni se till
    att personen ringer-

  179. -till en fysioterapimottagning
    eller en sjukgymnastikmottagning.

  180. I dag behöver man ju ingen remiss,
    utan man kan göra en egenremiss.

  181. Och patienter
    som har hjärt- kärlsjukdom-

  182. -kan vända sig
    till en hjärtrehabiliteringsenhet-

  183. -som brukar finnas
    på de stora sjukhusen.

  184. Det finns några få i primärvården,
    men det är inte så utbyggt än.

  185. Då kan man få hjälp med
    hur mycket man ska ta i.

  186. Och man får hjälp och stöd med
    hur man kommer i gång.

  187. För merparten av patienter
    med hjärt- kärlsjukdom gäller-

  188. -att om man tränar
    regelbundet så här-

  189. -så minskas dödligheten
    med hela 26 procent.

  190. Och livskvaliteten blir bättre.

  191. Om man är diabetiker
    med diabetes typ 2-

  192. -så förbättras sockeromsättningen
    och man blir känsligare för insulin.

  193. Och när det gäller cancer vet vi-

  194. -att risken för
    återinsjuknande minskas.

  195. Vid depression har man sett
    att stämningsläget höjs.

  196. Och vid artros får man mindre smärtor
    och bättre funktion.

  197. Man kan påverka väldigt många saker.

  198. Och högt blodtryck ingår
    i de här hjärt- kärlsjukdomarna.

  199. Det finns ju fler,
    men jag valde att lyfta fram de här-

  200. -som vi tittar mycket på
    inom sjukgymnastiken i Sverige.

  201. Tack så mycket.

  202. Textning: Maria Kott
    www.btistuidos.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Individanpassad träning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Även om du har en sjukdom så kommer du bli friskare om du rör på dig. Det säger Åsa Cider, fysioterapeut vid Sahlgrenska akademin. Hon menar att det aldrig är för sent att börja träna och pratar om behovet av individanpassad träning. Inspelat den 24 november 2014. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Hälsa och friskvård
Ämnesord:
Folkhälsa, Folkhälsa , Fysisk träning , Medicin, Motion , Samhällsmedicin, Socialmedicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tu Youyou, medicin

Forskaren Tu Youyou är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Hon berättar om upptäckten av ett läkemedel som minskat dödligheten av malaria. Medicinen heter Artemisinin och bygger på klassisk kinesisk naturmedicin. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Vad behöver man egentligen veta?

Det finns högstadieelever som tror att barn kläcks ur ägg. Andra experimenterar med avancerat sex på webben. Klarar skolans sex- och samlevnadsundervisning av att tillgodose ungdomars enormt skiftande behov av kunskap och vägledning?