Titta

UR Samtiden - Livräddning vid vatten

UR Samtiden - Livräddning vid vatten

Om UR Samtiden - Livräddning vid vatten

Föreläsningar och diskussioner om livräddning vid vatten. Hur ger man första hjälpen vid hjärtstopp till följd av drunkning? Vad vet vi om antalet fall av drunkningar? Hur ser det förebyggande arbetet ut för att förhindra drunkningar? Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Till första programmet

UR Samtiden - Livräddning vid vatten : Utbildning i hjärt- och lungräddningDela
  1. Jag ska berätta om den avhandling
    jag blev klar med i maj 2013.

  2. Punkterna har hoppat lite,
    men så här hette den:

  3. "Hjärt-lungräddning i Sverige
    i går, i dag och i morgon."

  4. Utbildningsregistret
    är en del av avhandlingen-

  5. -fast jag har mycket annat,
    och det var okej-

  6. -så det blir inte bara utbildnings-
    frågor, utan det är en del av det.

  7. Jag börjar med grundfakta
    som ni redan har hört.

  8. Vi vet att 5 000
    behandlas för hjärtstopp per år-

  9. -och av dem...

  10. Nu är det en blandning av ambulansen-

  11. -när vi pratar om defibrillering...

  12. Det kan vara andra som har
    defibrillerat innan ambulansen kom-

  13. -men om man slår ihop totalen
    är snittet 30 % av alla 5 000 fall-

  14. -som har en defibrillerbar rytm.

  15. Vi vet att om man har
    en defibrillerbar rytm-

  16. -har man en större chans
    till överlevnad.

  17. Ett hjärta som kan defibrilleras
    skakar. Det finns en aktivitet-

  18. -fast den ger ingen cirkulation-

  19. -men har man en asystoli
    och hjärtat står helt stilla-

  20. -har vi en låg överlevnad. Det bästa
    är om man har en defibrillerbar rytm-

  21. -men sannolikheten är låg.
    Varför är den då det?

  22. 70 % har fått HLR
    innan ambulansen är på plats.

  23. Så ser läget ut i dag-

  24. -och vi har 500 som överlever.

  25. Var får vi då allt det här ifrån?
    Var har vi all data?

  26. Vi har ett utbildningsregister-

  27. -men även hjärt-lungräddnings-
    registret, som funnits sen 1990.

  28. Jag börjar med utbildningsregistret
    som funnits sen slutet på 80-talet-

  29. -där man rapporterar in alla
    som utbildas genom en elevkurs-

  30. -och dem som blir instruktörer.

  31. Det är viktigt att förmedla till er-

  32. -men ni känner nog till att det finns
    ett utbildningsregister.

  33. Det har varit eftersatt och gammalt-

  34. -men man jobbar på
    att få en ny design på det.

  35. Marie-Louise Södersved-

  36. -är en sjuksköterska som jobbar med
    att få upprättning på registret.

  37. Man tittar på
    vad man utbildar i som instruktör-

  38. -och hur många
    som utbildas till livräddare.

  39. Det är så vi får koll på
    hur många vi har.

  40. Vilket yrke har man?

  41. Man försöker få grepp om det.

  42. Vi har registret för hjärtstopp
    som vi delar in i ett register-

  43. -som man har utanför sjukhus,
    med alla behandlade hjärtstopp.

  44. Vi tittar även på sjukhus, men jag
    pratar bara om det utanför sjukhus.

  45. Vi tittar på kön, ålder-

  46. -var hjärtstoppet skedde,
    vem som var involverad-

  47. -och om man såg
    när personen föll ihop.

  48. Det är väldig skillnad om personen
    faller ihop och man börjar direkt.

  49. Hittar man en medvetslös
    vet man inte hur länge den har legat.

  50. Man får gå på
    om den är varm eller lite kall.

  51. När det är ett bevittnat hjärtstopp
    har man större chans till överlevnad.

  52. Vad har vi för hjärtrytm? Är hjärtat
    defibrillerbart eller står det still?

  53. Tiden är viktig.
    Behandling registrerar vi-

  54. -vad man gör innan ambulansen
    och vad ambulansen gör.

  55. Vi registrerar även vad man gör
    på sjukhusen. Kyler man patienten?

  56. Går man in med en ballongvidgning?
    Hur är överlevnaden?

  57. I den första studien
    tittade jag på utbildningen.

  58. Jag gjorde en historik
    över vad som hänt i Sverige.

  59. Stig Holmberg var en av dem
    som grundade utbildningen i HLR-

  60. -med influenser från Norge och USA,
    bland annat.

  61. Syftet var att kolla-

  62. -vad livräddarinsatserna
    gett för effekt.

  63. Här ser ni lite gammal data,
    men det är den studie som är gjord.

  64. Den visar hur många som utbildades
    till livräddare på 80-talet-

  65. -från 83 till slutet av 80-talet.

  66. Sen har man haft ett flöde
    runt knappt 100 000 fram till 2007.

  67. Här har vi
    bevittnat eller icke-bevittnat.

  68. Man har ökat trenden.
    I början på 90-talet-

  69. -var runt 40 % bevittnade,
    och man har nästan dubblerat det.

  70. Det är en lite annan siffra, men
    runt 60 % var bevittnade vid 2007-

  71. -och man har också blivit
    mer medveten om att rapportera.

  72. Det är inte säkert
    att det skiljer så mycket som 20 %-

  73. -för rapporteringen har ökat.

  74. Man kan sammanfatta det jag såg
    om utbildningen i Sverige:

  75. Då var det 2 miljoner
    - fast vi är många fler i dag-

  76. -personer med livräddarkunskaper
    i landet.

  77. Min data
    är inte av jättebra kvalitet-

  78. -men det är en uppskattning
    om läget i Sverige-

  79. -när vi bedriver HLR-utbildning
    i sjukvården och i samhället.

  80. Marie-Louise som är ansvarig för
    nydaningen av utbildningsregistret-

  81. -gav mig en skärmdump
    av hur det ser ut nu.

  82. Jag hoppas att nån har sett
    hur registret ser ut i dag.

  83. Det är rätt gammal design på det,
    men det blir lite följsammare.

  84. Det kommer att vara
    ungefär den här designen-

  85. -men här ser vi en karta
    där man har tittat på-

  86. -var vi har
    flest utbildade instruktörer.

  87. Stockholms län har det största
    antalet utbildade instruktörer-

  88. -och det är glesare i norr.

  89. Om vi tittar på den andra studien
    som jag var med och gjorde-

  90. -så såg vi på hur det såg ut
    med befolkningstätheten.

  91. Lyckades man bättre
    i tätort än i glesbygd-

  92. -med situationer
    som hjärtstoppspatienter hamnade i?

  93. Hypotesen var att det fanns
    ett samband mellan befolkningstäthet-

  94. -och överlevnad av patienter
    utanför sjukhus.

  95. Vi tittade på 2008 och 2009.

  96. Då kunde man se,
    vilket framgår av kartan till höger-

  97. -att i de glesbefolkade länen-

  98. -var det en högre överlevnad
    än i tätortslänen.

  99. Här ska man tilläga att vi var inne i
    ett tidigt skede av data-

  100. -då registret började fyllas på
    med mycket mer data från sjukvården.

  101. Den här
    är inte heller riktigt rättvis-

  102. -när det gäller om man
    hade en högre överlevnad-

  103. -i de glesbefolkade länen.

  104. Det man såg på den här studien var-

  105. -att man var mer hjärtsjuk
    i norra Sverige.

  106. Man hade mer HLR
    innan ambulansen var på plats.

  107. Man hade gjort mer HLR
    innan ambulansen kom-

  108. -än i de mer tätbefolkade länen.

  109. Sen hade man längre responstid
    innan ambulansen var på plats-

  110. -i de glesbefolkade länen, men det
    var ingen skillnad i överlevnad.

  111. Man levde inte längre i glesbygden
    än i tätorterna.

  112. Det är den sammanfattningen jag har.

  113. Man hade en skillnad i
    om det var givet HLR innan-

  114. -man var mer hjärt-kärlsjuka i norr-

  115. -och man hade en ökad responstid
    innan ambulansen var på plats.

  116. I den tredje studien har jag
    tittat på den data vi har i register-

  117. -för den är viktig.

  118. Den representerar oss
    i alla andra länder i världen.

  119. Då började jag titta mer i detalj
    på den data som rapporterades in-

  120. -för att se om den var riktig
    eller om vi saknade fall.

  121. Behandlade hjärtstopp utanför sjukhus
    rapporteras av ambulanspersonal.

  122. Det är regeln.

  123. Jag tittade på Dalarna,
    för jag bodde i Falun-

  124. -Skåne, där de behövde hjälp
    med rapporteringen-

  125. -och Västra Götaland,
    då Johan Herlitz kom från Göteborg.

  126. Då var vår hypotes att den data
    som vi hade inrapporterad-

  127. -skulle skilja sig från
    den data som inte var rapporterad-

  128. -så att vi hade
    två olika populationer av patienter.

  129. Vi samlade in data under tre år-

  130. -och 25 % av alla hjärtstopp som var
    behandlade var inte rapporterade.

  131. Det är många patienter som saknas
    i registret, som borde finnas där.

  132. Det var ett nyhetsvärde-

  133. -men de patienter
    som inte var rapporterade-

  134. -var äldre-

  135. -hade i en lägre frekvens erhållit
    HLR innan ambulansen var på plats-

  136. -och de hade en högre överlevnad.

  137. Vi kom fram till
    vilka patienter det var.

  138. I många fall hade patienten
    fått hjärtstopp i ambulansen.

  139. Patienten hämtades
    för att den hade ont i bröstet-

  140. -och sen fick den hjärtstopp.

  141. Där ser man ett riktigt skolexempel.

  142. Då är tiden kort
    från när man bevittnade-

  143. -och man har en defibrillator
    uppkopplad på patienten.

  144. Den får en stöt inom några sekunder
    och överlever. Oftast är det så.

  145. När man får en stöt inom kort tid,
    om man inte är otroligt hjärtsjuk-

  146. -så överlever man.

  147. Det var viktigt. Det var tråkigt
    att många saknades i registret-

  148. -men man ser hur mycket
    en tidig behandling betyder.

  149. I den fjärde studien
    tittade jag under 20 år...

  150. Både Andreas och jag har tittat
    i ett långt tidsperspektiv-

  151. -för att se vad som hänt i Sverige.

  152. Här tittar man på alla de variabler
    man rapporterar in under 20-år.

  153. Återigen har vi det bevittnade,
    och där kan ni se...

  154. Delvis kan man se...bystand.
    Det står lite...

  155. Det är den heldragna linjen,
    och där har det inte hänt så mycket.

  156. På bilden ni såg förut
    var alla sammanslagna.

  157. Det kan vara ambulansbevittnade
    och icke-bevittnade i samma urval-

  158. -men här är det uppdelat
    beroende på vem som bevittnat det.

  159. Linjen längst ner
    som går från 10 till 15 %-

  160. -är ambulansbevittnat.

  161. Överlag har det inte skiljt mycket
    under 20-årsperspektivet.

  162. Tidsmässigt ser man att den nedersta
    linjen går från 5 till 2 minuter-

  163. -och vi har fått en minskning från
    hjärtstoppet till det att man larmar.

  164. Sen ser man tiden från det att SOS
    får ett larm eller när de larmar ut-

  165. -tills ambulansen är på plats.
    Det är mellanlinjen-

  166. -som går från 6 till 9 minuter.
    Den har tyvärr ökat-

  167. -och är högre nu. Det tar längre tid
    innan ambulansen är på plats...

  168. ...och även till defibrillering.

  169. Från hjärtstoppet till första
    defibrillering står det rätt lika.

  170. Det här har vi pratat om innan.
    Viss data kommer åt det här.

  171. 40 % fick HLR innan ambulansen
    var på plats på 90-talet-

  172. -och nu är vi uppe i 70 %.

  173. Överlevnaden är separerad här.

  174. I linjen från 4,8 till 10,7 %-

  175. -har vi
    alla olika typer av hjärtstopp:

  176. Dem som man kan defibrillera-

  177. -men även hjärtstopp
    där vi aldrig behöver ge en stöt.

  178. Vi har defibrillerbart
    och icke-defibrillerbart hjärtstopp.

  179. Linjen har gått från 4,8
    till knappt 11 %.

  180. Kurvan däröver, som har gått
    från knappt 13 % till drygt 30 %-

  181. -är de patienter
    som kan defibrilleras.

  182. Då har vi en mycket högre överlevnad,
    en större överlevnad.

  183. CPC-score är bedömningen man gör
    av den kognitiva funktionen-

  184. -alltså hur hjärnan fungerar
    på överlevarna.

  185. Om vi slår ihop 1:an och 2:an...

  186. Det är en 5-gradig skala, där 1 är
    där man är som man var innan.

  187. Jag pratar om hur man klarar
    vardagen, inte om hur man mår.

  188. Vid 5 är man hjärndöd. Man är död.

  189. Man slår oftast ihop 1:an och 2:an
    för då klarar man vardagen hyfsat-

  190. -och då hamnar vi på runt 95 %, så
    många kommer tillbaka till vardagen-

  191. -i ett bra skick.

  192. Sen är det en annan sak hur man mår,
    men det följer vi upp nu.

  193. Sammanfattningen
    från den sista studien är-

  194. -att vi har fått en ökad överlevnad.
    Vi rapporterar mer-

  195. -men vi har en bättre behandling
    med mer kvalitet-

  196. -och de som överlever är framförallt
    de som har en defibrillerbar rytm.

  197. Den sista studien är en liten...
    Vad ska man säga?

  198. Vi försökte räkna på hur man kunde
    påverka i tid på vissa faktorer-

  199. -så det här är inget
    som vi har kunnat mäta-

  200. -utan man kan hoppas på att om vi
    påverkar tiden på det sättet-

  201. -kan vi lyckas med det här.
    Då har vi tittat på-

  202. -om vi kunde påverka tiden
    från hjärtstopp till larm-

  203. -från hjärtstopp till HLR-

  204. -eller från hjärtstopp
    till defibrillering.

  205. Vi tittade på ett urval i registret-

  206. -så vi har inte samlat nåt,
    utan tittat bakåt i tiden.

  207. Om vi skulle kunna påverka tiderna,
    så att det larmades under 2 minuter-

  208. -och om man gav HLR under 2 minuter,
    så att det inte tog mer tid-

  209. -eller om man defibrillerade
    under 8 minuter-

  210. -skulle man faktiskt-

  211. -kunna rädda 300-400 liv extra.

  212. Men det är inget vi vet, utan vi har
    spekulerat i det och räknat på det.

  213. Då skulle vi komma upp till 800
    i bästa fall.

  214. Då vill jag tacka för mig.
    Det var mer torftiga data än Johans-

  215. -men det var det jag kom fram till
    när jag gjorde mina studier.

  216. Tack, Annelie!

  217. Då fanns det säkert...

  218. Nu är den med.

  219. Det var några kvarhängande frågor
    från föregående presentation-

  220. -och det kanske har kommit nya.

  221. Maria, var du på G?

  222. Det är en kommentar på syrgasen.
    Jag är säker.

  223. Räddningstjänsten sa
    att det är förbjudet-

  224. -och det är förbjudet med medicinsk
    syrgas, men det finns andra typer.

  225. Jag har jobbat mycket med dykläkare
    där man alltid har med sig en oxybox-

  226. -och därför undrar jag
    varför en simhall inte har en oxybox.

  227. Vi kommer inte att kräva det
    som tillsynsmyndighet-

  228. -men om det nu är livräddande,
    varför har man då inte det?

  229. Man har ofta en defibrillator, men
    inte en oxybox, och den får användas.

  230. Jag ska bara svara snabbt
    och jag måste säga...

  231. Jag vill gärna veta på vilket sätt
    den kan rädda ett liv, med syrgas.

  232. När man pratar om
    barn och hjärtstopp-

  233. -är syret det primära-

  234. -men som vuxen är det inte det.

  235. Jag vet inte om Andreas
    har nån mer kommentar-

  236. -men det är en kontroversiell fråga.

  237. Socialstyrelsen har sina riktlinjer
    om att det är ett läkemedel.

  238. Det har varit mycket diskussioner
    om räddningstjänst och syrgas-

  239. -och i vissa län har de syrgas.

  240. Vi har olika uppfattning om det-

  241. -men det är en viktig fråga
    som man inte får svar på.

  242. Tyvärr är det lika luddigt
    från min sida. Jag har en åsikt-

  243. -men det har vi nog alla om det här.

  244. Jag är från Civilförsvarsförbundet,
    och jag vill få klarhet i-

  245. -det här med defibrillerbart hjärta.

  246. Om det är 5 000 fall utanför sjukhus
    som får hjärtstopp-

  247. -skulle det innebära att bara 1 500
    av dem kan räddas med defibrillator.

  248. Vad gör man med de andra?
    Finns det inget att göra åt det?

  249. -Är det så krasst?
    -Om man säger...

  250. Jo. Vi har inte bara defibrillatorn,
    utan andra metoder med läkemedel-

  251. -och kompressionerna.

  252. Det viktiga är kompressioner,
    defibrillering och ventilation.

  253. Det som är lite intressant-

  254. -är om man skulle kunna påverka det
    med hjärtstartare.

  255. Förmodligen är det fler än 30 %
    som har en defibrillerbar rytm.

  256. I Stockholm har man gjort ett urval-

  257. -och projekt-

  258. -där man tittat på en begränsad area
    där man hängt ut hjärtstartare-

  259. -och larmat lekmän
    innan ambulansen kommit.

  260. Då har man fått siffror på
    70-75 % med en defibrillerbar rytm.

  261. Visst är det så?

  262. Jag tror inte att 30 % är sant-

  263. -men ambulansen
    har så lång responstid.

  264. Det är de data vi har, men skulle vi
    kunna defibrillera tidigare-

  265. -skulle det kunna öka överlevnaden.

  266. -Tack.
    -Var det svaret på din fråga?

  267. Jag ville fråga nåt
    om hjärtstartarregistret.

  268. 10 000 hjärtstartare är registrerade
    och man tror att det finns 28 000.

  269. Jag har sett inlägg på Facebook
    för att få folk att registrera dem-

  270. -och jag pratar mycket om det, men
    hur ska ni jobba så att folk förstår-

  271. -att fler kan överleva om vi får
    fler hjärtstartare tillgängliga?

  272. Andreas,
    kan du tänka dig att svara på det?

  273. Du är nog mer påläst
    när det gäller hur ni jobbar.

  274. Veronica Lankarbro jobbar
    för HLR-rådet med registret.

  275. Det är Civilförsvarsförbundet
    och HLR-rådet som står bakom det.

  276. Vi försöker uppmana människor
    som har köpt en hjärtstartare-

  277. -att synliggöra den,
    för då kan den användas oftare.

  278. Det kanske inte behövs
    mycket mer hjärtstartare-

  279. -men de som finns ska synas bättre.
    Om nån skulle få hjärtstopp här-

  280. -och vi inte vet
    att det finns hjärtstartare i entrén-

  281. -väntar vi på ambulans i 14 minuter.

  282. Att synliggöra dem som finns är bra.
    Det är ett pågående arbete-

  283. -men det finns inget lagkrav
    på att registrera sin apparat.

  284. Vi försöker medvetandegöra det-

  285. -och genom åren kommer apparaterna
    säkert bli billigare och enklare-

  286. -och spridas mer,
    men registret är en viktig komponent.

  287. Då tackar vi Annelie
    med en livräddande lina.

  288. Textning: Sofie B. Granqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Utbildning i hjärt- och lungräddning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

70 procent av alla patienter med hjärtstopp har fått hjärt- och lungräddning innan ambulans och sjukvårdare anländer. I Sverige finns ett register över alla som har fått utbildning i hjärt- och lungräddning. Det finns även ett nationellt register över alla som fått hjärtstopp samt vilken ålder, kön och vilken sorts behandling de har fått. Med hjälp av registren kan man få information om vad livräddarinsatserna har haft för effekt, berättar Annelie Strömsöe, anestesisjuksköterska och lektor vid Högskolan Dalarna. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Ämnen:
Idrott och hälsa > Rörelse och friluftsliv > Bad och simning
Ämnesord:
Akutvård, Hjärt-lungräddning, Hälso- och sjukvård, Idrott, Livräddning, Medicin, Simsport, Sport
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Livräddning vid vatten

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Riktlinjer vid första hjälpen

Lars Adamsson från Röda korset berättar om Svenska Första hjälpen-rådet som utbildar och ger ut riktlinjer gällande första hjälpen. Målsättningen är att fler personer ska ges en omedelbar och korrekt första hjälp vid sjukdom och olycksfall, vilket kan rädda många liv. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Vad händer när hjärtat stannar?

Annelie Strömsöe, anestesisjuksköterska och lektor vid Högskolan Dalarna, berättar vad som händer vid ett hjärtstopp. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Utbildning i hjärt- och lungräddning

I Sverige finns register över alla som har fått utbildning i hjärt- och lungräddning samt alla som fått hjärtstopp vilket gör att man kan få information om vad livräddarinsatserna har haft för effekt, berättar Annelie Strömsöe, anestesisjuksköterska och lektor vid Högskolan Dalarna. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Etik vid drunkning

Samuel Sandboge föreläser om etiska principer vid drunkning. Vi möter livräddaren Håkan Söderlund som räddade skepparen Anders Waldvik från att drunkna. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Kommuner och livräddning

Bo Jensen, säkerhetsstrateg i Haninge kommun, och Carina Kiejstut, koordinator hjärt- och lungräddning på Svenska livräddningssällskapet, berättar om kommunalt risk- och säkerhetsarbete. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Hur många drunknar varje år?

Jan Schyllander, utredare på myndigheten för samhällsskydd och beredskap, föreläser om drunkningsolyckor och drunkningstillbud. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Så jobbar en livräddare

Åsa Jansson, livräddare och brandman, berättar om livräddningsverksamheten på svenska stränder. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livräddning vid vatten

Hjälp vid drunkning och nedkylning

Hjärtstopp vid drunkning är bara en liten del av den totala mängden hjärtstopp som inträffar i Sverige, berättar Andreas Claesson, verksam vid HLR-rådet och Hjärtstoppscentrum vid Karolinska Institutet/Södersjukhuset. Men vad vet vi om drunkningsolyckor? Hur många överlever och hur många drunkningsolyckor sker? Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Livräddning vid vatten

Hur många drunknar varje år?

Jan Schyllander, utredare på myndigheten för samhällsskydd och beredskap, föreläser om drunkningsolyckor och drunkningstillbud. Inspelat den 22 januari 2015 i Haninge kommunhus. Arrangör: Svenska livräddningssällskapet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fatta familjen

Fritidsaktiviteter eller lek

En pappa behöver stöd i hur han ska motivera sin dotter att aktivera sig mer, för att få fler kompisar och röra på sig mer. Sjuksköterska inom barn- och ungdomspsykiatri Måns Lööf och psykolog Maria Bühler ger tips och råd.